Möte 2024-03-12

Vid Kommunstyrelsens sammanträde den 2024-02-04, § 5, väckte Richard Carlsson (SD), Elizabeth Puhls (SD), Wanja Delén (SD) samt Romel Rached (SD) rubricerat initiativärende.

Sverigedemokraterna föreslår i initiativärendet (1) att kommunstyrelsen utreder möjligheten att lägga till beredskapsmål som ett av kommunens övergripande mål och att uppföljning av detta mål sker löpande, (2) att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att tillse att kommunens samtliga verksamheter inrättar egna beredskapsmål samt att de följs upp av aktuell nämnd, (3) att kommunstyrelsen utreder kommunens möjlighet att ställa om för att möta totalförsvarets behov samt (4) att kommunstyrelsen utvärderar kommunens förmåga att i händelse av krig se till att all ordinarie verksamhet ska fortsätta i så stor utsträckning som vanligt.

När det gäller beredskapsmål arbetar Gävle kommun via Säkerhetsenheten redan aktivt för att få in olika sorters mål i nämndernas reglementen, samt i bolagens styrdokument. Detta för att skapa en robust organisation på sikt. Det finns också lagstiftning som styr olika saker som kommunen måste göra inom området, exempelvis arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna (RSA).

Tjänstemannaorganisationen arbetar även aktivt med krigsorganisationen. En del i det arbetet handlar om hur kommunen ska prioritera i sin verksamhet vid förhöjd beredskap för att fortsatt kunna bedriva kritisk verksamhet och för att stötta Försvarsmakten vid behov. Det övergripande och långsiktiga målet är att skapa en robust organisation som kan möta såväl totalförsvarets behov som behoven vid kriser.

Grundprinciperna för krishantering; ansvars- likhets- och närhetsprinciperna, som i korthet innebär att den som i vardagen har ansvar för viss verksamhet också ansvarar för verksamheten vid kris, tillämpas även under höjd beredskap. Detta innebär att den verksamhet som inte är samhällsviktig/kritisk som minst måste ha planering och organisation för att möta fredstida kriser, och den verksamhet som är samhällsviktig/kritisk måste ha en planering och organisation som sträcker sig bortom fredstida kriser.

Under höjd beredskap är kommunens uppgift inte att fortsätta bedriva all ordinarie verksamhet utan skall då endast bedriva samhällsviktig verksamhet. Således är prioritering och fokus på den samhällsviktiga verksamheten av kommunens organisation. Viss erfarenhet kring detta kan hämtas från hur arbetet prioriterades under Covid-19 pandemin. Sverigedemokraternas förslag omfattar viktiga frågor men den politiska majoriteten menar att arbetet är väl omhändertaget oaktat initiativärendet. Initiativärendet bör därför avslås.

Vid kommunstyrelsens sammanträde den 2024-02-06, väckte William Elofsson (M), Pekka Seitola (M), Zahra Asgari (M), Anders Hemlin (M) samt Julia Söderström (M) rubricerat initiativärende.

I initiativärendet yrkar Moderaterna på att Kommunstyrelsen ska begära ett yttrande från Omvårdnadsnämnden kring hur nämnden ställer sig till en extern granskning av samtliga kommunala vård- och omsorgsboenden, hemtjänsten samt andra verksamheter inom nämndens verksamhet i Gävlekommun samt att tillskriva Omvårdnadsnämnden och ge rådet att genomföra en extern genomlysning av samtliga kommunala vård- och omsorgsboenden, hemtjänsten samt andra verksamheter inom nämndens verksamhet i Gävlekommun. Dessutom yrkar Moderaterna på att Kommunstyrelsen ska finansiera den externa genomlysningen genom de centralt avsatta medlen, reserv för oförutsett/politiska prioriteringar samt ge Omvårdnadsnämnden mandat att, i dialog med kommunstyrelsens presidium, definiera vilket uppdrag som den externa genomlysningen skall ges samt att följa upp arbetet som görs.

