Möte 2025-03-11

William Elofsson (M) lämnar in följande initiativärende:

Svenskt Näringsliv har nyligen publicerat en rapport som analyserar effektiviteten i Sveriges kommuner. Där studeras fyra kommunala verksamhetsområden med ansatsen att jämföra kommunernas förmåga att omvandla insatser till resultat. Frågan de undersöker är: “Hur effektivt utnyttjar svenska kommuner sina resurser?”. Effektiviseringspotentialen för Gävle kommun beräknas till 27 procent. För skattebetalande Gävlebor kan det vara intressant att känna till att det skulle motsvara en besparing på 899 miljoner kronor - utan att kompromissa med den nytta som verksamheten skapar åt kommuninvånarna. Genom att dra lärdom av effektivitetsfronten bland Sveriges kommuner beskrivs Gävle kommun kunna minska nuvarande kostnader inom: ● gymnasieskolan med 81 miljoner kronor (ranking 18) ● grundskolan med 331 miljoner kronor (ranking 159) ● biblioteksverksamhet med 29 miljoner kronor (ranking 160) ● äldreomsorgen med 458 miljoner kronor (ranking 165) Vi moderater arbetar alltid för att säkerställa en effektiv användning av kommunens resurser. Som utgångspunkt för ett långsiktigt förbättringsarbete i Gävle kommun föreslår vi att en Effektiviseringskommission tillsätts. Kommissionen ska ha i uppdrag att analysera och lämna konkreta förslag på åtgärder som kan höja effektiviteten inom kommunens olika verksamhetsområden. Vi moderater har i våra förslag till kommunplaner valt att freda skolan och äldreomsorgen från de ogenomtänkta sparkraven på dessa kärnverksamheter som majoriteten beslutat om. Sparkrav och “osthyvlad verksamhet” är inte ett mer effektivt användande av skattemedel. Fokus för kommissionen är att leda Gävle kommun bort från ogenomtänkta, ospecifika sparkrav och istället föreslå konkreta effektiviseringsåtgärder. Gävle kommun borde därutöver prioritera att minska skuldbördan, prioritera kärnverksamheten och arbeta för att minska personalomsättning och sjuktal. Sammanfattningsvis antyder resultaten att mer effektiva kommuner i genomsnitt har ett positivt företagsklimat, god ekonomisk styrning, effektiv ledning och i större utsträckning använder sig av privata aktörer i verksamheten. Hög skattesats och högre kostnader för politisk verksamhet är däremot förknippade med lägre kommunal effektivitet.

Med anledning av ovanstående yrkar vi att kommunstyrelsen beslutar:

att tillsätta en effektiviseringskommission som får i uppdrag att lämna förslag på åtgärder som syftar till att höja effektiviteten inom kommunens verksamhet, att effektiviseringskommissionen består av en ledamot per parti, att effektiviseringskommissionen ges möjlighet att bjuda in sakkunniga experter att delta i dess arbete.

Marita Johansson (V) lämnar in följande initiativärende:

Kriget i Ukraina har nu pågått i tre år. Sveriges regering beskriver kriget på Regeringskansliets websida: ”Rysslands aggression mot Ukraina inleddes våren 2014 med den olagliga annekteringen av Krim”. ”Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en oprovocerad och illegal fullskalig invasion av Ukraina.” Utrikespolitiska institutet skriver att det är ”den farligaste politiska situationen i Europa sedan andra världskriget” och påpekar att en starkt bidragande orsak till Rysslands aggression är att Ukraina alltmer närmat sig väst. Det finns flera skäl att fortsatt stödja Ukraina: folkrätten, europeiskt samarbete, humanitära skäl, försvaret av demokratin. Ett 30-tal svenska kommuner har därför beslutat sig för att teckna samarbetsavtal med Ukrainska städer. Syftet med den typen av samarbete är att visa kommunens stöd för Ukrainas kamp för frihet. Det ger också möjlighet till kulturutbyte och vänskapliga kontakter, men huvudsakligen ska det ses som ett ställningstagande och ett moraliskt stöd. Vänsterpartiet föreslår att kommunstyrelsen undersöker vilka möjligheter som finns att få till ett samarbete med en ukrainsk stad, hur ett samarbete skulle kunna se ut och vilken stad som skulle kunna vara lämplig.

