Möte 2018-05-15

Förslag på beslut

Att styrelsen föreslår Gävle kommunfullmäktige att besluta

– att godkänna Gävle Vatten AB:s begäran att investera i en vattenförsörjningsanläggning vid Mon Älvkarleby kommun

– att uppdra åt Gävle Vatten AB att ingå avtal med Älvkarleby Vatten AB om bolagens försörjning av vatten från den nya vattenförsörjningsanläggningen, varvid Älvkarleby Vatten AB ska ersättas för det intrång i sin VA-verksamhet som den nya vattenförsörjningsanläggningen innebär samt att Älvkarleby Vatten AB ges erforderlig insyn i den nya vattenförsörjningsanläggningens ekonomiska och tekniska förhållanden.

– att investeringarna för vattenförsörjningsanläggningen preciseras i plan för Gävle Vatten AB och därmed i kommunplan för Gävle kommun för perioden 2019-2022

– att uppdra åt Gävle Vatten AB att ingå fastighetsrättsliga avtal med Bergvik skog samt Älvkarleby kommun för markområde inom fastigheten Västanån 1:15, Älvkarleby kommun med ändamålet vattentäkt

– att uppdra åt Gävle Vatten AB att ingå fastighetsrättsliga avtal med Älvkarleby kommun för de två fastigheterna Tallmon 4:2 och 4:6, Älvkarleby kommun med ändamålet vattenverk

– att besluten ovan förutsätter att kommunfullmäktige i Älvkarleby kommun fattar beslut om att godkänna att Gävle Vatten AB investerar i en vattenförsörjningsanläggning vid Mon Älvkarleby kommun och att beslutet vinner laga kraft.

Eftersom systemlösningen för vattenförsörjningen förutsätter att även Älvkarleby kommuns kommunfullmäktige godkänner att Gävle Vatten AB investerar i en vattenförsörjningsanläggning vid Mon Älvkarleby kommun, bör Gävle kommuns kommunfullmäktiges beslut villkoras av ett godkännande från kommunfullmäktige i Älvkarleby kommun.

För att underlätta för kunder och Gästrike Vattens tjänstemän är det av stor vikt att verksamhetsområdet avspeglar det faktiska område som Gävle Vatten hanterar som verksamhetsområde. En översyn av befintligt verksamhetsområde har utförts. En justering av verksamhetsområdet så att det överensstämmer med de fastigheter som är anslutna samt de fastigheter som kan anslutas föreslås.

Byggnads- och miljönämnden beslutade 2013-11-20 § 270 att kriterierna i § 6 Lag om allmänna vattentjänster (LAV) är uppfyllda för området Sälgsjön. Gävle Vatten har därför som VA-huvudman uppdraget att fullgöra kommunens skyldighet att bygga ut den allmänna VA-anläggningen och bereda fastigheterna inom området möjlighet att ansluta till VA-nätet. Prioriteringsordningen för utbyggnaden har gjorts i enlighet med den Utbyggnads- och anslutningsplan för VA som kommunstyrelsen i Gävle har beslutat om. Anslutning beräknas vara möjlig från och med våren 2019 varvid avgiftsskyldighet kommer att göras gällande för fastigheterna i området. För att avgiftsskyldighet ska kunna göras gällande för fastigheterna förutsätts att fastigheterna ligger inom verksamhetsområdet för den allmänna VA-anläggningen. Verksamhetsområdet behöver därför utökas.

I samband med Gävle kommuns exploatering för bostäder i Lindbacka har Gävle Vatten byggt ut VA-nätet. Anslutning är möjlig från och med våren 2018. Enligt inriktning i gällande planbeskrivning förutsätts området försörjas med allmänna vattentjänster avseende vatten och spillvatten. Verksamhetsområdet för den allmänna VA-anläggningen behöver därför utvidgas till att omfatta det aktuella området.

Den av kommunfullmäktige tillsatta POG kommittén har under november/januari 2017/2018 haft fem sammanträden med övergripande diskussion av frågan om politisk styrning och ledning av framtidens välfärd i Gävle kommun. POG kommittén har även haft ett sammanfattande möte efter den remissomgång som genomförts.

