Möte 2025-06-03

Marita Johansson (V) har lämnat in följande intitiativärende:

Gävle är i behov av fler arbetstillfällen. Gävle behöver fler företag som kan och vill satsa på att etablera sig här och i närheten. Dessa företag är i behov av trygg energiförsörjning. Samtidigt är vi i en process där vi ställer om till mer miljövänlig och långsiktigt hållbar energi. Dessa omständigheter har gjort att SAMTLIGA politiska partier i Sandviken har gått samman i ett uttalande gällande Vattenfalls planerade kraftledning till Sandviken, en ledning som är planerad att dras över det sedan länge nedlagda flygfältet Rörberg. Som de ansvars- och insiktsfulla politikerna i Sandviken mycket riktigt påpekar, är etableringen av flera större företag i deras kommun inte något som rör bara dem, det kommer att påverka också Gävle. Redan idag är det mängder av Gävlebor som arbetar i Sandviken. Ett stopp för stora företagsetablering respektive expansion där, kommer att ha förödande effekter även för Gävle. Minskade anställningsmöjligheter, mindre inflyttning, minskade skatteintäkter – allt sådant riskerar satsningar på välfärden. Vänsterpartiet yrkar därför att Kommunstyrelsen för Gävle kommun ställer sig bakom uppmaningen från de enade politikerna i Sandviken.

Ekonomienheten vid Sektor Styrning och Stöd har sammanställt verksamhetsuppföljningen för delår 1 2025 med årsprognos för Kommunstyrelsen.

Delårsrapporten redovisar nämndens ekonomiska resultat och årsprognos, investeringar samt uppföljning av exploateringsverksamhet, reavinster/förluster samt försäljning och inköp av mark.

Uppföljning av nämndens risker och kontrollmoment redovisas i Intern styrning och kontroll för Kommunstyrelsen gällande delår 1.

Delårsresultatet uppgår till 27,9 mnkr i jämförelse med budget 29,7 mnkr. Avvikelsen beror på ett större plus hos den kommunbidragsfinansierade verksamheten med 12,6 mnkr (personalkostnader och konsultkostnader främst) och mindre intäkter och högre kostnader inom exploateringsverksamheten.

Årsprognosen för helåret uppgår till 72,7 mnkr mot budget 84,7 mnkr. Den stora negativa avvikelsen härrörs till exploatering, medan den kommunbidragsfinansierade verksamheten visar 5,0 mnkr och den uppdragsfinansierade verksamheten -3,2 mnkr.

Nämndens verksamhetsplan beslutades den 2024-12-03 med avsaknad av finansiella mål som skulle kompletteras efter delår 1.

Nu har verksamhetsplanen kompletterats med finansiella mål och därtill tillhörande indikatorer för att följa upp verksamhetens kostnader och möjliggöra jämförelse med andra kommuner i nätverket R9(R12).

Mål och indikatorer ska på sikt säkra ekonomisk effektivitet och stabilitet i nämndens ekonomi.

Komplettering ses i kapitel 3 Verksamhetsplan 2025-2028.

Kommunstyrelsen har besparingskrav om 2% motsvarande 11 miljoner kronor i Internbudget 2026. Ett arbete inom tjänstemannaorganisationen har genomförts och ett antal besparingsförslag är framtagna per avdelning.

För att få full effekt redan till ingången av nytt verksamhetsår så behöver nämnden ta beslut före sommaren för att hinna verkställa vissa aktiviteter.

Stiftelsen John Rettigs Resestipendiefond har till ändamål att tilldela ett bidrag till unga skötsamma män och kvinnor, tillhörande Gävle stad, för att i ett annat land utbilda sig inom handel och industri.

Under årets ansökningsperiod inkom 10 ansökningar, av dessa beviljas 5 ansökningar.

Kommunstyrelsen har i och med uppsiktsplikten (KL 6:1) ansvar för det övergripande arbetet med intern styrning och kontroll. Det innebär bland annat att säkerställa att det finns övergripande riktlinjer för detta samt att bistå nämnder och bolag med hjälp när det gäller frågor kring intern styrning och kontroll. Det är även kommunstyrelsens ansvar att upprätta en organisation kring intern kontroll inom kommunkoncernen. Kommunstyrelsen har rätt att utfärda närmare instruktioner och anvisningar, samt revidera dessa vid behov, för arbetet med intern styrning och kontroll.

