Möte 2021-06-08

Det som är nytt i den här delegationsordningen är att ett nytt avsnitt om Inköp, upphandling och avtalsförvaltning har tillkommit.

Arbetet med denna del av delegationsordningen initierades av inköp och upphandlingsenheten med stöd av tidigare kommunjurist. Uppdraget började med att det skulle framgå vem som har rätt att initiera en upphandling men växte snabbt då det i arbetsgruppen framgick att det fanns otydligheter kring inköp och upphandlingsenhetens mandat vad gäller inköp, upphandling och avtalsförvaltningen. I arbetet har kommunens representanter från Inköpsrådet medverkat samt även sedan i höstas jurist på Livsmiljö för Livsmiljös räkning.

Tanken är att när delegationsordningen är antagen för kommunstyrelsens räkning kommer övriga nämnder att ta upp en likalydande för beslut i sina delegationsordningar. Övriga nämnders delegationsordningar kommer att ha en extra kolumn med rubriken delegat nämnd, i denna kolumn ska övriga nämnder fylla i vilka funktioner hos dem som har detta mandat. Exempelvis förekommer det medarbetare som gör upphandlingar i andra sektorer och det behöver då framgå att mandatet finns för dem också i respektive nämnds delegationsordning.

Delegationen ska inte förväxlas med attesträtt eller rätt att teckna avtal med bindande verkan för kommunens räkning. Att exempelvis funktioner på Inköps och upphandlingsenheten i enlighet med avsnitt 13:7 har rätt att ta beslut om att förlänga ett avtal innebär inte att den som undertecknat avtalet förlorar den rätten. Delegationsordningen kommer att kompletteras med rutinbeskrivningar för oss på Inköp och upphandlingsenheten.

I reglementet Intern kontroll av ekonomi verksamhet, antaget av kommun-fullmäktige 1999-05-31, står i § 9: Styrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll, och i de fall förbättringar behövs, föranstalta om sådana. Styrelsen ska även informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i de kommunala företagen. SG Ekonomi har i detta ärende gjort en övergripande utvärdering av systemet för intern kontroll.

I bilaga, Finansrapport 1 2021.
Den av Kommunfullmäktige antagna finanspolicyn innehåller riktlinjer för kommunkoncernens tillgångs-och skuldhantering. I Finanspolicyn regleras att rapportering ska ske till Kommunstyrelsen i samband med delårs- och årsbokslut. Finansrapporten är en återrapportering till Kommunstyrelsen av tillgångs- och skuldförvaltningen per 30 april
2021.

Beslut om Kommunplan med årsbudget 2022 och utblick 2023–2025 tas i år av Kommunfullmäktige i november månad. För att säkerställa en bra framförhållning för planering av investeringsverksamheten kommer exploaterings- och investeringsbudgeten för 2022 med plan för 2023-2025 samt ombudgetering av 2021 att beslutas i kommunfullmäktige i juni.

I beslut av kommunplan med årsbudget som beslutas i kommunfullmäktige i november kommer den beslutade investeringsbudgeten att justeras utifrån uppdaterade exploateringskalkyler och tidsplaner avseende byggnation.

Sektor styrning och stöd har sammanställt delårsrapport 1 2021.

Delårsrapporten redovisar nämnderna, kommunens och de helägda bolagens ekonomiska resultat och resultatprognos, investeringar och prognos för helåret samt återredovisning av verksamheten i relation till kommunfullmäktiges mål och uppdrag. Sammanställd redovisning utförs inte vid delår 1.

På en övergripande kommunnivå prognostiseras ett ekonomiskt överskott som överstiger budget. Nämnderna prognostiserar ett underskott (exklusive exploateringsresultat och realisationsvinster) på 127 mnkr. Skatteintäkter, utjämning, pensionskostnader och bidrag från staten med anledning av pandemin prognostiseras ge intäkter på 156 mnkr mer än budgeterat.

I och med beslut om Kommunplan 2021 fattades beslut gällande Gavlia-koncernen vilket innebär att prognostiserat resultat behöver justeras jämfört med det resultatkrav som angavs i kommunplan. Resultatet för 2021 skall uppgå till minst 6,1 mnkr.

Under 2021 finns möjligheten att söka bidrag för nedsättning av lokalhyra. Detta är ett av statens stöd med anledning av Covid-pandemin. För att få bidraget skall hyresvärd göra en nedsättning som motsvarar stödbeloppet från staten. Därmed kommer Gävle kommunfastigheter AB (GFAB) att få en negativ ekonomisk resultatkonsekvens motsvarande hälften av det bidrag som verksamheten kommer att få. Detta ekonomiska utfall för GFAB accepteras utöver resultatkravet på bolaget.

Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden har under 2021 högre volymer inom boende motsvarande 16 helårsplatser. Därmed har nämnden tilldelats för låg ram i relation till verksamhetens volym. Årskostnaden för dessa platser kalkyleras till en kostnad av 15 mnkr.

Inför beslut om delårsrapport I har det gällande Covid-reserv fattats beslut om stöd till näringsidkare motsvarande 4,1 mnkr samt beslut om återhämtningsdagar för kommunens medarbetare, prognostiserat till en kostnad av 16 mnkr. Eventuellt beslut om omfördelning av ram sker i samband med delårsrapport II. Per sista april har 4322 återhämtningsdagar tagits ut, motsvarande 23% av det totala möjliga uttaget. Kostnaden för vikarier uppgår per sista april till 2,4 mnkr.

