Möte 2021-03-16

Varje år genomförs en riskanalys av kommunstyrelsens/sektor styrning och stöds verksamhet där högt värderade risker förs in i en internkontrollplan. Risker och kontroller följs upp löpande under året och resulterar i en internkontrollrapport. Under året har aktiviteter genomförts i syfte att minska riskens sannolikhet för inträffande och konsekvensen om den inträffar. Kontroller genomförs för att säkerställa att risken hanteras tillräckligt. Av bifogad rapport framgår bl a att en mindre avvikelse vad gäller efterlevnad av LOU har konstaterats. Risken kommer därför att tas med även i kommande internkontrollplan och förbättringar i syfte att ”det ska vara lätt att göra rätt” är under ständig utveckling.

Utifrån den årliga rapporteringen görs en ny riskanalys där omvärdering och komplettering av riskerna i förhållande till verksamhetens utveckling sker. Därefter tar man ställning till om riskerna och kontrollerna ska föras in i kommande internkontrollplan. Riskerna bearbetas av kommunstyrelsen som sedan också fattar beslut om ny internkontrollplan.

Gävle kommun använder sig av coso – modellen vid framtagande av internkontrollplan. I ett första steg görs en bedömning av potentiella risker kopplat finansiell rapportering, efterlevnad av interna och externa regelverk, ändamålsenlig och effektiv verksamhet samt övriga risker.

Inför kommunstyrelsens sammanträde i februari hade sektor styrning och stöd tagit fram en riskanalys med värdering av framtagna risker. Kommunstyrelsens ledamöter genomförde under sammanträdet en workshop uppdelad på fem olika grupper. Varje grupp har redovisat förslag till vilka risker som de anser bör föras in i internkontrollplanen. Förslagen var i stort sett samstämmiga. Utöver de risker som kommunstyrelsens ledamöter värderade högst har sektor styrning och stöd även valt att ta med risken ”löneskuld till medarbetare”.

Kommunens investeringar år 2020 uppgår till 224,8. Detta ger en positiv budgetavvikelse med 98,4 mnkr. Totalt föreslås ombudgeteringar och omdisponeringar som ökar 2021 års investeringsanslag med 27,3 mnkr. Därutöver ombudgeteras 44,6 mnkr av budgetöverskotten till år 2022 eller senare.

För fastighetsbolaget Gavlefastigheter i Gävle kommun AB redovisas investeringar, riktade mot kommunal verksamhet, med 352,7 mnkr år 2020. Det innebär en positiv budgetavvikelse med 117,4 mnkr. Investeringsanslagen för år 2021 föreslås utökas med 43,2 mnkr genom ombudgeteringar/omdisponeringar. Därutöver ombudgeteras 74,2 mnkr till år 2022 eller senare, varav 71,6 mnkr inom planperioden 2022-2024.

För bostadsbolaget AB Gavlegårdarna redovisas investeringar riktade mot den kommunal verksamhet, med 22,3 mnkr år 2020. Det innebär en negativ budgetavvikelse med 8,8 mnkr. Investeringsanslagen för år 2021 föreslås utökas med 10 mnkr genom ombudgeteringar/omdisponeringar.

Gävle Vatten AB har under år 2020 investerat för 232,9 mnkr, vilket innebär en negativ budgetavvikelse med 57,9 mnkr. Investeringsanslagen för år 2021-2024 föreslås vara oförändrad.

Budget för exploateringsprojektet Engesberg behöver utökas med investeringsram på 5,5 mnkr för byggnation av ersättningsbyggnader för Engesbergs camping i form av en servicebyggand och två stugor för uthyrning.

I bilaga, Finansrapport tertial 3, 2020.
Den av Kommunfullmäktige antagna finanspolicyn innehåller riktlinjer för kommunkoncernens tillgångs-och skuldhantering. I Finanspolicyn regleras att rapportering ska ske till Kommunstyrelsen i samband med delårs- och årsbokslut. Finansrapporten är en återrapportering till Kommunstyrelsen av tillgångs- och skuldförvaltningen per 31 december
2020.

Finanspolicyn utgör ett övergripande ramverk för den finansiella hanteringen inom Gävle kommunkoncern.

