Möte 2022-04-12

Den 8 juni 2021 var den första gången som ett kommunstyrelseprotokoll justerades digitalt. Kommunallagen säger inget om att detta bestyrkande måste ske genom undertecknande med en penna. Det föreligger därför inget hinder enligt kommunallagen för att justera kommunala sammanträdesprotokoll med elektronisk signatur. Frågan har även prövats av förvaltningsrätten och kammarrätten i Göteborg där man också konstaterat att inga hinder föreligger.

Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige har redan haft digitalt justerade protokoll. Men för att förtydliga just möjligheten för respektive nämnd så föreslås ett tillägg i det gemensamma reglementet för samtliga nämnder samt i kommunfullmäktiges arbetsordning.

Justerarna kommer nu att kunna justera protokollet från den plats där de befinner sig, de behöver inte längre åka in till kommunens lokaler för att justera ett protokoll, vilket särskilt är en fördel för de som bor en bit bort från centrala Gävle. Förhoppningsvis kan detta också underlätta något för den som exempelvis vill kombinera ett förtroendeuppdrag med arbete, fritid och familj. Detta medför också att protokoll inte behöver bli liggande i flera dagar i väntan på justering. En nedkortning av dessa tider medför att medborgarna också kan få ta del av beslut närmare inpå nämndernas sammanträden.

Sammanfattningsvis så har utvärderingar visat att den faktiska hanteringen gått mycket bra samt att det har varit relativt smidigt att hantera de justerade protokollen. I samband med att en justering görs skapas två justerade dokument, en med personnummer och fulla signeringsdata och en utan personnummer som inte håller innehåller någon signeringsdata som sparas i ärendehanteringssystemet.

Även om datan i dagsläget inte sparas på ett arkivbeständigt format så har det gjorts omfattande utredningar med nuvarande leverantör att skapa självständiga underskriftstjänster som går att koppla via nuvarande e-tjänsteportal som ska följa eIDAS förordningen med PAdES som standard och PDF-A1 som arkivbeständigt format. Detta skulle även följa kommunarkivets anvisningar för e-arkivet.

Den 8 februari 2022 väckte Mattias Eriksson Falk (SD) ett ärende enligt 4 kap. 20 § kommunallagen i kommunalstyrelsen. Förslagen till beslut var

Att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att en folkomröstning avseende vindkraftsetableringar i Gävle kommun ska hållas i samband med det allmänna valet den 11 september 2022.

Att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att ge valnämnden i uppdrag att återkomma med plan för genomförande samt äskande om ekonomiskt tillskott för att folkomröstningen ska hållas i samband med det allmänna valet den 11 september 2022.

Att Gävle kommun i nya ärenden/ansökningar avseende vindkraftsetableringar inte hanterar frågan om vetorätt förrän resultatet av folkomröstningen har tillkännagivits.

Kommunfullmäktige beslutade i november 2021 att tillstyrka användning av vattenområde för vindkraft på områdena definierade som Utposten 2 samt Storgrundet (§6-7 KF 2021-11-22). Sedan dess har besluten överklagats och därefter avslagits av förvaltningsrätten.

När beslutet vinner laga kraft har då alltså Gävle kommun beslutat om vindkraft på områdena Utposten 2 och Storgrundet, vilket innebär att kommunen inte längre har rådighet i dessa frågor.

Inom den statsvetenskapliga forskningen råder det delade meningar huruvida kommunala folkomröstningar är ett bra instrument eller inte för demokratin. Men däremot råder det inga tvivel att det anses vara problematiskt om att hålla en folkomröstning och därefter inte följa folkomröstningens resultat.

Ska en folkomröstning ske bör då resultatet av folkomröstningen respekteras och följas även om folkomröstningen har en rådgivande roll. Utifrån en pedagogisk synpunkt kan det då bli svårt att förklara kommunens beslut ovan.

Folkomröstningen kan alltså då inte handla om Utposten 2 samt Storgrundet vilket i sådana fall kan leda till en mycket stor otydlighet. Det kan riskera att urholka förtroendet för demokratin.