I detta ärende gör kommunstyrelsen en årlig avstämning av nämndernas internkontrollrapporter för att se hur arbetet har gått. Har nämnderna upprättat internkontrollplaner och har kontrollmoment genomförts. I rapporten presenteras de kontrollmoment där nämnderna har hittat större avvikelser. I övrigt hänvisas till nämndernas egna internkontrollplaner och internkontrollrapporter.

Den nya riktlinjen för Intern kontroll 22KS45 har fortsatt implementeras för nämnderna och bolagen under 2024. I uppdraget ingår även att se över dokumentstruktur, gemensamma risker och tillämpningsanvisningar.

I bilaga, Finansrapport tertial 1 2025.
Den av Kommunfullmäktige antagna finanspolicyn innehåller riktlinjer för kommunkoncernens tillgångs-och skuldhantering. I Finanspolicyn regleras att rapportering ska ske till Kommunstyrelsen i samband med delårs- och årsbokslut. Finansrapporten är en återrapportering till Kommunstyrelsen av tillgångs- och skuldförvaltningen per 30 april
2025.

Revisorerna bedömer sammantaget att direktionen i Gästrike Räddningstjänstförbund har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

Revisorerna bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Revisorerna bedömer att direktionens interna kontroll i stort har varit tillräcklig. Förbättringsområden noteras i den interna kontrollen rörande rutiner och ansvar kopplat till det hälsofrämjande arbetet. 

Revisorerna bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som direktionen har uppställt i budget 2024.

Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma.

Revisionen har utförts av sakkunnigt biträde, PWC.

Gästrike Återvinnare är ett kommunalförbund med direktion. I enlighet med 9 kap. 13§ kommunallagen ska revisorerna lämna en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Av det följer också att fullmäktige ska senast utgången av juni månad beslut om ansvarsfrihet kan beviljas eller inte.

Revisorerna för Gästrike Återvinnare har bedömt att direktionen för Gästrike återvinnare

• har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt,
• att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande,
• att den interna kontrollen är tillräcklig
• att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de fastställda finansiella målen och verksamhetsmålen för god

Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen och de enskilda ledamöterna i direktionen.

Enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 26 § framkommer det att en revisionsberättelse ska lämnas till förbundsmedlemmarna samt att de ska var för sig pröva om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan ska väckas.

Som underlag för Kommunfullmäktiges ställningstagande i frågan finns, utöver årsredovisningen, även den förtroendevalda revisorns revisionsberättelse, revisionsberättelse utförd av KPMG, grundläggande granskning samt granskningsrapport av god ekonomisk hushållning samt av årsredovisningen utförd av PwC och på uppdrag av den förtroendevalde revisorn.

Båda revisorsparter tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret samt att årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring.

Gävle Hamns styrelse beslutade den 16 april 2025 om att begära utökad investeringsbudget för år 2025 på grund av nya kundförhandlingar samt att ett utökat investeringsbehov finns på grund av att bolaget numera är ett skyddsobjekt.

Gävle Stadshus ABs styrelse beslutade den 21 maj 2025 att tillstyrka styrelsens beslut och att lämna ärendet vidare till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktige.

Beslutad investeringsbudget enligt gällande kommunplan för år 2025 är 68,4 mnkr och tillkommande investeringsbehov uppgår till 13,4 mnkr, det vill säga ett totalt investeringsbehov på 81,8 mnkr. Kommunfullmäktige fastställer den totala investeringsbudgeten medan Gävle Stadshus styrelse fastställer budgeten på objektsnivå.

Enligt Finanspolicy (21KS114) är certifikatprogram en av Gävle kommuns finansieringskällor. Gävle kommun har ett certifikatprogram med ett rambelopp på 800 miljoner svenska kronor, avtalat med Nordea. Sedan detta avtal ingicks har den samlade låneportföljen växt, varför certifikatlån nu utgör en mindre del av möjliga finansieringskällor. Rambeloppet föreslås ökas till 1 500 miljoner svenska kronor. Programdokumentationen behöver uppdateras till nuvarande marknadsstandard. Gällande certifikatprogrammet undertecknades år 2000.

