Möte 2020-05-05

Syftet med riktlinjerna för friytor vid förskolor och grundskolor är att bryta ner och konkretisera plan- och bygglagens (PBL) lagkrav till lokal nivå. Riktlinjerna gäller vid nybyggnad, om- och tillbyggnad av skol- och förskoleenheter oavsett om verksamheten bedrivs i kommunal eller privat regi.  Riktlinjerna ligger till grund för myndighetsutövningen enligt PBL och är en del i lämplighetsprövningen för såväl bygglov som i planprocessen men även vid tillsynsärenden. Beslut om att frångå riktlinjerna hanteras av samhällsbyggnadsnämnden som är ansvarig nämnd för såväl bygglovs- som planprocessen.

Riktlinjerna har arbetats fram i samarbete/samråd mellan berörda aktörer i kommunkoncernen och därefter slutligt utformats av livsmiljö Gävle i enlighet med politisk avstämning. En sammanfattning av regleringen återfinns på sidan 5 i riktlinjerna. Utgångspunkten är översiktsplanens målsättning om 40 kvadratmeter per barn i förskolan respektive 30 i grundskolan. I vissa preciserade fall får undantag från översiktsplanen göras och då med krav på kvalitetshöjande åtgärder. Riktlinjerna innehåller inget preciserat grundkrav på en minsta friyta som alltid ska uppfyllas.

Den 11 mars deklarerade WHO (Världshälsoorganisationen) att covid-19 klassades som en pandemi och allmänna sammankomster med fler än 500 personer förbjöds i Sverige. Därefter har ett flertal förbud och rekommendationer för att minska smittspridningen vidtagits.

Corona pandemin innebär en stor samhällsutmaning inte minst för näringslivet. Förbuden och rekommendationerna skapar både direkta och indirekta ekonomiska konsekvenser för många företag. Framför allt bedöms likviditeten vara en stor utmaning hos många lokala företag.

Flera organisationer som företräder näringslivet har uppmärksammat den svåra situationen och har kommit med konstruktiva förslag till Gävle kommun. Vidare väckte Moderaterna ett initiativärende vid kommunstyrelsens sammanträde den 14 april 2020 med ett antal förslag på åtgärder.

De förslag som kommit från olika organisationer som företräder näringslivet är följande. Den 17 mars kommunicerade Svenskt Näringsliv en lista med förslag på åtgärder för att stödja företag. Dagarna efter, den 18:e, 19:e respektive 20:e mars följde förslag från Företagarna, Visita och Gävle Citysamverkan.

Gävle kommun agerade snabbt på den uppkomna situationen och bedömde de olika förslag till åtgärder som skickades in. Redan den 19:e mars införde Gävle kommun de första åtgärderna med syfte att mildra konsekvenserna av vikande inkomster för företag.

I förslag på svar att tillställa näringslivsorganisationerna listas de åtgärder som hittills har införts (se även gavle.se/corona som uppdateras löpande). Bilaga1.

Den 11 mars deklarerade WHO (Världshälsoorganisationen) att covid-19 klassades som en pandemi och allmänna sammankomster med fler än 500 personer förbjöds i Sverige. Därefter har ett flertal förbud och rekommendationer för att minska smittspridningen vidtagits.

Corona pandemin innebär en stor samhällsutmaning inte minst för näringslivet. Förbuden och rekommendationerna skapar både direkta och indirekta ekonomiska konsekvenser för många företag. Framför allt bedöms likviditeten vara en stor utmaning hos många lokala företag.

Flera organisationer som företräder näringslivet har uppmärksammat den svåra situationen och har kommit med konstruktiva förslag till Gävle kommun. Vidare väckte Moderaterna ett initiativärende vid kommunstyrelsens sammanträde den 14 april 2020 med ett antal förslag på åtgärder.

De förslag som kommit från olika organisationer som företräder näringslivet är följande. Den 17 mars kommunicerade Svenskt Näringsliv en lista med förslag på åtgärder för att stödja företag. Dagarna efter, den 18:e, 19:e respektive 20:e mars följde förslag från Företagarna, Visita och Gävle Citysamverkan.