Kommunens möjlighet till att hantera ärenden/ansökningar gällande att-sats 3, om kommunen ska anordna en rådgivande folkomröstning däremellan. kan bli väldigt svår att hantera. Enligt miljöbalken 16 kap. 4 § äger kommunen ett ansvar att uttrycka sitt ställningstagande till vindkraft. Kommunens ställningstagande krävs för domstolsbeslut i målet. Även om kommunen kan begära om uppskov så kan inte kommunen kräva uppskov i avvaktan på en rådgivande folkomröstning. Därför blir det särskilt svårt om att hantera en ansökan i både samrådsskedet och vid tillstyrkan.

Om folkomröstningen ska samförläggas med de allmänna valen i höst så är det ett brådskande ärende men rent valtekniskt går det att genomföra en folkomröstning. Att ha med i beräkningen är att samråd med den centrala valmyndigheten måste ske 3 månader innan valdagen. Rent kostnadsmässigt så finns det gamla beräkningar från SKR från 2013 som då visade att den själva beräknade genomsnittliga kostnaden låg på igenomsnitt 34 kr per medborgare och folkomröstning. Söderhamns kommun, där folkinitiativ har kommit in beräknar grovt att en folkomröstning på valdagen kan tänkas kosta 1 miljon kronor extra.

Sedan kommunstyrelsen hanterat aktuellt ärende och föreslagit kommunfullmäktige att besluta om aktuella ombudgeteringar beslutade kommunfullmäktige den 28 mars 2022 att återremittera ärendet. Som skäl för minoritetsåterremissen angavs följande: ”Att förslaget på ombudgetering och omdisponering av investeringsanslag för 2022 omarbetas till nästa kommunfullmäktige genom att omprioritera investeringsanslag och rikta det till att stärka Gävles civilförsvar. Exempel på detta kan vara att se över, rusta och bygga skyddsrum eller förstärka tillförlitligheten av vatten- och elförsörjning i kris.”

Inför kommunfullmäktiges förnyade ställningstagande hänvisas ånyo till de handlingar som redovisades inför förra beslutstillfället. Det är av största vikt att de avsedda ombudgeteringarna/omdisponeringarna av investeringsanslag blir beslutade så att nödvändiga investeringar kan slutföras. Det ska särskilt noteras att kommunstyrelsens protokoll av misstag inte återger de 4 första att-satser som anges i upprättad tjänsteskrivelse av ekonomidirektören. Det kan bero på att övriga att- satser justerades under kommunstyrelsens sammanträde i förhållande till förslaget. Inför kommunstyrelsens och kommunfullmäktiges förnyade ställningstagande finns dessa att- satser med annars blir beslutet inte komplett.

Kommunens arbete med krisberedskap och civilt försvar är oerhört viktiga frågor. Där följer kommunen bl a de överenskommelser som finns mellan MSB, SKR och kommunerna som finns i dessa frågor – och som också delvis finansieras av MSB. Kommunstyrelsen avsätter också egna resurser för arbete med frågorna. Här kan också särskilt anmärkas att det i kommunstyrelsens investeringsplan finns avsatta medel för klimatanpassningar för att användas bla för att stärka tillförlitligheten av vatten mm vid kris. Sammanlagt finns 100 mnkr avsatta under perioden 2022 – 2025 i kommunstyrelsens investeringsbudget. Det pågår också beredning av ärenden kopplade till bl a informations- och cybersäkerhet, förnyade risk- och sårbarhetsanalyser mm.

Ekonomiavdelningen inom sektor Styrning och stöd har sammanställt årsredovisning för år 2021 för kommunen och kommunkoncernen. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning.  Till grund för uppföljning av måluppfyllelse, uppdrag och ekonomi ligger Kommunplan 2021.

Gävle kommun redovisar ett resultat enligt resultaträkning på minus 590,9 mnkr. Med justering för realisationsvinster uppgår resultatet efter balanskravsjusteringar till minus 646,1 mnkr.