Certifikatprogrammet har till syfte att diversifiera låneportföljen genom att ge tillgång till fler lånealternativ och fler finansieringskällor. Certifikatprogrammet tillhandahåller kostnadseffektiv och flexibel finansiering.

Utökad ram för certifikat påverkar inte Kommunfullmäktiges beslut om låneram för kommunen eller kommunens hel och delägda bolag.

Kommunstyrelsen beslutade den 10 september 2024 § 164 att förordna sektorchef för sektor Styrning och stöd tillika bitr. kommundirektör Katarina Stistrup till tillförordnad kommundirektör att därmed fullgöra de uppgifter som enligt lag och av kommunstyrelsen beslutad instruktion ankommer på en kommundirektör. Stistrups förordnade gäller enligt beslutet tills dess en ordinarie kommundirektör tillträtt sin tjänst.

Under perioden 30 juni till 7 juli 2025 är tillförordnad kommundirektör Katarina Stistrup på semester varför styrelsen behöver förordna någon i hennes ställe att fullgöra de uppgifter som enligt lag och instruktion ankommer på en kommundirektör.

Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden har väckt ett ärende till kommunfullmäktige gällande avgiftshanteringen för barn och unga med särskild service i enlighet med LSS 9§ punkt 6 och 8.
Sektor Välfärd har sett ett behov av översyn och systematik i avgiftshanteringen avseende avgiften för mat och aktiviteter i korttidsboende i enlighet med LSS 9§ punkt 6, samt avgiften för mat och hyra i boende med särskild service för barn och unga i enlighet med LSS 9§ punkt 8.

Barnboende

För barn och unga på boende med särskild service enligt LSS 9 § 8 tar Gävle kommun idag inte ut någon avgift av vårdnadshavare för mat och hyra fram till barnet/ungdomen flyttar till annan boendeform.

Nytt förslag är att avgiften för hyra för bostad i särskilt boende per månad uppgår till en tolftedel av 0,5539 prisbasbelopp. Det är det högsta beloppet som anges i enlighet med Socialtjänstlagen 8 kap. 5§ punkt 2. För år 2025 är prisbasbeloppet 58 800 kr vilket innebär en hyra på 2714 kr/mån. Den nya avgiften gäller från och med 1 juli personen fyller 19 år.

Avgift för kost utgår från Konsumentverkets beräkning (kolumnen 18-30 år och äter alla måltider förutom lunch på boendet), vilket uppgår till 3040 kr/månad för år 2025. Avgiften per dag fastställs då till 101 kr per dag.

Korttidsboende

Gävle kommun tar idag ut en avgift för mat och aktiviteter för vistelse på boende enligt LSS 9 § punkt 6. Avgiften är 35:-/halvdygn och 70:-/heldygn och senast uppräknat 2021.

Enligt det nya beslutet ska LSS-insatsen vara avgiftsfri men kostnader för mat debiteras vårdnadshavare varje månad. Debiteringen utgår från Konsumentverkets beräkning för livsmedelskostnader utifrån ålder. Beräkningen utgår från beräkningen enligt normalkost och kolumnen ” All mat lagas hemma utom lunch vardagar”. Totalsumman divideras med 30 och multipliceras med antalet dygn att debitera.

Taxan för år 2025 är således

6–11 mån 24kr/dag

1 år 30 kr/dag

2–5 år 41 kr/dag

6-9 år 61 kr/dag

10-13 år 77 kr/dag

14-17 år 92 kr/dag

18 år 101 kr/dag

Dagtaxan multipliceras med antalet dagar som ska debiteras. 

Kommunfullmäktige delegerar även rätten att besluta om nya avgifter för måltider på korttidsboende för barn och unga till arbetsmarknads-och funktionsrättnämnden i enlighet med Konsumentverkets modell för kommande år.

Den första juli 2023 trädde Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete i kraft vilket innebär att Sveriges kommuner nu bär ett lagstiftat ansvar för att samordna och bedriva ett kommunalt brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete.
Lagstiftningen föreskriver att kommunernas brottsförebyggande arbete ska bedrivas kunskapsbaserat, och hanteras i ett strategiskt råd där kommunen och relevanta aktörer ingår. Rådet ska ledas av kommunen.