Gävle kommun agerade snabbt på den uppkomna situationen och bedömde de olika förslag till åtgärder som skickades in. Redan den 19:e mars införde Gävle kommun de första åtgärderna med syfte att mildra konsekvenserna av vikande inkomster för företag.

I förslag på svar att tillställa näringslivsorganisationerna listas de åtgärder som hittills har införts (se även gavle.se/corona som uppdateras löpande). Bilaga1.

Moderaternas förslag har skickats på intern remiss i kommunen och har hittills beretts på tjänstemannanivå. Förslagen måste i flera fall hanteras av de nämnder som enligt gällande reglemente har ansvar för de verksamhetsområde som omfattas av frågorna. Förslagen i de delar de kan hanteras av kommunstyrelsen kommenteras i bilaga 2.

Kommunernas möjligheter att stötta näringslivet måste ses mot bakgrund dels av att arbetsmarknadsåtgärder i grunden är en statlig angelägenhet, dels de regler i kommunallagen som anger att kommunerna endast genomföra åtgärder som allmänt främjar näringslivet samt övrig lagstiftning som många gånger innebär begränsningar i förutsättningarna för kommunerna att agera på sätt som påverkar konkurrens, fördelning av skattemedel mm.

Ärendet finns beskrivet i det underlag som presenterades inför kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars 2020.

Vid det sammanträdet återremitterades ärendet genom en minoritetsåterremiss med följande motivering; ”I Gävle kommuns näringslivspolitiska program går det att läsa följande i andra stycket ”En konsekvens av detta är att politiska beslut fattade av Gävle kommun ska bedömas utifrån dess påverkan på näringslivet och näringslivsklimatet”. Den bedömningen har inte gjorts och ej heller utretts i tillräckligt stor utsträckning. Därför bör Gävle kommun göra en fullständig undersökning och beskrivning av konsekvenserna vid etableringen av vindkraftsparken gällande fiske, turism/besöksnäring och miljöpåverkan. Vid ett så stort ingrepp i närmiljön som vindkraftsparken skulle innebära och som berör så många bör kommunen vara beredd att ta ett större ansvar för att utreda konsekvenserna innan vindkraftsparken byggs. Sedan är det ingen återvändo. Fler politiker behöver mer information om de konsekvenser vindkraftparken medför innan ett så stort beslut kan tas.”

Inför kommunfullmäktiges återupptagande av ärendet görs följande tillägg.

Näringslivet i Gävle kommun består av ca 8000 företag, i allt ifrån storskalig, elintensiv industri till små vandrarhem. En fullständig näringslivsanalys om konsekvenserna av en havsbaserad vindkraftpark vid Utposten 1 för hela näringslivet bedöms inte vara möjlig att genomföra med kommunala resurser och under så kort tid. Resonemangen som bifogas blir därför mer en övergripande bedömning än en fullskalig analys. 

Gällande Näringslivsklimatet, som Svenskt Näringsliv formulerar det, så menas summan av de institutioner, attityder, regler och kunskaper som möter företagaren i vardagen. Hur en etablering av storskalig havsbaserad vindkraft skulle påverka näringslivsklimatet kan därmed inte entydigt besvaras då både attityderna till vindkraft och påverkan av vindkraft troligen skiljer sig väsentligen åt mellan olika typer av företag. Näringslivsklimatet måste ses en bredare kontext är en enskild fråga. 

Vår bedömning är att alla de företag som är beroende av en jämn el- och energiförsörjning påverkas positivt av en stor vindkraftsetablering som direkt säkerställer att effektbrist inte uppstår i vårt lokala energiförsörjningssystem. Att inte bifalla ansökan och riskera effektbrist i systemet vilket i sin tur leder till att tunga el och energikonsumenter så småningom måste börja planera sin el och energiförbrukning, kommer att slå oerhört negativt mot framförallt produktionsföretag. 