Kommunfullmäktige beslutade vid sitt möte den 22 november 2021 § 6 att teckna avtal om en försäkringslösning, som innebär en inlösen av del av ansvarsförbindelsen. Det slutliga beloppet uppgick till -716,9 mnkr inklusive löneskatt.

Det skyfall som drabbade kommunen i augusti månad medförde extraordinära kostnader på 265,5 mnkr. Av dessa utgör 250 mnkr rörelsebidrag till Gävle Vatten AB för att täcka beräknade skadeståndsanspråk som kan komma att ställas mot bolaget. Beslut om rörelsebidraget togs av kommunfullmäktige den 13 december 2021 § 3. Övrigt belopp, 15,5 mnkr avser uppkomna och beräknade kostnader inom kommunens nämnder.

Ekonomiavdelningen på Styrning och stöd har upprättat årsredovisningar och årsbokslut för kommunens donationsstiftelser. Årsredovisning per stiftelse finns att hämta på ekonomiavdelningen.

Sedan 2020 hanterar SG-Ekonomi alla Kommunstyrelsens donationsstiftelser samt Utbildning Gävles alla donationsstiftelser. Sedan i år, 2022, hanteras även alla Välfärds donationsstiftelser på SG-Ekonomi.

Trots att Utbildning Gävles donationsstiftelser hanteras på SG-Ekonomi är det fortfarande rektor och lärarkollegium som fattar besluten i dessa stiftelser, detta enligt stiftelsernas urkunder. Även Välfärds donationsstiftelser beslutas på deras sektor, det är endast den administrativa hanteringen som sköts på SG-Ekonomi. Här är ett beslutsförslag för Kommunstyrelsens donationsstiftelser.

Gävle kommuns ambition är att Gävle ska vara en av de bästa miljökommunerna i landet att leva, verka och vistas i.
2013 tog därför kommunen fram ett miljöstrategiskt program för att styra och samordna kommunorganisationens miljöarbete samt bidra till att möjliggöra för invånare och näringsliv att vara miljömässigt hållbara.

Sedan 2015 har Gävle kommun enligt Aktuell Hållbarhets kommunrankning varit bland den 10 bästa miljökommunerna i Sverige (år 2013 var Gävle på plats 69).

Gävle kommuns Miljöstrategiska program reviderades under 2019 och det reviderade programmet antogs 20200330 av Kommunfullmäktige.

Det miljöstrategiska programmet följs upp årligen genom ett så kallat Miljöbokslut. Miljöbokslutet ska användas som diskussionsunderlag för fortsatt planering för måluppfyllelse och genomförande av program.

• indikatorer som följs för att visa om målen är på väg att nås
• en beskrivning av åtgärder som genomförts under året för att bidra till måluppfyllelse
• en målanalys

Det här är det andra miljöbokslutet efter revideringen och gäller för år 2021.

Det kommunala uppdraget är omfattande och komplext. Av den anledningen blir våra styrdokument viktiga stöd för verksamhets- och kvalitetsledningen. För att få allra största tydlighet i hanteringen behöver vi få ett mer enhetligt sätt som vi adresserar med hur vi arbetar med dokumentstyrning i Gävle kommun. Målet med den här policyn och riktlinjen är inte bara att få en god dokumentstyrning utan som ett ytterst mål är att skapa en god förvaltningskultur. Det ska vara lätt att hitta styrdokumentet, man ska kunna lita på att dokumentet är det korrekta, man ska förstå deras förhållande till varandra samt man ska kunna veta vem som ansvarar för dokumentet.

Styrdokumenten är uppdelade i två delar, dels en policy som beskriver de generella principerna för styrdokument, samt dels en definition att ansvaret att fastställa riktlinjer ligger hos kommunstyrelsen. Riktlinjen i sin tur definierar närmare de huvudregler som styrdokumenten har att följa.

Avsaknaden av en sådana riktlinjer har även inneburit brist på enhetliga styrdokument samt att det inte heller funnits en gemensam kultur kring hur dessa dokument ska se ut. Av den anledningen så har avsnittet om nomenklaturen medvetet undantagits skarpare formuleringar då arbetet med att skapa en gemensam styrdokumentskultur behöver utarbetas vidare. Det utesluter inte heller att revidering av riktlinje kan ske, inom kort, i samband med att en mer enhetlig kultur uppnås. De här dokumenten ska ses som ett steg att gemensamt nå dit.

