Möte 2019-12-03

Enligt nu gällande arbetsordning för fullmäktige, 11 §, ska fullmäktige bestämma i vilka ortstidningar uppgifterna om tid och plats för fullmäktiges sammanträden ska införas. Annonseringen ska omfatta uppgifter om de ärenden som ska behandlas. Bestämmelsen i arbetsordningen måste tolkas och förstås i anledning av kraven i 1991 års kommunallag att annonsering i ortstidning var obligatoriskt.

I den nya kommunallagen togs kravet bort på att fullmäktiges sammanträden måste kungöras i ortstidningar (Jfr. prop. 2016/17:171 s. 230 ff.). Gävle kommun har under föregående år annonserat i Gävle Dagblad och Arbetarbladet motsvarande 100 000 kronor.

Kommunstyrelsen har gett sektor Styrning och stöd, via kommundirektören, i uppdrag att vidta kostnadsbesparande åtgärder. I anledning av den digitalisering som samhället genomgår kan det idag inte anses motiverat ur kostnadssynpunkt att fortsätta annonsera i den utsträckning som sker idag och till den kostnad som nu föreligger. Annonseringen för år 2020 ska därför begränsas till att endast avse nästkommande års sammanträden mellan perioden januari till juni. Där efter får gruppledarna och fullmäktiges presidium utvärdera om fortsatt annonsering ska fortsätta ske.

Varje år fastställer kommunfullmäktige en verksamhetsplan. I år innehåller den en kort tidsplan för principiellt viktiga beslut under året, sammanträdesdatum och plats för sammanträden, tidpunkter för fullmäktigeberedning och frågan om fullmäktigeledamöternas kompetensutveckling.

Med stöd av kommunstyrelsens reglemente att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra liknande sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, föreligger förslag att utse kommunens ombud till bolagsstämmor.

Syftet med delegation är att avlasta kommunstyrelsen ärenden av mer rutinartad karaktär. Delegationsordningen har uppdaterats för att få till snabbare, effektivare men även tydligare processer inom bland annat dataskydd- och säkerhetsfrågor. Försättsbladet har också förtydligats med att förklara tydligare vad ett delegationsbeslut är och hur det ska användas och anmälas.

Kommunstyrelsen har i egenskap av arkivmyndighet beslutat om tillsynsplan rörande arkivvården för Gävle kommun 2019 (KS 2018-12-04, § 245, dnr 18KS467). Enligt arkivlagen (1990:782) ska kommunens arkivmyndighet utöva föreskriven tillsyn över arkivvården inom Gävle kommunkoncerns nämnder och bolag.

Av tillsynsplanen framgår att kommunarkivet under 2019 ska genomföra tillsyn rörande arkivvården hos Socialnämnden, Omvårdnadsnämnden, Kommunstyrelsen och Kultur- och fritidsnämnden.

Beslutade insatser har genomförts och tillsynsrapporterna har skickats till respektive nämnd. De bedömningar som gjorts och lämnade rekommendationer redovisas i bifogad tillsynsrapport.

Enligt arkivlagen (1990:782) ska kommunens arkivmyndighet utöva föreskriven tillsyn över arkivvården inom Gävle kommunkoncerns nämnder och bolag. Enligt tidigare beslutad rutin för hur arkivmyndighetens tillsynsuppdrag ska verkställas (KS 2016-04-12, § 84, 16KS81, ”Ändamålsenlig rutin för arkivmyndighetens tillsyn och förslag till delegering av beslut kring arkivhanteringen”) föreslås i bifogad tillsynsplan för 2020 om inriktningen på tillsynen. Den innehåller en beskrivning över 2020 års tillsyn över arkivvården som ska utföras av kommunarkivet.

Gävle kommun ställer sig inte bakom utredningens förslag att inrätta en ny myndighet för romska frågor som ska skapa långsiktighet och stadga i arbetet framåt. Att inrätta en ny myndighet kan bidra till att skapa långsiktighet och stadga, men bedöms inte lösa de utmaningar som finns i nutid och framledes.

Gävle kommun är en av fem utvecklingskommuner för romsk inkludering och därav tacksam över möjligheten att också få lämna yttrande på remissen.

