Möte 2022-03-15

Kommunfullmäktiges beslut om kommunplan i december 2021 innebar att kommunstyrelsen tilldelades ett kommunbidrag på sammanlagt 436 mnkr. I förhållande till 2021 års kommunbidrag innebär det en ökning på ca 48 mnkr. Av ökningen avser drygt 18 mnkr utökat kommunbidrag till Gästrike räddningstjänst, 7 mnkr i ökat kommunbidrag för att genomföra det sociala hållbarhetsprogrammet, 12 mnkr för stärkt planerings-, vatten-, miljö- och klimatarbete, 2 mnkr för satsningen på Stadsdelslyftet samt 1,5 mnkr för vissa mindre satsningar. Övrig ökning av kommunbidraget avser – precis som för samtliga nämnder - kompensation för ökade lönekostnader med 2,2 % och inflationskompensation med 1,4 %.

Internbudgeten har upprättats utifrån de anpassningar av verksamheten som gjorts till minskade kommunbidrag tidigare år och som ger effekter eftersom. Därutöver har vissa ytterligare justeringar mellan avdelningarna gjorts inför 2022 för att kunna genomföra uppdrag som bidrar till ytterligare möjligheter till effektiviseringar/förutsättningar för uppföljning samt för att möjliggöra genomförande av kommunstyrelsens särskilda uppdrag från kommunfullmäktige. Fortsatt kostnadskontroll är av största vikt. Under 2021 redovisades ett överskott vad gäller kommunstyrelsens kommunbidragsfinansierade verksamhet (dvs exkl IT, exploatering och reavinster) på hela 21 mnkr. Till stor del beroende på effekter av pandemin (fördröjda utvecklingsprojekt, svårigheter att rekrytera, färre resor och konferenser för såväl förtroendevalda som tjänstemän). Under 2022 förväntas en större möjlighet till genomförande, även om det kommer att bli vissa fördröjningar i verkställigheten.

Även kommunstyrelsens verksamhetsplan och internkontrollplanen har upprättats. I verksamhetsplanen adresseras dels de kommunövergripande målen, de tre övergripande programmen samt de specifika uppdrag som gäller för kommunstyrelsen. Det upprättade förslaget till internbudget följer förslagen i verksamhetsplanen.

För 2021 genomfördes en riskanalys av Kommunstyrelsens/Sektor Styrning och Stöds verksamhet där de förtroendevalda hade en workshop och enades om Kommunstyrelsens värderade risker till årets internkontrollplan. Risker och kontroller följs upp löpande under året och resulterar i en internkontrollrapport.

Under året har aktiviteter genomförts i syfte att minska riskens sannolikhet för inträffande och konsekvensen om den inträffar. Kontroller genomförs för att säkerställa att risken hanteras tillräckligt. Av bifogad rapport framgår bl a att mindre avvikelse vad gäller efterlevnad av LOU har konstaterats. Risken kommer därför att tas med även i kommande internkontrollplan och förbättringar i syfte att ”det ska vara lätt att göra rätt” är under ständig utveckling. Ett stort arbete med kontroller och uppföljning kring löneprocessen har genomförts under hösten för att säkerställa en god process.

Utifrån den årliga rapporteringen görs en ny riskanalys där omvärdering och komplettering av riskerna i förhållande till verksamhetens utveckling sker. Därefter tar man ställning till om riskerna och kontrollerna ska föras in i kommande internkontrollplan. Riskerna bearbetas av kommunstyrelsen som sedan också fattar beslut om ny internkontrollplan.

Gävle kommun använder sig av coso – modellen vid framtagande av internkontrollplan. I ett första steg görs en bedömning av potentiella risker kopplat finansiell rapportering, efterlevnad av interna och externa regelverk, ändamålsenlig och effektiv verksamhet samt övriga risker.

Inför kommunstyrelsens sammanträde i februari hade sektor styrning och stöd tagit fram en riskanalys med värdering av framtagna risker. Kommunstyrelsens ledamöter genomförde under sammanträdet en workshop uppdelad på fyra olika grupper. Varje grupp har redovisat förslag till vilka risker som de anser bör föras in i internkontrollplanen. Förslagen var i stort sett samstämmiga och redovisas i internkontrollplanen tillsammans med kontrollmoment.

Kommunens investeringar år 2021 uppgår till 164,6. Detta ger en positiv budgetavvikelse med 221,5 mnkr. Totalt föreslås ombudgeteringar och omdisponeringar som ökar 2022 års investeringsanslag med 97,4 mnkr. Därutöver ombudgeteras 94,7 mnkr av budgetöverskotten till år 2023 eller senare.