POG kommittén har följande parlamentariska sammansättning: Ordförande Patrik Stenvard (M), Jörgen Edsvik (S), Mattias Eriksson Falk (SD), Ove Vestin(V), Evelyn Klöverstedt (L), Inger Schörling (MP), Roland Ericsson (C) och Jan-Eric Andersson (KD).

POG kommittén har gjort ett antal övergripande överväganden och förslag vilka framgår av bilaga. Kommittén har bl a konstaterat att dagens politiska organisation vad gäller antalet nämnder och bolag i stort sett är funktionell för att möte framtidens utmaningar och som både förmår främja helheten och samtidigt få en politisk verksamhetsförståelse i de enskilda nämnderna/bolagen. Vissa förändringar av ansvarsområden mellan nämnderna föreslås för att tydliggöra och stärka styrningen av vissa frågor. Det gäller främst att ansvar för beslut och verkställighet av LSS frågor som idag är fördelat på fyra olika nämnder skall hållas amman och fördelas till en nämnd och likaså att ansvaret för försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder bör hanteras av en och samma nämnd. Vidare är kommitténs förslag att ansvaret för näringslivsfrågor och strategiskt samarbete med universitet och högskolor flyttas till kommunstyrelsen. Bland de allmänna övervägandena förs bl a resonemang om arbetsbelastning för förtroendevalda, utskott i nämnder och förstärkta politiska stödresurser.

En kommun ska enligt alkohollagen ha riktlinjer där det framgår hur kommunen tillämpar gällande lagstiftning för tillståndsgivning och tillsyn vid servering av alkohol. Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra för krögare och allmänhet vad som gäller och även vara grund vid tillståndsgivning och tillsyn.

Socialnämnden har tagit fram ett förslag till reviderade riktlinjer för beslut i kommunfullmäktige. Av förslaget framgår både gällande rättsregler och de kommunala riktlinjer som preciserar och kompletterar lagstiftningen.

Socialnämnden har tagit fram förslag till taxa för tillsyn och ansökningar m.m. för serveringstillstånd, försäljning av folköl, e-cigaretter, tobak och receptfria läkemedel. Taxan innebär förutom en justering av avgiftsnivåerna en justering av konstruktionen.
Inom ramen för kommunstyrelsens beredning har de faktiska summorna och nivåerna för tydlighetens skull brutits ut i en egen handling som fastställs av kommunfullmäktige. Inga ändringar i de faktiska nivåerna föreslås jämfört med socialnämndens förslag. Bakgrund, motiv och en beskrivning av hur taxan är beräknad återfinns i underlaget från Socialnämnden.
Socialnämnden har även tagit fram ett förslag till rörlig tillsynsavgift för serveringstillstånd baserat på volymtaxa. Förslaget återfinns i underlaget från socialnämnden. Denna är skickat på remiss till berörda näringsidkare. Socialnämnden kommer att återkomma till kommunfullmäktige med förslag efter remisshanteringen ingår alltså inte i detta beslut.
Taxan föreslås att gälla från 2018-08-01 i den del som rör tillsynsavgifter för folköl, tobak, e-cigaretter och receptfria läkemedel samt ansökningsavgifter för serveringstillstånd. Taxan för tillsynsavgift för serveringstillstånd föreslås att gälla från 2019-01-01.

Förbundsstyrelsen för Samordningsförbund Gävleborg föreslår parterna att öka sina insatser till Samordningsförbund Gävleborg med 100% inför verksamhetsår 2019 vilket skulle innebära en total utökning av medel från nuvarande 6 659 500 SEK till 13 319 000 SEK. För Gävle kommuns del innebär det en utökad finansiering med 609 345 SEK till totalt 1 218 690 SEK. Förbundet anger att en ökad insats från länets kommuner och Region Gävleborg är en förutsättning för en ökad tilldelning från staten samt att en ökad insats leder till större möjligheter att ytterligare kunna bidra till utveckling av lokal och regional samverkan till nytta för individen.