Utifrån de tragiska händelserna på Fleminggatan har ett stort och omfattande arbete gjorts i verksamheten. Det handlar bland annat om att ytterligare en enhetschef tillsatts, omfattande kompetensutveckling och förtydligande av gällande rutiner. Under hela 2023 har verksamheten varit förstärkt med resurschefer och ett multifunktionellt team medstödfunktioner för att kunna hålla en hög fart i detta utvecklings- och förbättringsarbete. Omvårdnadsnämnden har fått löpande rapporter om hur arbetet fortskrider vid sina sammanträden 2023. Det finns tydliga system för kvalitetsgranskning inom Sektor Välfärd. Det finns ett kvalitetsteam på sektorn som granskar nämndens verksamheter samt de verksamheter som bedrivs av privata företag på nämndens uppdrag. Det finns dessutom mycket tydlig lagstiftning att förhålla sig till, såsom Lex Sarah och Lex Maria, samt tillsynsmyndigheten IVO (Inspektionen för vård och omsorg).

Nyligen blev den externa genomlysningen av demensvården i Gävle kommun, som bekostats av Kommunstyrelsen 2023, färdig. Den kommer att presenteras för Omvårdnadsnämnden i mars och sedan för Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har historiskt, vid några tillfällen, stöttat nämnder ekonomiskt för att göra begränsade utredningsuppdrag. Att en extern konsult nu ska granska all verksamhet inom omvårdnadsnämndens ansvarsområde vore ekonomiskt ansvarslös och det skulle i praktiken omyndigförklara en hel nämnd och dess sektor.

Den politiska majoriteten tycker inte att Kommunstyrelsen varken ska bekosta eller beställa så omfattande externgranskningar utan ser i stället att nämnderna bättre ska nyttja sina egna uppföljningssystem till att utveckla sina verksamheter. Kommunstyrelsen kan stötta upp med delar inom sitt ansvarsområde. Till exempel arbetar Kommunstyrelsen med ett omfattande uppdrag för att tydliggöra roller, ansvar och befogenheter enligt följande:

”Kommunstyrelsen ger sektor Styrning och stöd i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att:

-Förtydliga fördelning och roller i arbetsgivaransvaret i kommunen och förtydliga relationen mellan nämnder och kommunstyrelse

-Förtydliga nämndernas verksamhetsansvar i förhållande till sitt delegerade arbetsmiljöansvar.

-Stärka den systematiska strukturen för hur information kan aggregeras uppåt i organisationen från kärnverksamhet till respektive chefsled och vidare till ansvarig nämnd så att varje del kan ta sitt ansvar. Parterna är en viktig del av detta arbete.

-Arbetsgivareutskottet ges i uppdrag att förtydliga de förtroendevaldas roll i arbetsgivarpolitiken och det praktiska arbetsgivararbetet gällande anställning, avslut av anställning, uppsägning, arbetsrättsliga påföljder och lönesättning.

-För att stärka kopplingen mellan verksamhetsansvar och arbetsmiljöansvar ska Arbetsgivarutskottets dialog med nämnderna systematiseras och stärkas.

-Kommunstyrelsen ger Styrning och stöd i uppdrag att förtydliga vägar för klagomål, anmälan om missförhållanden och visselblåsning i lagens mening och vilka olika vägar som finns för såväl medarbetare som medborgare.”

Moderaternas förslag går stick i stäv mot rådande ansvarsprinciper, vilket gör att initiativärendet bör avslås.



 

Norrlandsförbundet är en ideell förening med syfte att sprida kunskap om norrländska förhållanden och främja Norrlands ekonomiska, kulturella och sociala utveckling. Medlemmar är kommuner, regioner, företag, föreningar och privatpersoner. Gävle kommun är medlem och samverkar i många olika nätverk, men ser inget särskilt identifierat behov att samverka inom just Norrlandsförbundets ramar.

Kommunstyrelsen verkar i en diversifierad verksamhet där olika lagar och regelverk styr verksamheten. Ett flertal risker har identifierats i Kommunstyrelsens styr- och kontrollmiljö och ett antal kontrollmoment har genomförts under året vilka redovisas i rapporten.

Information och kommunikation är en viktig del i en organisation och ett verktyg som används för att driva styrning och kontroll. Rapporten tar upp ett antal vägar som används inom Kommunstyrelsen.

Kommunstyrelsen har i samband med budgetprocessen även gjort bedömningar av potentiella risker kopplat finansiell rapportering, efterlevnad av interna och externa regelverk, ändamålsenlig och effektiv verksamhet samt övriga risker inom sin organisation. För året så har även fokus varit kring riskvärderingar samt information och kommunikation.

