Möte 2019-09-17

Kommunstyrelsen beslutade 2019-03-19 (Dnr 19KS108)

·         att till kommundirektören delegera rätten att fatta beslut om samtliga nämnders enskilda inhyrningar av verksamhetslokaler på kort sikt

·         att uppdra till kommundirektören att genomföra en utredning av kommunens samlade lokalresursbehov på lång sikt med återredovisning till kommunstyrelsen för ställningstagande i sak.

Arbetet med utredningen är påbörjad. En projektbeskrivning är framtagen och ett projektarbete är påbörjat.  Utredningen återkommer under hösten 2019 till kommunstyrelsen med förslag på:

·         lokalpolicy 2020

·         ny Fastighetsstrategi

·         hyresmodell

·         gränsdragningslista mellan fastighetsägare och hyresgäst

·         eventuellt förändrat ägardirektiv för GFAB

för beslut i kommunfullmäktige.

Mellan uppdragen kort sikt och lång sikt har framkommit ett antal åtgärder, som ny delegation för kommundirektören inte täcker och därmed kräver beslut i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige, som kan vidtas efterhand.  Föreslagna åtgärder ger positiv ekonomisk effekt redan på 2019 års resultat och är viktiga inspel i budgetförutsättningar för kommunplan 2020 varför åtgärder kommer föreslås kommunstyrelsen löpande.

Kommunens ansvar inom samhällets krishanteringssystem regleras i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

I lagen föreskrivs att kommuner ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys, en gång per mandatperiod. Kommuner ska vidare, med beaktande av risk- och sårbarhetsanalysen, för varje mandatperiod fastställa en Plan för hantering av extraordinära händelser.

Analysen ska sammanställas i enlighet med de punkter som anges i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5) och resultatet av analysen rapporteras till länsstyrelsen senast 31 oktober under mandatperiodens första år.

Analysen ska följas upp årligen och uppföljningen rapporteras till Länsstyrelsen Gävleborg.

Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska alla kommuner en gång per mandatperiod ta fram en Plan för hantering av extraordinära händelser. Planen ska baseras på kommunens Risk-och sårbarhetsanalys.

Enligt Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 2019–2022 (en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) ska kommunerna ta fram ett styrdokument för krisberedskapen i kommunen. Styrdokumentet får namnges och struktureras på ett sådant sätt att det passar in i kommunens övriga dokumentflora. Tanken är att Plan för hantering av extraordinära händelser med bilagor ska vara detta styrdokument.

I våras antogs ny riktlinje för att förhindra jäv och givande och tagande av muta för medarbetare i Gävle kommunkoncern. Förslaget har varit att särskilja på riktlinje för medarbetare i Gävle kommunkoncern och förtroendevalda avseende denna riktlinje som tidigare varit sammanslagna.

Arbetet med revidering av riktlinje har genomförts genom beredning i kommunens arbetsgivarutskott, samt genom remissrunda till de politiska partierna som finns representerade i kommunkoncern.  Syftet är att underlätta för förtroendevalda att undvika och motverka mutor, samt stöd för agerande där misstankar förekommer.

Gävle kommun har hos Delegationen mot segregation ansökt om och beviljats statsbidrag för arbetet med att minska och motverka socioekonomisk segregation inom fem prioriterade områden: boende, utbildning, arbetsmarknad, demokrati och civilsamhälle samt brottslighet.
Gävle kommun har beviljats 11.1 mnkr för år 2019.

Utifrån ovan föreslås kommunstyrelsen besluta om att fördela det beviljade statsbidraget enligt nedan:

Boende
Bostad först 0.3 mnkr:
Bostad först är en metod som syftar till att personer som står utanför bostadsmarknaden ska ges möjlighet till bostad utan drogfrihet för att bl.a. motverka hemlöshet. 

Implementera analysverktyget Södertörnsmodellen 1.5 mnkr:
Södertörnsmodellen är ett integrerat koncept som på ett nytänkande sätt hittar lösningar på viktiga samhällsutmaningar genom samverkan mellan kommuner, akademi och näringsliv.