Inför varje ny mandatperiod bör gällande arvodesbestämmelser ses över. Därför föreslås en arvodeskommitté tillsättas.

Översynen ska ta hänsyn till de underlag som tagits fram av POG-kommittén samt erfarenheter från tillämpningen av nuvarande bestämmelser. Eftersom kommunfullmäktiges presidium har mandat att tolka bestämmelserna under mandatperioden, bör de involveras i arbetet.

Följande frågor bör särskilt belysas:

• Nivåer och intervaller för ersättningar och arvoden.
• Arvoden i kommunala bolag där dotterbolag finns.
• Arvoden för externa uppdrag: Hur ersättning ska utformas för förtroendevalda som representerar kommunen i samarbeten och organ utanför den kommunala organisationen.
• Jouruppdrag i socialnämnden: Förutsättningar för att som förtroendevald kunna fullgöra uppdraget.
• Arvoden i kommunala råd: Ersättningar till icke förtroendevalda.

De ekonomiska konsekvenserna med anledning av förändringsförslag ska också beaktas.

Sektor Styrning och stöd biträder kommittén med administrativt stöd samt med erfarenhet av tillämpningen av nuvarande bestämmelser. Förslag på arvodesbestämmelser med eventuella förändringar för kommande mandatperiod ska beredas av kommunstyrelsen i sådan tid att de hinner behandlas på kommunfullmäktige under 2025.

I bilaga, Finansrapport tertial 3 2024.
Den av Kommunfullmäktige antagna finanspolicyn innehåller riktlinjer för kommunkoncernens tillgångs-och skuldhantering. I Finanspolicyn regleras att rapportering ska ske till Kommunstyrelsen i samband med delårs- och årsbokslut. Finansrapporten är en återrapportering till Kommunstyrelsen av tillgångs- och skuldförvaltningen per 31 december
2024.

Kommunstyrelsen har i samband med den interna budgetprocessen gjort bedömningar av potentiella risker kopplat finansiell rapportering, efterlevnad av interna och externa regelverk, ändamålsenlig och effektiv verksamhet samt övriga risker inom sin organisation. För kommande verksamhetsår så har även fokus varit kring riskvärderingar samt arbetssätt kring information och kommunikation.

Inför kommunstyrelsens sammanträde den 4:e februari hade sektor Styrning och Stöd tagit fram en riskanalys med värderingar av framtagna risker. Kommunstyrelsens ledamöter genomförde under sammanträdet en workshop indelad i fem olika grupper. Varje grupp har redovisat förslag till vilka risker som de anser bör föras in i planen för 2025. Förslagen var i stort sett samstämmiga och redovisas i Plan för Intern Styrning och Kontroll Kommunstyrelsen 2025.

Verksamhetsrapporten beskriver Kommunstyrelsens verksamhet för helåret 2024 med återrapportering kring bland annat måluppföljning, sammanfattning av de väsentligaste händelserna för verksamheten samt finansiell rapportering och personalstatistik.

Årsrapporten för Kommunstyrelsen är en utförlig rapport med resultaträkning samt analyser och kommentarer för kommunstyrelsens breda verksamhetsområde. Exploateringsverksamheten, försäljning av marktillgångar, exploatering och reavinster, investeringar samt kärnverksamheten inklusive IT har beskrivits utförligt i rapporten.

Årets resultat uppgår till 78,6 miljoner kronor varav kommunbidragsfinansierad verksamhet redovisar ett resultat om 25,4 miljoner kronor, Uppdragsfinansierad verksamhet redovisar 1,6 miljoner och Realisationsresultatet av markreserv och omkostnader uppgår till 1,2 miljoner samt exploateringsresultat med dess verksamhet 50,4 miljoner kronor.

Ombudgetering av investeringsmedel 2024 som ej upparbetats till 2025 eller senare. Syftet är att total beslutad investeringsbudget för ett projekt inte skall förändras som följd av avvikelser från årsbudgeten.