Inför kommunstyrelsens sammanträde den 6:e februari hade sektor Styrning och Stöd tagit fram en riskanalys med värderingar av framtagna risker. Kommunstyrelsens ledamöter genomförde under sammanträdet en workshop uppdelad på fyra olika grupperingar. Varje grupp har redovisat förslag till vilka risker som de anser bör föras in i planen för 2024. Förslagen var i stort sett samstämmiga och redovisas i Plan för Intern Styrning och Kontroll KS 2024.

Verksamhetsrapporten beskriver Kommunstyrelsens verksamhet för helåret 2023 med återrapportering kring bland annat politiska uppdrag, sammanfattning av de väsentligaste händelserna för verksamheten samt finansiell rapportering och personalstatistik.

Årsrapporten för Kommunstyrelsen är en utförlig rapport med resultaträkning samt analyser och kommentarer för kommunstyrelsens breda verksamhetsområde. Exploateringsverksamheten, försäljning av marktillgångar, exploatering och reavinster, investeringar samt kärnverksamheten inklusive IT har beskrivits utförligt i rapporten.

Årets resultat uppgår till 56,0 miljoner kronor varav kommunbidragsfinansierad verksamhet redovisar ett resultat om 22,1 miljoner kronor, Uppdragsfinansierad verksamhet redovisar 7,1 miljoner och Realisationsresultatet av markreserv uppgår till 29,5 miljoner samt exploateringsresultat med dess verksamhet -1,6 miljoner kronor.

Verksamhetsplan 2024 för KS togs i Kommunstyrelsen den 6:e februari, efter det så har redaktionella ändringar gjorts samt att beslutade indikatorer har lagts in.

Redaktionella ändringar har gjorts i:
- Kapitel 2.1 till 2.5 har indikatorerna lagts in enligt anvisningar.
- Kapitel 5 För verksamheten viktiga nyckeltal, mer information.
- Kapitel 5.1 Fastighetsstrategi – nyckeltal för förtydligande, en kompletterande text för ökad läsförståelse.
- Kapitel 6 Intäkts- och kostnadsutveckling, mer utförlig information.

 

I bilaga, Finansrapport 3 2023.
Den av Kommunfullmäktige antagna finanspolicyn innehåller riktlinjer för kommunkoncernens tillgångs-och skuldhantering. I Finanspolicyn regleras att rapportering ska ske till Kommunstyrelsen i samband med delårs- och årsbokslut. Finansrapporten är en återrapportering till Kommunstyrelsen av tillgångs- och skuldförvaltningen per 31 december
2023.

Vid Kommunfullmäktiges beslut 2023-11-27 gällande Kommunplan 2024, dnr23KS40, gavs Kommunstyrelsen i uppdrag att återkomma med beslutsförslag nr 5 ”samt ge förvaltningen i uppdrag att återkomma med förslag på mätbara indikatorer där dessa saknas innan arbetet startar med delårsrapport 1”

Under första delen av 2024 har ett arbete skett i förvaltningen i samarbete med styrande majoritet. Det har nu resulterat i mätbara indikatorer på i stort sett alla målnedbrytningar.

Nu påbörjas planeringen för att följa upp Kommunplanen i och med delårsrapportering I, per 30 april.

I Gävle kommun är det Gävle Vatten AB som är huvudman för VA-kollektivet enligt beslut i kommunfullmäktige i samband med bilandet av Gästrike Vatten-koncernen.

Kommun drabbades den 17-18 augusti 2021 av ett omfattande skyfall

med efterföljande översvämningar som orsakade stora skador på fastigheter inom

Gävle Vattens verksamhetsområde. Ansvarsfördelningen för dessa skador har ännu inte kunnat fastställas och omfattande utredningar pågår. Erfarenheter från andra kommuner i

landet vid likande händelse visar att VA-huvudmannen bär del av ansvaret.

 

Gävle Vatten har i tidigare bokslut avsatt 250 mnkr i bolagets räkenskaper för beräknande kostnader, vilket varit en preliminärschablonberäkning efter bästa förmåga, för eventuella skadeståndsanspråk som kan komma att ställas mot bolaget. Efter årets ytterligare reservering på 150 mnkr har nu bolaget totalt reserverat 400 mnkr som avsättning i bokslutet per 2023-12-31.

 

Kapitel 25 i Aktiebolagslagen reglerar vilka åtgärder ett bolag ska företa när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital kommer att understiga hälften av det registrerade aktiekapitalet. För att säkerställa bolagets egna kapital behöver kommunen tillskjuta kapital till samma nivå som avsättning uppgår till för att inte en obeståndssituation skall uppstå i bolaget.