Insatser för barn och unga
Utbildningssatsning Första hjälpen psykisk hälsa 400 tkr
Internutbildning till medarbetare. Utbildningen syftar till att ge kunskap om hur man känner igen och kan gripa in vid kriser som exempelvis självskadebeteende, självmordsnärhet, panikattacker, trauma och akuta psykostillstånd. Utbildningen lär ut hur man tar emot information, bekräftar och uppmuntrar till att söka lämplig psykiatrisk hjälp och att uppmuntra användandet av olika självhjälpsstrategier. Utbildningen är baserad på vetenskaplig evidens och experters och sakkunnigas gemensamma rekommendationer.

Framtagning av webbaserad HBTQ utbildning 1.0 mnkr
Framtagande av webbutbildning som möjliggör webbaserad HBTQ utbildning i flertalet av kommunens verksamheter.  

Utvärdering av projektet Heder och Könsstympning i Sätra 700 tkr
Genomföra utvärdering av projekten i samarbete med Högskolan i Gävle.

Arbetsmarknad
Insatser för ökad sysselsättning, 1000 till i arbete, 4 mnkr:
Utveckla arbetet med 1000 till i arbete som riktar sig till personer som står långt från arbetsmarknaden, se bilaga

Civilsamhället
Rörelsesatsning i skolan 1 mnkr:
Satsningen ”Samling för daglig rörelse” är Riksidrottsförbundets uppdrag från regeringen att genomföra en nationell kraftsamling med start 2018 för mer idrott, rörelse och utveckling av rörelseförståelse i anslutning till skoldagen. Organiserade rastaktiviteter utformade att i första hand locka elever som inte är aktiva, utbildning för skolpersonal i rörelseförståelse, rörelsecoacher som leder aktiviteter i skolor och samordnare från RF:s distriktsidrottsförbund skapar nätverksträffar med rektorer och elevhälsa. Samverkan med Rädda barnen, Gästriklands idrottsförbund och utbildning Gävle. Urval av skolor pågår utifrån socioekonomisk grund.
 

Trygghetsplaner 2.2 mnkr
Brottsförebyggande arbete inom ramen för Trygghetsplanearbetet inom stadsdelarna Andersberg och Brynäs. Exempelvis insatserna avser fysiska åtgärder gällande exempelvis förbättrad belysning och naturarbete. Genomföra intervjuer, stödja olika typer av nätverk, genomföra trygghetsvandringar, ta fram kommunikationsverktyg till medborgarna.

Gävle kommun växer och planerar för att kunna vara 120 000 invånare år 2030. Ett växande Gävle behöver fler bostäder och översiktsplanen planerar för 10 000 bostäder till 2030, de flesta inom centrala Gävle.

I takt med att Gävle växer ökar efterfrågan på dricksvatten, byggbar mark och bostäder. Gävle-Valboåsens grundvattentäkt som utgör största delen av Gävles vattenförsörjning är till del bebyggd och en mindre del av Gävle tätort är belägen på åsen. En av kommunens viktiga utmaningar är hur vi skyddar vårt dricksvatten, samtidigt som Gävle kan fortsätta att utvecklas med nya människor, företag, bostäder och verksamheter.

Åsen utgör en av Sveriges viktigaste grundvattenförekomster och är en grundvattenresurs för större delen av befolkningen och näringslivet i Gävle kommun. Gävle kommun saknar idag reservvattentäkter med tillräcklig kapacitet och även om investeringar planeras för att komplettera och öka mängden vatten är den huvudsakliga resursen Gävle-Valboåsen. Sedan 2016 utgör Gävle-Valboåsens dricksvattenanläggningar ett riksintresse för vattenförsörjningen.

För att kunna säkerställa att skyddet för råvattnet (vattenförekomster som utgör råvara till Gävles dricksvatten) är tillräckligt behöver en kunskapssammanställning över åsens beskaffenhet göras. Detta görs först och främst utifrån färdiga utredningar och redan samanställda data. Om det sedan behövs så inhämtas mer underlag. Dricksvattenförsörjningen är i delar sekretessbelagd för rikets säkerhet och behöver därför behandlas och redovisas aktsamt.

Med underlaget som grund belyses sedan områdens markegenskaper och dess känslighet. Därefter bedöms risker som kan ge försämrad kvalité eller kvantitet av råvattnet. Utifrån känslighets och riskbedömningarna sätts sedan ett långsiktigt arbete för förvaltning och ytterligare utveckling av råvattenvattenförsörjningen inom Gävle kommun.