Rådet uppbyggnad utgörs av två nivåer bestående av en lednings- samt en strategisk nivå. De operativa uppdrag som arbetas fram inom rådet hanteras sedermera av operativa arbetsgrupper vilka rapporterar till rådets strategiska nivå.

Kommunstyrelsens ordförande finns representerad i rådets ledningsnivå. Förtroendevalda till rådets strategiska nivå beslutas av kommunstyrelsen och ska utgöras av tre kommunalråd och ett kommunalråd i opposition. Nya förtroendevalda tillsättas efter varje mandatperiod efter att allmänna val har hållits, eller om majoritetsförhållandena ändras under löpande mandatperiod.

Mot bakgrund av ovan föreslås kommunstyrelsen besluta att kommunalråd Jörgen Edsvik, Jan Myléus, Kristofer Dahlgren samt kommunalråd i opposition William Elofsson ska utses att ingå i Gävle kommuns samverkansråd för brottsförebyggande arbete.

Föreningen Gävle Pride ansöker om 150 tkr i sponsring till arrangemanget Gävle Pride som genomförs mellan den 22 – 23 augusti 2025. Föreningen har för avsikt att lyfta HBTQ+-frågor, stärka gemenskapen och främja en inkluderande stad där alla kan vara sig själva.

Under Gävle Pride kommer Gävles invånare och besökare erbjudas

• seminarier och föreläsningar med experter, forskare och aktivister om HBTQI-personers situation, både globalt och lokalt. Ett av seminarierna inkluderar en politisk debatt där samtliga parter bjuds in
• musikunderhållning och kulturinslag för att fira mångfald och stärka gemenskapen
• prideparad, en viktig symbol för frihet och rättigheter
• familjeaktiviteter, inklusive sagostunder, workshops och kreativa inslag för att lyfta vikten av att arbeta med inkludering från en tidig ålder.

Föregående år har Gävle kommun beviljat föreningen Gävle Pride med 100 tkr för tre dagars pridefestival. Då arrangemanget i år kortats till två dagar anpassas bidraget därefter. Därav föreslås Kommunstyrelsen besluta att bevilja 85 000 kr till Gävle Pride.

Boule-SM 2025 arrangeras i Gävle den 13–19 juli. Evenemanget beräknas locka minst 1700 deltagare och beräknas generera omkring 13 500 000 kr i motsvarande turismintäkter till Gävles näringsliv.

Arbetet med att värva Boule-SM 2025 inleddes våren 2023 av Gävle Convention Bureau. I samband med att det beslutades att Gävle skulle stå värd för evenemanget skrevs ett avtal mellan Gävle kommun och Svenska Bouleförbundet. Detta avtal behandlade vilka kostnader och ansvar som skulle belasta respektive part. För Gävle kommuns del innebar det ett evenemangsbidrag á 350 000 kr som betalades ut till Svenska Bouleförbundet under 2024, samt ett antal åtaganden relaterat till fysiska förutsättningar under genomförandefasen. Totalt lägger Gävle kommun 723 580 kr på evenemanget, varav 350 000 kr betalats ut från 2024 års budget och 373 580 kr föreslås betalas ut från 2025 års budget. Alla kostnader tas inom ram från Näringslivsenhetens budget.

Ett detaljerat förslag på estimerade kostnader kopplade till avtalet beskrivs i dokumentet Prognosticerad budget Boule-SM.