 

Gävle Vatten redovisar år 2023 ett resultat efter finansiella poster på -152 mnkr om inte ett driftsbolag erhålls på 150 mnkr Efter erhållet bidrag uppgår bolagets egna kapital till 81 mnkr vilket innebär att obeståndssituationen upphör.

 

Enligt Vattentjänstlagen 34 § anges hur VA-avgifternas belopp ska beräknas och hur avgifterna skall betalas. Under löpande år får inte det totala avgiftsuttaget överstiga de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen. Taxan för 2023är beslutad 2022 av kommunfullmäktige och inrymmer inte en marginal för dessa kostnader, som är att betrakta som extraordinära. Det finns inte någor juridiskt hinder mot att VA-verksamheten helt eller delvis finansieras med skattemedel. I och med detta ställningstagande att ge ett driftsbidrag till Gävle Vatten blir inte kommande VA-konsumenter drabbade av kostnader för en redan inträffad händelse.

 

Ärendebeskrivning

 

Gävle Vatten är ett helägt dotterbolag till Gästrike Vatten som Gävle kommun äger

till 60%. Bolaget är huvudman för kommunens VA-kollektiv och äger VA-anläggningarna i kommunen. Genom upprättat aktieägaravtal innehar Gävle kommun bestämmande inflytande över bolaget.

 

I Vattentjänstlagen 34§ framgår hur VA-avgifternas belopp ska beräknas och hur avgifter ska betalas. Det totala avgiftsuttaget får inte överstiga kostnaderna som är nödvändiga

för att ordna och driva VA-anläggningen och fördelningen skall vara skälig och rättvis för kunden. Det innebär att verksamheten inte får drivas så en väsentlig vinst uppstår och om det sker ett väsentligt överuttag ska huvudmannen betala tillbaka pengarna till VA-kollektivet inom tre år från det att överuttaget skett. Motsatt gäller om ett underskott skett i verksamheten, då skall VA-kollektivet

återställa detta inom tre år. Enligt bolagets budget för år 2023 beräknas

omsättningen uppgå till 251 mnkr vilket innebär att det beräknade

skadeståndsanspråket på bolaget inte är realistiskt att taxera ut på VA-kollektivet i närtid, även om tidsperioden skulle beräknas på 6-8 år mot lagstadgade 3 år. I och med detta ställningstagande blir inte kommande VA-konsumenter drabbade av kostnader avseende en redan inträffad händelse.

 

Det finns inget juridiskt hinder mot att VA-verksamheten helt eller delvis finansieras med skattemedel och skattefinansiering brukar bara ske som tillfälliga åtgärder och i undantagsfall. Gävle Vattens VA-taxa beslutas årligen av kommunfullmäktige i Gävle kommun och gällande taxa täcker inte de extraordinära kostnader som bolaget drabbats av med anledning av skyfallet med efterföljande översvämningar.

 

Gävle kommun föreslås att utbetala ett driftsbidrag till bolaget på 150 mnkr, vilket är det schablonbelopp bolaget beräknar skadeanspråken kan uppgå till enligt kända förutsättningar vid skrivelsens upprättande. Totalt har då Gävle kommun utbetalat 400 mnkr i driftsbidrag till bolaget på grund av skyfallet.

 

Moduleringar pågår per verksamhetsområde i kommunen för att utreda

ansvarsgränsen mellan VA-kollektivet och kommunen. Erfarenhet från

andra kommuner visar att den totala skaderegleringstiden kan uppgå till cirka fem år, beroende på det stora antalet skador samt handläggningstider hos motpartens försäkringsbolag. Nya anmälningar av skador kommer fortfarande in till bolaget och så beräknas även ske under 2024.

 

Då driftsbidraget är schablonberäknat föreslås att en årlig avstämning upprättas och att redovisa på sista kommunfullmäktige möte respektive kalenderår. Har inte bolaget inte nyttjat hela driftsbidraget vid den slutliga avstämningen skall återbetalning ske till Gävle kommun. Den slutliga avstämningen skall vara upprättad senast 2031-05-31. Visar de årliga avstämningarna att schablonberäkningen inte täcker samtliga bolagets kostnader har bolaget rätt att återkomma med ytterligare förfrågan om kompletterande driftsbidrag. Driftsbidraget benämns som preliminärt för att inte en eventuell återbetalning skall strida mot Vattentjänstelagens regler för över/underuttag. Inom Gävle kommun skall kostnaden för driftsbidraget belasta kommunstyrelsens resultat för 2023. Kostnaden särredovisad som en extraordinär kostnad.