I och med beslut om Pott för konstnärlig gestaltning där medel avsätts till en konstpott från de investeringsprojekt som genererar 1 % till konst omdisponeras medel från Samhällsbyggnadsnämnden till Kultur och fritidsnämnden 2025 med 640 tkr.

Kvarvarande Investeringsmedel om 1,2 mnkr destinerade stadsdelslyftet Andersberg på Kultur och fritidsnämnden föreslås att omdisponeras till Samhällsbyggnadsnämnden då kvarvarande investeringar i projektet berör Samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden.

Kommunstyrelsen har en varierad verksamhet där olika lagar och regelverk styr verksamheten. Ett antal risker har identifierats i Kommunstyrelsens styr- och kontrollmiljö och ett antal därtill kopplade kontrollmoment har genomförts under året vilka redovisas i rapporten.

Totalt så har 12 risker följts upp i rapporten där 10 kontrollmoment har bedömts okey och är en del av verksamhetens ständiga förbättringar. Två kontrollmoment bedöms som röda, det vill säga där åtgärder behövs för att förbättra utfallen till kommande år.

Arbetet med Intern kontroll och styrning har intensifierats under verksamhetsåret och riskarbetet har breddats mot att ta ansvar för hela processer som exempelvis löneutbetalningsprocessen.

Enligt ärende Aktieägartillskott till Gävle Parkeringsservice AB (dnr 25KS138) föreslås Kommunfullmäktige att godkänna att Gävle Stadshus AB lämnar ett aktieägartillskott till Gävle Parkeringsservice AB, med anledning av nedskrivning av bolagets tillgångar.

Effekterna i Gävle Stadshus AB blir att värdet på aktierna i Gävle Parkeringsservice AB ökar med 125 mnkr vilket innebär att moderbolaget får ett nedskrivningsbehov på 125 mnkr, då bokfört värde på aktierna är högre än substansvärdet på aktierna.

Gävle stadshus AB saknar finansiella medel att finansiera ett lämnat aktieägartillskott och därmed föreslås att Gävle kommun lämnar ett motsvarande aktieägartillskott till Gävle stadshus AB. Gävle Stadshus AB finansierar ägandet av sina dotterbolag med extern upplåning, som vid 20241231 uppgick till 769 mnkr. Varpå en ytterligare upplåning på 125 mnkr skulle belasta resultatet med ytterligare ca 4 mnkr i räntekostnader.

Gävle Parkeringsservice redovisar ett resultat efter skatt på -124,8 mnkr för år 2024 på grund av genomförda nedskrivningar på mobilitetshusen Briggen, Pralinen och Magasinet då dessa under året har en lägre beläggning än kalkylerat och beräknade intäkter för kommande år kan inte säkerställas att de kommer att uppnå den nivå för att undvika en nedskrivning. Enligt Bokföringsnämndens allmänna råd för större företag, K3, ska företag årligen pröva om nedskrivningsbehov finns på en tillgång. Denna prövning har visat att Gävle Parkeringsservice måste skriva ner värdet på mobilitetshusen med 125 mnkr.

Då bolagets egna kapital inte är tillräckligt stort för att hantera en nedskrivningskostnad på 125 mnkr måste bolaget erhålla ett aktieägartillskott på samma belopp från ägaren Gävle Stadshus AB. Detta för att inte bolaget ska hamna i en situation där kontrollbalansräkning måste upprättas med ett tvingande krav att återställa det egna kapitalet inom 8 månader. Gävle Stadshus AB beslutade 20250219 att bolaget ska lämna ett ovillkorat aktieägartillskott på 125 mnkr till Gävle Parkeringsservice AB för dotterbolaget inte ska hamna i en situation att upprätta kontrollbalansräkning. Efter erhållet aktieägartillskott beräknas då Gävle Parkeringsservice 27,2 mnkr i eget kapital. Effekterna i Gävle Stadshus AB blir att värdet på aktierna i Gävle Parkeringsservice AB ökar med 125 mnkr vilket innebär att moderbolaget få ett nedskrivningsbehov på 125 mnkr, då bokfört värde på aktierna är högre än substansvärdet på aktierna.