I Gävle kommuns brottsförebyggande strategi (beslutad av kommunfullmäktige 250217,
dir nr; 24KS345) anges att kommunfullmäktige skall besluta om brottsförebyggande prioriteringsområden för det brottsförebyggande arbete som kommunen skall bedriva enligt Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottförebyggande arbete.
De beslutade prioriteringsområdena utgör den övergripande inriktningen för arbetet i Gävle kommuns samverkansråd för brottsförebyggande arbete [SAMBA] och är styrande i framtagandet av kommunens brottsförebyggande åtgärdspaket som beslutas av kommunstyrelsen.
De föreslagna prioriteringsområden har identifierats i kommunens lägesbild över den lokala brottslighetens utveckling och utmaningar och bedöms vara av särskild stor vikt att arbeta med för att förhindra en framtida ökning av brottslighet i Gävle kommun - både på kort och lång sikt. De föreslagna prioriteringsområden är identifierade via en samlad bedömning av den lokala brottslighetens statistiska nivåer samt en analys av denna, statistiskt dolda brottstrender och brottsfenomen med lokal och/eller nationell förankring, koppling mellan olika brottsfenomen och en riskanalys av gemensamma långsiktiga konsekvenser, en analys av bakomliggande/angränsande orsaker och påverkansfaktorer.
De föreslagna prioriteringsområdena för Gävle kommuns brottsförebyggande arbete är:

• organiserad brottslighet – med underområden rekrytering & ekonomisk brottslighet
• hemlöshet och narkotikarelaterad livsstilskriminalitet
• otrygghet och försvagad social kontroll
• Våld mot kvinnor

På kommunfullmäktiges sammanträde 2025-03-31 beslutades att återremittera ärendet enligt återremissyrkandet nedan (dir. nr 25KS147):

Under kommunstyrelsens sammanträde den 2025-02-04 gavs uppdrag till sektor Styrning och Stöd att förtydliga framtida beslut om värdeöverföringsmedel så att återkrav av medel blir möjliga om medel nyttjats utanför ramarna för en ansökan.
Utifrån önskemål presenteras nu förslag på reviderad riktlinje. Denna är avstämd både juridiskt och administrativt.
Den reviderade upplagan innehåller

• en uppdaterad disposition
• en tydligare beskrivning om värdeöverföringsmedlen, dess syfte, beslutsvägar samt hur de får och avses brukas
• villkor, informationsskyldighet och vad mottagande verksamhet åtar sig vid inlämnande av finansieringsförslag
• tydligare beskrivning av rapporteringsförfarandet och kontroller samt vad som gäller vid återbetalningsskyldighet.
• vad som händer vid potentiell försummelse eller misstanke om oegentligheter.

Den som framledes önskar bli finansierad och skickar in ett finansieringsförslag till Gävle kommuns föreslås ska bekräfta att denne tagit del av och förbinder sig att följa riktlinjen för värdeöverföringsmedel. Av det skälet är Riktlinjen skriven för att både gälla intern och extern verksamhet.

Kommunstyrelsen beslutar om samtliga insatser som tar del av värdeöverföringsmedlen.

I Gävle kommun är motorintresset hos ungdomar stort. Enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har antalet A-traktorer i landet ökat och allt fler sammankomster med motorfordon har uppmärksammats där olika typer av brotts- och otrygghetsproblem har identifierats. Likaså menar BRÅ att brott och otrygghet kopplad till motorburen problematik har blivit alltmer förekommande.
Motorburen ungdom är ett fenomen som kan innebära både positiva och negativa aspekter. På den positiva sidan kan det handla om gemenskap, intresse för motorfordon och en social plattform för unga att umgås. Men det finns också underliggande brotts- och ordningsstörande fenomen som kan vara förknippade med motorburen ungdom. Samtidigt ser vi att fordonsbranschen står inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen av bland annat bilmekaniker.

Utifrån både trygghet, skadeförebyggande och kompetensförsörjning finns det ett stort behov att skapa mötesplatser för motorintresserade ungdomar, som kan bli samlingsplatser för lärande, där man bryter utanförskapet och för att växa som individ.

I tillhörande bilagor finns
1. Finansieringsförslaget för 2025/2026.
2. Ekonomisk översikt för tilldelad finansiering 2024, önskad finansiering 2025 från respektive verksamhet samt förslagen finansiering 2025.

Värdeöverföringsmedlen för 2025 är 16 000 000 kr.

Den totala summan för beslut idag är 16 876 000 kr med föregående beslut inräknade. Summan för beslut idag föreslås tas från tidigare års ej nyttjade kapital.