Stiftelsen Framtid Sverige beskriver sitt projekt vardagsliv /trygga Gävle som en långsiktig investering i vardagshälsa med målet att med förhållandevis små medel göra skillnad och introducera en positiv förändring i Gävlebornas vardag. Redan idag pågår ett arbete som i stort men mer precist påminner om det Framtid Sverige beskriver och

Sökanden

Klk ekonomi, Klk öp, HH

bedömningen är att projektet inte bör beviljas medel.

Under hösten 2018 besökte revisorerna Personalutskottet och lyfte upp att de såg att det finns oklarhet i utskottets uppdrag, utifrån instruktion och delegering. Utskottet beskrivs som ett beredande och beslutande organ i instruktionen, men det saknas delegation på vilka beslut utskottet har mandat att fatta.

Den 25 maj träder en ny dataskyddsförordning i kraft som ersätter nuvarande personuppgiftslag. Dataskyddslagstiftningen innehåller en mängd bestämmelser som syftar till att stärka skyddet för enskildas personuppgifter. För företag och myndigheter som hanterar personuppgifter innebär bestämmelserna att en översyn behöver göras av såväl styrande dokument, interna rutiner och den egna organisationen.

Förordningen innehåller bland annat bestämmelser som ska tillämpas när en personuppgiftsansvarig verksamhet låter andra verksamheter behandla personuppgifter på den personuppgiftsansvarigas vägnar. När det sker ska hanteringen regleras genom ”ett avtal eller en annan rättsakt” (artikel 28.3). Av förordningen framgår att biträdet i ett sådant avtal eller rättsakt ska bindas av ett antal villkor som säkerställer att den personuppgiftsansvariga bibehåller kontrollen över hanteringen. Villkoren framgår av artikel 28.3 a-h i förordningen.

Inom den kommunala verksamheten förekommer det att personuppgifter hanteras av flera verksamheter som tillhör olika nämnder, t ex i form av ett ärende- och dokumenthanteringssystem eller ett gemensamt system för personaladministration. I dessa fall är det viktigt att klargöra hur ansvarsförhållandena ser ut för hanteringen av personuppgifter. Ibland innebär hanteringen att båda nämnderna är gemensamt personuppgiftsansvariga. Ibland innebär hanteringen att en nämnd är personuppgiftsansvarig och den andra nämnden är personuppgiftsbiträde.

I det senare fallet vore det naturliga förfarandet att teckna ett personuppgiftsbiträdesavtal. Det är dock inte möjligt för nämnder att teckna civilrättsligt bindande avtal med andra nämnder inom samma kommun. Förhållandet måste därmed regleras i en rättsakt. Nämndernas reglementen är den rättsakt där en sådan reglering är lämplig att göra.

Kommunledningskontoret föreslår därför att ett tillägg görs i reglementena som klargör att förhållandet mellan en personuppgiftsansvarig nämnd och en nämnd som är personuppgiftsbiträde ska regleras i en instruktion samt att en nämnd som agerar i form av personuppgiftsbiträde ska hantera uppgifterna enligt de i förordningen uppställda kraven.

I verksamhetssystem och register där flera nämnder behandlar uppgifter för egna ändamål ska de istället vara gemensamt personuppgiftsansvariga (Artikel 26). Av förordningen framgår följande om personuppgiftshantering vid gemensamt personuppgiftsansvar:

Gemensamt personuppgiftsansvariga ska under öppna former fastställa sitt respektive ansvar för att fullgöra skyldigheterna enligt denna förordning, särskilt vad gäller utövandet av den registrerades rättigheter och sina respektive skyldigheter att tillhandahålla den information som avses i artiklarna 13 och 14, genom ett inbördes arrangemang, såvida inte de personuppgiftsansvarigas respektive skyldigheter fastställs genom unionsrätten eller en medlemsstats nationella rätt som de personuppgiftsansvariga omfattas av.

Genom tillägget reglementet klargörs att nämnderna i dessa fall ska uppfylla bestämmelsen genom en skriftlig överenskommelse.

Ändringen innebär ett tillägg i förhållande till nuvarande reglering enligt nedan:

Nämnden är personuppgiftsansvarig för de register och andra behandlingar av personuppgifter som sker i nämndens verksamhet.