För att underlaget ska bli heltäckande krävs det samverkan inom kommunen. Därför begär kommunstyrelsen av berörda sektorer, avdelningar, förbund och bolag att de delger sina underlag och deltar med sin expertis under arbetets gång.

Den initiala kostanden för kunskapsöversikt och bedömning av underlaget finansieras via övergripande planering och förväntas vara klart innan årsskiftet. Efter detta är gjort sker en återrapportering till SBU.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra byggandet av ett storskaligt datacenter i direkt anslutning till ställverket i Stackbo.

Detaljplanen föreslår en markanvändning med yt- och energikrävande verksamheter. Detaljplanens bestämmelser säkerställer ett gott helhetsintryck och att eventuella störningar och visuell påverkan minskas.

Detaljplanen har varit på samråd mellan 21 mars och 18 april 2019. Inkomna synpunkter från närboende handlade främst om att Laggarbovägen genom Stackbo inte skulle klara den trafikökning som planen innebär. Även Trafikverket påpekade att det inte var lämpligt att använda Laggarbovägen för tillkommande trafik, då vägen är för smal.

Kommunen slöt efter samrådet ett exploateringsavtal med exploatören som förbinder exploatören att bygga en ny anslutningsväg mellan planområdets södra delar och riksväg 56.

Detaljplanen ställdes ut för granskning mellan 19 juni och 12 augusti 2019 och presenterade där ett nytt förslag med en ny anslutningsväg för trafik till/från planområdet. Under granskningen inkom inga synpunkter mot förslaget.

Kommunen bedömer att de synpunkter som inkommit under samråd och granskning bemötts och tillgodosetts.

Detaljplanen är förenlig med en från allmän synpunkt lämplig markanvändning enligt 3 och 4 kap Miljöbalken, samt för området antagen översiktsplan.

Planen handläggs enligt reglerna för utökat förfarande, Plan- och bygglagen 5 kap 7§.

Enligt 9 kap. 3 § KL gäller som huvudregel bestämmelserna om kommuner och landsting i kommunallagen även för kommunalförbund. Av 8 kap. 9 § KL följer att kommunalförbundet på sin webbplats ska ha en anslagstavla. Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen. Vad anslagstavlan ska innehålla följer av 8 kap. 10-12 §§ KL.

Enligt 9 kap. 6 § 10 p. KL ska förbundsordningen uttryckligen innehålla uppgift om på vilken webbplats förbundets anslagstavla återfinns. Så som förbundsordningen är utformad idag brister det i detta avseende. Gästrike Återvinnare har därför, i sin förbundsstyrelse den 29 augusti, föreslagit förbundsmedlemmarna att anta ett förslag som reviderar § 13 i förbundsordningen.

Enligt § 21 i förbundsordningen ska ändring eller tillägg till förbundsordningen ske genom samstämmiga beslut i förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Kommunfullmäktige i Gävle kommun bedömer att förslaget på revidering av förbundsordningen uppfyller de i kommunallagen angivna kraven och lämnar därför förslaget utan erinran och antar det som sitt eget.

Förslag till ny lydelse av Gästrike återvinnares förbundsordning:

§ 13. Förbundets kungörelser och andra tillkännagivanden
Kommunalförbundets kungörelser, tillkännagivanden av protokollsjusteringar och övriga tillkännagivanden sker på kommunalförbundets digitala anslagstavla på webbplatsen www.gastrikeatervinnare.se.
Kungörelse om sammanträde vid vilket budget fastställs ska anslås på förbundets digitala anslagstavla och på varje medlems anslagstavla.
Protokoll från förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse ska tillställas medlemskommunerna i elektronisk form.

Allmänhet kan också ta del av anslagstavlans innehåll på Gästrike återvinnares kontor i Gävle.