Kommunfullmäktige beslutade 2020-12-14 att ansvaret för skötsel av allmän mark, dnr 20KS419, skall flyttas från Gavlia-koncernen till Samhällsbyggnadsnämnden och övergången är verkställd per 2021-05-01.

Med anledning att Gavlefastigheter inte längre skall ansvara över gata/park behöver bolagets ägardirektiv ändras. Förslag till nytt ägardirektiv är beslutat av Gävle Stadshus styrelse den 26 maj.

Kommunfullmäktige beslutade 2020-12-14 att ansvaret för skötsel av allmän mark, dnr 20KS419, skall flyttas från Gavlia-koncernen till Samhällsbyggnadsnämnden och övergången är verkställd per 2021-05-01.

Med anledning att Gavlefastigheter inte längre skall ansvara över gata/park behöver bolagets bolagsordning ändras. Förslag till ny bolagsordning är beslutat av Gävle Stadshus styrelse den 26 maj.

Gavle Drift och Service är ett helägt kommunalt dotterbolag till Gavlefastigheter Gävle kommun AB.

Kommunstyrelsen har gett sektor Styrning och stöd uppdrag att ta fram ett nytt Näringslivsprogram.
Näringslivsprogrammet ska visa vad näringslivet i Gävle kommun behöver. Programmets målområden är vad som krävs för att Gävle ska vara en företagsplats där företag kan växa och utvecklas, dit företag lockas och där nya företag startas. Näringslivsprogrammets mål är ett påtagligt förbättrat företagsklimat i Gävle kommun.

Gävle kommuns har tre kommunövergripande strategiska program: Sociala hållbarhetsprogrammet, Näringslivsprogrammet och Miljöstrategiska programmet. Programmen utgår ifrån de sociala, ekonomiska och ekologiska dimensionerna för hållbar utveckling och ska styra kommunen mot FN:s 17 globala mål.

Ambitionen med det nya programmet är att möta behovet och önskemålen om ett tydligt, kortfattat och lättförståeligt program med målområden framtagna i samverkan mellan kommunen, näringslivet och andra aktörer. Programmet är framtaget av kommunen och näringslivet tillsammans. Kommunen tar en ledande roll och krokar arm med företagen för att hitta rätt i vad som behöver förbättras.

Näringslivsprogrammets sträcker sig över fem år och pekar ut fyra strategiska målområden. Under programmets genomförandetid ska målområdena brytas ned i aktiviteter av kommunkoncernen och andra berörda. I Gävle kommun har alla sektorer och bolag inom kommunkoncernen ansvar för att bryta ned programmet i sina verksamhetsplaner och ta fram aktiviteter som bidrar till målet om ett förbättrat företagsklimat. Arbetet koordineras genom kommundirektörens ledningsgrupp. För att uppnå programmets mål behöver också näringslivet och andra berörda aktörer bidra i de delar som kommunen inte kan påverka.

För att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt program bildas ett näringslivsråd, som består av representanter från näringslivet, politiker och kommundirektör. De kommer följa näringslivsprogrammet, på en strategisk nivå, för att se om de uppställda målen uppfylls. Det tillsätts också en referensgrupp, med representanter från näringslivet, kommunen och andra samhällsaktörer. De träffas regelbundet för att diskutera arbetet med programmet. På Näringslivsenheten finns en programledare som leder arbetet med näringslivsprogrammet. Programledaren planerar möten, arrangerar dialoger, träffar referensgruppen och följer upp programmets mätetal.

Näringslivsprogrammet följs upp genom de mätetal som anges under respektive målområde. Uppföljningen sker i samband med kommunens årsredovisning och presenteras för kommundirektörens ledningsgrupp och näringslivet. Mätetalen visar framgången av programmet och utgår från 2021 års siffror, vilket möjliggör att följa den positionsförflyttning som förväntas ske under programperioden. För att synliggöra utvecklingen ska mätetalens resultat visualiseras och vara tillgängliga.

Näringslivsprogrammet har under våren varit ute på remiss och politiska partier, nämnder och styrelser inom kommunen, näringslivsorganisationer samt andra aktörer har inkommit med yttranden och synpunkter. Ett antal förtydliganden och förändringar har genomförts efter remisstiden med anledning av inkomna synpunkter.

Kommunfullmäktige beslutade i november 2017 om att möjligheten att lämna medborgarförslag skulle upphöra för att istället ersättas med möjlighet att ge digitala förslag, s.k. e-petitioner. I samband med beslutet tog fullmäktige också beslut om riktlinjer för hantering av e-petitioner.

Då nuvarande riktlinjer beskriver hur tidigare medborgarförslag hanterades finns det anledning att uppdatera innehållet. Förutom språkliga förtydliganden så beskrivs i förslaget till reviderade riktlinjer att återkoppling ska ges till samtliga förslagsställare vars e-petitioner avvisas. Vidare förtydligas även vad e-petitioner inte får innehålla samt att förslag som inte får tillräckligt många röster ska finnas tillgängliga och kunna läsas under ett års tid.