Aktieägartillskottet är möjligt att återbetala om och när Gävle Parkeringsservice uppnår kalkylerad avkastning på gjorda investeringar
Enligt gällande företagspolicy ska kommunfullmäktige besluta om aktieägartillskott varför kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna att bolaget erhåller ett aktieägartillskott på 125 mnkr som lämnas vidare till Gävle Parkeringsservice AB.

Kommunfullmäktige beslutade om investeringar för respektive kommunalt bolag vid beslutet av kommunplan för år 2025 den 25 november 2024 där denna investering ingår.

Vid genomförandet av investeringen har bolaget konstaterat att omfattningen av reparationen är mera omfattande än den bedömning bolaget gjorde vid upprättandet av budgeten vilket är anledningen till kostnadsfördyringar av investeringen av kaj 17-19.
Bolaget finansierar investeringen genom eget kassaflöde i den bedriva verksamheten.

Styrelsen i Gävle Hamn AB beslutade den 13 nov 2024 att utöka investeringsbudgeten till 25,5 mnkr.

Gävle Stadshus ABs styrelse beslutade den 19 februari 2025 att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att utöka investeringsbudgeten för kaj 117-19 till 25,5 mnkr.

I samband med revisorernas granskning av delårsrapport 2 2024 inkom revisorskollegiet till kommunstyrelsen med önskemål om förtydliganden för hur kommunstyrelsen i årsredovisningen kommer att tydliggöra dels beskrivningen av måluppfyllelsen, dels redovisningen av indikatorernas utfall. Yttrandet avser svara på dessa frågor och förtydliga kring uppföljningen av kommunens måluppfyllelse.

I syfte att underlätta granskningen av ett folkinitiativ och skapa transparens i den processen har sektor Styrning och stöd tagit fram ett förslag till föreskrifter för granskning av folkinitiativ. Föreskrifterna beskriver i korthet den kommunala beslutsprocessen och hur formkraven i 8 kap. 2 § kommunallagen (2017:725) ska förstås.

Mot bakgrund av styrelsens beslut om att ”ta fram underlag för externt stöd vid räkning av namnunderskrifter” har sektor Styrning och stöd inlett en direktupphandling. Sektorn har tagit fram ett upphandlingsdokument (Förfrågan om offert) och tillställt denna förfrågan några olika revisionsbolag.

Samhällsbyggnadsnämnden har upprättat ett förslag med nya lokala ordningsföreskrifter för torghandel. De huvudsakliga ändringarna är att tider för försäljning, lastning och lossning samt iordningsställande av torgplatserna ändras. Tilldelning av torgplats ska liksom tidigare ske i turordning när ansökningar inkommit. I undantagsfall ska lottning kunna ske om kommunen finner det lämpligare för att möjliggöra rättvis tilldelning, bland annat i de fall det är svårt att säkerställa vilken turordning ansökningar inkommit.

Kommunstyrelsen har ingen erinran mot förslaget varför fullmäktige föreslås anta nämndens förslag till nya lokala ordningsföreskrifter för torghandel.

Samhällsbyggnadsnämnden har väckt ett ärende om ändring av skolskjutsriktlinjer i enlighet med 5 kap. 22§ kommunallagen.

I tidigare beslut från nämnden fick Livsmiljö i uppdrag att göra en översyn av riktlinjerna för skolskjuts. Denna översyn är nu gjord och utifrån det föreslår samhällsbyggnadsnämnden ett antal ändringar i skolskjutsriktlinjerna.

I Bilaga 1 – Yttrande gällande översikt av skolskjutsriktlinjer finns förklaringar till ändringar beskrivna.

I Bilaga 2 – Förslag till ändringar av riktlinjer för skolskjuts och elevresor i Gävle kommun återfinns den nya riktlinjen.