Gävle kommuns yttrande på remissen

Översikt

2.5: Det är viktigt att lyfta fram de konsekvenser som historisk rasism och diskriminering har för de nationella minoriteterna - ett förlorat eller försvagat språk, identitets- och tillhörighetsbrist och upplevelsen av en utarmad kultur som i sin tur kan få sociala konsekvenser. Dessa är erfarenheter som många från de olika nationella minoriteterna delar. Det vore viktigt att ämnet skulle forskas i den svenska kontexten för att få mer kunskap om dessa erfarenheters påverkan på individers hälsa i Sverige.

Övergripande bedömningar

3.1 & 3.3: Gävle kommun instämmer i utredningens bedömning gällande nulägesbeskrivning; det finns behov av en stabilitet och långsiktighet i arbetet med att säkerställa romers rättigheter. I dagsläget är olika uppdrag kopplat till regeringens tjugoåriga strategi för romsk inkludering ofta kortvariga. Hållbara strukturer och långsiktiga satsningar på arbetet på nationell och lokal nivå behövs för att skapa en reell förändring.

3.2: Gävle kommun har lagt märke till att förslaget om att inrätta en myndighet för romska frågor skapar debatt inom den romska minoriteten. Minoriteten verkar inte enigt stå bakom förslaget. Det är möjligt att detta är en process som kommer att kräva mer tid och förankring för att få ett brett stöd från målgruppen. I så fall kan ett bra alternativ vara att behålla den nuvarande ordningen och ge fler myndighetsuppdrag och utöka med fler utvecklingskommuner. Gävle kommun anser att det är viktigt att staten fortsätter satsa medel på utvecklingsarbetet på kommunal nivå och att även tidigare pilotkommuner och nuvarande utvecklingskommuner involveras i det fortsatta arbetet.

Myndighetens uppdrag

Myndighetens uppdrag som det har beskrivits i departementspromemorian känns relevant.

Kostnadsberäkning och konsekvensanalys

I regeringens budgetförslag för 2020 kommer regeringen att minska budgeten för romsk inkludering från 14 miljoner i år till 1.5 miljoner till 2020. Minoriteten romer känner en stor oro för att arbetet med romsk inkludering är kortvarigt och ekonomiskt illa förberett. Oro finns även att arbete med romsk inkludering minskar hos kommunerna, myndigheterna samt minoriteten romer. Med hänvisning till regeringens tjugoåriga strategi för romsk inkludering anser inte Gävle kommun att det är relevant att satsa de resurserna på en romsk myndighet. En del av minoriteten romer inte känner till deras rättigheter som en nationell minoritet och risk finns att de ej heller kommer efterfråga rättigheterna.

Näringslivsenheten samarbetar med ett antal näringslivsfrämjande organisationer för att skapa förutsättningar för nya företag att starta och befintliga företag att utvecklas i Gävle kommun. Dessa samarbeten innebär för enheten ett bidrag till respektive organisation som regleras genom avtal.

Future Position X arbetar vidare med att utveckla Gävle till ett nationellt och internationellt tillväxt centrum för främjande av hälsa och livskvalitet hos invånarna i den smarta, hållbara och livskraftiga staden. Future Position X utför detta genom plattformarna; forskning & akademi, innovation, inkubation och accelerering. Allt detta med stort stöd ur ett av regionens styrkeområden, geografisk informationsteknologi (GIT) och geografiska informationssystem (GIS) samt geoindexerad data. Med anledning av detta söker FPX fortsatt stöd om en miljon kronor från Gävle kommun för år 2020i enlighet med kommunens uttalade viljeriktning att medverka i Vinnväxt initiativet Geo Life Region.

Rekommendation ifrån Styrning & Stöd Gävle

I likhet med vad Styrning & Stöd Gävle tidigare konstaterat kring projektet Geo Life Region så svarar det emot de definitioner som finns inom Styrning & Stöds reglemente på den typ av verksamheter som bör främjas.

Näringslivsenheten samarbetar med ett antal näringslivsfrämjande organisationer för att skapa förutsättningar för nya företag att starta och befintliga företag att utvecklas i Gävle kommun.