Samhällsbyggnadsnämnden har väckt ärendet om Mobilitetsnorm till fullmäktige. Mobilitetsnorm för Gävle kommun har tagits fram i syfte att ersätta Parkeringstal för cykel och bil, som är kommunens gällande parkeringsnorm. Gällande parkeringstal togs fram i samband med Gävle kommuns Parkeringspolicy, båda dokumenten är antagna av Kommunfullmäktige 23 februari 2015. Mobilitetsnormen innehåller riktlinjer för parkering och andra mobilitetslösningar i detaljplaner och bygglov. Mobilitetsnormen kommer att gälla tillsammans med parkeringspolicy från 2015.

I mobilitetsnormen har även parkeringstalen och standardkrav på parkeringar reviderats och kompletterats.

Efter att ärendet har behandlats i samhällsbyggnadsnämnden har antagandehandlingen förtydligats med skrivning gällande Boverkets byggregler (BBR) i avsnitt 3.1.

Den 21 oktober 2020 beslutade Samhällsbyggnadsnämnden att priserna Nybyggnadspriset, Byggteknikpriset, Byggnadsvårdspriset och Tillgänglighetspriset upphör att gälla. Priser har inte delats ut på många år då de är resurskrävande och inte längre adekvata. Tidigare prisers olika aspekter som tillgänglighet, byggteknik, nybyggnad och kulturmiljö ryms alla i det nya arkitekturpriset.

För att öka förståelsen och ge gestaltad livsmiljö en betydande roll i Gävles planering och utveckling antog kommunfullmäktige i september år 2020 Arkitekturpolicy – Gestaltad livsmiljö. I förlängningen av arkitekturpolicyn och som ett led i att ytterligare höja nivån på arkitekturen delas årligen Gävle arkitekturpris ut. Avsikten är att uppmärksamma väl genomförda projekt i Gävle, väcka intresse i samhället för att ”arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt samhälle, med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer och där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av vår gemensamma miljö” (ur den nationella arkitekturpolitiken).

Gävle arkitekturpris ska sporra byggaktörer och arkitekter att utveckla projekt (nybyggnad, ombyggnad, tillbyggnad) till en hög arkitektonisk nivå och med hållbara lösningar för byggnader, områden eller offentliga platser. Alla kan nominera sin favoritbyggnad, plats eller miljö till Gävle Arkitekturpris.

Syftet med arkitekturpriset är att fortsatt utveckla Gävle kommuns arkitekturarbete, i ett Gävle som växer behövs många goda exempel. Det offentliga vill gå före, vara förebildliga och stimulera till hög arkitektonisk kvalitet genom att uppmuntra kommunkoncern, näringsliv, enskilda med flera att följa efter. Ett sätt är att lyfta fram hållbara väl gestaltade projekt genom Gävle Arkitekturpris och premiera byggherre och arkitekt gemensamt. Syftet med riktlinje för priset är att skapa en gemensam processtruktur för arkitekturpriset när det gäller jurysammansättning, bedömning, kriterier och utdelning av pris.

Ärendet har remitterats till Gävle kommuns funktionsrättsråd men inga synpunkter har inkommit därifrån.

Kost och livsmedel är ett område som vuxit avseende regelverk, ekonomisk vikt, politiskt fokus, miljöpåverkan och allmänhetens intresse för att nämna några parametrar. Måltiderna i vård, skola och omsorg är viktiga för att förbättra resultaten i kärnverksamheten och för att nå övergripande hållbarhetsmål.

Med ökat fokus och regelverk ökar även kraven på kunskap och arbetsinsatser från organisationen. Idag finns ingen samlad organisation inom förvaltningen för utförande av uppgifter avseende kost och livsmedel. Många av frågorna har nära anknytning till berörd nämnds kärnverksamhet och dess sektor medan ansvaret för upphandling och avtals kontroll/uppföljning hanteras inom ramen för kommunstyrelsen och dess sektor. Idag byggs fler och fler tillagningskök vilket innebär krav på utformning som ska hanteras inom ramen för Gavlefastigheters uppdrag.

Det är idag många frågor som hanteras varken optimalt eller helt lagenligt alla gånger. Dagens hantering är komplex och diversifierad och styrs på olika sätt. Det saknas en helhetsbild avseende kostnaderna avseende kostverksamheten.

Det finns starka skäl för att utreda förutsättningarna för att införa en gemensam kostorganisation i kommunen.

För att på bästa sätt få en objektiv nulägesbeskrivning och kartläggning av nuvarande kostverksamhet, dess omfattning och ansvar bör en extern konsult anlitas.

I uppdraget ska även ingå att definiera vilken ansvarsfördelning, vilka funktioner och samarbetsytor som behövs i en ändamålsenligt och effektiv kostorganisation i Gävle kommun. Ansvarsfördelningen ska även definieras ur ett politiskt perspektiv, dvs uppgiftsfördelningen mellan olika beslutande församlingar.

Många kommuner har idag en etablerad kostorganisation och en jämförelse med jämstora kommuner är därför önskvärd.

Revisorerna har under hösten 2020 – våren 2021 granskat löneprocessen i Gävle kommun. PwC har upphandlats och genomfört granskningen.

De förtroendevalda revisorerna vill ha Kommunstyrelsens svar på rapporten med dess bedömningar och rekommendationer senast den 15 juni 2021.

Gävle Pride har till kommunstyrelsen inkommit med en ansökan om bidrag på 150 tkr för genomförande av Gävle Pride 2021. Ansökan avser inte kultur- och fritidsnämndens ordinarie stöd till ideella föreningar (projekt- och arrangemangsstöd) utan har inkommit till kommunstyrelsen.