Ett förslag till ny förbundsordning för Gästrike Återvinnare har utarbetats under hösten/vintern i samverkan på tjänstemannanivå mellan Gästrike Återvinnare och medlemskommunerna. Sammanhållande för detta initiativ har varit Gästrikerådet och dess kommundirektörsgrupp. Förslaget innehåller bland annat en ändring av förbundets politiska styrning från förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse till direktion.

Gävle kommun har i bifogad skrivelse lämnat synpunkter och förslag till ändringar i remissversionen på den nya förbundsordningen.

Vidare ställs en kompletterande fråga kopplat till remissen, frågan gäller synpunkter på om Gävle kommun anser att även Gästrike räddningstjänsts förbundsordning bör justeras så att antalet ledamöter och ersättare i dess direktion blir densamma som förslag för direktionen i Gästrike återvinnare.

Gävle kommun antog en kommunal bredbandsstrategi för 2014-2020 i kommunstyrelsen 2014-05-20. I december 2019 tog sedan Region Gävleborg tillsammans med Länsstyrelsen i Gävleborg fram en ny regional plan för bredbandsutbyggnad 2019-2025. I denna uppmanas kommunerna att revidera sina kommunala bredbandsstrategier.

Föreliggande dokument utgår ifrån den kommunala bredbandsstrategi som antogs 2014, men uppdateras till dagens verklighet, höjer den kommunala ambitionsnivån och väver in nya regionala ambitioner.

I kommunplanen för 2021 fanns ett uppdrag till Kommunstyrelsen att ”skapa goda förutsättningar och stödja näringslivets behov och utveckling på ett långsiktigt och målinriktat sätt och att peka ut visionen och de strategiska utvecklingsområdena, som till exempel näringslivets kompetensförsörjning, framåt. En övergripande näringslivsstrategi med branschfokus ska tas fram. Strategin ska verka som ett övergripande styrdokument för hela Gävle kommuns näringslivsarbete.”

Den strategi som nämns har i stället omformulerats till en Färdplan för Gävle kommuns näringslivsarbete. Färdplanen beskriver dels vilka branscher som bedöms ha stor utvecklingspotential och behöver stödjas särskilt, dels hur Gävle kommuns sektor Styrning och stöd avser att arbeta med målområdena i det nyligen antagna Näringslivsprogrammet.

Bris (Barnens rätt i samhället) region mitt har kommit med ansökan om ett allmänt verksamhetsbidrag på 213 000 kronor för år 2022 från Gävle kommun.

Verksamhetsområdet för Bris region mitt omfattar bland annat hela Gävleborg, Uppsala och Stockholmsområdet och i Bris regionala bidragsansökan framgår ingen koppling specifikt till Gävle kommun.

Bris region mitt erbjuder olika typer av insatser där flera redan idag kommer tillstånd genom avtal och samarbete med till exempel lokalföreningen Rädda barnen. Bris region mitt har en fysisk mottagning där barn, unga och familjer kan få individanpassat stöd, men denna mottagning ligger i Stockholm.

Bris har en efterfrågad dygnetruntöppet stödlinje för barn och unga och organisationen arbetar för barns rättigheter i samhället på bred front. Gävle kommun ser Bris stödlinje som en viktig resurs i arbetet med att motverka barn och ungas psykiska ohälsa och vill gärna främja denna unika service. Gävle kommun efterfrågar en mer specifik plan för användning av bidraget, kommunen vill se hur bidraget kommer att vara till nytta till just barn och unga som bor i Gävle kommun. Kommunen påbörjar gärna en dialog med Bris med utgångspunkt i en fördelningsnyckel om hur gävleborna utnyttjar stödlinjen i nuläget och hur informationen om stödlinjen kan spridas för fler barn och unga i Gävle, utifrån att en kommun i första hand ska säkerställa och tillhandahålla viss service till sina invånare.

