Möte 2025-02-10

Mark- och miljödomstolen har kungjort tillståndsansökan för havsbaserad vindkraft med tillhörande kabelanslutning vid Utposten II i mål M1686-23. Remissyttrandet på tillståndsansökan hanteras i ett separat ärende med DNR 24KS467. Detta ärende (24KS500) handlar enbart om beslut av kommunal tillstyrkan för vindkraft vid Utposten II med tillhörande kabelanslutning till land.

Beslut om tillstånd att få anlägga vindkraft åligger domstol att fatta. Tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om kommunen där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det, enligt 16 kap. 4 § Miljöbalken.

I en tidigare separat ansökan har Gävle kommun redan beslutat om att tillstyrka den föreslagna användningen i området (21KS452). Men eftersom detta gäller en ny ansökan så behöver Gävle kommun fatta ett nytt beslut avseende kommunal tillstyrkan. Därefter kan Mark- och miljödomstolen besluta om tillståndet.

Styrande dokument och vindkraft

I Översiktsplan för Gävle kommun år 2030 framkommer att förnyelsebara energikällor ska främjas och i processen att bli ett klimatneutralt Gävle behöver förutsättningar för hållbar utveckling skapas. I översiktsplanen framgår en positiv inställning till havsbaserad vindkraft inom riksintresseområden för vindkraft som är Storgrundet och Finngrundet. Detta med förutsättning att bland annat farleder och viktiga naturvärden eller arter inte påtagligt skadas.

Enligt Gävle kommun kommunplan år 2022 ska Gävle kommun vara klimatneutral till år 2030 och enligt kommunens Miljöstrategiska program så är utbyggnaden av vindkraft viktig.

Utposten II utgör 1 av ungefär 11 pågående tillståndsansökningar för havsbaserad vindkraft i Bottenhavet mellan Gävle och Hudiksvall.

Minoritetsåterremiss från kommunfullmäktige

På kommunfullmäktiges sammanträde 2024-12-16 beslutades att minoritetsåterremittera Beslut om kommunal tillstyrkan gällande föreslagen användning för vindkraft och överföringskabel vid Utposten II, Mål m1686-23.

Återremissen motiverades enligt följande två formuleringar:

Dels: Beslut om Utposten 2 kan inte fattas utan att kommunfullmäktige har fått klarhet i hur eventuella nedmonteringskostnader ska fördelas om de fonderade medlen visar sig vara otillräckliga. Detta är avgörande för att säkerställa att kommunen och dess invånare inte riskerar att bära ekonomiska konsekvenserna vid en eventuell konkurs. Dessutom krävs en oberoende granskning av det presenterade materialet för att klargöra hur andra näringar, såsom besöksnäringen och fiskenäringen, påverkas av vindkraftsetableringen. Moderaterna kräver därmed en återremiss och att det som ovan efterlyses tilläggs handlingarna. Därtill bör Försvarsmaktens utlåtande uppdateras baserat på ansökningens omfattning.

Dels: Förslaget om att tillstyrka att en prövning av den avgränsande geografiska platsen för den ansökta verksamheten görs av Mark- och miljödomstolen återremitteras till kommunstyrelsen för beslut om en folkomröstning ska genomföras, för att ge ett demokratiskt beslutsunderlag i ett ärende med stora konsekvenser för medborgare och näringsliv, innan kommunstyrelsen fattar beslut.

Svar på minoritetsåterremissen

·        I tillståndet för en vindkraftsetablering anger tillståndsmyndigheten, för den aktuella ansökan Mark- och miljödomstolen eller Mark- och miljööverdomstolen, de krav på och omfattning av den ekonomiska säkerhet som den sökande ska avsätta. Lagstiftaren har utformat tillståndsprocessen för att kommuner inte ska behöva eller kunna tvingas ta något ekonomiskt ansvar vid nedmontering och avveckling, det ska åläggas exploatören. I detta fall regleras det i såväl Miljöbalken (1998:808) som Lag (1966:314) om kontinentalsockeln.

·        Påverkan på andra näringar är det också upp till tillståndsmyndigheten att tydliggöra och i det fall en påverkan finns kravställa tillståndet som eventuellt ges. Vid försvarsintressen som påverkar rikets säkerhet ges inga tillstånd.

·        Tillståndsmyndigheten ska vid handläggningen av en vindkraftsetablering säkerställa att samtliga remissinstanser, såväl statliga och kommunala som privata, har inkommit med aktuella och uppdaterade utlåtanden.

·        Den aktuella ansökan har behandlats av kommunfullmäktige både innan och efter att allmänna val hölls år 2022, samtidigt som det pågått en bred debatt bland politiska partier, allmänhet, kommuninvånare, näringsliv och berörda. En folkomröstning anses därmed inte ge mer information till de politiska partier som i slutänden ska fatta beslut om ärendet.

Kommunfullmäktige antog 2018 ett socialt hållbarhetsprogram 2018-2023 (SHP) för Gävle kommunkoncern. Programmet har under 2024 reviderats och förslaget till Socialt hållbarhetsprogram 2025 ersätter det program som antogs 2018.

Syftet med programmet är att skapa en helhetssyn och en gemensam viljeinriktning för att på ett tydligt sätt styra arbetet i en riktning som lever upp till de åtaganden som finns i lagar och konventioner för att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle i Gävle där vi strävar efter att det goda livet uppfylls för alla.

Styrning och stöd Gävle har i förslaget till reviderat Socialt hållbarhetsprogram genomfört en aktualisering av programmets beskrivningar, indikatorer och definitioner av begrepp.

På grund av ett fel i tidigare version av förslaget till Socialt hållbarhetsprogram 2025 har en uppdaterad och korrekt version bifogats ärendet.