Möte 2021-04-13

Följande uppdrag gavs till Sektor styrning och stöd i Kommunplan med årsbudget 2021 och utblick 2022–2024:

Kommunstyrelsen ges i uppdrag att bibehålla acceptabla resultatnivåer framöver, att möjliggöra långsiktighet och ett förebyggande förhållningssätt i våra verksamheter och att säkerställa finansieringen av våra verksamheter trots osäkra krav och statliga finansieringsmöjligheter och osäkert skatteunderlag framåt. Detta genom att undersöka förutsättningar för olika fonderingsmöjligheter där vi kan dra framtida nytta av det höga ekonomiska resultatet 2020.

Med anledning av situationen år 2020 och kommande år utreds möjligheten att införa RUR.

Ekonomiavdelningen inom sektor Styrning och stöd har sammanställt årsredovisning för år 2020 för kommunen och kommunkoncernen. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning.  Till grund för uppföljning av måluppfyllelse, uppdrag och ekonomi ligger Kommunplan 2020.

I separat ärende (21KS45) förväntas kommunfullmäktige besluta om införande av resultatutjämningsreserv (RUR). Enligt dessa riktlinjer kan årets avsättning uppgå till som mest 321,7 mnkr. Beräkningsgrunden är årets resultat, efter balanskravsjustering, motsvarande 384,6 mnkr, reducerat med 1 procent av summan av skatt och generella bidrag, det vill säga 62,9 mnkr. Avsättning till RUR planeras normalt i och med beslut om budget och fastställs i beslut om årsredovisning. Genom att RUR införs efter senaste beslut om budget/kommunplan fattas härmed separat beslut om avsättning.

Ekonomiavdelningen inom sektor Styrning och stöd har sammanställt årsredovisning för år 2020 för kommunen och kommunkoncernen. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning.  Till grund för uppföljning av måluppfyllelse, uppdrag och ekonomi ligger Kommunplan 2020.

I separat ärende (21KS45) förväntas kommunfullmäktige besluta om införande av resultatutjämningsreserv (RUR). Enligt dessa riktlinjer kan årets avsättning uppgå till som mest 321,7 mnkr. Beräkningsgrunden är årets resultat, efter balanskravsjustering, motsvarande 384,6 mnkr, reducerat med 1 procent av summan av skatt och generella bidrag, det vill säga 62,9 mnkr. Avsättning till RUR planeras normalt i och med beslut om budget och fastställs i beslut om årsredovisning. Genom att RUR införs efter senaste beslut om budget/kommunplan fattas härmed separat beslut om avsättning.

 Gävle kommun tillämpar inte nämndspecifika resultatfonder. Dock anges i Kommunplan 2013 att överskottsmedel för Symfoniorkestern behöver kunna sparas, i syfte att användas för turnéverksamhet. Resultatfonden uppgick för 2019 till 3 979 000 kr. Under 2020 beslutade Kommunstyrelsen att tilldela Kultur- och fritidsnämnden 2 mnkr för planerad turné under 2020. Pga pandemin genomfördes inte turnén. Kultur- och fritidsnämnden föreslår att överskott att kunna använda för turné senare, för utgången av 2020 skall uppgå till 3 979 000 kr. Konserthuset och Symfoniorkestern garanteras därför medel till ett belopp av 3 979 000 kr från kommunstyrelsens reserver att ansöka om när turné blir aktuellt.

Enligt beslutad kommunplan 2021 skall Gävle stadshus AB lämna utdelning till ägaren med 98,6 mnkr, samt att Gävle Parkeringsservice AB skall lämna utdelning till Gävle stadshus AB med 5 mnkr. Styrelsen för Gävle Stadshus beslutade vid styrelsemöte 20210317 att föreslå utdelningen till 93,6 mnkr med anledning av att Gävle Parkeringsservice AB föreslås att inte lämna utdelning under 2021. Detta med anledning av bolagets negativa resultat för år 2020 och att bolaget saknar ansamlade vinstmedel att dela ut till ägaren.

Ekonomiavdelningen på Styrning och stöd har upprättat årsredovisningar och årsbokslut för kommunens donationsstiftelser. En total sammanställning finns i bifogat PM. Årsredovisning per stiftelse finns att hämta på ekonomiavdelningen.

Socialt hållbarhetsprogram antogs av Kommunfullmäktige i december 2018. Det sammantagna arbetet redovisas årligen i socialt hållbarhetsbokslut. Under 2020 har former och strukturer för programmets genomförande fortsatt utvecklats och implementerats. De fyra övergripande programområdena i Socialt hållbarhetsprogram är trygghet, jämställda och jämlika villkor, delaktighet och inflytande samt icke-diskriminering.