För fastighetsbolaget Gavlefastigheter i Gävle kommun AB redovisas investeringar, riktade mot kommunal verksamhet, med 487,1 mnkr år 2021. Det innebär en positiv budgetavvikelse med 179 mnkr. Investeringsanslagen för år 2022 föreslås utökas med 26,4 mnkr genom ombudgeteringar/omdisponeringar. Därutöver ombudgeteras 152,6 mnkr till år 2022 eller senare. Därmed måste den totala investeringsbudgeten utökas med 18,4 mnkr för planperioden för att finansiera ökade investeringskostnader för bland annat Vasaskolan.

Gavlefastigheter i Gävle kommun AB har, utöver investeringar riktade mot kommunal verksamhet, under år 2021 investerat för 4,4 mnkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med 48 mnkr. Investeringsanslagen för planperioden 2022-2025 föreslås utökas med 17,1 mnkr genom ombudgeteringar/omdisponeringar.

Gävle Vatten AB har under år 2021 investerat för 122,6 mnkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med 35,9 mnkr. Investeringsanslagen för år 2022 föreslås utökas med 8,3 mnkr genom ombudgeteringar/omdisponeringar.

Gävle Parkeringsservice AB har under år 2021 investerat för 72 mnkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med 48,7 mnkr. Investeringsanslagen för planperioden 2022-2025 föreslås utökas med 13 mnkr genom ombudgeteringar/omdisponeringar.

Gävle Energi AB har under år 2021 investerat för 221,1 mnkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med 3,2 mnkr. Investeringsanslagen för år 2022 föreslås utökas med 38 mnkr.

Exploateringsbudgeten i sin helhet kommer att revideras i och med fastställandet av investeringsbudget i juni. Det behövs dock antas en reviderad investeringsbudget för de två pågående exploateringsprojekten Godisfabriken och Ersbo etapp 4.

Projektet Godisfabriken har som följd av förseningar ökade investeringsutgifter för bland annat provisoriska åtgärder. Investeringsbudgeten föreslås öka med 29 mnkr.

Investeringsutgifterna för Ersbo etapp 4 ökar i och med att tomterna till försäljning nu bereds genom terrassering (utjämning av tomtytan). Effekten blir ökade tomtpriser men att köparna av tomterna själva slipper hantera kostnad för terrassering. Investeringsbudgeten föreslås öka med 127,3 mnkr.

Efter tidigare genomförd POG har vissa justeringar av ansvaret för fastighetskostnader förflyttats från socialnämnden till att fördelas på alla nämnder inom Välfärd Gävle. Även omsättningen inom omvårdnadsnämnden och socialnämnden har ökat mer än arbets-marknads- och funktionsrättsnämnden under 2021, vilket även föranleder att en omfördelning av kommunbidrag för att täcka de gemensamma kostnaderna.

I omorganisationen i och med POG användes en princip om att verksamhets- och enhetschefsnivåerna skulle läggas mot den nämnd som är störst (till omsättning) inom chefernas respektive ansvarsområden. Dessa kostnader fördelas nu till de nämnder respektive chef arbetar mot.

Sektorsledningen, kontorscheferna och resurserna under kontor Utveckling och stöd lades alla tidigare mot omvårdnadsnämnden.

Samhällsbyggnadsnämnden har beslutade den 23 februari 2022 att väcka ett ärende om ändring av allmänna lokala ordningsföreskrifter samt att införa en avgift (taxa) för uthyrning av enpersonsfordon på offentlig plats.

Samhällsbyggnadsnämnden har föreslagit en ny paragraf i de allmänna lokala föreskrifterna med följande lydelse:

”Tillstånd krävs av Polismyndigheten för att bedriva uthyrning av enpersonsfordon (sparkcyklar, elsparkcyklar, cyklar, mopeder och liknande), oberoende av om de har ett eller flera hjul, en sitt- eller ståplats för föraren och om de är försedda med motor eller inte.”


Det förtydligas även i de allmänna ordningsföreskrifterna att även denna lydelse innefattas den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot denna lydelse kan dömas till penningböter enligt 3 kap. 22 § andra stycket ordningslagen. Vissa redaktionella och följdändringar förslås i 4 § föreskrifterna.

Om tillstånd har lämnats får kommunen ta ut ersättning för användningen enligt Lag (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m.