Förslagit har tidigare beretts av näringslivsutskottet (se 19KS425-6)

Gävle kommun har haft ett mångårigt samarbete med Gävle Citysamverkan.

Gävle Citysamverkan har som huvudmål att öka antalet besökare till Gävle City med 3 % fram till 2021.


Gävle Citysamverkan samverkar med organisationer med likartade mål för att gemensamt bygga ett varumärke som representerar Gävle och Gävlebor.

Gävle Citysamverkan verkar för den kort- och långsiktiga utveckling av Gävles stadskärna. Detta genom åtgärder på den fysiska miljö som gör city attraktivare och som främjar ett brett och kvalitativt utbud av varor, tjänster, kultur och nöjen med god tillgänglighet för olika besökarkategorier och därigenom öka antalet besökare till stadskärnan.

Gävle Citysamverkan ansöker om bidrag från Gävle kommun om 1 239 429 kr år 2020 för att ha möjligheten att driva ovan beskrivna utveckling och mål.

Enligt gällande kommunplan 2019 för Kommunstyrelsen uppgår investeringsramen för 2019 till 53 950 tkr. Utrymmet avser främst markköp och iordningställande av mark. Investeringsramen exkl mark och marknära investeringar uppgår till

2019; 10 950 tkr
2020; 8 920 tkr
2021; 14 040 tkr
2022; 9 160 tkr

Med syftet att undvika en planerad investering i nytt ekonomisystem år 2021 på 5 mnkr har befintligt avtal, efter direktupphandling, upphandlats under 2019 med en förlängning på 3 år. Därmed innehåller inte kommunplan 2020 (med utblick till 2023) investeringsplaner med ett utrymme för det ändamålet. Som följd krävs beslut om utökad investeringsram för 2019, på 1 mnkr.

Kommunstyrelsen tar beslut om utdelning för 15 st. av Gävle kommuns donationsstiftelser. 6 st. av dessa fördelar sina disponibla medel mellan inkomna ansökningar som behandlas av Kommunledningskontorets ekonomiavdelning. För övriga stiftelser ska enligt urkund de disponibla medlen antingen överföras till förutbestämda mottagare eller disponeras av annan förutbestämd handläggare.

Av de 6 stiftelser som tar emot ansökningar har en, Stiftelsen Laura Holmbergs djurskyddsdonation, sista ansökningsdag 31/10. T.o.m. detta datum har 3 ansökningar inkommit. Ansökningarna har granskats och stämts av mot urkund, och Kommunledningskontorets förslag till utdelning finns sammanställt i bifogat dokument.

Övriga 5 donationsstiftelser, som tar emot ansökningar, hade sista ansökningsdag 15/4.

Årligen fastställer kommunstyrelsen attestförteckning för Gävle kommuns donationsstiftelser med beslutsattestant samt ersättare.

Behörig firmatecknare för Gävle kommun – dess kommunstyrelse – är kommunstyrelsens ordförande med kontrasignation av behörig tjänsteman. För att den dagliga verksamheten skall fungera måste kommunstyrelsen delegera begränsade delar av firmateckningsrätten till vissa angivna personer. Ansvarsområden med tillhörande ekonomiskt ansvar (attesträtt) beslutas i särskild upprättad handling.

För att motsvara en mer korrekt fördelning av verksamheternas kostnader i relation till nämndernas ansvarsområden omfördelas kommunbidrag för år 2019 mellan nämnderna Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden, Socialnämnden och Omvårdnadsnämnden

I omorganisationen (POG och FOG) användes en princip om att verksamhets- och enhetschefsnivåerna skulle läggas mot den nämnd som är störst (till omsättning) inom chefernas respektive ansvarsområden. Dessa kostnader ska fördelas till de nämnder respektive chef arbetar mot.

Sektorsledningen, kontorscheferna och resurserna under kontor Utveckling och stöd inom sektor Välfärd lades alla mot omvårdnadsnämnden.

Alla dessa kostnader ska fördelas mot alla tre nämnder vilket då föranleder en omfördelning av kommunbidraget.