Kommunfullmäktige beslutade den 11 december 2017 § 13 att betala ut partistöd till samtliga partier som finns representerade i fullmäktige. Enligt 4 kap. 31 § KL ska beslut om partistöd innehålla krav på att mottagaren av partistödet årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att stödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin (Jfr. 4 kap. 29 § 1 st KL). Redovisningen ska avse perioden 1 januari-31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Erhållet partistöd för år 2018 ska därmed ha inkommit till fullmäktige senast den 30 juni 2019. Samtliga partier som finns representerade i fullmäktige har lämnat in sin redovisning i rätt tid.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2018-10-29, §12, väckte Kristina Sjöström (V) och Owe Hellberg (V) rubricerad motion.
Yttranden över motionen har inkommit från Enheten för Social hållbarhet, Styrning och stöd, Säkerhetsenheten, Styrning och stöd samt från Socialnämnden.

Motionärerna föreslår att ett medborgarkontor öppnar i Sätra under 2019 och föreslår en specifik lokal som nu är uthyrd till annan hyresgäst. Analysen kring behovet av ett medborgarkontor kan dock göras oavsett. I de yttranden som inkommit från Enheten för social hållbarhet och Säkerhetsavdelningen samt Socialnämnden lyfts vikten av att insatsen att öka den offentliga närvaron behöver vara genomtänkt och organiserad tillsammans med andra offentliga aktörer för att nå en önskad trygghetsskapande effekt.

I dagsläget består den kommunala närvaron i Sätra av förskola, skola, familjecentral, socialtjänstens fältassistenter som de senaste åren utökats, daglig verksamhet och äldreomsorg. Samverkan sker med föreningslivet och näringsidkare genom Sätras nätverksgrupp samt genom att bidra och stödja med kommunala resurser till föreningsliv, fritidsgård och insatser såsom nattvandring och idrottsarrangemang för barn- och unga.

Majoriteten är i grunden positiva till att lokalisera ett medborgarkontor i Sätra för att ytterligare stärka kommunal närvaro och minska den oro som många Sätrabor har vittnat om. Ett lyckosamt arbete som uppnår effekten stärkt trygghet är troligen beroende av att också andra offentliga aktörer såsom Polisen ingår i ett sådant gemensamt medborgarkontor. Slutsatsen är att idén om att öppna ett medborgarkontor i Sätra kommer att tas med och beaktas i framtagandet av lokal trygghetsplan för Sätra och i dialog med Polismyndigheten samt andra offentliga aktörer som beslutar om sin egen roll och önskan att ingå i ett medborgarkontor.

E-petitionen inkom 2019-01-03. Gemensamt yttrande över E-petitionen har inkommit från Enheten för social hållbarhet, Styrning och stöd samt Säkerhetsenheten, Styrning och stöd.

Förslagsställaren föreslår att ett gemensamt medborgarkontor öppnas i Sätra, där kommun, Polis och andra aktörer samlokaliseras. I E-petitionen ingår i förslaget en önskan om att detta lokaliseras i en specifik lokal som nu är uthyrd till annan hyresgäst. Analysen kring behovet av ett medborgarkontor kan dock göras oavsett. I det yttrande som inkommit från Enheten för social hållbarhet och Säkerhetsenheten lyfts vikten av att insatsen att öka den offentliga närvaron behöver vara genomtänkt och organiserad tillsammans med andra offentliga aktörer för att nå en önskad trygghetsskapande effekt. Vilket också lyfts fram av förslagsställaren som önskar att fler offentliga aktörer tillsammans ska verka i medborgarkontoret.

I dagsläget består den kommunala närvaron i Sätra av förskola, skola, familjecentral, socialtjänstens fältassistenter som de senaste åren har utökats, daglig verksamhet och äldreomsorg. Samverkan sker med föreningslivet och näringsidkare genom Sätras nätverksgrupp samt genom att bidra och stödja med kommunala resurser till föreningsliv, fritidsgård och insatser såsom nattvandring och idrottsarrangemang för barn- och unga.

Majoriteten är i grunden positiva till att lokalisera ett medborgarkontor i Sätra för att ytterligare stärka kommunal närvaro och minska den oro som många Sätrabor har vittnat om. Ett lyckosamt arbete som uppnår effekten stärkt trygghet är troligen, som tidigare nämnts, beroende av att också andra offentliga aktörer såsom Polisen ingår i ett sådant gemensamt medborgarkontor. Slutsatsen är att idén om att öppna ett medborgarkontor i Sätra kommer att tas med och beaktas i framtagandet av lokal trygghetsplan för Sätra och i dialog med Polismyndigheten som beslutar om sin egen roll och önskan kring samlokalisering.