Kommunfullmäktige fattade 2020-12-14 beslut om utbyggd internbank (20KS337). Beslutet om utbyggd internbank skapar ett behov att revidera finanspolicyn. Den reviderade finanspolicyn ökar fokuset på hållbarhet samt effektivare skuldhantering inom kommunkoncernen. Ökad finansiell samverkan inom kommunkoncernen är av vikt för att dessa mål ska uppfyllas. Som ett led i ökad samverkan skapas ett finansråd.

Finanspolicyn är övergripande, därför behövs i senare skede en mer detaljerad instruktion för internbank och finansråd som beslutas av Kommunstyrelsen.

Kommunen och bolagen ska agera som en ansvarsfull aktör på finansmarknaden. Kommunkoncernens finansverksamhet ska harmonisera med kommunens övergripande strategi för miljömål och social hållbarhet. Kommunens kapitalanskaffning är den del av finansverksamheten som har störst omfattning och därmed störst möjlighet att påverka genom hållbar upplåning, t. ex. Gröna Lån. Om kommunen har överskott av kapital att placera, ska även dessa vara hållbara och ansvarsfulla.

Skuldhanteringen ska minimera upplåningskostnaderna och trygga finansieringen för kommunen och dess bolag på såväl lång som kort sikt. Kommunkoncernens upplåning sköts centralt av internbanken och beslut om upplåning samt finansiell riskhantering sker i samråd med bolagen i finansrådet. Den gemensamma externa skuldportföljen ska hanteras enligt riktlinjer i denna policy. Respektive bolags totala upplåning sker via nyttjande av deras respektive checkkredit på koncernkontot. Checkkontolimiten baseras på Kommunfullmäktiges årligen beslutade lånevolymer.

Den utbyggda internbanken kommer under 2021 och därefter, genom ökad finansiell samverkan, finansiera kommunkoncernen mer hållbart än tidigare. Effektivare låneadministration är en annan tydlig effekt av utbyggd internbank då de kommunala bolagen under tertial 2-2021 omvandlar sina respektive lån till krediter i koncernkontot.

Vi befinner oss sedan i mars 2020 i en global pandemi. Det har påverkat oss som kommun på många olika sätt, inte minst har det orsakat en högre sjukfrånvaro med ökad belastning på ordinarie personal men även våra vikarier. För andra har arbetsplatsen flyttat från kontoret till hemmet med stora arbetsmiljöutmaningar som följd, både psykiskt och fysiskt. Samtliga verksamheter har fått ställa om och tänka nytt

Efter en lugnare sommar och tidig höst tog den andra vågen full fart. Belastningen på våra medarbetare har under lång tid varit hög och det finns skäl att med hänsyn till kommunens arbetsmiljö erbjuda bättre förutsättningar och omfattning för återhämtning i närtid.

För att hantera dessa dagar behövs ett tydligt regelverk och för att omfattas ska medarbetaren arbeta minst 50%, varit anställd 1 november 2020 och ha en anställning om minst sex månader i oavbruten följd.

Dagarna föreslås vara tre lediga dagar per medarbetare och syftar till att ge möjlighet till återhämtning. Dagarna ska tas ut i så nära samband till den överbelastning som nu sker dock senast den 31 december 2021. Kommunstyrelsen uppdrar till förvaltningen att närmare föreskriva hur dessa dagar kan tas ut.

I kommunplan 2021 har en generell Coronareserv på 50 mnkr inrymts. Denna åtgärd beräknas till en kostnad av 16 mnkr i form av kostnader för vikarier vid frånvaro av personal som omfattas av beslutet. Finansiering av ledigheten ska ske genom avräkning mot budgetpost för Corona kostnader i efterhand.

Kommunstyrelsen beslutade 2009 att anta riktlinjer för omställningsåtgärder vid övertalighet och arbetsbrist i Gävle kommun.

Idag finns nya avtal och andra arbetssätt för att uppfylla syftet att begränsa övertalighet och uppsägningar och arbeta med omställning och trygga personalförsörjningen.