Ett dyligt bidrag är inte budgeterat under 2022. Ifall kommunstyrelsen vill lägga ekonomiska resurser på samarbetet med Bris måste medel förskjutas till ändamålet.

Kommunstyrelsen beslutar om samtliga projekt som tar del av värdeöverföringsmedlen efter beredning i Sociala hållbarhetsutskottet. I den bilagda projektansökan från Strömsbro IF ansöker föreningen om 300 000 kr för att fortsätta att utveckla ett sommaraktivitetsarbete ”Sommarglädje” för barn i Gävle kommun. Sommaren 2021 hade man ca 900 barn i den verksamheten. En del av Sommarglädje består av ett integrationsarbete då barn från Sätra och Andersberg kan delta utan kostnad och man utbildar och anställer ledare bl.a. från samma stadsdelar. Det är den delen av Sommarglädje som den här ansökan ska stötta.

Några exempel på aktiviteter: teckna/rita, besöka Fjärranhöjder, Dome, cykling i skogen, dans m.m.

Kommunstyrelsen beslutar om samtliga projekt som tar del av värdeöverföringsmedel efter beredning i Sociala hållbarhetsutskottet. Det kan var olika typer av projekt som t.ex. investeringar, utrustning av lokaler och socialt inkluderande projekt.

Gefle IF Fotboll ansöker om projektmedel, 45 389 kr, för att kunna uppföra en ny serveringskiosk på Sörby IP. Gavlefastigheter är tillfrågad i ärendet och har gett klartecken till detta.

Nedre Dalälvens Utvecklings AB driver sedan 20 år tillbaka en lyckad verksamhet på uppdrag av områdets kommuner och med stöd av regioner myggbekämpning vid nedre dalälvsområdet. Syftet är att säkerställa ett drägligt liv för de som bor, lever och verkar i området såväl som möjliggöra för besöksnäringen att utvecklas och frodas.

Gävle kommun tillsammans med sex andra kommuner och fyra regioner står för finansieringen av Biologisk Myggkontroll vid nedre Dalälven.

Tidigare år har Gävle kommuns del av myggbekämpningen varit 592 000 kr per år, nu uppgår andelen till 843 885 kr, dvs en ökning med 251 885 kr (+42,5%). Ökningen finns inte budgeterade inom Kommunstyrelsen och inom avdelningen Övergripande Planering som står som mottagare av fakturan.

Föreningen Nyföretagarcentrum i Gästrikland är nybildad förening men verksamheten är densamma som tidigare bedrivits i stiftelse-form med namnet Nyföretagarcentrum Gästrikland.
Förfrågan från föreningen har kommit till Gävle Kommun om att gå in som medlem i föreningen.

Eftersom föreningen är en samarbetspart via avtal med Gävle kommun när det gäller rådgivning till blivande och nystartade företag ger ett medlemskap i föreningen Gävle kommun möjlighet att påverka och bidra till föreningens arbete.

Årsavgiften för medlemskapet på 300 kr tas från näringslivsenehetens medel.

Polismyndighetens nuvarande lokaler i Gävle uppfyller inte erforderliga funktions- och verksamhetskrav. Polismyndigheten har därför ett behov av att hitta en annan lokalisering för sin verksamhet. Polismyndigheten har visat ett intresse för ett område om ca 2,5 hektar i Västra Kungsbäck, inom fastigheten Kungsbäck 2:10. Ett detaljplanearbete för verksamheter pågår redan på platsen och en ny detaljplan som möjliggör polishus måste antas.

Gävle kommun är positiva till en placering av ett polishus på Västra Kungsbäck. Syftet med avsiktsförklaringen är att uttrycka gemensamma målsättningar och utgångspunkter mellan Gävle kommun och Polismyndigheten för det fortsatta arbetet kring att utreda möjligheten att etablera ett nytt polishus i Västra Kungsbäck.