Insatser för att lyfta HBTQ-frågorna går i linje med målsättningarna i Gävle kommuns sociala hållbarhetsprogram.

Kommunstyrelsen förslås besluta att bevilja ansökan ifrån Gävle Pride med 150 tkr och att finansiering sker inom ram mot bakgrund av redovisad prognos för kommunstyrelsens resultat i delår ett.

Gästriklands fyra kommuner är sedan tidigare medfinansiärer av Leader Gästrikebygdens pågående programperiod för lokalt ledd landsbygdsutveckling. Varje kommun har också en ledamot i leaderföreningens styrelse.

De senaste kommunala medfinansieringsbesluten fattades år 2015 och avsåg innevarande programperiod som en del av den totala budgeten på 46 mkr. Enligt ursprungsplanen skulle den innevarande programperioden innebära att leaderområdets styrelse (kallad LAG) skulle fatta prioriteringsbeslut om projekt till och med hösten 2020 och programperioden skulle vara helt avslutad av redovisad i juni 2023. Den beviljade kommunala medfinansieringen är färdigfakturerad.

Nu har förutsättningarna ändrats på EU och nationell nivå och den innevarande programperioden kommer att förlängas med 2 år. Det innebär att prioriteringsbeslut om stöd till projekt kan fattas under år 2021–2022 och att programavslut blir juni 2025.

Som en konsekvens av programförlängningen har Leader Gästrikebygden erbjudits en utökad budget med ytterligare 12 369 614 kr. Liksom programbudgeten i sin helhet så består även denna budgetutökning till 67% av EU/statsfinansierat projektstöd och övriga 33% ska vara offentlig medfinansiering som leaderområdet själv ska ordna. Leader Gästrikebygdens styrelse har på sitt styrelsemöte den 10 februari 2021 beslutat att tacka ja till Jordbruksverkets erbjudna budgetförstärkning, med ambitionen att kunna lösa medfinansieringsbehovet.

Leader Gästrikebygdens förslag är att Region Gävleborg och Gästrikekommunerna står för den medfinansiering som behövs för att säkra tilläggsbudgeten, enligt bifogad ansökan om medfinansiering.

Region Gävleborg har fattat beslut och beviljat sin andel av medfinansieringen.

Under innevarande programperiod 2014-2020 bedriver Leader Nedre Dalälven verksamhet i ett geografiskt område som innefattar Säter, Hedemora, Avesta, Sala, Heby, Tierp. Älvkarleby kommuner i sin helhet samt delar av Gävle och Sandvikens kommuner. I leaderområdet ingår Hedesunda från Gävle kommun.

Kommunerna är medlemmar i föreningen och har representanter i styrelsen/LAG. Verksamheten bedrivs i enlighet med den utvecklingsstrategi som partnerskapet arbetade fram inför innevarande programperiod. Nu har beslut fattats på EU-nivå att förlänga innevarande programperiod med två år, 2021 och 2022, och att medel för detta tas från den kommande perioden, ursprungligen 2021-2027, vilken nu istället blir 2023-2027. Under förlängningsperioden kommer verksamheten att bedrivas enligt nuvarande strategi, men med medel från kommande programperiod.

Parallellt med verksamheten inom förlängningsperioden ska en ny utvecklingsstrategi för 2023-2027 tas fram. Medel för detta får inte tas från den löpande verksamheten utan ska bekostas av särskilda medel avsatta för detta.

Både förlängningsåren, strategiarbetet och den kommande programperioden kräver kommunal medfinansiering.

Leader Nedre Dalälven ansöker om totalt 208 736kr från Gävle kommun. 86 368kr för 2021, 86 268kr för 2022 och 36 000kr för 2021-års strategiarbete.

Testeboån är idag ett unikt vattendrag i många avseenden, bland annat är ån ett av få vildlaxvatten kring Östersjön, med ett litet självreproducerande laxbestånd. Ån och dess omgivningar är även Natura 2000-område. Med rätt åtgärder finns goda förutsättningar för Testeboån att nå sin fulla potential att öka beståndet av lax och havsöring, vilket genererar en ökad attraktivitet för besöksnäringen. Besöksnäringen är idag en basnäring i Sverige. Tillsammans med fisketurismen och naturvärden i Testeboån har ån en stor möjlighet att generera framtida arbetstillfällen och intäkter i båda kommunerna.

För att nå God Ekologisk status enligt åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt 2015–2021 är åtgärder nödvändigt för att Testeboån skall nå sin fulla kapacitet. Kommande prövning och moderna miljöanpassningar av vattenkraften är av stort värde, både lokalt, nationellt och internationellt.

Vattenkraftens Miljöfond Sverige AB tar ansvar för att finansiera nödvändiga miljöåtgärder för omställningen av vattenkraftsverksamheter i Sverige. Miljöinsatserna ska gynna såväl fiske och turism som lokal utveckling, och verka för att både nationella och internationella miljömål i vattenverksamheter uppnås. Enligt Nationella planen för vattenkraft (NAP) har Testeboån tilldelats prövningsdatum under år 2022.

Gävle kommun och Ockelbo kommun har för avsikt att förvärva Nilsson krafts AB:s kraftverk i Testeboån, för att säkerställa rådigheten och därigenom säkerställa en god anpassning av vattenkraften i Testeboån efter nationella och internationella miljökvalitetsmål.