Sedan maj 2020 finns det ett nytt kompetens- och omställningsavtal (tecknat mellan Sveriges Kommuner och Regioner och dess parter). Avtalet syftar till att möta såväl verksamhetens kompetensförsörjningsbehov som verksamhetens och arbetstagarens behov av omställning och samtidigt minimera riskerna för arbetsbrist. I samband med antagandet av detta avtal har nya arbetssätt och rutiner tagits fram inom HR för att stötta verksamheterna i omställningsarbetet och aktivt arbeta med kompetensbristen. Tydliggöranden har även skett av vilka regler och åtgärder som behöver tas i beaktande vid en övertalighet.

Genom att löpande utveckla och förbättra delar i en medarbetares anställning, allt ifrån att attrahera nya medarbetare, rekrytera, introducera, behålla/utveckla så är det lika viktigt att även utveckla arbetet med ett bra avslut varför dessa delar ständigt behöver vara föränderliga och anpassas efter behov och därav anses dokumentets innehåll även av den anledningen inte längre vara aktuellt.  

Stiftelsen John Rettigs resestipendiefond är en av 15 donationsstiftelser som förvaltas av Kommunstyrelsen. I donationsurkunden står att:

”årligen en femtedel läggas till kapitalet och återstoden i form av utrikes resestipendier till lämpliga belopp genom Handelskammaren tilldelas skötsamma och intresserade unga män, tillhörande Gefle stad, som i främmande land vilja ytterligare utbilda sig för handel och industri”.

1980 togs ett permutationsbeslut från Kammarkollegiet som innebar att statuten ändrades för att även gälla kvinnliga sökanden.

Nu har Handelskammaren ansökt om att avsäga sig hanteringen av Stiftelsen John Rettigs resestipendiefond och deras önskemål är att Gävle kommun, som förvaltare av stiftelsen, ska överta all hantering.

Kommunstyrelsen fick i Kommunplan 2020 i uppdrag att verka för att teckna ett nytt samverkansavtal med Högskolan i Gävle. Ett avtal som kan svara mot kommunens och näringslivets stora kompetensbehov, samt säkerställa studenternas inflytande och påverkan i studentstaden Gävle.

Uppdraget har genomförts av Internationella kontoret, Näringslivsavdelningen i samarbete med Högskolan i Gävle och med kommundirektör Göran Arnell och pro-rektor Lars Bengtsson som styrgrupp.

Utifrån politiskt uppdrag 22 (Kommunplan 2020), Gävle kommuns kommunövergripande mål och strategier och Högskolan i Gävles Utbildnings- och forskningsstrategi samt enkät om samverkan genomförd i båda organisationerna (sektorer och bolag i Gävle kommun, akademier, strategiska forskningsområden och samverkansansvariga inom Högskolan i Gävle), har förslag till samverkansavtal med bilaga tagits fram och stämts av med respektive organisations tjänstemannaledningsgrupp (kommundirektörens ledningsgrupp i Gävle kommun och rektors ledningsgrupp, Högskolan i Gävle).

Syftet med avtalet är att stödja och främja både befintliga och nya former av samverkan. Avtalet tydliggör även styrning, uppföljning och kommunikation kring parternas samverkan.

Beslut om samverkansavtal tas i Gävle kommun av Kommunstyrelsen, via beredning i Näringslivsutskottet och genom rektorsbeslut på Högskolan i Gävle.

Coompanion Kooperativ Utveckling Gävleborg uppdrag är att främja entreprenörsskap som värnar om social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Coompanions basverksamhet har stöd från Tillväxtverket som villkoras med krav på regional och kommunal medfinansiering.

Coompanions verksamhet är en viktig del för differentieringen och utvecklingen av Gävles kommuns näringsliv De bidrar med avgiftsfri rådgivning och information inför, under och efter start av kooperativa
företag, och är ett komplement till andra aktörers rådgivning vid företagsstart.

 

Visit Hälsingland Gästrikland AB bildades 2014 som ett gemensamt utvecklingsbolag i syfte att utveckla Gävleborgs och respektive tilltänkt parts besöksnäring.

Efter förslag från dåvarande näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden beslutade kommunfullmäktige i Gävle kommun i december 2015 att Gävle kommun skulle inträda som delägare i bolaget med 25 %. Bolaget har idag fyra delägare.

Bolaget har under en följd av år haft såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska problem.