I bilagan till bokslutet presenteras Gävle kommunkoncerns inrapporterade åtgärder och analys i Stratsys kopplat till det kommunövergripande målet Trygghet, sammanhållning och en välfärd att lita på i hela kommunen.

Gävle kommuns första Miljöstrategiska program beslutades i juni 2013. Det har följts upp årligen under 2013-2019 genom ett så kallat Miljöbokslut.

Under 2019 reviderades det miljöstrategiska programmet. Det reviderade programmet antogs 20200330 av Kommunfullmäktige och kommer även i fortsättningen följas upp årligen.

Miljöbokslutet innehåller:

• indikatorer som följs för att visa om målen är på väg att nås
• en beskrivning av åtgärder som genomförts under året för att bidra till måluppfyllelse
• en målanalys

Åtgärder har samlats in genom så kallade Storytelling-möten då representanter från kommunens verksamheter berättat för varandra om genomförda åtgärder. Det här är det första miljöbokslutet efter revideringen och gäller för år 2020.

Gävle kommuns förslag till Inköp-Upphandlingspolicy har nu varit på remiss och yttranden har inkommit från berörda nämnder, bolag samt företag enligt bilagor. Policyn blev beslutad att revideras med ovanstående tillägg under förslag till beslut.

Kommunfullmäktige beslutade i 2018 att:

”Nämnder och bolag ska i möjligaste mån tillgodose sina behov av nya möbler och inventarier från kommunens möbelpool”.

För att ge än bättre förutsättningar att verkställa uppdraget i Kommunplan 2018, kommunstyrelsens uppdrag 1 i kommunplan 2021 samt uppnå kommunövergripande och ekonomiska mål i kommunplan 2021 föreslås att en möbelpolicy antas för Gävle kommunkoncern. En policy ger tydliga riktlinjer för hur inköp och avrop av möbler och inventarier ska ske. Den beskriver också hur möbler och inventarier som inte längre erfordras ska hanteras och reglerar också ansvarsfördelning för drift och utförande mellan nämnder och bolag.

I förlängningen medverkar också en tydlig möbelpolicy till verkställande av lokalfunktionsprogram och målen kring nämnders ökade möjlighet att fokusera på respektive kärnverksamhet och en bättre fördelning av chefers och medarbetares tid.

En möbelpolicy arbetar främst mot det kommunövergripande målet ”En ekologiskt hållbar och klimatneutral kommun” samt de finansiella målen.

Detta möjliggörs genom att policyn beskriver och reglerar:

• att det alltid är obligatoriskt att använda möbelpoolen
• en samordning av inköp, återbruk, lagerhållning och reparation
• en stärkt, samlad, inköpsfunktion för möbler och inventarier
• samordning vid ombyggnation, omflyttning och omorganisering

Den 11 mars 2021 trädde en bestämmelse i förordningen (2021:8) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19 (begränsningsförordningen) i kraft, som ger kommuner rätt att utfärda föreskrifter som förbjuder vistelse i en park, på en badplats eller på någon annan liknande särskilt angiven plats, om det på platsen finns en påtaglig risk för trängsel.

Det är kommunen som bemyndigas att utfärda föreskrifter om förbud enligt förordningen. Lagstiftningen i sig inte säger inget om på vilken nivå beslut om förbud med stöd av bemyndigandet ska fattas. Beslutanderätten utgår därmed från fullmäktige. Behov av korta beslutsvägar och snabb beredningsprocess talar för att det i förevarande fall kan vara angeläget att överlåta beslutanderätt om föreskrifter till samhällsbyggnadsnämnden. Förslaget om delegation till samhällsbyggnadsnämnden har därför begränsats på så sätt att förbud endast får gälla under korta perioder och på vissa angivna och begränsade områden.

Mer utförlig information och överväganden hittas i Samhällsbyggnadsnämndens bifogade handling 21KS178-1.

Handlingar kommer laddas upp separat.

Utbildningsnämnden väckte den 24 februari 2021 ärendet om införandet av avgifter för den som ansöker om godkännande av att starta eller utöka fristående förskola.

Utbildning Gävle menar att genomföra en ägar- och ledningsprövning, vilket är ett krav, i tillägg till redan befintlig handläggning av ansökningarna kommer att kräva ökade resurser. De menaratt lagstiftaren insett att sådana konsekvenser kan uppstå hos kommuner och att det är lagstiftarens intention att en avgift införs som en kompensation för ökade kostnader. Avgiften står i proportion till de kostnader som utbildning Gävle har för hanteringen av ansökan. Styrning och stöd har inget i övrigt att tillägga.