E-petitionen inkom 2018-12-12. Yttrande över E-petitionen har inkommit från Övergripande planering, Styrning och stöd.

Förslagsställaren vill att Gävle kommun ska uppdras att förvärva vattenkraftverket i Strömsbro för att riva vattenkraftverket och sedan återställa vandringsvägarna för fisk.

Det som medborgarförslaget vill uppnå, att fortsätta stärka beståndet av vild lax och havsöring längs Testeboån, är angeläget. Som framgår i yttrandet är Testeboån en av femton vattendrag i Sverige som har vild lax och inte är beroende av utsättning av odlad lax. Såväl naturvärdet som värdet lokalt av potentiell turism och sportfiske är stort. Att Havsforskningskommissionen utsåg Testeboån till vildlaxälv 2013 är ett viktigt exempel på framsteg som gjorts för att stärka beståndet.

Gävle Energi har gjort bedömningen att kostnaden för köp av kraftverket inte är ekonomiskt försvarbart i förhållande till den effekt som förvärvet skulle kunna ge. I dagsläget finns inget tillstånd för att driva vattenkraftverket i Strömsbro vidare. Det finns också en rad omständigheter kring vattendomar och fastigheter som kräver djupare analys och utredning innan beslut kan fattas om vilken roll Gävle kommun tillsammans med andra parter kan och bör ta i denna fråga.

Under 2019 revideras kommunens miljöstrategiska program och i det pågående arbetet ska också här frågan att fortsätta beaktas och utredas för att kunna ge besked om ett slutligt ställningstagande.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2015-10-26, §16, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från Övergripande planering, Styrning och stöd.

Förslagsställaren vill att Gävle kommun genom Gävle Energi AB uppdras att förvärva vattenkraftverk längs Testeboån (i Strömsbro samt Ostlättfors) för att riva vattenkraftverket i Strömsbro men driva verket i Ostlättfors vidare. Detta för att värna om vildlaxen och övriga naturvärden.

Det som medborgarförslaget vill uppnå, att fortsätta stärka beståndet av vild lax och havsöring längs Testeboån, är angeläget. Som framgår i yttrandet är Testeboån en av femton vattendrag i Sverige som har vild lax och inte är beroende av utsättning av odlad lax. Såväl naturvärdet som värdet lokalt av potentiell turism och sportfiske är stort. Att Havsforskningskommissionen utsåg Testeboån till vildlaxälv 2013 är ett viktigt exempel på framsteg som gjorts för att stärka beståndet.

Gävle Energi har gjort bedömningen att kostnaden för köp av kraftverk inte är ekonomiskt försvarbart i förhållande till den effekt som förvärv skulle kunna ge. I dagsläget finns inget tillstånd för att driva vattenkraftverket i Strömsbro vidare. Det finns också en rad omständigheter kring vattendomar och fastigheter som kräver djupare analys och utredning innan beslut kan fattas om vilken roll Gävle kommun tillsammans med andra parter kan och bör ta i denna fråga.

Under 2019 revideras kommunens miljöstrategiska program och i det pågående arbetet ska också här frågan att fortsätt beaktas och utredas för att kunna ge besked om ett slutligt ställningstagande.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2015-10-26, §16, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från Övergripande planering, Styrning och stöd.

Förslagsställaren vill att Gävle kommun ska uppdras att förvärva vattenkraftverket i Strömsbro för att riva vattenkraftverket och sedan återställa vandringsvägarna för fisk.

Det som medborgarförslaget vill uppnå, att fortsätta stärka beståndet av vild lax och havsöring längs Testeboån, är angeläget. Som framgår i yttrandet är Testeboån en av femton vattendrag i Sverige som har vild lax och inte är beroende av utsättning av odlad lax. Såväl naturvärdet som värdet lokalt av potentiell turism och sportfiske är stort. Att Havsforskningskommissionen utsåg Testeboån till vildlaxälv 2013 är ett viktigt exempel på framsteg som gjorts för att stärka beståndet.