Kommunledningskontoret har sammanställt internkontrollrapport 2017 för Kommunstyrelsen. Internkontrollrapporten är en uppföljning av internkontrollplan 2017 för Kommunstyrelsen. Internkontrollplanen utgår från tre huvudområden:

Risker mot verksamhetsmålen

Tillförlitlig finansiell rapportering

Efterlevnad av externa och interna regelverk

Rapportering sker utifrån de risker och kontroller som lyfts fram i internkontrollplanen 2017.

Kommunledningskontoret har sammanställt internkontrollplan 2018 för kommunstyrelsen. Internkontrollplanen bygger på en riskanalys och värdering av risker uppdelad i risker mot målen, finansiell rapportering samt efterlevnad av interna och externa regelverk. Underliggande riskbedömning samt värdering av risker återfinns dokumenterat i Stratsys, under Kommunstyrelsen.

I reglementet Intern kontroll av ekonomi och verksamhet, antaget av kommunfullmäktige 1999-05-31, står i § 9: Styrelsen ska med utgångspunkt från nämndernas uppföljningsrapporter utvärdera kommunens samlade system för intern kontroll, och i de fall förbättringar behövs, föranstalta om sådana. Styrelsen ska även informera sig om hur den interna kontrollen fungerar i de kommunala företagen. Kommunledningskontoret har i detta ärende gjort en övergripande utvärdering av systemet för intern kontroll.

Gävle Kommun har ansvar för att en näringsriktig och kvalitativ måltid serveras för såväl unga som äldre inom de verksamheter kommunen ansvarar för samt att kommunen får en god städverksamhet med minimal miljöbelastning men som ger lokaler som både upplevs och är rena.
Kommun har sedan 2004 haft stora delar av kost och städ verksamhet utlagd på entreprenad där Sodexo AB varit ensam entreprenör.

Inför kommande avtalsperiod krävs nya angreppssätt för att öka konkurrens och kostnadskontroll. Därmed planeras för förändringar i avtalsstruktur och upplägg. Det är också viktigt att kommande avtal möter upp att Gävle växer.

Med hänsyn till upphandlingssekretess presenteras materialet på kommunstyrelsens möte.

Vid Kommunstyrelsens sammanträde den 10 april 2018 behandlades årsredovisningarna för kommunens donationsstiftelser.

Inom Kommunstyrelsens förvaltning finns 15 stiftelser, varav 6 st fördelar sina disponibla medel mellan inkomna ansökningar som behandlas av Kommunledningskontorets ekonomiavdelning. För övriga stiftelser ska enligt urkund de disponibla medlen antingen överföras till förutbestämda mottagare eller disponeras av annan förutbestämd handläggare.

För 5 st av Kommunstyrelsens stiftelser har 53 ansökningar till 46 olika projekt eller verksamheter kommit in t o m sista ansökningsdag den 16 april. Det gäller Stiftelsen Oscar Flensburgs fond, Stiftelsen P Muréns donationsfond, Stiftelsen Johan Selggrens fond, Stiftelsen Carl Johan och Axel Lennstrands fond samt Stiftelsen Agnes och Sigurd Wallbergs donationsfond. Ansökningarna har granskats och stämts av mot urkund, och Kommunledningskontorets förslag till utdelning finns sammanställt i bifogat dokument.

För första gången sedan nya ansökningsrutiner infördes har antalet ansökningar blivit så många att det inte längre är möjligt att ge bidrag till alla godkända (efter urkundsgranskning) projekt/verksamheter. Därför har i första hand sökanden som inte tidigare fått bidrag tilldelats medel. Detta gäller främst Stiftelsen Oscar Flensburgs fond. De som inte har lämnat återredovisning för tidigare år får inte bidrag i årets ansökan

Den 6:e av Kommunstyrelsens donationsstiftelser som är öppen för ansökningar, Stiftelsen Laura Holmbergs djurskyddsdonation, har sista ansökningsdag 15 oktober.

Säkerhetsenheten gavs uppgiften att utarbeta instruktioner för hur otillåten påverkan mot medarbetare vid Kommunledningskontoret ska hanteras. Instruktionerna är uppdelade i tre delar: Första delen är en informativ del innehållande bakgrund, gränsdragningsproblematik/ansvarsfördelning, definitioner och ekonomiska aspekter. Den andra delen innehåller information om rapportering, åtgärder vid händelse samt förebyggande åtgärder. Den tredje och sista delen innehåller bilagor i form av checklistor.