Enligt arkivlagen (1990:782) ska kommunens arkivmyndighet utöva föreskriven tillsyn över arkivvården inom Gävle kommunkoncerns nämnder och bolag. Enligt tidigare beslutad rutin för hur arkivmyndighetens tillsynsuppdrag ska verkställas (KS 2016-04-12, § 84, 16KS81, ”Ändamålsenlig rutin för arkivmyndighetens tillsyn och förslag till delegering av beslut kring arkivhanteringen”) föreslås i bifogad tillsynsplan för 2025 om inriktningen på tillsynen. Tillsynen ska utföras av kommunarkivet.

Utöver den planerade tillsynen ska arkivmyndigheten även granska arkivverksamheten hos kommunens nämnder och bolag på förekommen anledning. Det gäller framför allt då det kan antas föreligga brister i arkivverksamheten och att det bör kontrolleras så snart som möjligt. Sådan tillsyn ska återrapporteras till kommunstyrelsen på samma sätt som den planerade tillsynen.

Den 14 Januari 2020 antog Kommunstyrelsen gallringsbeslutet (KS 2020:7) som  utgör det huvudsakliga underlaget till gallringsreglerna i den nu gällande Informationshanteringsplanen för Kommunstyrelsens förvaltning (version 1.3). Detta beslut har justerats och kompletterats i omgångar sedan dess, senast 2023-01-16 (23KS45). Arbete har därefter kontinuerligt bedrivits för att ytterligare komplettera och justera Informationshanteringsplanen.

Under åren 2023-2024 har förslag till nya och justerade gallringsregler framförts. Merparten av förslagen gäller för handlingstyper tillhörande processer som tidigare inte omfattades av Informationshanteringsplanen som nu har kartlagts och utretts för gallring tidigare. Förutsättningar och motivationer för föreslagen gallring hittas i beslutsunderlaget.

Om Gallring

Grundregeln är att allmänna handlingar bevaras om lagen inte säger annat. Myndigheter får gallra i den utsträckning det inte går i strid med arkivbildningens ändamål såsom Arkivlagens 3§, eller i strid med annan lagstiftning. I kommunala sammanhang beslutas gallring av nämnd, varför detta ärende går upp till kommunstyrelsen.

Gallring innebär att allmänna handlingar eller uppgifter i dem förstörs eller förändras på sådant vis att de inte längre finns i myndighetens förvar, eller kvar i formen de upprättades eller inkom. Även formatbyten kan innebära gallring när uppgifter, sammanställnings-, eller sökmöjligheter försvinner i samband med formatbytet. På samma vis innebär i regel digitalisering en sorts gallring om fysiska original kastas därefter. Endast allmänna handlingar behöver gallringsbeslut för raderas/förstöras.

De gällande bestämmelserna för gallring av handlingar tillhörande Kommunstyrelsen finns sammanställda i Informationshanteringsplanen som därutöver även innehåller anvisningar för hur handlingar som ska bevaras ska hanteras. En ny version (1.4) kommer att publiceras efter att beslut har fattats i detta ärende.

Enheten för säkerhet och beredskap fick i uppdrag att revidera de riktlinjer för hur otillåten påverkan mot förtroendevalda inom Gävle kommunkoncern kan motverkas och hanteras. Riktlinjerna är uppdelade i tre delar: Första delen är en informativ del innehållande bakgrund, gränsdragningsproblematik/ansvarsfördelning, definitioner och ekonomiska aspekter. Den andra delen innehåller information om rapportering, åtgärder vid händelse samt före-byggande åtgärder. Den tredje och sista delen innehåller bilagor i form av checklistor. Riktlinjerna är även utformade för att möta lagförslaget om Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner.

Till riktlinjen finns också framtagna åtgärdskort som kan användas som stöd vid olika typer av händelser. Syftet med utformning är att det ska vara enkelt att applicera dokumentet i olika situationer, samt att det ska gå att bryta ner det exempelvis vid publicering på intranät eller liknande.

Den första juli 2023 trädde Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete i kraft vilket innebär att Sveriges kommuner  bär ett lagstadgat ansvar för att samordna och bedriva ett kommunalt brottsförebyggande och trygghetsfrämjande arbete. 
Lagstiftningen föreskriver att kommunernas brottsförebyggande arbete ska bedrivas kunskapsbaserat och hanteras i ett strategiskt råd där kommunen och relevanta aktörer ingår. Rådet ska ledas av kommunen.