Ersättning utgår i form av en avgift med belopp, som kan anses skäligt med hänsyn till ändamålet med upplåtelsen, nyttjarens fördel av denna, kommunens kostnader med anledning av upplåtelsen och övriga omständigheter. Grunder för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige.

Samhällsbyggnadsnämnden föreslår därför att taxa för upplåtelse av offentlig plats med polistillstånd revideras så att det tillförs en avgiftskategori med följande lydelse:

”Avser enpersonsfordon (sparkcyklar, elsparkcyklar, cyklar, mopeder och liknande), oberoende av om de har ett eller flera hjul, en sitt- eller ståplats för föraren och om de är försedda med motor eller inte.

- 1 200 kr år/fordon, alla lägen.”

Kommunstyrelsen har inget att erinra om förslaget annat än att samhällsbyggnadsnämnden bör inkomma med uppdaterad taxa för upplåtelse av offentlig plats som ska publiceras på den kommunala författningssamlingen.

I bilaga, Finansrapport 3 2021.
Den av Kommunfullmäktige antagna finanspolicyn innehåller riktlinjer för kommunkoncernens tillgångs-och skuldhantering. I Finanspolicyn regleras att rapportering ska ske till Kommunstyrelsen i samband med delårs- och årsbokslut. Finansrapporten är en återrapportering till Kommunstyrelsen av tillgångs- och skuldförvaltningen per 31 december
2021.

Öppna data är en viktig förutsättning för att uppnå målet om ökad och snabbare digitalisering samt att erbjuda kommersiella och ideella aktörer möjlighet att vidareförädla offentlig information.

Projektet Öppna data initierades 2017 och har sedan 2018 finansierats via medel från finansförvaltningen, ovanstående medel avses finansiera pågående utvecklingsinsatser i vidareutvecklingen av Gävle Kommuns erbjudande av Öppna data till marknaden.

Under 2021 tilldelade kommunstyrelsen motsvarande 1,6 miljoner till fritidsgårdarna och Rapatac för öppethållande under sommarperioden. För socialt engagerade organisationer avsattes motsvarande 400 t kr för spontanansökningar.

Åren innan dess har Gävle kommun erhållit statsbidrag för att anordna lovaktiviteter. För 2022 är det ännu oklart huruvida stadsbidrag kommer tilldelas kommunerna för lovaktiviteter.

I syfte att möjliggöra trygga och inkluderande sommarlovsaktiviteter för barn och unga 6-19 år i Gävle kommun erbjuds fritidsgårdar, Rapatacs aktivitetscenter och socialt engagerade organisationer att söka stöd för aktiviteter som ska vara kostnadsfria, tillgängliga och inkluderande. Arrangerande organisation ska så långt det är möjligt underlätta för att alla barn ska kunna delta, oberoende av ekonomisk situation, och säkerställa att ingen diskrimineras.

Fritidsgårdar och Rapatacs aktivitetscenter har i sin ansökan beskrivit hur medlen ska fördelas, generella öppettider och aktiviteter de avser genomföra. I återrapporteringen ska antal deltagare, fördelning flickor och pojkar och en beskrivning av genomförandet framgå. Mall för ansökan och återrapportering kommer tillhandahållas.

För de socialt engagerade organisationerna ska de i sin ansökan beskriva hur medlen ska användas, generella öppettider och aktiviteter de avser genomföra, hur aktiviteterna tillgängliggörs för barn och unga med funktionsvariationer, förtäring i anslutning till aktiviteten. I återrapporteringen ska antal deltagare, fördelning flickor och pojkar och en beskrivning av genomförandet framgå. Mall för ansökan och återrapportering kommer tillhandahållas. Fördelning av medel sker med max 50 000 kr per organisation.

Mellan kommunstyrelsen och Strömvallen fotboll ekonomisk förening finns sedan tidigare ett avtal om nyttjanderätt av Strömvallens fotbollsplan. Vidare finns ett skötselavtal tecknat med Gavlefastigheter Gävle kommun AB (GFAB). Båda avtalen har samma löptid och gäller perioden 2019-01-01 - - 2021-12-31.

Under 2021 har utredning pågått mellan GFAB och Livsmiljö Gävle om alternativ hantering av Strömvallens fotbollsplan. I avvaktan på slutresultatet av den utredningen förlängdes kommunstyrelsens avtal med SFEK tillfälligt på tjänstemannanivå.