Vid ägarsamråd den 25 november 2020 konstaterades bl a att region Gävleborg inte längre kommer att finansiera en fortsättning av projektarbetet inom bolaget, att förutsättningarna för fortsatt verksamhet och inriktning förändrats och att det inte längre finns behov av ett fortsatt gemensamt ägande av bolaget.

Mot bakgrund av vad sålunda anförts föreslås kommunfullmäktige besluta att Gävle kommun är positiv till en avveckling av bolaget. Under avvecklingen kan ett antal frågor behöva hanteras vad gäller bla avtal och gemensamt ägd infrastruktur. Dessa frågor hanteras lämpligen av kommunstyrelsen och i de delar som innebär ren verkställighet på tjänstemannanivå.

Inom ramen för kommunstyrelsens internbudget finns medel avsatta för genomförande av åtgärder kopplade till det miljöstrategiska programmet 2021. Ansökningar för miljöåtgärder 2021 har skickats in till Styrning och Stöd, övergripande planering.

Följande kriterier gäller:

Gäller pilotprojekt och åtgärder som medför vidareutveckling och samverkan av det miljöarbete som bedrivs. Gäller ej linjearbete. Pengarna i MSP- budget är en driftbudget och kan användas till; projekt/åtgärder/tjänster/konsulter och finns att tillgå under ett budgetår. Ansökan får inte gälla pengar för investeringsmedel.

Ansökningarna har lämnats in till Övergripande planering, Styrning och Stöd där de har sammanställts och bedömts. Därefter har miljöstrategiska programmets programgrupp samt koncernledningsgruppen tagit del av ansökningarna och återkopplat synpunkter på bedömningarna. Slutligen har en sammanvägning och bearbetning genomförts, och resulterat i dokumentet ”Förslag på finansiering av miljöåtgärder 2021 från miljöstrategiska programmets budget 2.0”.

Gävle kommun är en av 32 kommuner med områden med socioekonomiska utmaningar. Under perioden 2018-2020 har Gävle kommun ansökt och beviljats statsbidrag motsvarande ca 11,1 miljoner kronor årligen. Statsbidraget syftar till att stärka kommunens långsiktiga arbete för att motverka segregation inom områdena utbildning, boende, arbetsmarknad och samverkan med civilsamhället.

För år 2021 finns möjlighet för Gävle kommuns att ansöka om 4 321 000 sek. Krav på medfinansiering motsvarar 10 % av tilldelat statsbidrag.

Kommunstyrelsen föreslås besluta att till myndigheten för Delegationen mot segregation ansöka om stadsbidrag om 4 321 000 sek och att medlen fördelas enligt nedan:

Integrera områden med socioekonomiska utmaningar
3 371 000 sek:
Utifrån att Gävle kommun behöver fördjupa arbetet med att minska och motverka segregation för att integrera områden med socioekonomiska utmaningar med områden med gynnsammare socioekonomiska förutsättningar föreslås att 3 371 000 sek riktas till åtgärder inom ramen för detta arbete. Initialt kommer arbetet kräva insamling av socioekonomiska data, relevanta statistiska underlag samt inventering av pågående utvecklingsarbeten och åtgärder. Utifrån analys och bedömning kommer åtgärder och insatser utformas i syfta att minska och motverka segregation. Arbetet ska omfamna boendemiljöer, utbildning, trygghet, sysselsättning, en aktiv fritid och ska ske nära civilsamhället och de boende i området.

Rörelsesatsningen 400 000 sek

Rörelsesatsningen i skolan har under 2020 bedrivits med stöd av statsbidraget Delmos i skolor med socioekonomiska utmaningar. Andersbergsskolan är en av de berörda skolorna och de sökta medlen avser finansiera åtgärder för att vidmakthålla och utveckla de påbörjade insatserna i området. Insatserna har bestått av rastaktiviteter och utveckla samverkan med föreningslivet i stadsdelarna. Rörelsesatsningen har genomförts i samverkan med Rädda barnen och RF-SISU.