Denna avsiktsförklaring ger endast uttryck för parternas intentioner och är inte ett juridiskt bindande avtal. Således syftar avsiktsförklaringen endast till att fastställa parternas gemensamma vilja.

Genomförande av omvandling Norra Brynäs pågår enligt den inriktning som följer av fördjupad översiktsplan för området. Ett genomförande av området kommer att ske över tid och i förhållande till hur exploatering i andra delar av kommunen möter stadens behov.

Med syfte att ha god planering för utbyggnadsordning av området och tydlighet avseende ersättning till kommunen för utbyggnad av allmän plats, är rapport ”Genomförandestrategi Norra Brynäs” framarbetad. Från rapporten föreslås beskriven utbyggnadsordning och beräkning av exploateringsbidrag utgöra grund i fortsatt arbete med exploatering av området.

Ersättning till kommunen ska betalas av de som har nyttan av kommunens investering. Beräkning av ersättning till kommunen sker genom att förhålla värdet av fastighet före kommunens insatser mot värdet efter. Från den värdeökning som kan räknas fram ska andel utgöra bidrag till kommunen, rimligen mellan 30-50%. Andelen är kopplad till bedömningen av värdet av närhet till allmän plats. Att tillämpa den modellen möjliggör ett totalt exploateringsbidrag på mellan 350–400 mnkr för den utbyggnad som enligt inriktning i FÖP Norra Brynäs landar i spannet 600-700mnkr.

En föreslagen utbyggnadsordning ger stöd för beslut om en sammanhållen utbyggnad av området. Den, föreslagen utbyggnadsordning, är påverkad av bland annat förståelsen för vad som gör området populärt och därmed också skapar en acceptans för prissättning av byggrätter. Av vikt är att utbyggnad av huvudgator sker i ett samlat genomförande och sker i tidig etapp.

Förslag om kostnadsfördelning och utbyggnadsordning är ett delvis stöd för genomförandet av FÖP Norra Brynäs.

I det fortsatta arbetet återstår att sätta organisation för områdets genomförande. Det är en nödvändighet för att kunna bevaka ett genomförande över tid. Genomförandeorganisationen har ansvaret för att säkerställa hur genomförandekalkylen per utbyggnadsetapp aktualiseras i de årliga budgetbesluten för investering och exploatering.

Ett markanvisningsavtal tecknades den 7 maj 2018 mellan Gävle Kommun och Vinnersjö hus AB gällande del av fastigheterna Gävle Brunn 7:51 och 32:1 belägna i Hedesunda. Avtalet var giltigt till och med 31 december 2019. Avtalet förlängdes då ytterligare 12 månader vilket innebär att avtalet upphörde att gälla den 31 december 2020. Då ingen ytterligare förlängning gjordes den 31 december krävs därför att ett nytt avtal tecknas med Vinnersjö Timmerhus AB med utgångspunkt i det ursprungliga markanvisningsavtalet.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade i februari 2021 att bevilja Vinnersjö Timmerhus bygglov för en flerfamiljsbyggnad om 10 lägenheter. Bygglovet överensstämmer med den tidigare markanvisningen med Gävle kommun.

Trafikverkets pågående projekt med nya dubbelspåret på ostkustbanan ger möjlighet till ett regionalt tågstopp i Hagsta. En rekommendation till Trafikverket från Gävle Kommun gällande inriktning krävs senast sommaren 2021 för att finnas med i Trafikverkets kommande planerings- och projekteringsarbete.

Konsekvenser av beslut B, att rekommendera ett tågstopp i Hagsta, innebär en möjlighet att eventuellt utveckla Hamrångebygden som pendlingsort men kan komma att innebära minskat utbud för busstrafik i nuvarande linje 25:s sträckning. Den kommunala kostnaden för att bygga en station uppskattas till ca 200 mnkr, vilket i så fall kommer att belasta budgeten troligtvis under åren 2027 - 2031. Det formella ansvaret för att etablera ett tågstopp för regionaltrafiken ligger på Region Gävleborg. Region Gävleborg har ännu inte yttrat sig till Trafikverket.


Samhällsbyggnadsutskottet beslutade vid sitt sammanträde den 25 maj 2021, § 30, följande;

Samhällsbyggnadsutskottet föreslår Kommunstyrelsen besluta

att i enlighet med rapport 2020:166, version 1.0 rekommendera Trafikverket att projektera ett tågstopp i Hagsta.

att följande tillägg bifogas rekommendationen:

Beslutsunderlaget som sänds till Region Gävleborg tillförs en skrivelse om att turtätheten på linje 25 inte bör minska som en konsekvens av det planerade tågstoppet i Hagsta.

samt

Eftersom tågstationen kommer att byggas i Hamrångebygdens ytterkant måste en säker gång- och cykelväg längs Gamla Hamrångevägen prioriteras av Trafikverket för att främja ett hållbart resande. Möjligheten för boende från hela Hamrångebygden att använda tågstationen måste främjas genom såväl pendlarparkering för bil och cykel, liksom matarbussar från olika orter. Det är även viktigt att kollektivtrafiken via väg fortsatt är god.