 

Gävle kommun redovisar för år 2023 ett negativt resultat och i balanskravsutredningen som upprättas i årsbokslutet ska inte detta driftsbidrag medräknas då kostnaden är att betrakta som synnerliga skäl. Enligt kommunallagens balanskravsbestämmelse ska ett negativt balanskravsresultat återställas inom tre år. Undantag finns, så kallade synnerliga skäl. En grund för att åberopa synnerliga skäl är att kommunen har en stark finansiell ställning. Vid ett negativt balanskravsresultat på grund av ovan beslutat driftsbidrag till Gävle Vatten, bör synnerliga skäl kunna åberopas då händelsen med skyfallet och efterföljande översvämning är att betrakta som en extraordinär händelse. Konsekvensen blir då att det negativa balanskravsresultatet ej kommer att behöva återställas i kommande budgetar.

 

Driftsbidraget skall vara reglerat innan 30 april 2024 via utställd faktura från Gävle Vatten märkt med fakturatext ”Driftsbidrag 2 avseende skyfall Gävle kommun 17-18 augusti 2021”.

Styrelsen i AB Gavlegårdarna har vi vid styrelesmöte 1 mars 2024 beslutat om ändrad budget för år 2024.

Beslutet innebär att AB Gavlegårdarna budgeterar för ett resultat på +82 mnkr jämfört med i Kommunplan beslutad budget på +100 mnkr. Genom nytt beslut uppdateras budgeten med ökade intäkter maa genomförd hyresförhandling och ökade intäkter från bredbands-och kabel-TV-distribution, ökade kostnader i form av snöröjning, vakanser, vattentaxa, räntekostnader och möjlighet till ökat utrymme för planerat underhåll.

Budgeten för investeringar och balansräkningen kvarstår enligt tidigare beslut

Bolaget uppnår fortsatt ägardirektivet om avkastning på eget kapital över tid över 3,5%.

 

Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för kommunkoncernens förvaltning och ekonomi samt för beredning av kommunfullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret för kommunens företag och ska enligt gällande företagspolicy bland annat fatta beslut av större vikt. Styrelsen i Gävle Stadshus AB har rollen som koncernstyrelse och Gävle Parkeringsservice AB är ett helägt dotterbolag till Gävle Stadshus AB.

Gävle Parkeringsservice har per 1 januari 2023 ett eget kapital på 24,9 mnkr. Redovisat resultat efter finansiella poster för år 2023 är en förlust på 32,3 mnkr. Under året har mobilitetshuset Pralinen vid Godisfabriken tagits i drift och beläggningen i mobilitetshuset har varit lägre än kalkylerat. Enligt Bokföringsnämndens allmänna råd för större företag, K3, ska företag årligen pröva om nedskrivningsbehov finns på en tillgång. Denna prövning har visat att Gävle Parkeringsservice måste skriva ner värdet på mobilitetshuset med 36 mnkr.

Då bolagets egna kapital inte är tillräckligt stort för att hantera en nedskrivningskostnad på 36 mnkr måste bolaget erhålla ett aktieägartillskott på 31 mnkr från ägaren Gävle Stadshus AB. Detta för att inte bolaget ska hamna i en situation där kontrollbalansräkning måste upprättas samt med ett tvingande krav att återställa det egna kapitalet inom 8 månader.

Enligt av kommunfullmäktige beslutad företagspolicy och ägardirektiv för Gävle Stadshus AB ska bolaget bland annat besluta om givande och tagande av koncernbidrag, aktieägartillskott och utdelning samt åstadkomma en optimal användning av gemensamma resurser.

Gävle Stadshus AB beslutade på styrelsemötet den 7 februari 2024 att moderbolaget ska lämna ett aktieägartillskott på 31 mnkr till Gävle Parkeringsservice AB för att dotterbolagets egna kapital inte ska vara förbrukat. Efter erhållet koncernbidrag har då Gävle Parkeringsservice 32,1 mnkr i eget kapital.