Kultur- och fritidsnämnden (KFN) har väckt rubricerat ärende i kommunfullmäktige. KFN hemställer om att fullmäktige, genom ett tillägg i de lokala allmänna ordningsföreskrifterna, ska införa ett förbud mot att framföra cykel i det s.k. tillgänglighetsspåret i Sätraskogens naturreservat. Det bärande skälet till förbudet är att tillgänglighetsspåret är särskilt anpassat för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Spåret är därmed olämpligt att användas för just framförande av cykel eftersom det skapar risk för olyckor.

Enligt kommunplan 2021 uppdras Kultur- och fritidsnämnden att med särskilda medel återställa, restaurera och renovera den befintliga offentliga konsten samt att fortsätta arbetet med att stötta kulturutövare, med anledning av covid-19, för att möjliggöra ett brett kulturliv i Gävle även efter pandemin. Beskrivning av planerat arbete återfinns i ansökan från nämnden, beslutad i Kultur- och fritidsnämnden 2021-02-23.

Arbetet med att centralisera och digitalisera stiftelsehanteringen fortsätter. Under 2020 gjordes en översyn av Livsmiljös donationsstiftelser. Resultatet av översynen är att stiftelsehanteringen fungerar bra på Livsmiljö och att donationsstiftelserna hanteras bäst där, någon centralisering är därför inte aktuell. Däremot finns Livsmiljös alla donationsstiftelser och dokument nu samlade i den donationsbok som har skapats på ekonomiavdelningen Styrning och stöd.

I slutet av 2020 påbörjades även ett arbete med Välfärd för att skapa bättre struktur kring deras stiftelsehantering samt att centralisera en viss del av hanteringen. Från 2021 finns e-tjänster för alla Välfärds donationsstiftelser på www.gavle.se/fonder, det går att ansöka både digitalt och via blankett. Urkunder har även samlats in och finns nu samlade i donationsboken.

Arbetet med Välfärds donationsstiftelser kommer att fortsätta under 2021.

Sedan förra året, 2020, hanterar ekonomiavdelningen Styrning och Stöd alla Kommunstyrelsens 16 donationsstiftelser samt Utbildning Gävles 44 donationsstiftelser. Här är ett beslutsförslag för dessa stiftelser. Alla skolstiftelser ska beslutas av skolstyrelsen/rektor/lärarkollegiet, så även fast dessa stiftelser handläggs på ekonomiavdelningen, Styrning och stöd, ska de inte upp för beslut i Kommunstyrelsen.

Öppna data är en viktig förutsättning för att uppnå målet om ökad och snabbare digitalisering samt att erbjuda kommersiella och ideella aktörer möjlighet att vidareförädla offentlig information.

Projektet Öppna data initierades 2017 och har sedan 2018 finansierats via medel från finansförvaltningen, ovanstående medel avses finansiera pågående utvecklingsinsatser i vidareutvecklingen av Gävle Kommuns erbjudande av Öppna data till marknaden.

Kompetensförsörjningsenheten ska minska chefernas administration, förbättra rekryteringsprocessen och effektivisera kommunens hela personaladministrativa omfattning. Syftet är att öka chefers tid för verksamhetens och medarbetarnas utveckling. Inledning har påbörjats med projektledare och enhetschef ska inom kort rekryteras.

I uppdraget för ”Stadsdelslyftet” ingår det att finna nya sätta att verka för ökad myndighetsnärvaro i berörd stadsdel för att uppnå minskad segregation, ökad integration, tryggare skolmiljöer, mer jämlika förutsättningar samt ökad upplevd trygghet i utvalda stadsdelar.

Under 2020 tilldelade kommunstyrelsen motsvarande 1,5 miljoner till fritidsgårdarna för öppethållande under sommarperioden. För socialt engagerade organisationer avsattes motsvarande 500 t kr för spontanansökningar. Rapatacs aktivitetscenter tilldelades medel via Gavlegårdarnas värdeöverföringsmedel för öppethållande under sommarperioden.

Åren innan dess har Gävle kommun erhållit statsbidrag via MUCF (Myndigheten för ungdoms - och civilsamhällesfrågor) för att anordna sommarlovsaktiviteter. För 2021 förefaller inget statsbidrag tilldelas för sommarlovsaktiviteter.