Gävle hamn har behov av ytterligare verksamhetsmark i anslutning till Fredriksskans 15:12 för utökad verksamhet för befintlig hyresgäst som kommer att utöka verksamheten på plats

Inom exploateringsprojektet Ersbo syd etapp 2 (17KS235) ingår att sälja verksamhetsmark. Thomas Christiansson Förvaltning 2 AB (org.nr 559308-6480) är tilldelad mark om ca 10 000 kvm. Köpeskillingen baseras på markens areal med följande prissättning:

-          400 kr per kvm tomtyta för de första 10 000 kvm, därefter 300 per kvm för resterande tomtyta

Ovan ger en köpeskilling om ca 4 021 300 kronor. Villkoren för överlåtelsen regleras i marköverlåtelseavtalet med tillhörande kartskiss.

E-petitionen har inkommit och uppnått 50 röster. Yttranden över e-petition har inkommit från HR-avdelningen, Styrning och stöd.

I E-petitionen föreslås att Gävle kommun ska ändra rutiner för anställning så att målgruppen som E-petitionen berör ska erbjudas anställning inom vård- och omsorg samt att en vikariepool ska tillsättas för att möjliggöra att få en fast tjänst.

Gävle kommun har på olika sätt inom bemanningsenheten arbetat intensivt för att undanröja hinder som har funnits för målgruppen för att de ska få samma förutsättningar och chans som alla andra att få en tjänst hos kommunen utifrån sin kompetens och utbildning. HR-avdelningen konstaterar att detta har implementerats under sommaren 2020. Gävle kommun ska ha en diskrimineringsfri rekryteringsprocess där varje kandidat bedöms utifrån sin kompetens. Kandidaten med högst kompetens ska erbjudas anställning på varje tjänst och alla oavsett bakgrund, etnicitet, sexuell läggning med mera får samma möjligheter.

Precis som det beskrivs i E-petitionen så har Gävle kommun ett stort behov av utbildade medarbetare inom vård- och omsorg och därför har också kommunen arbetat för att skapa likvärdiga förutsättningar för alla, vilket beskrivs ovan. Majoriteten satsar även på äldreomsorgslyftet för att fler anställda ska kunna utbilda sig på betald arbetstid och få formell kompetens som undersköterska. Majoriteten ser dock att det första förslaget i E-petitionen, att ändra i riktlinjen för kompetensförsörjning inte är aktuellt att genomföra då det skulle göra att vi frångår Lagen om anställningsskydd, LAS.

Hösten 2019 skapades en ny central bemanningsenhet i Gävle kommun för hela kommunens verksamhet. Det ger en god överblick av kommunens totala vikariebehov och även företrädesrätten till tjänster enligt Lagen om anställningsskydd. Majoriteten gav i kommunplanen 2021 ett uppdrag till Styrning och stöd kring kompetensförsörjningen och det pågår idag ett arbete för att göra kompetensförsörjningen mer transparent med fler utannonserade tjänster och med en full rekryteringsprocess. I det arbetet ingår att utreda hur vikariebehovet kan minska totalt sett genom fler fasta och trygga tjänster. Det är bra för både den enskilde medarbetaren och för kontinuiteten för alla de som är i behov av Gävle kommuns olika verksamheter.

Majoriteten bedömer att utifrån lagstiftning, redan vidtagna insatser och pågående uppdrag så gör Gävle kommun som arbetsgivare det som är möjligt att göra för att alla utifrån sin utbildning och kompetens ska ges likvärdiga förutsättningar att få en anställning i Gävle kommun.

E-petitionen har inkommit och uppnått 50 röster. Yttranden över e-petition har inkommit från Omvårdnadsnämnden och HR-avdelningen, Styrning och stöd.

I E-petitionen föreslås att kommunfullmäktige ska besluta om att införa tillfälliga eller varaktiga regler för anställningar av undersköterskor. Detta utifrån situationen för målgruppen som omfattas av gymnasielagen, där ungdomar efter examen inom 6 månader måste få en tillsvidaretjänst som de kan försörja sig på, med avtalsenliga villkor. Förslagsställaren föreslår även att kommunen ser över andra möjligheter för att målgruppen ska komma i egen varaktig försörjning.

E-petitionen har inkommit och uppnått 50 röster. Yttranden över e-petition har inkommit från HR-avdelningen, Styrning och stöd.

Gävle kommun har på olika sätt inom bemanningsenheten arbetat intensivt för att undanröja hinder som har funnits för målgruppen för att de ska få samma förutsättningar och chans som alla andra att få en tjänst hos kommunen utifrån sin kompetens och utbildning. HR-avdelningen konstaterar att detta har implementerats under sommaren 2020. Gävle kommun ska ha en diskrimineringsfri rekryteringsprocess där varje kandidat bedöms utifrån sin kompetens. Kandidaten med högst kompetens ska erbjudas anställning på varje tjänst och alla oavsett bakgrund, etnicitet, sexuell läggning med mera får samma möjligheter.

Gävle kommun har ett stort behov av utbildade medarbetare inom vård- och omsorg och därför har också kommunen arbetat för att skapa likvärdiga förutsättningar för alla, vilket beskrivs ovan. Majoriteten satsar även på äldreomsorgslyftet för att fler anställda ska kunna utbilda sig på betald arbetstid och få formell kompetens som undersköterska. Majoriteten ser dock att förslaget i motionen att besluta om nya tillfälliga eller varaktiga regler inte är aktuellt att genomföra, då det skulle göra att vi frångår Lagen om anställningsskydd, LAS och bestämmelser i kollektivavtal.