Gävle kommuns samverkansråd för brottsförebyggande arbete:
Rådets syfte är att säkerställa att kommunens brottsförebyggande arbete bedrivs kunskapsbaserat och kvalitativt, kompetens- och resurssäkra det arbete som bedrivs, skapa effektiva och flexibla samverkansvägar både internt och externt samt säkerställa att kommunens brottsförebyggande arbete bedrivs i enlighet med kommunens brottsförebyggande strategi.
Rådets uppdrag är att bidra till kommunens lägesbild över den lokala brottslighetens utveckling och utmaningar och utifrån lägesbilden orsaksanalysera den lokala brottslighetens utveckling och utmaningar och arbeta fram ett brottsförebyggande åtgärdspaket. Rådet ska samordna kommunens brottsförebyggande arbete samt följa upp och utvärdera arbetet.
Rådet utgörs av två nivåer bestående av en ledningsnivå samt en strategisk nivå. De operativa uppdrag som arbetas fram inom ramen för rådet hanteras sedermera av operativa arbetsgrupper vilka rapporterar till rådets strategiska nivå.

Den politiska representationen utgörs av tre kommunalråd och ett kommunalråd i opposition. Ordföranden i berörda nämnder i Gävle kommuns erbjuds att ingå i rådets strategiska nivå.
Nya förtroendevalda till rådet tillsätts efter varje mandatperiod efter att allmänna val har hållits, eller om majoritetsförhållandena ändras under löpande mandatperiod.

Relevanta externa parter erbjuds att utse representanter och ingå i rådet både på lednings- och strategisk nivå efter behov.
Gävle kommuns samverkansråd för brottsförebyggande arbete bildas i samband med detta beslut och verkar till dess att annat beslutas.

Mot bakgrund av ovan och enligt förslag om Gävle kommuns samverkansråd för brottsförebyggande arbete (SAMBA) föreslås kommunstyrelsen besluta att inrätta ett samverkansråd för brottsförebyggande arbete i enlighet med vad som föreskrivs i Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete samt uppdra till sektor styrning och stöd att samordna rådet.

I Gävle kommuns brottsförebyggande strategi (beslutad av kommunfullmäktige 250217,
dir nr; 24KS345) anges att kommunfullmäktige skall besluta om brottsförebyggande prioriteringsområden för det brottsförebyggande arbete som kommunen skall bedriva enligt Lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottförebyggande arbete.
De beslutade prioriteringsområdena utgör den övergripande inriktningen för arbetet i Gävle kommuns samverkansråd för brottsförebyggande arbete [SAMBA] och är styrande i framtagandet av kommunens brottsförebyggande åtgärdspaket som beslutas av kommunstyrelsen.

De föreslagna prioriteringsområden har identifierats i kommunens lägesbild över den lokala brottslighetens utveckling och utmaningar och bedöms vara av särskild stor vikt att arbeta med för att förhindra en framtida ökning av brottslighet i Gävle kommun - både på kort och lång sikt. De föreslagna prioriteringsområden är identifierade via en samlad bedömning av den lokala brottslighetens statistiska nivåer samt en analys av denna, statistiskt dolda brottstrender och brottsfenomen med lokal och/eller nationell förankring, koppling mellan olika brottsfenomen och en riskanalys av gemensamma långsiktiga konsekvenser, en analys av bakomliggande/angränsande orsaker och påverkansfaktorer.

De föreslagna prioriteringsområdena för Gävle kommuns brottsförebyggande arbete är:

• organiserad brottslighet – med underområden rekrytering & ekonomisk brottslighet
• hemlöshet och narkotikarelaterad livsstilskriminalitet
• otrygghet och försvagad social kontroll
• våld mot kvinnor

Beslut om prioriteringsområden skall beslutas i samband med framtagandet av lägesbild. 
Mot bakgrund av ovan och utifrån vad som föreslås i förslaget till prioriteringsområden för Gävle kommuns brottsförebyggande arbete föreslås kommunstyrelsen besluta att föreslå kommunfullmäktige att anta de föreslagna brottsförebyggande områdena för Gävle kommun.
De beslutade prioriteringsområdena gäller till dess att kommunfullmäktige fattar nytt beslut i frågan och vilket ska ske i samband med framtagandet av ny lägesbild, det vill säga ca vart annat år.