Till riktlinjen finns också framtagna åtgärdskort som kan användas som stöd vid olika typer av händelser. Syftet med utformning är att det ska vara enkelt att applicera dokumentet i olika situationer, samt att det ska gå att bryta ner det exempelvis vid publicering på intranät eller liknande.

Med anledning av att detaljplanen Alderholmen 13:2 mfl, kv Tullnären är antagen i nämnden 2017-05-17 samt lagakraftvunnen har ett marköverlåtelseavtal tagits fram. Markanvisning med diarienummer 16KS255 undertecknat av Kommunstyrelsen 2016-06-16 ligger till grund för marköverlåtelsen. Syftet är att reglera genomförandet av detaljplanen samt utförande- och kostnadsprinciper kopplat till kommunala investeringar.

Detaljplanen medför allmän plats i form av gångstråk som befinner sig i anslutning till kvartersmarken. Avtalet ålägger exploatören ansvaret för att bekosta projektering samt uppförandet av de kommunala anläggningarna med anledning av att åtgärden i huvudsak erfordras med anledning av exploateringen.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 22 februari 2016 § 14 b, väckte Jörgen Edsvik, Ellinor Hedblom, Kent Edin samtliga (S) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Kommunledningskontoret Övergripande Planering, samt synpunkter från Kommunala Pensionärsrådet.

Socialdemokraterna i Gävle ser ett ökat behov av trygghetsboenden och föreslår därför i sin motion åtgärder uttryckta i ett flertal ”att-satser”.

I en av att-satserna föreslås att ett stödsystem för trygghetsboenden införs. Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni 2018 om ”Inriktningsbeslut för inrättande av bidrag till trygghetsboenden (dnr 16KS431-3)”. I bilaga 1 ”Principer för beviljande av bidrag till trygghetsboenden inom Gävle kommun (dnr 17KS431-4)” framgår formkrav för erhållande av bidrag definierat under rubrikerna

Beslut och finansiering

Förutsättningar och krav

Beräkningsunderlag – gemensamhetslokal och trivselvärd

Trygghetsboenden i Gävles landsbygdsområden erhåller bidrag till både gemensamhetslokal och trivselvärd. Däremot ges endast bidrag till trivselvärd i Gävles centrala delar. Kommunstyrelsen beslutar om bidraget som ges till fastighetsägaren. 

Sedan inriktningsbeslutet antogs av kommunstyrelsen har beviljande av bidrag skett vid två tillfällen. Dels till Tickselbo (62 lägenheter) där bidrag är beviljat till trivselvärd med 100% tjänstgöring där verksamheten bemannas av Omvårdnad Gävle (dnr 17KS450) dels till Brf Takterassen (70 lägenheter) på Muréngatan för trivselvärd med 100% tjänstgöringsgrad, bemannad av bostadsrättsföreningen själv (dnr 17KS369).

Socialdemokraterna i Gävle vill även genom uppdrag till Gavlegårdarna säkerställa byggnation av trygghetsboenden i Gävles ytterområden såsom Bergby, Norrsundet, Forsbacka. Valbo och Hedesunda. Önskan är att minst två trygghetsboenden färdigställs fram till 2018. Om privat aktör bygger på den specifika orten skall däremot Gavlegårdarna befrias från uppdraget på orten.

Utbyggnads- och planeringsläget i april 2018 är följande;

Gavlegårdarna bygger trygghetsboende (35 lägenheter) på Pukslagarvägen i Bomhus med inflyttning i början av 2019. Bidrag till trivselvärd kommer att sökas om hos kommunstyrelsen.

I Bergby pågår arbete med ny detaljplan för att möjliggöra byggnation av trygghetsboende, 23 alternativt 46 lägenheter beroende på efterfrågan. Planen omfattar två hus, som kan byggas samtidigt eller i etapper. Trafikutredning är under framtagande enligt krav från Länsstyrelsen. Antagande av detaljplanen är planerad till juni 2018. Vid stormöte på orten inkom ett 50-tal intresseanmälningar.