Återremissen vill se Gävle kommun göra en fullständig undersökning och beskrivning av konsekvenserna vid etableringen av vindkraftsparken gällande fiske, turism/besöksnäring och miljöpåverkan. 

Enligt Länsstyrelsens fiskerienhet bedrivs idag inget fiske inom Utpostens område. Fiske bedrivs närmare land, samt längre ut. En stor del av den lokala fiskeriverksamheten i Norrsundet liksom övriga Jungfrukusten utgår från förädling av norsk importerad lax. Länsstyrelsen konstaterar att vindkraftverken kan leda till ökad biologisk mångfald på platsen, vilken i sin tur kan leda till bättre förutsättningar för fisket. För att fiska nära verken kan lokala fiskare behöva göra investeringar i ny utrustning. 

Hur vindparksetableringar påverkar turism och besöksnäring finns idag mycket lite fakta om utifrån evidens. De studier som gjorts ger heller inga entydiga svar. Hotell, vandrarhem och lokal handel påverkas troligen positivt under framför allt uppbyggnadstid. Upplevelse-och naturturism skulle kunna påverkas negativt om betraktaren störs av vindkraftverkens visuella intryck. De effekterna går dock inte att se på exempelvis Gotland eller i Öresund där vindkraft och turism växer stadigt. 

Det kan också konstateras att mäta attityd eller faktisk effekt för näringslivet är två olika saker. Ca 200 företag har lämnat sina synpunkter under samrådstiden. Vi från Gävle kommun har också deltagit i dessa samråd och vi har gjort våra tilläggsskrivningar som vi gärna ser att domstolen tar hänsyn till.

Utredningar av det slag som föreslås i återremissen är ett ansvar för exploatören att ansvara för. Det som anges för återremissen har redan uppmärksammats av kommunen. Kommunen har i samrådet ställt krav på att exploatören i MKB ska beskriva påverkan på människor och miljö. Även omnämnt, såsom önskvärt, ” en beskrivning av de eventuella synergieffekter som en etablering av vindkraftpark på Utposten skulle ge, exempelvis med koppling till turism, näringsliv och innovation. ” Sökanden har gjort redovisningar av anfört slag och också i MKB redovisat möjliga samarbeten och synergieffekter som får förutsättningar att initieras genom vindparken.

Det är domstolen som ska ta ställning till ansökan. Kommunen kan i detta skede återigen hänvisa till att det är sökandens ansvar att svara upp mot de krav som kommunen (bland många fler) ställt i samrådet. Det är i det skedet som kommunen ges den möjligheten. Någon ytterligare utredning från kommunens sida i detta skede är inte aktuell. Det är domstolens roll att besluta om ansökan uppfyller de krav som ställs för att få ett tillstånd. Utöver det som redan framförts i samråds yttrandet innebär beslutsförslaget till kommunfullmäktige att det görs ett medskick till mark- och miljödomstolen att beakta vid tillståndsgivningen.

Med detta resonemang vidhåller vi våra yrkanden.

En kommun får, med de begränsningar som framgår av lag, överlämna skötseln av en kommunal angelägenhet till en privat utförare (3 kap. 12 § kommunallagen). Om verksamheten avser, eller annars innehåller, myndighetsutövning krävs dock alltid stöd i lag för att den överhuvudtaget ska få lämnas över (Jfr. 12 kap. 4 § 2 st. regeringsformen). Kommunen är alltid att betrakta som huvudman för sådan verksamhet som lämnats över till en privat utförare. Det är därför viktigt, och rättsligt nödvändigt, att kommunen följer upp verksamheten på ett tillfredställande sätt. Programmets syfte är att ange hur fullmäktiges antagna mål och riktlinjer ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses.

Programmet har under våren varit ute på remiss. Samtliga nämnder har ställt sig bakom programmet och anser att programmet är tydligt och bra. Vissa förtydliganden har genomförts efter remisstiden i anledning av nämndernas synpunkter.

Kommunstyrelsen beslutade den 22 januari 2019 att tillsammans med Region Gävleborg och Polisen bygga och driva en helikopterlandningsplats i Gävle.