Efter tidigare genomförd POG har vissa justeringar av verksamheten och ansvaret för köp av vissa verksamheter flyttats till annan nämnd inom Sektor Välfärd. Köp av boendestöd har till exempel flyttats från Omvårdnadsnämndens ansvar till Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämndens ansvar, vilket ensamt omfattar ett kommunbidrag på ca 29 914 000 kr.

Sammantaget innebär detta att befintliga ramar 2019 har omfördelats inför 2020 med utökat kommunbidraget med 98 875 000 kr för Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden och minskat kommunbidraget med 28 644 000 kr för Socialnämnden, samt minskat kommunbidraget med 70 231 000 kr för Omvårdnadsnämnden.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 25 november 2019 § 4 beslutades att återremittera ärendet om kommunplan till kommunstyrelsen i enlighet med moderaternas återremissyrkande. Motiveringen var enligt följande; vi anser att ärendet är ofullständigt berett eftersom budgetpåverkande ändringar kommit in efter kommunstyrelsens sammanträde.

Inför kommunstyrelsens förnyade ställningstagande till kommunplan har den tjänsteskrivelse som upprättades mellan kommunstyrelsens förra sammanträde och kommunfullmäktiges sammanträde kompletterats för att bli tydligare. Följande mening har lagts till: Specifikationen av finansförvaltningens nettokostnader i not 3 har korrigerats så att beloppet på raden ”oförutsedda behov mm” har ökat och beloppet på raden ”särskilda lönemedel” har minskat.

De förändringar som beskrivs i tjänsteskrivelsen innebär inga förändringar i budgeterat resultat för år 2020 och innehåller inte heller några ändrade förutsättningar för politiska prioriteringar.

Gävle kommun äger fastigheten Överhärde 63:1 mfl, Rörbergs flygplats. Redan i november 2016 (21/11 § 5) beslutade kommunfullmäktige att verksamheten på Rörbergs flygplats skulle upphöra. En avvecklingsplan upprättades och flygplatsen omklassades till icke godkänd VFR flygplats. Samtidigt gavs möjlighet för intresserade att genom avtal på kommersiella grunder fortsatt använda flygplatsen i dess befintliga skick.

Den utredning som föregick beslutet visade att flygplatsen endera måste utvecklas eller avvecklas. Bedömningen var att den samhällsnytta som är en kommunal angelägenhet (dvs en angelägenhet där ansvaret inte ligger på landstinget/regionen, staten eller det privata näringslivet) inte motiverade den subventionering med skattemedel som en utveckling av flygplatsen skulle innebära.

Gävle kommun är i behov av verksamhetsmark för såväl befintliga som tillkommande etableringar. En detaljplan för verksamhetsändamål har därför upprättats för fastigheten Överhärde 63:1 mfl. Försvarsmakten har under detaljplanens utarbetande i yttrande anfört att det inte finns något att erinra mot förslaget till utveckling av området.

Detaljplanen antogs av kommunfullmäktige i juni i år. Försvarsmakten har därefter i yttrande daterat den 28 oktober 2019 anfört att de motsätter sig att Rörbergs flygplats görs obrukbar. Som skäl härför uppges att flygplatsen idag nyttjas av hemvärnet och att det ur ett militärregionalt perspektiv är angeläget att bibehålla möjligheten att använda flygplatsen.

Gävle kommun har inför en utveckling av området för verksamhetsändamål låtit göra en oberoende värdebedömning av marken inom Överhärde 63:1. Den visar att marken är värd mellan 300 och 345 mnkr och byggnaderna ca 20 mnkr.

I anledning av Försvarsmaktens ställningstagande om flygplatsens angelägenhet för egna ändamål föreslås att försvarsmakten erbjuds att förvärva området.

Finns inget sådant intresse kommer detaljplanen för området som innebär en utveckling för verksamhetsändamål att fullföljas.

Gävlebygdens flygklubb har i skrivelse/öppet brev till Gävle kommun i såväl september som november uttryckt önskemål om att få fortsätta möjligheter att nyttja Rörbergs flygplats. De har framfört förslag på såväl förvärv som arrende av hela området.