Politiskt har diskussioner förts om fortsatt lämplig hantering av nyttjanderättsavtalet och fortsatt användning av Strömvallens fotbollsplan på såväl kort som lång sikt. Förslaget är att avtalen med SFEK förlängs året ut och att de tilldelas ett driftsbidrag för år 2022 om 250 000 kr. Under året ska ett slutligt ställningstagande till fortsatt hantering av fotbollsplanen arbetas fram.

På tjänstemannivå har samtal förts med GFAB om möjligheten för dem att förlänga även driftsavtalet och fått ett positivt svar att så är möjligt.

Finansiering av driftsbidraget föreslås ske från det samlade resultatet av skadeförebyggande medel.

Riktlinje för riskbruk och skadligt bruk har reviderats i avseende att få tydligare struktur med separat utformad tillämpningsanvisning i form av rutin. Det tidigare beslutet om Rökfri arbetstid i Gävle kommunkoncern 2010-04-06 (dnr 10KS142) lyfts även in i denna riktlinje.

Rutinen för tillämpning inom området ansvarar Gävle kommuns respektive bolag för att beskriva utifrån sina organisationers förutsättningar och genomförande.

Arbetet med revidering av riktlinje har genomförts genom beredning i koncernens HR-grupp, samt genom remissrunda till kommunens helägda bolag.

Mötesplats Anderberg har sedan ett antal år tillbaka fått projektstöd från Värdeöverföringsmedlen, så även i år. Man blev beviljad 500 000 kr av sökta 788 000 kr av den anledningen att det under dåvarande beredning av projekt för 2022 inte fanns utrymme att bevilja hela den sökta summan. Nu har den situationen förändrats och det finns ekonomiskt utrymme för att bevilja ytterligare 288 000 kr

Kommunstyrelsen beslutar om samtliga projekt som tar del av värdeöverföringsmedlen efter beredning i Sociala hållbarhetsutskottet. I den bilagda projektansökan från Välfärd Gävle/Boendeenheten söker man 300 000 kr för att möjliggöra att stödja och utveckla det pågående arbetet med att erbjuda övernattning för bostadslösa.

I samband med katastrofen i Tjernobyl drabbades Gävle kommun särskilt hårt av nedfall i form av cesium 137. Även om halterna har minskat finns det ett betydande undantag: cesium i vildsvinskött.  Kommunstyrelsen beviljade därför jägare ett bidrag om 80 000 kr för år 2021.

Medlen används för att lämna ekonomisk ersättning till jägare motsvarande deras kostnader för cesiumanalys av kött tillhörande vildsvin och för omhändertagande av de djurkroppar som inte godkänns som livsmedel (deponi). Tidigare har staten bekostat sådana kostnader som uppkommer för en jägare i samband med cesiumanalys.

En ny ansökan för 2022 och 2023 har inkommit.

Det får även fortsatt anses vara ett allmänt intresse för Gävle kommun och dess invånare att, trots det principiella förbudet mot understöd till enskild (som i princip kräver lagstöd), lämna ett ekonomiskt understöd till jägare för provtagning av cesium 137 och för deponering av sådana djurkroppar som inte är tjänliga som livsmedel. Att åtgärden kan anses vara av allmänt intresse förstärks dessutom av att åtgärden är i överensstämmelse med det miljöstrategiska programmet. 

Kommunstyrelsen föreslås lämna bidrag för ett år i taget och efter uppföljning hantera en eventuell ny ansökan inför 2023. För 2022 föreslås ett belopp om 50 000 kr beviljas i bidrag.

Kommunrevisionen har under 2021 granskat hur Gästrike vatten AB har hanterat provtagning och åtgärder avseende pfas.

Granskningen har också omfattat hur respektive kommuns livsmedelskontroll hanterat kontroller av pfas i dricksvatten.

KPMG har genomfört granskningen åt kommunrevisionen och rapporten har remitterats för yttrande till Gästrike Vatten AB och samhällsbyggnadsnämnden som närmast ansvariga.

Yttrande har även begärts från kommunstyrelsen gällande källspårning och ansvarsfrågor för att sanera pfas föroreningar.

Styrning och stöd har upprättat förslag till yttrande.

Gävle kommun gick ur kommunalförbundet Inköp Gävleborg den 1 januari 2020. I samband med detta organiserades inköp- och upphandlingsansvaret under Sektor styrning och stöd. En ny inköps- och upphandlingsenhet bildades och placerades inom Näringslivsavdelningen, för att skapa samordningsvinster med upphandlings- och inköpsarbetet och det näringslivsfrämjande arbetet.

Gävle kommuns revisorer har granskat inköps- och avtalshanteringen inom kommunen och beställt en oberoende granskning av PricewaterhouseCooper (PwC). I utredningen ställs fem granskningsfrågor och ges ett antal rekommendationer.