Effekterna i Gävle Stadshus AB blir att värdet på aktierna i Gävle Parkeringsservice AB ökar med 31 mnkr vilket innebär att moderbolaget får ett nedskrivningsbehov på 31 mnkr, då bokfört värde på aktierna är högre än substansvärdet på aktierna.

Sedan tidigare har moderbolaget en möjlighet att återta gjord nedskrivning på aktierna i Gavlefastigheter i Gävle kommun AB på totalt 43,4 mnkr. I årets bokslut har därför 31 mnkr återtagits av den tidigare nedskrivningen. Det innebär att ingen resultateffekt sker i moderbolaget med anledning av lämnat aktieägartillskott på 31 mnkr.

En kommuns möjlighet att lämna ägartillskott till ett företag är begränsat för att inte lämnade ägartillskott ska ge ett eller flera företag en fördel i förhållande till övriga aktörer till marknaden. Detta regleras i EU:s statsstödsregler och omfattar stat, kommun och regioner.

Då Gävle Stadshus AB har finansiella möjligheter att självt finansiera ägartillskottet har styrelsen valt att inte ställa en förfrågan till Gävle kommun om ägartillskott för täckande av denna förlust.

Styrelsen i Gävle Stadshus AB vill däremot att kommunfullmäktige tillstyrker detta beslut, då styrelsen bedömer att detta är att betrakta som ett principiellt beslut enligt gällande företagspolicy.

 

Inflation och ränteläge har fått till följd att efterfrågan på nyproducerade bostäder har minskat. Då är det inte motiverat att kommunen driver lika många exploateringsprojekt för bostäder. Nedstängning av exploateringsprojektet Östra Kungsbäck gör att kommunal ekonomi inte behöver ansträngas med kostnader för investering och drift av allmän plats.

Samhällsbyggandsutskottet beslutade 2020-02-25 att starta ett exploateringsprojekt för Östra Kungsbäck (20KS80). Till grund för beslutet fanns en projektbeställning för exploateringsprojektet och ett beslutat planprogram för hela Kungsbäcksområdet. Projektområdet omfattar dels ett kommunalt initiativ avseende fastigheterna Kungsbäck 2:9, del av Kungsbäck 2:10 och tomträtten Kungsbäck 2:14 dels ett privat initiativ avseende fastigheterna Kungsbäck 2:6 och 2:13. Beslut om planbesked och planuppdrag gavs av Samhällsbyggnadsnämnden 2020-05-27 ”Detaljplan för del av Kungsbäck 2:10, Kv Ulla Elfbrink mfl.” Dnr: 20SBN145. Detaljplanen är tänkt att medge 400 bostäder varav ca 100 radhus, 40 000 m² lokaler och ca 13 000 m² mobilitetshus. På kommunal mark genomfördes en markanvisning via anbudsförfarande i augusti 2022. Inga avtal har hunnit tecknas med de vinnande aktörerna.

Med stöd av beslutet om avslut av exploateringsprojektet avslutas även investeringsprojektnummer 29050, 209055, 29056 och 99059 samt driftprojektet 80017. Upparbetade investeringsmedel ska kostnadsföras. Driftprojektet kommer att finnas kvar in på 2024 och stängs först när alla eventuellt eftersläpande kostnader har betalats.

Avslut av exploateringsprojektet är ett beslut som behövs utifrån nuvarande förutsättningar i ekonomi och omvärldspåverkan. Gävle kommun ser positivt på att utveckla området på sikt enligt program för detaljplan och övriga styrdokument för Kungsbäck när förbättrade villkor är aktuella.

Inflation och ränteläge har fått till följd att efterfrågan på nyproducerade bostäder har minskat. Då är det inte motiverat att kommunen driver lika många exploateringsprojekt för bostäder. Avslut av exploateringsprojektet Södra Hamnpiren möter respekt för den kommunala ekonomin då det därmed inte uppstår kostnader för kommunen avseende investering och drift av allmän plats.

Exploateringsprojektet Södra hamnpiren var mål för utveckling av Norra Brynäs enligt beslutad fördjupad översiktsplan för området.  Projektet omfattar dels ett kommunalt initiativ avseende fastigheterna Brynäs 86:1, 81:1 dels ett privat initiativ avseende fastigheten Brynäs 27:1.

Fortsatt arbete för genomförande av detaljplan för fastigheten Brynäs 27:1 prövas i ny, separat, beställning av exploateringsuppdrag.