I Forsbacka pågår utredningar i tidigt skede för byggnation av trygghetsboende. Detta förutsätter dock framtagande av ny detaljplan.

Vad gäller ägardirektivens utformning så är det uttryckt som följer i senast beslutade ägardirektiv (dnr 17KS506-5)

Bolaget ska säkerställa attraktiva bostäder med hög tillgänglighet för alla boendegrupper. Särskild vikt ska läggas vid att utveckla boendet för kundgrupperna äldre, unga samt personer med funktionsnedsättning.

Bolaget ska eftersträva att erbjuda alla sina hyresgäster goda boendesociala miljöer.
 

Med denna skrivning, särskilt i första punkten, tolkas att Gavlegårdarna har uppdraget att arbeta för en utbyggnad av trygghetsboenden som en av flera boendeformer för kundgruppen äldre.

Denna skrivning är kommunicerad med och upprättad i samråd med Gavlegårdarna och berörda inom kommunledningskontorets avdelning för övergripande planering.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2016-04-25, § 24c väcktes rubricerad motion från Hans Wahlström (S). Ett yttrande över motionen har inkommit från kommunledningskontoret. Kommunalrådskansliet lämnar följande utlåtande över motionen:

Lagregler om krav på villkor enligt kollektivavtal vid offentlig upphandling är redan införda. Reglerna trädde i kraft den 1 juni förra året - men först efter omfattande debatt och efter att lagförslaget hade ändrats i olika delar. Mycket av kritiken handlade om att det blir ett svårförutsägbart system som blir svårt att tillämpa, särskilt för de många små företagen som står utan kollektivavtal.

Reglerna omfattar beloppsmässigt större upphandlingar, där kontraktens värde ligger över EU:s tröskelvärden. Reglerna innebär att i sådana upphandlingar ska upphandlande myndigheter bedöma om det föreligger risk för oschysta arbetsvillkor vid utförandet av det kontrakt som ska upphandlas. Om det bedöms finnas sådana risker ska myndigheten ställa krav på villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med vad som gäller enligt kollektivavtal. Bestämmelserna innebär dock inte att det blir tillåtet att ställa krav på att leverantören ska vara bunden av ett kollektivavtal.

Det är viktigt att konstatera följande;

- Att lagreglerna inte ställer krav på att villkor enligt kollektivavtal ska ställas på bred front, utan enbart i sådana situationer när det föreligger risk för oskäliga arbetsvillkor.

- Att det är ett mycket komplext arbete för upphandlande myndigheter att slå fast vilket kollektivavtal och vilka villkor som ska gälla. Kollektivavtalen och deras villkor är inte allmänt tillgängliga och det är arbetsmarknadens parter som uttolkar dem.

Gävle kommun har alltid ställt krav på goda arbetsvillkor. Krav som möter och är i enlighet med de kollektivavtalsenliga villkor som finns. Viktigt är att kraven som ställs måste vara tydliga och förutsägbara för företagen, så att inga lokala företag med goda arbetsvillkor utestängs från våra upphandlingar.

Motionären vill i sin motion att Gävle kommun ska gå längre än vad lagen föreskriver kring att ställa kollektivavtalsenliga villkor. Att gå utanför lagen kan bli både oförutsägbart och otydligt för kommunen som upphandlande myndighet. Vidare föreslår motionären att Gävle kommun ska skapa en egen organisation för att kontrollera hur företagen lever upp till de sociala kraven.

Det ska aldrig råda några tvivel om att Gävle kommuns upphandlingar ställer krav på goda arbetsvillkor. Gävle kommun ska som upphandlande myndighet följa våra skyldigheter.

Enlig lag är upphandlande myndigheter skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtal om det är behövligt. Denna skyldighet, att säkerställa att antagen leverantör ger sina anställda åtminstone vissa minimivillkor, gäller vid upphandling av varor, tjänster, byggentreprenader samt koncessioner som uppgår till minst de tröskelvärden som gäller enligt respektive lag. Bestämmelserna om arbetsrättsliga villkor i LOU, LUF och LUK gäller dock inte för upphandlingar under tröskelvärdena och inte heller för upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster.