Hösten 2019 skapades en ny central bemanningsenhet i Gävle kommun för hela kommunens verksamhet. Det ger en god överblick av kommunens totala vikariebehov och även företrädesrätten till tjänster enligt Lagen om anställningsskydd. Majoriteten gav i kommunplanen 2021 ett uppdrag till Styrning och stöd kring kompetensförsörjningen och det pågår idag ett arbete för att göra kompetensförsörjningen mer transparent med fler utannonserade tjänster och med en full rekryteringsprocess. I det arbetet ingår att utreda hur vikariebehovet kan minska totalt sett genom fler fasta och trygga tjänster. Det är bra för både den enskilde medarbetaren och för kontinuiteten för alla de som är i behov av Gävle kommuns olika verksamheter.

Majoriteten bedömer att utifrån lagstiftning, redan vidtagna insatser och pågående uppdrag så gör Gävle kommun som arbetsgivare det som är möjligt för att målgruppen utifrån sin utbildning och kompetens, precis som alla andra ska ges likvärdiga förutsättningar att få en anställning i Gävle kommun och därigenom en varaktig försörjning.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-02-24, §24, väckte Tord Fredriksen (V) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Omvårdnadsnämnden och HR-avdelningen, Styrning och stöd.

I motionen föreslås en modell där ersättning ges med upp till 70% av lön eller i tid för håltimmarna i schemat till den som väljer att arbeta delad tur, så länge delad tur används i verksamheten.

Utgångspunkten för schemaläggning är att brukare/kunders behov av stöd och insatser ska kunna tillgodoses på ett kvalitativt sätt där bemanning, ekonomiska förutsättningar och gällande kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Det lokala avtalet mellan kommunen och Kommunal om flexibla arbetstidsmodeller för att möjliggöra lokala anpassningar och större möjlighet att möta olika medarbetares önskemål är ett sådant exempel. Andra viktiga grundförutsättningar i schemaläggningen är Gävle kommuns beslut om rätt till heltid och arbetstidslagstiftningen. Dessa olika ramar beskrivs i både Omvårdnadsnämndens och HR-avdelningens yttrande över motionen.

Delade turer och dess olika alternativ har under lång tid varit en aktuell politisk fråga och ambitioner liksom försök att få bort användningen av delade turer har inte lyckats. Ett alternativ till delad tur är till exempel fler arbetspass på helger för medarbetarna för att nå heltidschema. I Söderhamns kommun som infört den modell som motionären föreslår har en stor majoritet valt att fortsätta arbeta delad tur när en sk. uppehållsersättning införts. Frågan är därmed om det kan finnas andra metoder och resursanvändning för att i grunden faktiskt få bort de ofrivilliga delade turerna helt.

Sundsvalls kommun har valt en annan väg utifrån ingången att istället för att riskera att upprätthålla användningen av delade turer, ta steg för att kunna avskaffa dessa helt över tid. Grundfrågan handlar inte minst om kompetensförsörjningen och att både säkerställa tillgången till kompetensutveckling för befintliga medarbetare och framförallt, fler och utbildade kollegor. Där är äldreomsorgslyftet och arbetet för färre vikarier och fler fasta tjänster några viktiga exempel.

Ett annat viktigt och påbörjat uppdrag i kommunplanen som kan kopplas till detta område, men som inte är slutredovisat är att se över hur medarbetarnas inflytande över arbetstid och arbetstidsplanering kan öka. I det är frågan om delade turer en aspekt som ingår och där alternativ framåt ska övervägas med målet att förbättra arbetsvillkor och möta behov för en stärkt kompetensförsörjning inom äldreomsorgen. Majoriteten har inlett samtal med fackförbundet Kommunal vars medlemmar är en nyckel för att se vilka insatser som bör vara högst prioriterade och vilka lösningar vi ska välja lokalt gällande användningen av delade turer.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-09-28, §23, väckte Owe Hellberg (V) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Utbildningsnämnden.

I motionen föreslås att alla kommunens grundskolor ska vara mobilfria under skoltid.

I skollagen slås fast att ordningsregler ska finnas på varje skolenhet och att rektor beslutar om ordningsreglerna. I samband med det går det redan idag att reglera användandet av mobiltelefoner om det stör och skapar problem i skolsituationen. Lärare får även omhänderta föremål om de är störande för undervisningen. Däremot finns inte stöd i skollagen att helt förbjuda användning eller medtagande av mobiltelefoner till skolans område.

I Gävle kommuns skolor är frågan aktuell i samtliga skolområden och åtgärder tillämpas redan idag genom olika lösningar som till exempel helt mobilfritt under skoltid, inlåsning av telefoner i numrerade ställ eller förbud under lektioner för att minska risken att användningen av mobiltelefoner stör undervisningen för såväl elever som lärare. Det finns också en del svårigheter som uppstår på skolorna kopplat till detta som frågeställningar kring förvaring, stöldrisk och hantering av insamlade mobiltelefoner.