För utveckling av den kommunägda marken, Brynäs 86:1 och 81:1, har visst samarbete pågått mellan Gävle kommun och nuvarande arrendator av del av projektområdet.  Positivt planbesked finns, till förmån för främst bostäder men med viss andel, 10%, verksamhet.

Ett äldre beslut, dnr 16ks196, uppdrar till ansvarig förvaltning inom den kommunala organisationen att inleda dialog med arrendator i syfte att kunna markanvisa del av området till arrendatorn. Mellan parterna har inget avtal om markanvisning tecknats.

Beslut om avslut av exploateringsprojektet har i sig inte påverkan på arrendeförhållandet mellan kommunen och arrendatorn.

 

Exploateringsprojektets ekonomi i investeringsprojektnummer 23410, 23415 och 93419 samt driftprojektnummer 80013 avslutas. I det fall att exploateringsprojektet påförs kostnader efter att beslut om projektavslut är fattat, ska kostnaderna påföras driftprojektet 80013.

Avslut av exploateringsprojektet är ett beslut som behövs utifrån nuvarande förutsättningar i ekonomi och omvärldspåverkan. Gävle kommun ser positivt på att utveckla området på sikt enligt fördjupad översiktsplan Norra Brynäs när förbättrade villkor är aktuella.

Det föreslagna projekt syftar till att etablera ett strategiskt arbetssätt för klimatanpassningsarbetet inom hela kommunkoncernen som efter projektets avslut i december 2025 övergår i linjearbetet. Målet med det strategiska arbetet är i förlängningen att minska klimatrelaterade risker kopplat till översvämningar, höga temperaturer, ras, skred och erosion, torka, skogsbränder och negativ biologisk påverkan. Men fokus i projektet läggs på översvämningsrisker i Gävle tätort. Projektet föreslås bedrivas som ett huvudprojekt med 5 delprojekt och 9 milstolpar.

Att inkludera hela kommunkoncernen bedöms som avgörande då klimatrelaterade risker påverkar alla verksamhetsområden, då överblicken av klimatanpassningsarbetet idag är bristfällig, och då det finns stora risker för att åtgärder blir kontraproduktiva eller ekonomiskt ineffektiva utan en koncernövergripande samverkan.

Projektet kopplar till följande uppdrag: Kommunstyrelsen uppdras att i samverkan med hela kommunkoncernen ta fram en samordnad klimatanpassningsplan med förslag på nödvändiga åtgärder på kort och lång sikt kopplat till klimatförändringar, extremväder och en stad som växer. Investeringsramen tillförs 100 miljoner kr under planperioden i ett första skede (Kommunplan 2022).

Projektet levererar övergripande:

-          Analyser av risker och anpassningsbehov i Gävle tätort

-          Implementering av två konkreta klimatanpassningsåtgärder

-          En kommunikationsplan för klimatrelaterade risker

-          En klimatanpassningsstrategi för kommunkoncernen

-          En handlingsplan för de kommande 3-4 åren

Utredningar finansieras av befintliga medel. Tidsresurser efterfrågas av företrädelsevis Livsmiljö. Medel för finansiering av åtgärder från investeringsramen äskas av finansutskottet, och externa medel söks.

Nedre Dalälvens Utvecklings AB driver sedan 20 år tillbaka en lyckad verksamhet på uppdrag av områdets kommuner och med stöd av regioner myggbekämpning vid nedre dalälvsområdet. Syftet är att säkerställa ett drägligt liv för de som bor, lever och verkar i området såväl som möjliggöra för besöksnäringen att utvecklas och frodas.

Gävle kommun tillsammans med sju andra kommuner och fyra regioner står för finansieringen av Biologisk Myggkontroll vid nedre Dalälven

Nya regler i Lag om allmänna vattentjänster (SFS 2006:412 §6) ställer krav på att alla kommuner ska ta fram, samråda och i Kommunfullmäktige besluta om en Vattentjänstplan.

En Vattentjänstplan ska innehålla kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses och innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna Va-anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall. Vattentjänstplanen ska samrådas med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen och förslaget till plan ska ställas ut för granskning under minst fyra veckor.

Då ett viktigt syfte med de nya Vattentjänstplanerna är att informera medborgare, kunder och verksamhetsutövare om vart kommunalt VA planeras byggas ut kommer/är informationsinsatser viktiga under samrådsperioden. Gästrike Vatten och Gävle kommun kommer gemensamt att hålla i informationsinsatser.