Inom exploateringsprojektet Ersbo syd etapp 4 ingår att sälja verksamhetsmark. Köpeavtal har därav upprättats mellan kommunen och Ragn-Sells Recycling AB (org.nr 556057-3452) gällande fastigheterna Skogmur 4:25, 39 924 kvm, och Skogmur 4:26, 16 296 kvm. Köpeskillingen för fastigheten Skogmur 4:25 är 22 357 440 kronor, och köpeskillingen för fastigheten Skogmur 4:26 är 9 125 760 kronor. Villkoren för överlåtelsen regleras i köpeavtal med tillhörande bilagor.

Utöver köpeavtalet har ett sidoavtal, avtal gällande genomförande av exploatering, också upprättats mellan parterna. Detta avtal reglerar ansvars- och kostnadsfördelningar mellan parterna, i samband med genomförandet av exploateringen av fastigheterna Skogmur 4:25 och Skogmur 4:26.

Den kommunägda marken intill fastigheterna Hemlingby 49:29 (Ryds bilglas) och Hemlingby 49:28 (Dollarstore) saknar in- och utfart. Marken är detaljplanelagd för handel och kontor men fastighetsbildningen verkställdes inte när detaljplanen vann laga kraft 2007. På grund av in/utfartsförbudet kan marken inte styckas av och bilda en egen fastighet, utan kan endast säljas till någon av intilliggande fastighetsägare via fastighetsreglering. Norrman Hillman förvaltning AB, som äger Hemlingby 49:29, förvärvade en del av marken i september 2024. Företaget är nu intresserad av att förvärva resterande mark för en ny etablering. Därför tecknas ett markanvisningsavtal mellan Gävle kommun och Norrman Hillman förvaltning AB som skapar förutsättningar för företaget att förhandla med en ny hyresgäst. Markanvisningen ska leda fram till en överenskommelse om marköverlåtelse till en köpeskilling om 5 miljoner, enligt värdering.

År 2022 startade exploateringsprojektet Forsbacka Norra (dnr 22KS139) för att möjliggöra en utveckling av verksamhetsmark. Öster om kommunens projektområde finns en privat markägare som också har intresse av att delta i utvecklingen. På den privatägda fastigheten Valbo-Bäck 6:1 har företaget Plagazi AB ansökt om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och driva en anläggning för produktion av vätgas. En ny detaljplan kommer att tas fram av fastighetsägaren för att möjliggöra anläggningen. Byggnationen kan påverka kommunal allmän plats.

Då detaljplanen för vätgasanläggningen går före kommunens planläggning av mark behöver ett separat exploateringsuppdrag startas för att hantera påverkan på kommunal allmän plats samt kostnader för intern tid för projektledning.

Inom exploateringsuppdraget ska ett föravtal upprättas för att tydliggöra parternas fortsatta samarbete och säkerställa att kommunen får kostnadstäckning. Inom uppdraget ska fördelningen av kostnader mellan kommunen och fastighetsägaren utredas. Ett exploateringsavtal tecknas under detaljplaneskedet för att hantera genomförandefrågor.

OX2 AB har bjudit in Gävle kommun till ett avgränsningssamråd avseende Energipark Ersbo Syd som bolaget utreder möjligheterna till.

Projektområdet är 1900 ha stort och beläget ca 8 km kilometer söder om Gävle tätort intill Västra sidan av E4 med den norra delen av projektområdet i höjd med Mårtsbo och den södra delen av projektområdet i höjd med Älvkar-leö. Markanvändningen i det aktuella området utgörs idag uteslutande av skogsbruk samt i den södra delen även av torvtäkter.

Inom projektområdet planeras upp till 28 vindkraftverk med en maximal total-höjd om 290 m. Förutom vindkraftverk avser sökande etablera solcellsan-läggning om cirka 180ha och batteripark om 3 ha i södra delen av området.

Parken beräknas kunna producera omkring 934 - 1130 GWh el per år, vilket motsvarar årsförbrukningen av hushållsel för ca 187 000 – 226 000 hushåll med en förbrukning om 20 000 kWh el per år.

Projekt-området är överlappar med utredningsområden för vindkraft UVK06 och UVK04 i Gävles översiktsplan och planeringsunderlag för vindkraft.

Sista svarsdatum är den 9 juni 2025.