Gävle Energi har gjort bedömningen att kostnaden för köp av kraftverket inte är ekonomiskt försvarbart i förhållande till den effekt som förvärvet skulle kunna ge. I dagsläget finns inget tillstånd för att driva vattenkraftverket i Strömsbro vidare. Det finns också en rad omständigheter kring vattendomar och fastigheter som kräver djupare analys och utredning innan beslut kan fattas om vilken roll Gävle kommun tillsammans med andra parter kan och bör ta i denna fråga.

Under 2019 revideras kommunens miljöstrategiska program och i det pågående arbetet ska också här frågan att fortsätta beaktas och utredas för att kunna ge besked om ett slutligt ställningstagande.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2016-06-20, §29, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från Kommunikationsavdelningen, Styrning och stöd.

Förslagsställaren vill att kommunen inför en fond där medborgare ska kunna söka medel för att genomföra projekt inom ramen för Gävle kommuns vision 2025. I yttrandet över medborgarförslaget beskrivs att det krävs ett omfattande regelverk för en kommun att gå in och stödja enskilda personer med medel, och att Kommunallagen behöver uppfyllas.

Idag finns olika typer av stöd i Gävle kommun dit föreningar kan söka medel för olika projekt, till exempel arrangemangsstöd och bosociala medel via Gavlegårdarna. 5 mnkr prioriteras årligen för initiativ i kommunens ytterområden genom lokala grupper. Majoriteten har en ambition att stärka medborgardialogen i hela Gävle och att bättre samordna arbetet med olika typer av ekonomiskt stöd i hela kommunkoncernen. Medborgarinitiativ och engagemang ska uppmuntras, men bedömningen är att det bör ske på annat sätt än genom att införa en ny fond och att administrera enligt det regelverk som krävs.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2016-12-12, §28, väcktes rubricerat medborgarförslag.

Förslagsställaren föreslår att Gävlebocken placeras på en fast ponton eller liknande i Gavleån istället för som idag, placeringen vid Slottstorget. Syftet skulle vara att en annan placering bättre skulle skydda bocken från dåd och minska risken för skadegörelse eller förstörelse av den världskända halmbocken.

Gävlebocken är en symbol både för julen och för Gävle. Genom åren har Gävlebocken dessvärre utsatts för en rad olika attentat och brand. Årligen görs en bedömning från kommunens sida kring behov av olika säkerhetsåtgärder såsom kameraövervakning och väktare för att skydda bocken från skadegörelse och brandattentat.

Att byta placering på Gävlebocken från dagens bedöms dock inte aktuellt då en placering någonstans i Gavleån troligen skulle medföra och innebära en rad praktiska hinder och problem. Det skulle troligtvis också innebära, vilket förslagsställaren nämner, att bocken behöver minska i storlek.

Sammantaget görs bedömningen att Gävlebocken fortsatt och traditionsenligt bör vara placerad vid Slottstorget. Beivrande av brott gentemot Gävlebocken behöver ske genom andra åtgärder än via en ny placering. Utifrån denna bakgrund föreslås medborgarförslaget att avslås.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-02-20, §14, väcktes rubricerat medborgarförslag.

I medborgarförslaget föreslås att Gävle kommun ska byta namn till Gävle stad. Förslagsställaren menar att ett namnbyte till Gävle stad vore önskvärt att göra för att uppmärksamma och markera att Gävle kommun växer och numer har över 100 000 invånare.

Det finns idag inget rättsligt hinder för att som kommun benämna sig som stad där det inte har någon kommunalrättslig betydelse. Ett beslut om att benämna sig som stad ska dock inte likställas med ett namnbyte då det juridiskt heter kommun i lagstiftningen. I dagsläget är det cirka 14 kommuner i Sverige som valt att benämna sig som stad istället för kommun där det är juridiskt möjligt.

Historiskt bildades vid Gävle kommun vid kommunreformen 1971. Hamrånge, Hedesunda och Hille var egna landskommuner som inkorporerades i dåvarande Gävle stad 1969. 1971 bildades sedan Gävle kommun av Gävle stad och Valbo landskommun. Gävle kommun består idag av både stadsdelar och ytterområden och alla invånare är inte boende i tätorten. Ett byte av benämning till Gävle stad riskerar att skapa en känsla av exkludering av kommunens ytterområden. Att byta benämning från Gävle kommun till Gävle stad skulle även medföra en rad kostnader. Bedömningen är därför att ett namnbyte enligt medborgarförslaget inte är aktuellt.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-05-29, §20, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från Övergripande planering, Styrning och stöd.