Gävle kommun äger fastigheten Överhärde 63:1 mfl, Rörbergs flygplats. Redan i november 2016 (21/11 § 5) beslutade kommunfullmäktige i Gävle kommun att verksamheten på Rörbergs flygplats skulle upphöra. En avvecklingsplan upprättades och flygplatsen omklassades till icke godkänd VFR flygplats. Samtidigt gavs möjlighet för intresserade att genom avtal på kommersiella grunder fortsatt använda flygplatsen i dess befintliga skick.

Den utredning som föregick beslutet visade att flygplatsen endera måste utvecklas eller avvecklas. Bedömningen var att den samhällsnytta som är en kommunal angelägenhet (dvs en angelägenhet där ansvaret inte ligger på landstinget/regionen, staten eller det privata näringslivet) inte motiverade den subventionering med skattemedel som en utveckling av flygplatsen skulle innebära.

Gävle kommun är i behov av verksamhetsmark för såväl befintliga som tillkommande etableringar. En detaljplan för verksamhetsändamål har därför upprättats för fastigheten Överhärde 63:1 mfl.

Efter det att detaljplanen antogs har i ett förnyat daterat den 28 oktober 2019 motsatt sig att Rörbergs flygplats görs obrukbar. Som skäl härför har anförts att flygplatsen idag nyttjas av hemvärnet och att det ur ett militärregionalt perspektiv är angeläget att bibehålla möjligheten att använda flygplatsen.

Gävle kommun kommer att erbjuda försvarsmakten att förvärva Överhärde 63:1 utifrån en prisbild som motsvarar den oberoende värdebedömning av marken som gjordes inför en utveckling av området för verksamhetsändamål. Den visar att marken är värd mellan 300 och 345 mnkr och byggnaderna ca 20 mnkr. Samma erbjudande gäller för flygklubben.

Om försvarsmakten är intresserad av ett förvärv av området kan det ge förutsättningar för flygklubbens fortsatta verksamhet genom arrende från försvarsmakten.

Visas inget intresse för förvärv utifrån ovanstående erbjudanden kommer detaljplanen för området och dess bestämmelser om markens användning för verksamhetsändamål att fullföljas.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2019-02-18, §15, väckte Wanja Delén (SD) och Mattias Eriksson Falk (SD) rubricerad motion.
Ett yttrande över motionen har inkommit från Utbildningsnämnden.

I motionen föreslås att Gävle kommun aktivt rekryterar dagbarnvårdare och utreder hur kommunen kan få fler att vilja bedriva pedagogisk omsorg. En skillnad mellan förskola och pedagogisk omsorg är att förskolan styrs av läroplanen, medan den är vägledande, men inte bindande för pedagogisk omsorg. Idag bedriver kommunen vid sidan om förskoleverksamhet både egen pedagogisk omsorg liksom att det finns flertalet fristående enheter som godkänts av Utbildningsnämnden. Kommunens utbud av pedagogisk omsorg styrs av hur efterfrågan på pedagogisk omsorg utvecklas från vårdnadshavare. Verksamheten anpassas därför redan idag kring hur behovet av pedagogisk omsorg ser ut. Det betyder att den befintliga fördelningen som finns mellan platser inom pedagogisk omsorg i förhållande till platser på förskola speglar denna efterfrågan. Utifrån detta föreslås att motionen besvaras.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2019-03-25, §16, väckte Gin Akgul Hajo (V), Tord Fredriksen (V), Isabella Bexell (V), Kristina Sjöström (V), Owe Hellberg (V) och Charlotta Lagnander (V) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från enheten för Social hållbarhet, Styrning och stöd.

Motionärerna föreslår att Gävle kommun inleder ett arbete utifrån SKL:s, Sveriges kommuner och Landstings plattform för att bli en så kallad MR-kommun. Enheten för Social Hållbarhet hänvisar i sitt yttrande över motionen till SKL som har konstaterat att det idag pågår många olika insatser och ett bra arbete inom flera kommuner och regioner för att förverkliga mänskliga rättigheter i praktiken. Arbete som inte alltid benämns som arbete för mänskliga rättigheter, men som sker inom ramen för till exempel förverkligandet av FN:s Agenda 2030.