Ärendet gäller ett uppdrag i kommunplanen 2023: ”12. Kommunstyrelsen uppdras att med befintliga resurser tillsammans med Lantbrukarnas Riksförbund och livsmedelsproducenter ta fram en lokalt anpassad färd- och handlingsplan för att främja samt skapa förbättrade förutsättningar för lokal livsmedelsproduktion.”

Under slutet av 2024 skedde en överlämning av ägarskap av kommunplaneuppdrag från Näringslivsavdelningen till Övergripande planering. Arbetet har letts av miljöstrategiska enheten, med stöd av en arbetsgrupp som bestått av representanter från enheten för säkerhet och beredskap, näringslivsenheten, inköps- och upphandlingsenheten och internationella kontoret.

Medskick från politiken till arbetsgruppen var att se över om Gävle kommun kan anta "Gävleborgs handlingsplan för Sveriges livsmedelsstrategi” som sin egen samt återrapportering av uppdraget ska ske innan sommaren 2025.

 En kartläggning har genomförts och arbetsgruppen har även tagit del av rapporter med regional livsmedelsstatisk och haft nära samarbete med LRF, Region Gävleborg och Länsstyrelsen.

Utifrån det underlaget har arbetsgruppen kommit fram till följande:

• Kartläggningen visar att det arbetas med ett flertal åtgärder redan nu som står med i handlingsplanen men det saknas ett samlat grepp och samordning.
• Framtagna rapporter och statistik visar att Gävle kommuns nuvarane produktion av livsmedel är låg och även möjlighet till förädling är låg.
• Ett antagande av den regionala handlingsplanen bidrar till att få ett mer samlat grepp och utveckla ett mer tvärsektoriellt arbete internt inom kommunen och ökad samverkan regionalt då vi får ett gemensamt dokument att samarbeta kring.
• Då de övergripande målen i handlingsplanen är ökad livsmedelproduktion och ökad sysselsättning föreslås att Näringslivsavdelningen ansvarar att samordna genomförandet.

Kommunens tjänstemannaförvaltning har fått i uppdrag att granska pågående exploateringsprojekt för att minska kommunens ekonomiska risker. Inflation och ränteläge har fått till följd att efterfrågan på nyproducerade bostäder har minskat. Då det inte motiverat att kommunen driver lika många exploateringsprojekt för bostäder. Förslaget är att stängning ned exploateringsprojektet Bönaliden.

Gävle kommun har som mål att vara klimatneutralt år 2030. En av Gävles största utmaningar för att nå det målet är dagens transporter. Samordnad masshantering är i klimatfärdplanen utpekat som en prioriterad åtgärd för att nå målet om klimatneutralitet. Riktlinjer för masshantering bryter ner målen i det miljöstrategiska programmet och klimatfärdplanen inom ämnesområdet masshantering.

Riktlinjerna lyfter tre mål och utgör ett stöd för den kommunala verksamheten att arbeta hållbart med massor. Målen i riktlinjerna är;

• En resurseffektiv och cirkulär hantering av massor
• Minskade transporter och klimatutsläpp
• Integrera masshanteringsriktlinjerna i dagens planerings- och exploateringsprocess

Som stöd för att uppnå målen i riktlinjerna så upprättas en handlingsplan där åtgärder och ansvar föreslås. Handlingsplanen styrs på tjänstemannanivå.

I uppdraget ingick att ta fram en förstudie för organisation, drift och lokalisering av ett masslogistikcenter. Förstudien landade i slutsatsen att i nuläget finns inte behov av att upprätta ett nytt masslogistikcenter. Istället föreslås att nyttja befintlig kapacitet hos det privata näringslivets anläggningar. Förstudien visar på nyttorna med att samordna rena massor från de interna projekten.

Ekonomiska konsekvenser

Godkännande av riktlinjerna innebär inte några direkta ekonomiska konsekvenser.

Nästa steg i arbetet med en samordnad och strukturerad hantering av massor innebär att organisation för arbetet behöver finnas, en masskoordineringsfunktion. Den funktionen har lämpligen sin placering under inom Tekniska avdelningen, sektor Livsmiljö.