När upphandlande myndighet ställer krav, så ska kraven även kontrolleras under avtalstiden. Det gäller givetvis även om man ställer krav på villkor enligt kollektivavtal. Upphandlingsmyndigheten har i uppdrag att ge vägledning om hur de nya reglerna ska tillämpas. Vägledningen bör användas istället för att hitta på egna modeller. Annars blir resultatet än mer spretiga och oförutsägbara arbetsrättsliga villkor.

Kommunstyrelsen beslutade  den 20 mars att förslagsställarna för de medborgarförslag som har inkommit från den 1 januari 2018 ska tas upp på kommunstyrelsens sammanträde samt att förslagsställarna bjuds in att presentera sina förslag.

Samtliga fyra förslagsställare har fått möjligheten att presentera sina förslag inför kommunstyrelsen, varav en person Hans-Gunnar Högstedt, har valt att acceptera denna inbjudan.  Detta gäller förslag angående förbud mot flexi/rullkoppel.

1. Svar på medborgarförslag angående förbud mot flexi/rullkoppel

Medborgarförslaget om förbud mot flexi/rullkoppel inom stadsplanerat område har inkommit till Gävle Kommun. Förslagsställaren anser att tjänstehundar (signal/ assistans/ledarhundar) blir störda i sitt arbete av hundar vars ägare inte har kontroll över sin hund på grund av att man låter gå fritt med flexi/rullkoppel på gator, torg och parker.

Förslagsställaren önskar därför att man gör ett tillägg i kommunala ordningsföreskrifterna. Det tillägget skulle innebära att ha hund i flexi/rullkoppel skall rubricerad som lös hund, vilket redan är förbjudet inom Gävle kommun.

Gävle kommun anser att det är viktigt att tjänstehundar ska kunna få göra sitt arbete utan att störas. Som medborgarförslaget antyder så säger 19§ av de lokala ordningsföreskrifterna att hundar ska vara kopplade. I dagsläget kan vi inte konstatera att det finns ett verkligt behov att göra ett ytterligare tillägg i ordningsföreskrifterna. Finns det inte ett tydligt behov kan detta bryta mot lagen som säger att de lokala föreskrifterna inte får lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet (3 kap. 12§ Ordningslagen). Svaret är skrivet i samråd med jurist vid Samhällsbyggnad Gävle.

2. Svar på förslag om ungdomsgård i polisens regi

Ett medborgarförslag gällande ett initiativ om polisens ungdomsgård har kommit in till Gävle kommun.  Polisen hade en slags polisens ungdomsgård, PU, på 70-talet och förslagsställaren anser att det skulle vara bra om liknande institution kunde ordnas idag med en anpassning till hur det ser ut idag.

Förslagsställaren anser att ungdomsgård och poliskontor inom samma väggar vore idealiskt, med betald arbetstid för polisen. Det borde också finnas i alla stadsdelar, även i city.

Förslaget att skapa ett slags polisens ungdomsgård är en intressant tanke. Däremot har Gävle kommun ingen möjlighet att avropa resurser från polisen. Av den anledningen har kommunstyrelsen ingen annan möjlighet än att avslå förslaget. Initiativet till ett sådant förslag bör därför komma från Polismyndigheten. Svaret är skrivet i samråd med säkerhetsenheten.

3. Svar på medborgarförslag om påfartsramp upp till hamnleden

Medborgarförslaget om att bygga en påfartsramp upp till hamnleden från Sätra har inkommit till Gävle Kommun. Förslagsställaren anser att det borde byggas en riktig påfartsramp upp på Hamnleden från Sätra.

Det skulle minska risken vid påfart samt underlätta för trafiken vid stora evenemang vid Gavlehov. Det skulle också leda till att det går snabbare att ta sig genom Sätra och ut på E4/E16samt att det underlättar även vid påfart vid de tillfällen då E4 är avstängd av någon anledning för underhåll.