Genomförandet av lagakraftvunnen detaljplan Godisfabriken ställer krav på trafiksäkerhetsåtgärder för det industrispår som idag löper inom området. Industrispåret används av endast ett företag, Smurfit Kappa. Spåret ägs idag av Trafikverket men är lokaliserat till mark som ägs av Gävle kommun. Medfinansieringsavtalet krävs för att staten, genom Trafikverket som ansvarig utförare, ska kunna planera för åtgärderna i tid som krävs för utbyggnaden av bostadsområdet.

Utgiften för genomförandet på 16 500 000 kronor + 30 % totalt 21 450 000 kronor, ingår i den senaste reviderade budgeten för exploateringsprojektet Godisfabriken, som en del av beräknade anläggningstillgångar på 156 mnkr. Presenterades för kommunfullmäktige 28 mars 2022.

Kalkylen bakom bedömd kostnad för genomförandet innehåller osäkerheter och detta hanteras i avtalet med att beslutet ska innehålla ett utrymme om +30%. Det är viktigt att ha det utrymmet för att inte orsaka ytterligare kostnader i form av väntetider kopplat till nya beslut om utökad budget.

Den totala kostnaden för genomförandet ska fördelas enligt tidigare beslutad kostnadsfördelning, cirka 30/70 %, mellan Gävle kommun och AB Gavlegårdarna.

Gävle kommun tar enligt gällande exploateringsavtal den initiala kostnaden och fördelning sker efter färdigställande. Under 2022 sker en revidering av gällande exploateringsavtal vilket kan medge löpande ersättning från ABG kopplat till kommunens investeringar för genomförande av detaljplanen.

Gävle kommun har under flera år haft brist på verksamhetsmark. Den verksamhetsmark som har detaljplanelagts har dels sålts till stora etableringar som Microsoft men efterfrågan har också varit stor på kommunal verksamhetsmark för mindre etableringar i till exempel Ersbo syd. Området norr om trafikplatsen i Forsbacka längs E16 (figur 1) har identifierats som ett intressant område att detaljplanelägga för verksamheter och utpekas i gällande översiktsplan som ett möjligt verksamhetsområde.

En förstudie har gjorts i mars 2022 som pekar på att området har goda förutsättningar att utvecklas ytterligare som verksamhetsområde. Behovet finns främst i att möjliggöra planberedskap för större etableringar, och samtidigt möjliggöra byggklar mark för mindre etableringar.

Vuxenutbildningen i Gävle är idag lokaliserad i kvarteret Skytteln på Söder. Verksamheten ser inte att lokalerna motsvarar dagens eller framtidens behov av funktionalitet och flexibilitet. Dessutom hyr Gävle kommun in sig i lokalerna vilket går emot inriktningsbeslutet i Fastighetsstrategi för Gävle växer (19KS374). Avtalet med privat fastighetsägare går ut 2023-12-31.

Ett genomförande av exploatering ska möjliggöra att Vuxenutbildningen lokaliseras i nya funktionella och flexibla lokaler och utemiljöer på Kungsbäcks IP. Skolan och dess omgivning ska tillföra platsen värde och nytta för verksamheten men också för Gävle och gävleborna. Särskilt viktigt är att i detta läge möjliggöra goda lösningar för att anpassa, bevara och utveckla kulturmiljö, utemiljö, grön- och blåstruktur, tillgänglighet med hållbart resande, säkerställa litet klimatfotavtryck och skapa nyttiga samverkanslösningar för funktion, användning och mark.

Exploateringen påbörjas under våren 2022 och beräknas avslutas under 2026. Översiktlig kostnad är 24 mnkr över åren 2022-2025 vilka kan komma att förändras när projektplanering och mer kunskap om projektet visar vad som behöver göras.

Initiativet handlar om att bygga på Norrlandet där det i den fördjupade översiktsplanen som antogs i Kommunfullmäktige den 26 mars 2012 finns fem områden utpekade som bostadsområden och som inte tidigare exploaterats. Områdena har goda förutsättningar för att bidra till Gävle kommuns behov av ytterligare småhus i attraktiva lägen.