Den tankningsmöjlighet som fanns i Gävle försvann i samband med att tankningsanläggningen på Rörberg avvecklades

Blåljusmyndigheter och Region Gävleborg påpekade behoven och visade intresse för att tillsammans skapa en ny anläggning, vilken lokaliserades till Tolvforsskogen. Till grund för beslutet undertecknades en avsiktsförklaring mellan parterna. Avsiktsförklaringen skulle följas av ett samarbetsavtal där ansvar och kostnader fördelades mellan parterna.

Region Gävleborg meddelade via e-post den 21 april 2020 att de lämnar samarbetet. Därmed finns inte längre förutsättningar för att bygga helikopterlandningsplatsen.

Programledaren för ytterområdessatsningar har tagit fram förslag till serviceplan, avtal för servicepunkter och avtal för hemsändningsbidrag. Förslaget är i linje med uppdraget att ”utreda förutsättningarna för att tillskapa kommunala servicepunkter i våra landsbygder för att säkra tillgången till livsmedel och drivmedel”. Förslaget har förankrats i Ytterområdessatsningens styrgrupp, Region Gävleborg, näringslivsavdelningen, kommunikationsavdelningen samt de lokala butikerna.

Region Gävleborg har ett uppdrag från Regeringen att ta fram ett Regionalt Serviceprogram som syftar till att bidra till en god tillgänglighet till kommersiell service för medborgare och näringsliv i gles- och landsbygd. Det ger förutsättningar för både äldre och yngre personer att bo kvar, mer attraktivt för barnfamiljer att flytta in och möjliggör för företagare att vara verksamma på landsbygden.

Det regionala serviceprogrammet ska också ge underlag för ekonomiskt stöd för kommersiell service enligt Förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service). Region Gävleborg har via det Regionala servicerådet önskemål om att kommunerna tar fram var sin lokalt anpassad Serviceplan/Varuförsörjningsplan och skapar förutsättningar för Servicepunkter och Hemsändning samt möjlighet att söka andra stöd från Länsstyrelsen och Region Gävleborg.

Butikerna erbjuder redan idag ett brett utbud av service, som ombudstjänster för post, paket, apotek och systembolag, digitala tjänster, utskrifter, matkassar, hemkörning av matkassar mm. En service som de inte får någon ersättning för. Behållningen för en utökad service är utökad försäljning vid besök i butik.

Serviceplanen är ett krav för att ansökan om stöd för Servicepunkt, hemsändning, investeringsbidrag samt särskilda driftstöd från Länsstyrelsen och Region Gävleborg. Hemsändningsbidraget kan även underlätta för hemtjänsten på sikt.

Serviceplanen ägs organisatoriskt i kommunen av Näringslivsavdelningen som ansvarar för avtal, kontakt med butik, uppföljning och utbetalning kring servicepunkter och hemsändning.

Kommunikationsavdelningen får i uppdrag att utreda hur kommunen kan nyttja servicepunkterna för att nå ut med information, hur den hålls uppdaterad och i vilken form.

Kommunens kostnader för Servicepunkterna och hemsändning har inte exakt beräknats men förslaget är att 500 000 kr reserveras av medel avsatta under finansförvaltningen för politiska prioriteringar.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2019-09-23, §20, väckte Gin Akgul Hajo (V), Isabella Bexell (V), Tord Fredriksen (V), Kristina Sjöström (V), Owe Hellberg (V), Charlotta Lagnander (V) rubricerad motion.
Ett yttrande över motionen har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden.

Motionärerna föreslår att Sektor Livsmiljö får i uppdrag att plantera ut fruktträd i stadsträdgården, undersöka vilka ytterligare parker som är lämpliga för fruktträd och vid nyplantering av träd i största möjliga mån plantera ut fruktträd.