I syfte att möjliggöra trygga och inkluderande sommarlovsaktiviteter för barn och unga 6-19 år i Gävle kommun erbjuds fritidsgårdar, Rapatacs aktivitetscenter och socialt engagerade organisationer att söka stöd för aktiviteter som ska vara kostnadsfria, tillgängliga och inkluderande. Arrangerande organisation ska så långt det är möjligt underlätta för att alla barn ska kunna delta, oberoende av ekonomisk situation, och säkerställa att ingen diskrimineras.

Fritidsgårdar och Rapatacs aktivitetscenter ska i ansökan beskriva hur medlen ska fördelas sinsemellan, generella öppettider och aktiviteter de avser genomföra, hur aktiviteterna tillgängliggörs för barn och unga med funktionsvariationer, förtäring i anslutning till aktiviteten samt hur man gör anpassningar utifrån rådande pandemiläge. I återrapporteringen ska antal deltagare, fördelning flickor och pojkar och en beskrivning av genomförandet framgå. Mall för ansökan och återrapportering kommer tillhandahållas.

För de socialt engagerade organisationerna ska ansökan och återrapportering ha motsvarande innehåll, undantaget fördelningen av medel sinsemellan. Ansökan och återrapportering hanteras via mall i en e-tjänst på Gavle.se. Fördelning av medel sker med max 50 000 kr per organisation.

Enligt 6 kap. 15 § kommunallagen ska styrelsen själv eller genom ombud företräda kommunen i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. Utgångspunkten är att kommunstyrelsen innehar kommunens allmänna rättegångsfullmakt. I 30 § 2 st. i det gemensamma reglementet för styrelsen och övriga nämnder har fullmäktige föreskrivit att en nämnd har rätt att föra kommunens talan i civilrättsliga tvistemål hos allmän domstol efter medgivande av kommunstyrelsen.

I speciallagstiftningen finns det ofta regler om vilket organ, inom en kommun, som har processbehörighet för kommunens räkning i en viss ärendetyp. Det framgår exempelvis av 10 kap. 2 § socialtjänstlagen att socialnämnden för kommunens talan i mål och ärenden som enligt socialtjänstlagen eller annan författning ankommer på socialnämnden.

I sektor Välfärds verksamhet förekommer det att socialnämnden hyr ut bostäder till enskilda. Detta kallas för övergångsbostäder. Om en hyresgäst inte betalar sin hyra är hyresrätten förverkad och hyresvärden berättigad att säga upp hyresgästen. För det fall hyresgästen inte avflyttar självmant behöver förverkandet verkställas. Detta kan ske på lite olika sätt. Vanligtvis begärs handräckning av Kronofogdemyndigheten, men hyresvärden kan också välja att direkt hos tingsrätten ansöka om stämning mot den enskilde för att få denne avhyst. Med avhysning avses en förpliktelse för den enskilde att flytta från exempelvis en bostadslägenhet (16 kap. 1 § utsökningsbalken). En dom i ett sådant ärende har exekutionstitel, vilket innebär att domen kan verkställas av Kronofogdemyndigheten (3 kap. 1 § utsökningsbalken). Ett ärende i allmän domstol avseende avhysning handläggs enligt vad som föreskrivs om tvistemål i allmänhet.

Kommunstyrelsen lämnar därför medgivande till ovan berörd nämnd att få företräda kommunen i sådana mål och ärenden.

Enligt Gävle kommuns nya fastighetsstrategi behöver lokalfunktionsprogram godkännas av aktuell nämnd och därefter beslutas av Kommunstyrelsen innan lokalfunktionsprogrammet kan användas som mall till kommande nybyggnationer/ombyggnationer.

Lokalfunktionsprogrammen beskriver generella principer och byggnadstekniska krav på angiven boendeform.

Finansdepartementet har gett Gävle kommun möjlighet att yttra sig över re-missen gällande Tillfälligt statsbidrag till vissa kommuner och regioner för kommunala åtgärder för en ekonomi i balans (SOU 2020:35).

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2019-12-09, §30, väckte Tord Fredriksen (V) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden.

I motionen föreslås att Gävle kommun detaljplanerar områden med krav på en maximal nettoenergiförbrukning på 50 procent av energikravet enligt BBR 29 och möjliggör för dessa områden att vara självförsörjande i fråga om uppvärmning, el och VA.