Gävle kommun behöver en ny plats för kommunens snödeponi. Kommunen har utsett en plats i Långbro som lämplig plats för en ny snödeponi. Platsen är belägen på en del av fastigheten Hemlingby 72:1 som ägs av Bergvik skog Öst AB. Ett optionsavtal finns upprättat mellan Gävle kommun och Bergviks skog Öst AB gällande kommunens möjlighet till förvärv av marken under Q1 2024. Optionsavtalet beslutades på Kommunstyrelsens sammanträde 2023-11-28.

Ett förvärv kommer till stånd genom en överenskommelse och ansökan om fastighetsreglering till den kommunägda fastigheten Järvsta 16:10 till en köpeskilling av 9 200 000 kr.

Köpeskillingen är lyft i budgeten för 2024 för kontot för markreserven.

Bakgrund:
Havs och -vattenmyndigheten har skickat sitt underlag och översyn av hamnar av riksintresse för yrkesfiske till Gävle Kommun för inhämtning av synpunkter

Yttrande:
Gävle Kommun ser positivt på förslaget att Norrsundet skall bli en av hamnarna av riksintresse för yrkesfisket.

För att kunna fortsätta bedriva den småskaliga yrkesfisket som finns inom vår kommun är det nödvändigt att säkra en hemma- och landningshamn. Något som ett riksintresseutnämnande stärker.

Gävle kommun har haft ett mångårigt samarbete med Gävle Citysamverkan (GCS) där cirka 200st fastighetsägare, handlare, restauratörer och kommunen verkar för ett levande city som är en attraktiv mötes- och handelsplats med ett brett utbud och en mångfald av händelser, varor och tjänster. Ett city med värme, vimmel och variation.

Samarbetet bidrar till att stärka Gävle kommuns ambition för centrum och den växande stadskärnan.

GCS förbinder sig att bidra till Gävle kommun med kompetens och värdeskapande, samt omvärldsbevakning av frågor som berör stadskärnan.

Gävle Citysamverkan avtal med Gävle kommun avser 1 maj 2024 tom 31 december 2025

För perioden 1 maj -- 31 december 2024 beviljas 790.500kr och för år 2025 beviljas 1.054.000kr

Gävle kommun har ett mångårigt samarbete med Marknadsplats Gävle Service AB.

Marknadsplats Gävle AB’s syfte och uppdrag är att attrahera företagsetableringar till Gävle och att utveckla Gävle som etableringsort.

Bolaget driver en gemensam mottagarorganisation för etableringar och arbetar långsiktig för att marknadsföra Gävle som etableringsort.

Avtalet gäller under 1maj 2024 tom 31 december 2026 för samarbetet mellan Marknadsplats Gävle AB och Gävle kommun.

Och för perioden 1 maj- 31 december 2024 beviljas 341.700kr och
för år 2025 beviljas 455.600kr
För år 2026 beslutar kommunstyrelsen om medel inför år 2026

 

För att bringa klarhet i vilka faktiska förutsättningar som råder, vilka krav och handlingsvägar som finns för Gävle flygplats, så har WSP som oberoende part, på uppdrag av Gävle kommun utrett flygplatsens tekniska utformning och befintliga förhållanden, nödvändig organisation, kompetens och ekonomiska resurser och möjligheten till samexistens mellan andra verksamheter och flygverksamhet inom området.

Utredningen är nu klar och den konstaterar att flygverksamhet inte kan samexistera med flera befintliga utvecklingsplaner. Vattenfall arbetar med en koncessionsansökan för en elledningsdragning över del av flygplatsområdet och flera solcellsföretag har visat intresse för etablering inom flygplatsområdet. Inget av detta går, enligt utredningen, att kombinera med flygverksamhet i någon del av området. Gävle kommun behöver därför välja väg mellan att fortsätta tillåta flygverksamhet eller att arbeta vidare med befintliga planer för att förstärka elförsörjningen och möta företagens behov av mer el.

Med anledning av detta föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att hos Transportstyrelsen hemställa om att avinrätta flygplatsen inom markområdet på fastigheten Gävle Överhärde 63:1

• Ekonomiutbildning (Per Westerberg och Katarina Sjödin cirka en timme)

• Resultat kommun och bolagen (Martin Svaleryd)

• Sektorchef informerar (Katarina Stistrup)