Uppskattad tid för en sådan funktion är ca 500h/år i ett inledande skede för att sedan eventuellt minska i takt med att ett nytt arbetssätt integrerats i linjearbetet. Det bör hanteras i ett eget ärende med stöd av beslutade riktlinjer för masshantering.

Region Gävleborg har givit länets kommuner möjlighet att lämna synpunkter på revideringar som föreslås i uppdatering av den Regionala utvecklingsstrategin, vars giltighetstid är 2020-2030. Observera att regionen primärt önskar synpunkter på de revideringar som föreslås, och inte på hela dokumentet i sig.

I huvudsak anser Gävle kommun att det på grund av förändrade omvärldsläget finns anledning att redan nu överväga att arbeta fram en helt ny RUS, istället för att enbart göra smärre förändringar i den nuvarande. Frågor som behöver belysas tydligare berör bl.a. befolkningsutveckling, beredskap, energifrågor, TEN-T-förordningen och livsmedelsförsörjning.

I december 2017 tecknades ett avtal mellan staten, Gävle kommun och Region Gävleborg för att främja bostadsbyggande och hållbar stadsutveckling inom Näringen.

Nyhamn ska ge plats för över 1000 bostäder och lokaler för olika typer av service. Visionen för området är att skapa en levande, hållbar stadsdel med mötesplatser, barnvänliga kvarter och hållbara transporter. Planprogrammet är flexibelt för att kunna utvecklas under lång tid. Genom försäljning av framtida byggrätter kan intäkter användas för att sanera föroreningar, stärka kajer, bygga ut infrastruktur och parker samtidigt som området säkerställs mot klimatförändringar.

Visionen och den flexibla markanvändningskartan är grundläggande, till den finns inriktningsmål och riktlinjer. Program för detaljplan är inte juridiskt bindande utan ett vägledande visionsdokument avseende framtida mark-och vattenanvändning.

Inom exploateringsprojektet Ersbo syd etapp 4 ingår att sälja verksamhetsmark. Ett köpeavtal har därav upprättats mellan kommunen och Gävleborgs Fastigheter AB (org.nr 559518-5835) gällande fastigheten Skogmur 4:17, som omfattar 7 261 kvm. Köpeskillingen för fastigheten är 4 356 600 kronor. Villkoren för överlåtelsen regleras i köpeavtal med tillhörande bilagor.

Utöver köpeavtalet har ett sidoavtal, avtal gällande genomförande av exploatering, också upprättats mellan parterna. Detta avtal reglerar ansvars- och kostnadsfördelningar mellan parterna, i samband med genomförandet av exploateringen av fastigheten Skogmur 4:17.

Inom exploateringsprojektet Ersbo syd etapp 4 ingår att sälja verksamhetsmark. Ett köpeavtal har därav upprättats mellan kommunen och NP3 Andberget AB (org.nr 559461-2862) gällande fastigheten Skogmur 4:23, som omfattar 12 511 kvm. Köpeskillingen för fastigheten är 7 006 160 kronor. Villkoren för överlåtelsen regleras i köpeavtal med tillhörande bilagor.

Utöver köpeavtalet har ett sidoavtal, avtal gällande genomförande av exploatering, också upprättats mellan parterna. Detta avtal reglerar ansvars- och kostnadsfördelningar mellan parterna, i samband med genomförandet av exploateringen av fastigheten Skogmur 4:23.  

Gävle kommuns miljöstrategiska programmet följs årligen upp genom ett Miljöbokslut. Miljöbokslutet ska användas som diskussionsunderlag för fortsatt planering för måluppfyllelse och genomförande av programmet.

Miljöbokslutet innehåller:

• indikatorer som följs för att visa om målen är på väg att nås
• en beskrivning av åtgärder som genomförts under året för att bidra till måluppfyllelse
• en fördjupad målanalys

Statistik för indikator har inhämtats från utsedda personer inom kommunkoncernen och i nationella uppföljningssystem.
Åtgärder som genomförts under året har rapporterats in från kommunkoncernens verksamheter.
Målanalyser har genomförts i samarbete med representanter från kommunkoncernen och miljöstrategiska enheten.

9 mål har utvecklats positivt och 2 mål har utvecklats negativt jämfört med miljöbokslut för 2023.

Detta miljöbokslut gäller för år 2024.