Ansvarig myndighet för Hamnleden är Trafikverkets väg (huvudmannaskap byttes från kommunen till staten förra året). Det innebär att Gävle kommun inte råder över frågan. Däremot kan kommunen ändå lämna synpunkter som lämnas vidare till Trafikverket. Kommunstyrelsen anser att utformningen i dag inte är optimal och att en bättre utformad påfartsramp skulle underlätta för trafik som ska ut på Hamnleden.  Kommunstyrelsen tar med frågan i den planering som pågår kring Tolvforsskogen verksamhetsområde, Gävle Västra (ny station) samt Ostkustbanans nya sträckning. I samband med dessa projekt kommer det krävas en ombyggnad av Hamnleden inklusive den aktuella trafikplatsen på Hamnleden. Därför är detta en bra idé att ta med i det sammanhanget.

4. Svar på medborgarförslag angående säker strålmiljö i kommunens skolor och förskolor

Medborgarförslaget ”Säker strålmiljö i skolan” har lämnats in Gävle Kommun. Förslagsställaren önskar att kommunen, med hänsyn till strålningsrisker, ersätter trådlösa nätverk med kabelburen internetanslutning i kommunens skolor och förskolor.

Trådlösa nätverk används i kommunens skolor och förskolor för att koppla upp teknisk utrustning så som mobiltelefoner, läsplattor och datorer till såväl kommunen egna nätverk som mot internet. Användningen av den här tekniska utrustningen är en viktig del i att uppnå målen inom utbildningsområdet och ett naturligt arbetsredskap för elever och anställda i skolan och förskolan. 

Kommunen svarar enligt såväl arbetsmiljölagen som miljöbalken för att barn, arbetstagare och allmänhet inte utsätts för hälsofarlig strålning och följer de nationella riktlinjer som finns på området.

Strålsäkerhetsmyndigheten svarar för att genomföra mätningar, utvärdera forskning, ge råd och rekommendationer samt ta fram föreskrifter inom strålsäkerhetsområde. Strålskyddsmyndigheten har gör mot bakgrund av aktuell forskning och internationella rekommendationer bedömningen att det inte finns belägg för att strålning från trådlösa nätverk har negativa hälsoeffekter. Inte heller Arbetsmiljöverket gör bedömningen att de elektriska fält som uppstår med anledning av den tekniska utrustning som används i skolan har negativa hälsoeffekter.

Arbetsmiljöverket konstaterar också att det genomförts mätningar avseende elevers exponeringsnivå av radiofrekventa elektromagnetiska fält som kommer från trådlösa nätverk i skolmiljö. Dessa visar att det dominerande bidraget till exponeringen inte kommer från det trådlösa nätverket utan från källor utanför skolan så som basstationer för mobiltelefoninätet, radio och TV.

Preliminära tider för KS 15 maj 2018

Länsstyrelsen 13.00- 13.45

Som ett led i arbetet med civilt försvar erbjuder vi handläggare, Helena Eriksson och Lisa Waldenstedt, på Länsstyrelsen som arbetar med frågorna att komma till er och ha en inledande dialog inom området.

13.45-14.15 Presentation medarbetarundersökning och förutsättningar för förmånserbjudande (Maria Rosén)

Paus

14.30 -15.00 E-petitioner (Marie Nilsson)

15.00-15.30 E-handel (Mikael Hallqvist)

15.30-16.00 Information om ny förvaltning (Göran Arnell)

Förvaltningsrätten beslutade den 5 april 2018 att upphäva ett beslut av kommunstyrelsens ordförande från den 27 juni 2017 angående förlängning av förordnande som förvaltningschef för kommunledningskontoret med tillägget att förlängningen även avsåg befattningen som biträdande kommundirektör.

Beslutet från den 27 juni 2017 äger fortsatt civilrättslig giltighet men måste kommunalrättsligt rättas genom ett nytt beslut (jämför 13 kap 15 § KL). Ett beslut om rättelse ska meddelas utan oskäligt dröjsmål.

Det råder viss oklarhet huruvida nuvarande delegationsordning omfattar rätten att tillsätta eller i övrigt fatta personaladministrativa beslut avseende biträdande kommundirektör. Det innebär att beslutsrätten tillkommer kommunstyrelsen som nämnd.  Kommundirektören har enligt gällande delegationsordning rätt att fatta personaladministrativa beslut rörande förvaltningschefer. Denna delegation bör utökas med rätten att även fatta beslut avseende eventuell biträdande kommundirektör.