Sektor styrning och stöd har tagit fram förslag till yttrande angående granskningen av kommunens avtalshantering.

Gävle kommuns revisorer har genomfört en granskning av internkontroll i hantering av leverantörsregister/-utbetalningar. Revisorerna lämnade 2022-01-27 en önskan om yttrande från Kommunstyrelsen.

Gävle kommun har hög efterfrågan på verksamhetsmark som idag överskrider utbudet. Efterfrågan är särskilt stor i logistiskt bra lägen med anslutning till Gävle hamn, europavägar och järnväg. I och i anslutning till Gävle hamn finns ett stort behov av ytterligare detaljplanelagd mark. Hamnen växer och behovet av mer mark för logistik och hamnanknuten verksamhet är viktig om hamnen och staden ska kunna fortsätta att utvecklas.

E-petitionen har inkommit och uppnått 50 röster. Yttranden över e-petition har inkommit från enheten övergripande planering, Styrning och stöd.

I e-petitionen föreslås att ett medborgarråd ska införas där ett slumpmässigt urval av personer med samma demografi som befolkningen i stort ska ta fram förslag för hur Gävle kan uppnå målet om att bli klimatneutralt. Modellen har använts i Frankrike för att engagera befolkningen i klimatomställningen och skapa legitimitet för de förslag som rådet lägger fram.

I Gävle kommuns miljöstrategiska program fastställs målet att Gävle ska vara klimatneutral som plats år 2035 och till 2030 ska alla medborgare ha en handlingskompetens för en hållbar samhällsutveckling. När det miljöstrategiska programmet reviderades under innevarande mandatperiod skedde det i bred dialog och alla förslag i programmet var föremål för extern remiss till invånare, föreningar och företag. En avgörande del för att skapa en framgångsrik klimatomställning bygger på att skapa en folklig förankring och uppslutning.

Den lokala demokratin i stort behöver stärkas där fler engagerar sig i de politiska partierna, medborgardialogen utökas, tydligare återkoppling sker till de invånare som engagerat sig i kommunala frågor och fler verktyg tas fram som ger möjlighet till inflytande. I årets kommunplan finns ett uppdrag till kommunstyrelsen om att utreda och ta fram metoder som kan förstärka medborgarnas insyn och delaktighet i de kommunala processerna. E-petitionens intentioner och förslag ska inkluderas i detta bredare uppdrag som syftar till att bygga den lokala demokratin starkare och bedöma vilka modeller eller ytterligare verktyg som behöver införas samt vilka resurser som då krävs. Då det finns ett särskilt värde att alla politiska partier kommer överens i frågor som rör spelregler och principer för demokratin föreslår Majoriteten att E-petitionens förslag också behandlas i ett särskilt riktat uppdrag om stärkt lokal demokrati som ges till kommunfullmäktiges kommande presidium och de politiska partiernas gruppledare i kommunfullmäktige.

E-petitionen har inkommit och uppnått 50 röster. Yttranden över e-petitionen har inkommit från Omvårdnadsnämnden och Utbildningsnämnden.

I E-petitionen föreslås att kommunen ska erbjuda en mer växtbaserad kost för att minska klimatavtrycket från den mat som kommunen köper in och serverar.

Gävle rankas kontinuerligt som en av Sveriges miljöbästa kommuner och i det miljöstrategiska programmet som reviderats under innevarande mandatperiod finns flera höga målsättningar som berör hållbar mat. Långsiktigt är målet i programmet att en betydande andel av livsmedlen ska vara närproducerade, växtbaserade och ”härodlade” och konsumtionen till största delen växtbaserad. Inköp av rött kött ska minska med 20 % fram till 2025 och andelen vegetabiliska proteiner öka. I kommunens kostpolicy fastställs att vegetarisk kost alltid ska erbjudas som en del av ordinarie meny.