Föräldrastöd Ulvsäterskolan, kunskapsspridning 250 000 kr:

Under 2020 har Gävle kommun, genom sökta medel från Länsstyrelsen Gävleborg, genomfört en föräldrastödsutbildning riktad till utrikesfödda föräldrar. Syftet har varit att utveckla samverkan mellan föräldrar och skolan med perspektivet att främja barnens skolgång. Arbetet har utmynnat i ett metodmaterial och medlen avser att under 2021 och 2022 stödja kunskapsspridning till fler skolor i Gävle kommun.

Äldrevänlig kommun 300 000 kr:

Sedan augusti 2019 är Gävle kommun medlem i WHOs nätverk för Äldre vänliga städer. Arbetet drivs som ett projekt och under 2020 genomfördes en baslinjemätning där seniorer fått besvara en enkät med frågor inom olika områden exempelvis transporter, vård och omsorg, information, boende och delaktighet. Under pandemin utvecklades stödlinje Corona där seniorer kan ringa in för att få stöd med inköp och apoteksärenden. Stödlinjen erbjuder även stödjande samtal utifrån ensamhet och oro. Under 2021 kommer handlingsplaner till baslinjemätningen att utformas tillsammans med engagerade seniorer. Medlen avser finansiera fortsatta insatser under 2021 för äldrevänlig kommun.

Samhällsbyggnadsnämnden har väckt ärendet om Mobilitetsnorm till fullmäktige. Mobilitetsnorm för Gävle kommun har tagits fram i syfte att ersätta Parkeringstal för cykel och bil, som är kommunens gällande parkeringsnorm. Gällande parkeringstal togs fram i samband med Gävle kommuns Parkeringspolicy, båda dokumenten är antagna av Kommunfullmäktige 23 februari 2015. Mobilitetsnormen innehåller riktlinjer för parkering och andra mobilitetslösningar i detaljplaner och bygglov. Mobilitetsnormen kommer att gälla tillsammans med parkeringspolicy från 2015.



I mobilitetsnormen har även parkeringstalen och standardkrav på parkeringar reviderats och kompletterats.



Efter att ärendet har behandlats i samhällsbyggnadsnämnden har antagandehandlingen förtydligats med skrivning gällande Boverkets byggregler (BBR) i avsnitt 3.1.

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra centrumfunktioner såsom bibliotek, samlingslokaler, café och handel inom kvarteret Gefle Vapen. Detaljplanen syftar även till att reglera in delar av omkringliggande gator som allmän plats med kommunalt huvudmannaskap.

Planområdet ligger centralt i Gävle samt inom riksintresseområde för kulturmiljövården Gävle Stad. Bebyggelsen inom planområdet ska samspela väl med platsens kulturhistoriska värden och representera en hög arkitektonisk kvalitet. Detaljplanen syftar till att säkerställa att tillkommande bebyggelse inom planområdet inte påverkar omgivande bebyggelse/konstruktioner/anläggningar negativt till följd av markarbeten/grundläggning. Detaljplanens genomförande ska representera ett robust och långsiktigt hållbart byggande. Inom planområdet avses strandskydd upphävas för mark som saknar betydelse för strandskyddets syfte.

Detaljplanen handläggs enligt reglerna för utökat förfarande, plan- och bygglagen 5 kap 7§.

Samhällsbyggnadsnämnden har väckt detaljplanen till kommunfullmäktige för antagande. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för nya bostäder intill befintligt bostadsområde i Hille. Planförslaget innebär att cirka 10 lägenheter kan uppföras inom området. Ambitionen med förtätningen är att nytillkommen bebyggelse ska harmoniera med befintlig bebyggelse och landskapsbild genom att tillvarata områdets höga kulturmiljövärden.

Detaljplanen har handlagts enligt utökat förfarande, plan- och bygglagen 5 kap. 7§. Detta eftersom översiktsplanen innehåller restriktioner för nybebyggelse inom ett område som har bedömts ha ett mycket högt kulturhistoriskt värde.

Exploatören är ägare till fastigheten Sätra 108:23 samt fastigheten Sätra 64:5 i Gävle kommun och avser att uppföra bostäder, lokaler för centrumändamål, vård och omsorgsboende, p-hus och förskola inom det område som ingår i exploateringsområdet, enligt bilaga 1, och i förslag till detaljplan för Sätra 64:5 med flera Gavlehov Västra etapp 2 enligt bilaga 2.