Gävle kommun har tidigare deltagit i delprojekt inom ramen för SKL:s plattform som handlade om mänskliga rättigheter i styrning och ledning. Detta är nu integrerat i Gävle kommuns Sociala Hållbarhetsprogram. Enheten för Social Hållbarhet gör bedömningen att mänskliga rättigheter är väl integrerat i det Sociala Hållbarhetsprogrammet i både mål och indikatorer enligt SKL:s plattform. Skillnaden är därmed att Gävle kommun valt att benämna arbetet övergripande med termen Social Hållbarhet, där mänskliga rättigheter ingår som en del av programmet. Arbetet med att strategiskt och långsiktigt säkerställa de mänskliga rättigheterna kommer därav att fortsätta inom ramen för det Sociala Hållbarhetsprogrammet. Motionen föreslås utifrån detta att besvaras.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2019-02-18, §15, väckte Wanja Delén (SD) och Mattias Eriksson Falk (SD) rubricerad motion.
Ett yttrande över motionen har inkommit från Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden.

Sverigedemokraterna föreslår i motionen att Svenska för invandrare (SFI) och utbildning i samhällskunskap görs obligatoriskt för nyanlända invandrare och att krav införs på deltagande och på framsteg i utbildningen för att få ta del av etableringsstöd, försörjningsstöd och bostadsbidrag. Eftersom det är staten genom Försäkringskassan som beslutar om etableringsersättning och bostadsbidrag för olika individer så fokuserar inte yttrandet eller detta utlåtande i så stor del på de förslag i motionen som gäller just statens ansvar utan de delar som gäller kommunen. Gävle kommunfullmäktige har heller inte rådighet över statliga frågor.

I yttrandet över motionen konstateras att enligt Socialtjänstlagen får och ställer Socialnämnden krav på att den som behöver försörjningsstöd under en viss tid också måste delta i anvisad insats som syftar till att kunna komma i egen försörjning. Utbildningsplikt råder i Gävle för alla sökanden. Det gäller alla sökanden att denne behöver delta i praktik, kompetenshöjande insatser eller en annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Om den enskilde sedan upprepat avböjer att delta i dessa insatser så får också ersättningen minskas eller helt tas bort. Detta framgår också och tillämpas enligt den lokala riktlinjen inom Välfärd Gävle för försörjningsstöd i de fall där sökande vid upprepande tillfällen uteblir och inte aktivt deltar. Välfärd Gävle betonar att alla ansökningar av bistånd bedöms och utreds individuellt eftersom behoven varierar och en personlig plan görs och följs upp för varje individ. Detta gör att bedömningen är att inga nya beslut eller tillägg krävs för att ställa krav på den enskildes deltagande då det redan sker idag. I motionen föreslås även att obligatorisk undervisning i samhällsorientering ska införas. Samhällsorientering ingår redan idag som en del i undervisningen på Svenska för invandrare, SFI och enligt skollagen ska alla kommuner aktivt verka för att nå vuxna i kommunen för att motivera dem att studera och ge dem de kunskaper de behöver för att delta i arbetslivet.


Sammanfattningsvis görs bedömningen från Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden att utifrån gällande lagstiftning och lokala riktlinjer som följer denna så agerar kommunen redan inom lagens ramar och ställer idag krav på den som erhåller försörjningsstöd.

När det gäller förslagen i motionen som handlar om etableringsersättning och bostadsbidrag åligger det inte kommunen att besluta om, men en relevant kommentar är att regeringen har skärpt kraven när nytt regelverk för nyanlända med utbildningsplikt infördes 1 januari 2018. Det innebär att alla nyanlända som tar del av Arbetsförmedlingens etableringsinsatser och som bedöms vara i behov av utbildning för att komma i arbete anvisas till att söka och ta del av utbildning, annars kan ersättningen dras in.

Kommunstyrelsen beslutar att lägga delegationsbesluten samt anmälningsärenden till handlingarna.

Uppföljning från näringslivsavdelningen - Mattias Durnik

Inköp Gävleborg - strategi för utträde - Helen Åleskog

Reflektion från KSO - Åsa Wiklund Lång (S)