Ambitionen i motionen, att bidra till minskad energianvändning och hållbar byggnation är god. Dock konstaterar Samhällsbyggnadsnämnden att förslaget i motionen inte är förenligt med Plan- och bygglagen. Kommunen får inte i detaljplan ställa krav på byggnadens tekniska utformning utöver det som anges i PBL 4 kap 12 och 16 §. Det gör att det inte är möjligt att ställa hårdare energikrav än Boverkets byggregler anger eller reglera val av teknisk lösning för egenförsörjning av el, värme, vatten och avlopp.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-09- 28, §23, väckte William Elofsson rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden.

I motionen föreslås att Gävle kommun undersöker utformningen av ett lån för att ersätta de kommunala stöd som finns i glapp mellan statliga system för nyanlända, med målet att ersätta de kommunala stöd som finns i form av ett etableringslån.

Flera kommuner i landet har valt att inte införa etableringslån och flera av de kommuner som valt att prova ett införande av formen har antingen valt att upphöra med etableringslån eller att snarare konstatera att återkrav kan komma ifråga i avvaktan på etableringsersättning.

I yttrandet som är antaget av Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden bedömer Välfärd Gävle, liksom flertalet andra kommuner att lån inte är förenligt med Socialtjänstlagen. Det är också högst tveksamt att kommunen ska agera som en bank. Däremot tillämpas redan idag, utifrån den lagstiftning som finns, bistånd mot återbetalning i tillämpliga fall utifrån en individuell behovsprövning.

De kommuner som har utvärderat och upphört med etableringslån såg att den administrativa kostnaden är omotiverad och hög. Särskilt med tanke på att de sökande i grunden saknar betalningsförmåga. Utvärderingar visar också att etableringslån inte minskat ansökningar om försörjningsstöd.

Sammanfattningsvis menar Välfärd Gävle att ett införande skulle kräva en betydande administration som inte motsvarar intäkter för eventuella återkrav och att det i realiteten är så att majoriteten som får ersättning inte har betalningsförmågan att betala tillbaka lånet. Etableringslån har prövats och utifrån de erfarenheter som finns hos andra kommuner leder det inte till ett minskat behov av försörjningsstöd eller minskade kostnader för kommunen.

Med denna bakgrund föreslås att motionen avslås.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-03-30, §29, väckte Jan Myléus rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Socialnämnden.

I motionen föreslås att en haverikommission inrättas för upprättande av händelseanalys vid suicid och plötsliga dödsfall samt att denna haverikommission även innefattar akut första hjälp och stöd till anhöriga och närstående.

I Socialnämndens yttrande avråder Välfärd Gävle från att införa förslaget i motionen i form av en formell organisation eftersom det idag saknas lagstöd vilket skapar otydlighet när det gäller syfte, målgrupp och vilka fall som ska omfattas. Det föreligger däremot inget hinder att redan idag arbeta i verksamheten med metoden händelseanalys för att identifiera och åtgärda fel och brister så de inte upprepas. Det finns även lagstadgade verktyg som används för att utreda felhändelser, både inom kommunens egen verksamhet och i samverkan med andra. I yttrandet bedöms även att kommunen idag kan möta behov av krisstöd till anhöriga och närstående.

Majoriteten ser att arbetet för suicidprevention alltid kan och behöver utvecklas, liksom stöd till anhöriga. Suicid är ett samhällsproblem som kan förebyggas och som har omfattande mänskliga kostnader, både för den drabbade och efterlevande. I det gällande nationella handlingsprogrammet för suicidprevention är ett identifierat område att till exempel göra händelseanalyser av Lex Maria-anmälningar. Som tidigare nämnt är det ett exempel på hur metoden händelseanalys redan idag kan användas med befintliga verktyg i lagstiftningen.

En ny nationell strategi för suicidprevention är under framtagande där Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen, tillsammans med ett stort antal myndigheter ska ta fram underlag för förstärkta och utvecklade insatser inom suicidprevention. Uppdraget ska redovisas senast under 2023 och den nya strategin kommer vara viktig för vägledning och prioriteringar för såväl kommuner som regioner samt den nationella nivån, då det nuvarande handlingsprogrammet antogs 2008.

1. Kl. 13.00 - 13.30 Information - GDPR och informationssäkerhet. Föredragande: Patrik Jonasson, dataskyddsombud, Adrian Vinsa, dataskyddsombud, och Adrian Henriksson Severin, informationssäkerhetssamordnare.
2. Kl. 13.30 - 14.00 Information från Digital förnyelse. Föredragande: Marie Nilsson, enhetschef
3. Kl. 14.00 Information från arbetsgivarutskottet (AGU). Föredragande: Therese Metz, ordförande AGU och Mikael Svensson, HR-direktör.