Kommunstyrelsen har tidigare godkänt exploateringsavtal inom området Gavlehov Västra.

Den totala kostnaden för utbyggnad av allmän plats inom Gavlehov Västra etapp I och II är kostnadsberäknad till ca 29 Mkr. Exploatörerna, (fastighetsägarna) bekostar allmän plats. Varje exploatör bidrar med den summa som motsvarar kostnaden och nyttan för deras fastighet, det regleras i exploateringsavtal. Kommunägda fastigheter har inget exploateringsavtal, där dras kostnaden för allmän plats från försäljningsintäkten från byggrätter.

Kostnadsfördelningen av allmän plats (gata, gång- cykelväg och park) är 29 Mkr och är fördelade enligt följande:

Gävle kommun, etapp I 5,6 Mkr

Rosewood AB, exploateringsavtal, etapp I 12,7 Mkr

Palisander AB, exploateringsavtal, etapp I 3,2 Mkr

Fastpartner Skolfastigheter AB, exploateringsavtal, etapp II 6,7 Mkr

Fastpartner Sätra AB, exploateringsavtal, etapp II 0,96 Mkr

Totalt ca 29 Mkr





I de båda exploateringsavtalen avseende etapp II: exploateringsavtal mellan Gävle kommun och Fastpartner 108:23 AB och exploateringsavtal mellan Gävle kommun och Fastpartner Skolfastigheter AB, har det smugit sig in några skrivfel under punkt 8.

Den totala kostnaden för utbyggnad av allmän plats ska vara 29 Mkr (och inte 22 Mkr, vilket var summan i etapp1).

Vidare under samma punkt ska den totala kostnaden för gata vara 21 Mkr (och inte 13 Mkr).

Dessa skrivfel påverkar inte det belopp som Fastpartners bolag ska betala för den allmänna platsen och som regleras i exploateringsavtalen, dvs 6,7 Mkr respektive 0,96 Mkr.

Ärendet är brådskande då samhällsbyggnadsnämnden inte kan anta detaljplanen förrän avtalen har godkänts.

Inom exploateringsprojektet Ersbo syd etapp 2 ingår att sälja verksamhetsmark. Företaget Reximotor AB (org.nr 559124-5625) undertecknande den 9/10 2020 marköverlåtelseavtal i syfte att köpa ca 1 hektar mark. Företaget meddelade i slutet på december 2020 att de önskade häva avtalet.

Det finns ett stort antal intressenter i kö för att köpa mark på Ersbo varav ett hävande av marköverlåtelseavtalet har bedömts möjligt. Reximotor AB ska i samband med hävande av avtalet betala 2% av den totala köpeskillingen till kommunen för kommunens nedlagda kostnader i ärendet. Detta motsvarar en kostnad på 80 000 kr.

Inom exploateringsprojektet Ersbo syd etapp 2 ingår att sälja verksamhetsmark. W.D. Sweden AB (org.nr 559137-3906) undertecknande den 9/10 2020 marköverlåtelseavtal i syfte att köpa ca 1 hektar mark. Företaget har därefter meddelat att de vill häva avtalet. Det finns ett stort antal intressenter i kö för att köpa mark på Ersbo varav ett hävande av marköverlåtelseavtalet har bedömts möjligt. W.D. Sweden AB ska i samband med hävande av avtalet betala 2% av den totala köpeskillingen till kommunen för kommunens nedlagda kostnader i ärendet. Detta motsvarar en kostnad på 80 000 kr. 

Inom exploateringsprojektet Ersbo syd etapp 2 ingår att sälja verksamhetsmark. Lagerbolaget C 1296 AB (org.nr 559283-0649) är tilldelad mark om ca 17 700 kvm (1,77 ha). Köpeskillingen baseras på markens areal med följande prissättning:

-          400 kr per kvm tomtyta för de första 10 000 kvm, därefter 300 per kvm för resterande tomtyta

Ovan ger en köpeskilling om ca 6 310 000 kronor. Villkoren för överlåtelsen regleras i marköverlåtelseavtalet med tillhörande kartskiss.