I yttrandet som är antaget av Samhällsbyggnadsnämnden beskrivs att kommunens arbete med trädplantering utgår från den antagna trädpolicyn där en bärande princip är att ett varierat trädbestånd ska eftersträvas där rätt förutsättningar ges för att träd ska kunna vårdas, skyddas och hållas livskraftigt. Det innebär att fruktträd kontinuerligt planteras ut i staden där förutsättningarna är de rätta. Att politiskt peka ut att just fruktträd ska planteras ut på specifika platser och föredras framför andra trädarter, utan att ta hänsyn till platsens förutsättningar vore därför inte önskvärt. Däremot möts motionärernas intentioner på flera sätt redan idag då fruktträd, precis som andra trädarter kontinuerligt planteras ut där det är lämpligt. Bedömningen är därför att arbetet med att plantera ut fruktträd ska fortsätta ske i kommunen enligt trädpolicyns principer.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-10- 30, §20, väckte Tord Fredriksen (V) rubricerad motion.
Yttranden har inkommit från enheten för Social hållbarhet, Styrning och stöd, ett uppdaterat gemensamt yttrande över motionen har inkommit från Enheten för Social hållbarhet och kommunikationsavdelningen, Styrning och stöd samt från Kommunala tillgänglighetsrådet.

I motionen föreslås att det till alla utredningar som utgör underlag för beslut som fattas i kommunfullmäktige ska det tillföras en sammanfattning på Lättläst svenska.

Alla människors rätt att kunna ta del av information, oavsett funktionsvariation styrs av en rad lagar och kommunala beslut som Gävle kommun ska följa. I yttrandet från Enheten för social hållbarhet lyfts särskilt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service som ställer krav på tillgänglighet på kommunens hemsida och språklagen som innebär att språket inom offentlig sektor ska vara vårdat, enkelt och begripligt. På kommunal nivå styr det Sociala hållbarhetsprogrammet som har som mål att Gävle ska vara en tillgänglig kommun och där en framgångsfaktor är att Gävle kommun kommunicerar lättillgängligt på olika språk och med symboler eller bilder. Enligt kommunens gällande kommunikationsstrategi ska kommunens kommunikation vara tydligt, tillgängligt, relevant och ha ett budskap som är händelse- och målgruppsanpassat. Enheten för social hållbarhet bedömer att kommunikationsstrategin tydligt förhåller sig till Lättläst svenska. I kommunikationsstrategin slås också fast att Klarspråksprincipen alltid ska användas i all kommunikation och att särskild översättning till Lättläst svenska också kan användas när det finns behov. Särskilt på hemsidan används ett anpassat språk.

Gävle kommun lyckas trots bestämmelserna som beskrivs ovan inte alltid väl med att möta kraven på tillgänglighet i sin kommunikation. På Gävle kommuns intranät Ankaret finns en skrivguide tillgänglig och det finns också egna hänvisningar från sektorerna till sina medarbetare som ger vägledning. Motionen lyfter fram en viktig fråga om tillgången till förståelig information för alla och möjlighet att förstå bakgrunden till politiska beslut. Det kommunala tillgänglighetsrådet ställer sig positiva till motionen men skulle gärna vilja vidga frågan ytterligare utöver översättning till Lättläst svenska och istället använda begreppet Alternativa format som öppnar för fler olika sätt att erbjuda information.

Tillsammans bedömer enheten för Social hållbarhet och Kommunikationsavdelningen att en större följsamhet i hög grad stärker alla medborgares möjlighet att ta del av kommunal information och förstå bakgrunden till politiskt fattade beslut.

Sammanfattningsvis så skulle Gävle kommun på ett bra sätt kunna förbättra tillgängligheten till information genom att säkerställa att redan gällande styrdokument, lagar och klarspråksprincipen följs fullt ut i Gävle kommun. En viktig del i detta är att kontinuerligt utbilda kommunens medarbetare. Under året kommer bemötandeutbildning att återupptas där tillgänglighet ingår, vilket är en angelägen insats för att stärka tillgängligheten i kommunens information och underlag.

Information från ekonomidirektör Martin Svaleryd angående månadsrapporter

Information avseende månadsrapporter från välfärdsnämnderna; sektorchef Magnus Höijer