I yttrandet framgår att vid rustningen av Valbobadet har hänsyn tagits till miljöaspekter under byggnationen enligt förslagsställarens vilja. Till exempel har solceller installerats på badhusets tak och en lösning för att kunna tillgodogöra sig överskottsvärme från Valbo ishalls kylmaskin är på plats. Totalt beräknas Valbobadet efter sin renovering ha 20% mindre elförbrukning än kravet som ställs i Boverkets byggregler.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-05-29 §20, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från Kommunikationsavdelningen, Styrning och stöd.

Förslagsställaren föreslår att en större julmarknad arrangeras i Boulognerskogen för att sprida julstämning i Gävle. I yttrandet över medborgarförslaget beskrivs att konceptet ”julen börjar i Gävle” har utvecklats under senare år och att förslaget med en julmarknad passar väl in. Den arbetsgrupp som arbetar med ”julen börjar i Gävle” kommer att ta med sig förslaget inför kommande år i dialog med de näringsidkare som tillsammans med kommunen bidrar till arrangemang för att sprida julstämning i staden.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-09-25, §29, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från Administrativa avdelningen, Styrning och stöd.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-12-11, §38, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttranden över medborgarförslaget har inkommit från administrativa avdelningen, Styrning och stöd.

Preliminära tider

11.00 Information om nytt samverkansavtal, Vinita Thyberg, förhandlingschef HR Föredragning sker i samband med punkten Riktlinje för att förhindra jäv samt givande och tagande av muta bland förtroendevalda

13.00 Förstärkt uppsiktsplikt Välfärdsnämnderna - ordförandena från socialnämnden, arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden, omvårdnadsnämnden samt sektorchef välfärd.

Kommunfullmäktige beslutade den 17 juni 2019 att i anledning av de kraftfulla åtgärder som krävs för att klara av budgetförutsättningarna framöver uppmana samtliga nämnder att respektera de ekonomiska ramar som tilldelats och då särskilt fokusera på att bromsa kostnadsutvecklingen inom respektive verksamhet.

Vidare beslutades att uppdra åt kommundirektören att tillsammans med sektorcheferna arbeta fram förslag till reella effektiviserings- och kostnadsbesparande åtgärder på såväl kort som och lång sikt avseende såväl resultat- som investeringsbudget.

Vid kommunstyrelsens sammanträde den 27 augusti redovisade kommundirektören ett första utkast till åtgärder för effektiviseringar och kostnadsbesparingar.

Kommunstyrelsen beslutade då att ge kommundirektören mandat att genomföra de kostnadsbesparande åtgärder som ligger inom kommundirektörens delegation samt att inriktningen på de kostnadsbesparande åtgärderna bör motsvara 40 mnkr. Kommundirektören fick samtidigt i uppdrag att återkomma med en skriftlig åtgärdsplan.

En skriftlig åtgärdsplan med åtgärder på kort sikt – omfattande 40 mnkr fram till årsskiftet – samt förslag till kompletterande åtgärder på något längre sikt och slutligen förslag som kräver ytterligare politiska beslut har upprättats (bilaga).

Vidare föreslås en fördelning mellan sektorerna av vilka resultat som förväntas uppnås av de omedelbara effektiviseringsåtgärderna fram till årsskiftet. Eftersom sektor välfärd arbetar med de tre nämnder som i dagsläget visar rejäla underskott ska de fortsatt fokusera på att stötta dessa nämnder i att minska underskotten. Övriga sektorer förväntas däremot klara ett effektiviseringskrav som motsvarar ett resultat på 20 mnkr inom sektorutbildning, 10 mnkr inom sektorstyrning och stöd samt 10 mnkr inom sektor livsmiljö.

Åtgärdsplanens förslag med en ambition på kostnadsbesparingar på 40 mnkr fram till årsskiftet behöver kompletteras med åtgärder som preciseras i kommande kommunplan eller andra politiska beslut.