Inom exploateringsprojektet Ersbo syd etapp 2 ingår att sälja verksamhetsmark. Skogmur 3:1 AB (org.nr 559300-2149) är tilldelad mark om ca 19 000 kvm (1,9 ha). Köpeskillingen baseras på markens areal med följande prissättning:

-          400 kr per kvm tomtyta för de första 10 000 kvm, därefter 300 per kvm för resterande tomtyta

Ovan ger en köpeskilling om ca 6 700 000 kronor. Villkoren för överlåtelsen regleras i marköverlåtelseavtalet med tillhörande kartskiss.

Fortifikationsverket har förvärvat bergrummet i Järvsta (Järvsta 16:74, 3D-fastighet). För att fortifikationsverket ska kunna nyttja bergrummet så som tänkt vill de även förvärva marken ovanför bergrummet som ligger på Järvsta 16:10. Den marken är idag detaljplanelagd som naturmark och för att Fortifikationsverket ska kunna förvärva marken krävs att detaljplanen upphävs. Till grund för Fortifikationsverkets ansökan om upphävande av detaljplanen ligger detta markanvisningsavtal. Det säkrar att Fortifikationsverket får förvärva marken av Gävle kommun om detaljplanen kan upphävas.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-02-24, §24, väckte Måns Montell (M) rubricerad motion. Yttranden över motionen har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden, AB Gavlegårdarna och Näringslivsavdelningen, Styrning och stöd.

I motionen föreslås att bostadsförturen som togs bort 1 januari 2020 ska återinföras och att återinförandet ska ske i dialog med näringslivet kring kriterierna och processen. I de yttranden som finns över motionen beskrivs skälen för att den dåvarande bostadsförturen för bristyrken togs bort. I sammanhanget är det dock relevant att nämna att ansökan om förtur av medicinska skäl eller social utsatthet fortsatt finns kvar.

Förtur i bostadskön på grund av arbete erbjuds idag av inte fler än 35 procent av landets kommuner och de kommuner som erbjuder bostadsförtur på denna grund är i de allra flesta fall kommuner som till sin storlek är befolkningsmässigt mycket mindre än Gävle kommun. Bland de kommuner som de senaste åren rankats högt på Svenskt Näringslivs kommunrankning av företagsklimatet så erbjuder i princip ingen av dessa kommuner en särskild näringslivsförtur.

En förutsättning för att överhuvudtaget erbjuda förturer är att kunna hantera dem med så korta handläggningstider som möjligt, och därmed resursmässigt prioritera insatsen framför andra serviceinsatser för att underlätta för näringslivet. Ett skäl till att näringslivsförturen togs bort var att det bedömdes ge en låg nytta och effekt, i förhållande till den administration och resurser som insatsen kräver. Ett exempel på det är att många av de som erbjudits förtur tackar nej till den bostad som finns att tillgå och löser boende på egen hand. Mellan 2016–2019 minskade till och med ansökningarna om bostadsförtur för bristyrken.

Näringslivsavdelningen konstaterar i sitt yttrande att näringslivsförturen inte varit avgörande för någon ny företagsetablering i kommunen, men mer kan ha en betydelse i rekryteringsprocesser för enskilda företag. Det finns också en svårighet i att utforma tydliga regler som träffar reella bristyrken, då de regler som var baserade på Arbetsförmedlingens definition av bristyrken missade andra bristyrken som inte anmälts till dem. Sannolikt är det svårt att utforma en annan och mer restriktiv avgränsning, även om nya regler tas fram.

Grundproblemet är dock, vilket Gavlegårdarna lyfter i sitt yttrande, den rådande bostadsbristen som finns såväl i Gävle kommun som i majoriteten av Sveriges kommuner. Även om det byggs nya bostäder i hög takt i kommunen idag så har vårt kommunala bostadsbolag få vakanser. För den som inte har lång kötid bakom sig eller saknar ekonomiska möjligheter att köpa en bostad är det svårt att ta sig in på bostadsmarknaden, oavsett om du redan bor i Gävle idag eller om du flyttar in. När det finns få lediga bostäder att hyra och olika typer av förturer så gör även bostadsbristen i sig att det är än viktigare att prioritera vilka typer av förturer som kommunen ska erbjuda.