I november månad 2021 bjöd Gävle kommun in till en markanvisning via anbudsförfarande på område 9 C i Södra Hemlingby (Hemlingby 70:6 mfl.). Förutsättningen för tilldelningen var ett fast pris om 5 400 000 kr. BF Fastighetsutveckling blev vinnare med sitt förslag om friliggande villor med bostadsrätt som upplåtelseform. Markanvisningsavtalet godkändes av Kommunstyrelsen 8 februari 2022.

BF Fastighetsutveckling har levt upp till Gävle kommuns krav enligt markanvisningsavtalet och även fått bygglov vilket är en förutsättning för att teckna överlåtelseavtal.

BF Fastighetsutvecklings helägda dotterbolag Ordslingan AB står som köpare.

E-petitionen har inkommit och uppnått 50 röster. Yttrande över e-petitionen har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden.

I E-petitionen föreslås att någon form av minnesmärke eller staty ska uppföras för Ernst Karlsson, mer känd som Mårtsbo Slim. Det föreslås även att Stenebergsparken skulle vara en bra plats att placera ett sådant minnesmärke.

Kommunen har tidigare bifallit ett medborgarförslag som resulterade i installationen Walk of fame på Drottninggatan där en jury utifrån Gävlebornas nomineringar beslutat om sjutton personer som lyfts fram för att ha satt Gävle på kartan, både historiskt och i nutid. I yttrandet över E-petitionen konstateras att en skillnad mellan förslaget och Walk of fame är att förslaget gäller en specifik person och inte att generellt utse en grupp av personer.

Idag finns det inget styrdokument som reglerar kommunens syn på och hantering av uppförandet av minnesmärken gällande till exempel bedömning av hur och varför en person bör få ett minnesmärke på en offentlig plats. I modern tid är uppförandet av Walk of fame det som mest liknar förslaget, även om Walk of fame i sig inte är ett minnesmärke och personerna utsågs av en jury.

Det går å ena sidan att sympatisera med tanken på att även personer som varit kända lokalt, men som inte befunnit sig i samhällets toppskikt ekonomiskt, kulturellt eller socialt uppmärksammas genom ett minnesmärke. Men å andra sidan är det också viktigt att inte enbart låta subjektiva bedömningar avgöra vilka historiska personer eller händelser som får ett minnesmärke, vilket skulle göra hanteringen från kommunens sida godtycklig. Med anledning av E-petitionen ska en utredning eller styrdokument tas fram som reglerar kommunens syn och hantering av nya minnesmärken, vilket sedan kan vara ett stöd för att bedöma om Mårtsbo Slim bör få ett minnesmärke. En sådan utredning behöver även klargöra om och hur nya personer skulle kunna be föremål för att uppföras på Walk of fame över tid, då det inte finns framtaget idag.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2021-02-22, §18, väckte Jan Myléus rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden.

I motionen föreslås att nya parkeringszoner ska arbetas fram i samråd med stadens handlare, fastighetsägare och andra verksamma. I samhällsbyggnadsnämndens yttrande över motionen beskrivs att de nuvarande zonerna bygger på underlag från ett brett arbete med en ny parkeringspolicy som antogs 2017. Samverkan med stadens aktörer är viktigt kopplat till såväl utveckling av stadskärnan i stort som frågor om parkering och tillgänglighet. Främst sker samverkan och avstämning kring parkering via parkeringsrådet där representanter finns för handeln via Gävle City samverkan, fastighetsägare, parkeringsbolag, politiker och sektor Livsmiljö. I diskussioner som förts finns både idéer om att utöka röd zon och via denna motion tankar om att minska röd zon.

Kommunens parkeringsbolag har tidigare föreslagit att se över reglering av områden som idag ligger utanför befintliga zoner med tanke på hur nya parkeringshus påverkar utbudet av parkeringar och nya stadsdelar som växer fram. Arbetet med att ta fram riktlinjer för laddinfrastruktur om var och hur laddplatser ska möjliggöras både publikt och vid bostäder är nu i sin slutfas. Därefter planeras att arbeta vidare med att även se över och uppdatera de befintliga parkeringszonerna. Det behöver ske kontinuerligt och särskilt när Gävle är i en historisk utvecklingsfas med hög takt i framväxten av nya bostäder och bostadsområden.