Nyligen presenterade regeringen efter överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna en ny nationell plan för trygghet och studiero i skolan. En rad förslag föreslås där för att stärka möjligheten och mandatet för skolans medarbetare att upprätthålla ordning och studiero. Ett av förslagen innebär att grundregeln ska vara att mobiltelefoner enbart kan användas när lärare ger sin tillåtelse. Det skulle betyda en förstärkning i skollagen med mobilfritt som grundregel istället för dagens möjlighet att ingripa om mobilanvändningen stör undervisningen. I den nationella planen som lagts fram ingår även kopplat till detta att elevernas delaktighet i arbetet med skolans ordningsregler ska säkerställas och följas upp, liksom att vårdnadshavarna ska få kännedom om skolans ordningsregler. Gävle kommun är en av kommunerna som kommer vara remissinsats för förslaget till nationell plan.

Utbildningsnämnden påtalar i sitt yttrande över motionen att en viktig grundläggande princip i styrningen av skolan är att kommunen som skolhuvudman inte bör fatta beslut som skollagen fastställer att rektor eller i förekommande fall läraren får fatta beslut om. Det är en princip som fortsatt bör gälla även i denna fråga. Det är upp till varje skola att via rektor bestämma sina ordningsregler med stöd i skollagen. När de nya förslagen till nationell plan för trygghet och studiero i skolan genomförs så kommer skolans mandat och möjlighet att genomföra och upprätthålla en mobilfri skola att stärkas ytterligare.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-02-24, §24, väckte William Elofsson (M) rubricerad motion. Yttranden över motionen har inkommit från Socialnämnden och Polismyndigheten.

I motionen föreslås att Gävle kommun ska utreda införandet av metoden allvarssamtal liknande den modell som används i Stockholms stad.

Sammanfattningsvis lyfter yttrandet från Socialnämnden fram att i den utvärdering som skett av metoden allvarssamtal i Stockholms stad så har inget forskningsstöd med dokumenterad effekt på minskad brottslighet för unga i riskzon kunnat uppvisas. Metoden kräver även att mycket resurser avsätts från socialtjänsten för att kunna implementera allvarssamtal, samtidigt som andra ännu mer prioriterade eller liknande uppgifter kan riskera att åsidosättas, som också riktar sig till unga i riskzon eller utsatthet. I Socialnämndens yttrande lyfts till exempel att omfattande familjebaserade insatser är en framgångsfaktor för att motverka risken för fortsatt brottslighet.

Metoden allvarssamtal innebär att unga när de för första gången misstänks för brott genomgår ett allvarssamtal inom 48 timmar där både socialtjänst och polis deltar med vårdnadshavare. Metoden bygger därmed i sig på att Polismyndigheten deltar som en av parterna. I yttrandet över motionen som begärts in från Polismyndigheten så lyfter polisen fram att de inte anser att Gävle kommun bör införa metoden allvarssamtal. Detta med hänvisning till den saknade evidensen och att tidig inblandning från Polisen tvärtom även kan ha en negativ effekt. Det kan även vara problematiskt i de fall där det råder förundersökningssekretess. Därför bör den typen av insats användas efter noga överväganden i enskilda fall, snarare än generellt.

I såväl Socialnämndens som Polismyndighetens yttranden finns en stor samsyn att det är av stor vikt att i ett tidigt skede från Socialtjänsten och samhällets sida fånga upp unga i riskmiljöer och i riskzon, inte minst kopplat till vårdnadshavare. Det är tydligt att utvecklade och fler förebyggande och tidiga insatser som vi vet fungerar, tillsammans med en fungerande skolgång är allra viktigaste för att bryta grogrunden för kriminalitet i unga år. Det är ännu idag inte fastställt om allvarssamtal är en sådan metod och det finns såväl positiva erfarenheter som invändningar.


Eftersom allvarssamtal bygger på att Polismyndigheten aktivt deltar och att polisen avråder Gävle kommun från att införa metoden så är det i dagsläget inte aktuellt att införa den. En framgångsfaktor är att det finns en samsyn mellan alla aktörer för att en insats ska fungera.

Motionens förslag, att utreda införandet av allvarssamtal är dock att betrakta som genomfört, i och med de yttranden och redogörelser som inkommit från Socialnämnden och Polismyndigheten i denna fråga.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2021-05-10, §23, väckte Pekka Seitola (M) rubricerad motion.

I motionen föreslås att antalet ledamöter i Gävle kommunfullmäktige ska minskas från 65 till 61 ledamöter.

Inför varje ny mandatperiod genomförs ett gemensamt parlamentariskt arbete där alla politiska partier i kommunfullmäktige är representerade i POG, översyn av politisk organisation Gävle kommun och i en arvodeskommitté. Där kan förslag och politisk samsyn skapas kring kommunens politiska organisation och även eventuella förändringar. En bred politisk överenskommelse mellan kommunfullmäktiges partier i dessa frågor är av stor vikt för vår lokala demokrati och dess förutsättningar.

Förslaget i motionen bör därav diskuteras och hanteras inom ramen för kommande POG och Arvodeskommitténs arbete och inte separat från övriga frågor kring den politiska organisationen inom Gävle kommun.

1. Information kring ny planeringszon kärnteknisk olycka (riktat mot KS som krisledningsnämnd), Föredragande Göran Arnell, kommundirektör. Ca 5 min
2. Lägesrapport Covid-19 och information kring plan för återgång efter Covid-19 i Gävle kommunkoncern, Föredragande Göran Arnell, kommundirektör, Helén Åleskog, sektorchef och Patric Falk, säkerhetschef. Ca 15 min
3. Digital justering av beslutsprotokoll, Föredragande: Ander Selander, kommunsekreterare