I kommunstyrelsens näringslivsutskott pågår ett övergripande utvecklingsarbete kring kommunens arbete med etableringsprocessen. I den genomlysning som sker ingår också dialog med näringslivet kring företagens behov. I det arbetet behöver olika insatser vägas mot varandra så att det kommunen lägger resurser på också ger störst nytta för att arbetsgivare lokalt eller som vill etablera sig ska få tag på de kompetenser de behöver. Majoriteten ser med denna bakgrund inte att den tidigare förturen ska återinföras. Om någon annan form av mer restriktiv förtur ska tas fram ingår redan i den genomlysning som pågår. Men Majoriteten är inte beredda att låsa fast oss i prioriterade insatser innan det pågående arbetet har färdigställts i dialog med näringslivet.

E-petitionen har inkommit och uppnått 50 röster. Yttranden över e-petition har inkommit från Säkerhetsenheten, Styrning och stöd.

Gävle kommun har via politiska beslut och prioriteringar höga ambitioner när det gäller arbetet för att stärka den lokala livsmedelsproduktionen för att bidra till en högre självförsörjningsgrad. I det uppdaterade Miljöstrategiska programmet berörs arbetet för livsmedelsproduktion på flera områden.

Inom ren och giftfri vardag är en målsättning att en betydande andel av maten i Gävle kommun ska vara närproducerad. Även svenskt-ekologiskt, svenskt eller ekologiskt ska prioriteras. Offentlig upphandling är ett väldigt viktigt verktyg kommunen aktivt använder för att bidra till det via upphandlad mat till förskolor, skolor och äldreomsorg. Kommunen ska också möjliggöra att regionala livsmedelsproducenter kan vara med och ge anbud i upphandlingarna och det finns målsättningar i det miljöstrategiska programmet om att öka både lokalproducerad och svenskproducerad mat. Ett exempel på hur detta följs upp är att krav ställts i upphandlingen för skolmaten att leverantörerna ska redovisa för kommunstyrelsen hur de främjar den lokala matproduktionen.

Insatser görs även för att värna jordbruksmarken i vår kommun. Kommunägd betes och slåttermark ska till exempel öka, liksom ekologiskt odlad åkermark och jordbruksmark. Stor försiktighet iakttas för att undvika byggnation på jordbruksmark och vid planering av infrastrukturåtgärder ska större hänsyn tas till areella näringar och livsmedelskedjans transporter.

I den klimatfärdplan som är under framtagande kommer ytterligare åtgärder på området arbetas in för att uppnå flera av de målsättningar som finns i det miljöstrategiska programmet. Majoriteten delar bilden att det är viktigt med en hög självförsörjningsgrad och ökad lokal livsmedelsproduktion, vilket också avspeglar sig i de höga målsättningar som kommunen har på området och insatserna i det kommunen har rådighet över.

I yttrandet över E-petitionen så tydliggör säkerhetsenheten att kommunen inte ensamt ansvarar för att säkra tillgången till livsmedel utan att det ytterst är ett nationellt ansvar. Men just vid en kris/extraordinär händelse finns också en viss planering för att ha beredskap att förse delar av befolkningen med mat. Att vårt matavfall idag används för att producera biogas till lokaltrafiken är också viktigt ur beredskapssynpunkt, eftersom det gör oss mindre sårbara för kriser som stängda gränser eller internationella konflikter kring drivmedel.

En erfarenhet under coronakrisen har varit att modellen med ledning och beslut genom ordinarie styrning är att föredra framför att införa ytterligare beslutsled. Majoriteten ser därför inte ett behov av att arbeta precis i den form som e-petitionen föreslår och arbeta genom en särskild kommunal krisgrupp. Däremot så ingår i det ordinarie arbetet med att främja lokal livsmedelsproduktion en nära samverkan med till exempel Länsstyrelsen, Region Gävleborg, det lokala näringslivet, föreningslivet och att involvera medborgarna. Både för att stärka individernas handlingsberedskap och samhällets för en ökad lokal livsmedelsproduktion.

1. Information om kommunens och bolagens årsresultat 2020 Föredragande: Martin Svaleryd, ekonomidirektör
2. Information om kommunens IT-system och IT-säkerhet Föredragande: Anders Olsson, IT- och utvecklingschef