Inom exploateringsprojektet Ersbo syd etapp 4 ingår att sälja verksamhetsmark. Ett köpeavtal har därav upprättats mellan kommunen och HEMA Utvecklings AB (org.nr 559299-6010) gällande fastigheten Skogmur 4:16, som omfattar 7 543 kvm. Köpeskillingen för fastigheten är 4 224 080 kronor. Villkoren för överlåtelsen regleras i köpeavtal med tillhörande bilagor.

Utöver köpeavtalet har ett sidoavtal, avtal gällande genomförande av exploatering, också upprättats mellan parterna. Detta avtal reglerar ansvars- och kostnadsfördelningar mellan parterna, i samband med genomförandet av exploateringen av fastigheten Skogmur 4:16.

I juni 2024 antog kommunfullmäktige ”Planeringsstrategi 2024”. Det är ett nytt lagkrav i plan och bygglagen för att främja en kontinuerlig översiktsplanering i syfte att hålla översiktsplanen aktuell. I planeringsstrategin konstateras att kommunen har behov av att uppdatera översiktsplanen och att organisera arbetet för att säkerställa en kontinuerlig översiktsplaneringsprocess. Om översiktsplanen regelbundet genomgår en politisk helhetsbedömning blir det klarlagt om planen fortfarande ger uttryck för de övergripande politiska målen. På så sätt kan omfattande omarbetningar undvikas.

Ytterligare en ändring i plan- och byggförordningen innebär att alla översiktsplaner ska utformas så att uppgifterna kan tillgängliggöras och behandlas digitalt. Målet är att kommunen ska ha en samlad digital översiktsplan som är lättillgänglig för alla, inklusive tjänstepersoner, politiker, näringsliv och allmänhet.

Enligt delegationsordningen ska samhällsbyggnadsutskottet besluta om samråd och granskning. Utskottet kommer därmed upprätta ett förslag till översiktsplan som uppfyller kraven i 3 kap §3- 6b PBL.

En ny digital översiktsplan planeras att antas av kommunfullmäktige våren 2028. Kostnaden för det kontinuerliga översiktsplanearbetet prioriteras och finansieras enligt befintlig budgetram.

Trafikverket arbetar med att ta fram en järnvägsplan för Ostkustbanans nya sträckning.

Järnvägsprojektet påverkar intilliggande omgivning. Två befintliga broar, nedan nämnd Skånbergsbron, över nuvarande järnvägsanläggning och väg 583 Hamnleden behöver byggas om då antalet spår utökas. Skånbergsbron är kommunal anläggning och kommunen är väghållare för Skånbersleden som passerar på Skånbergsbron. Skånbergsbron skulle kunna byggas i samma läge som idag men då Skånbergsleden är en högtrafikerad väg har parterna tillsammans kommit överens om att en ny bro ska byggas intill nuvarande placering. Då kan trafikeringen på Skånbergsbron vara öppen under hela produktionstiden. Den nuvarande bron ska rivas efter att ny Skånbergsbro är uppförd.

Trafikverket ska finansiera och utföra samtlig projektering och byggnation som krävs för genomförande av åtgärden i sin helhet, även gällande åtgärder som ska utgöra kommunal anläggning. Detta med anledning av att ny bro föranleder förändringar och nytillkomna anläggningsdelar i kommunal anläggning.

Kommunen ansvarar för att projektera, utföra och bekosta gestaltning såsom plantering av grönytor och träd samt eventuell cirkulationsgestaltning. Dessa åtgärder ingår i budgeten för exploateringsprojektet Gävle Västra.

Syftet med detta Avtal är

· att reglera Trafikverkets och Kommunens åtaganden och finansiella ansvar för åtgärder i kommunens anläggningar;

· att reglera Parternas samverkan för ett effektivt genomförande av Järnvägsprojektet.