Vid kommunens inköp och måltidsservering behöver hänsyn tas till flera olika perspektiv och lagstiftning. Enligt Socialtjänstlagen ska vård- och omsorgsboenden erbjuda individuella insatser baserat på valfrihet och självständighet. Det inkluderar också kosten där den enskilde själv ska kunna välja vad den vill äta. Att helt utesluta möjligheten att välja animaliska produkter blir därmed inte möjligt att förena med självbestämmandeprincipen. Inom äldreomsorgen är däremot två av sex rätter som dagligen serveras på vård- och omsorgsboenden vegetariska och hälften av de valbara rätterna per vecka inom hemtjänsten för de omsorgstagare som har matdistribution är vegetariska. Omvårdnadsnämnden beskriver i sitt yttrande att referenser kring kost och mat ofta kan vara en tydlig generationsfråga, vilket gör det troligt att intresset för vegetarisk och växtbaserad kost kommer att fortsätta öka när framtidens seniorer gör sina kostval. Sektor Välfärd har och kommer även fortsättningsvis genomföra inspirationsträffar som varit uppskattade med provsmakning av mer grönt och vegetarisk mat utan att minska på andelen protein i maten.

Utbildningsnämnden beskriver i sitt yttrande det arbete som görs inom skolan där den vegetariska maten är placerad först i tagningslinjen och presenteras först i matsedeln. En annan insats som genomförts är att förskolekockarna utbildats i att laga vegetarisk mat, vilket också gjort att andelen ekologiskt kunnat öka.
Utöver målsättningar i styrande program lägger Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för energi- och näringsinnehåll för måltider i skolan grunden för vilken mat som serveras.

Ett aktivt arbete pågår ständigt inom kommunens olika verksamheter för hållbara inköp och måltider. Höga krav ställs vid upphandling på den mat som köps in gällande både miljö och djurhållning, där ambitionen också är att handla lokalproducerad mat genom att använda sig av lokala leverantörer.

Sammanfattningsvis är bedömningen att intentionen i E-petitionen att minska klimatpåverkan från vår matkonsumtion genom att öka andelen växtbaserad lokal mat går i linje med det arbete som pågår inom kommunens verksamheter och de målsättningar som finns i det miljöstrategiska programmet.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-11-30, §20, väckte Seppo Laine (V) och Charlotta Lagnander (V) rubricerad motion.
Ett yttrande över motionen har inkommit från Gävle Energi AB.

I motionen föreslås att kommunstyrelsen ges i uppdrag att ta initiativ till en samägd solcellspark och att i utformandet särskilt beakta att privatpersoner, företag, kommunala bolag och förvaltningar ska kunna köpa och äga andelar i solcellsparken. Att kommunala bolag och förvaltningar erbjuds möjlighet till klimatkompensation för investeringar i solceller, att parken placeras väl synligt för allmänheten och att den ska kunna vara öppen för visningar och kunskapsförmedling.

Omställningen till ett samhälle oberoende av fossil energi kräver olika former av produktion av lokal fossilfri energi. Solenergi är en av flera lösningar för att bidra till en klimatsmart energianvändning när nyttjandet av fossil energi fasas ut. I det Miljöstrategiska programmet är målsättningen att av Gävle kommuns energianvändning 2035 så ska minst 10% produceras från solceller. Ett pågående arbete som bidrar till att nå målet är Gävle Energi och Gavlefastigheters gemensamma arbete med en modell som implementerats där solceller placeras på de kommunala byggnaders vars tak har bäst förutsättningar för solceller.

Kommunens inriktning genom det miljöstrategiska programmet anger redan att mer solel ska installeras, vilket kan inkludera båda takbaserade och markbaserade solceller. Hos både Gävle Energi och Gavlefastigheter pågår det även utredningar om hur användningen av solceller kan öka. Det är dock för tidigt att säga om de utredningar som pågår kommer förordna en samägd solcellspark enligt de olika detaljförslag som lyfts fram i motionen. Däremot bedöms både målsättningar och pågående utvecklingsarbete gå i linje med motionens intentioner att kommunens ska öka andelen solceller där både tak- och markbaserade lösningar är aktuella.

• Kl. 13.00-14.00 Delredovisning från utvärdering med anledning av skyfallet 2021 (21KS361). Föredragande: Göran Arnell, kommundirektör, Patric Falk, säkerhetschef, Magnus Westerstrand, vattensamordnare, Eva Jackson, sektorchef Livsmiljö, Lena Blad, VD Gästrike Vatten AB och Martin Svaleryd, ekonomidirektör
• Kl. 14.00-15.00 Information - Marknadsanalys. Föredragande: Daniel Andersson, exploateringsstrateg
• Kl. 15.15 Information om bemanningsenheten. Föredragande: Helén Åleskog, sektorchef Styrning och stöd
• Information - beredskap med anledning av situationen i omvärlden. Föredragande: Göran Arnell, kommundirektör och Patric Falk, säkerhetschef
• Information - It- och informationssäkerhet med anledning av situationen i omvärlden. Föredragande: Anders Olsson, it- och utvecklingschef