Möte 2021-10-26

1–30 september var det ansökningsperiod för 6 av Kommunstyrelsens stiftelser. Det inkom 82 ansökningar, från 41 olika personer/organisationer, vilket innebär att de flesta skickade in ansökningar till fler än en stiftelse. Det beror troligtvis på att stiftelserna har snarlika ändamål.

Till nästa år kommer vi därför ändra något i rutinerna och i stället för att ha en e-tjänst för varje stiftelse ska vi endast ha en gemensam e-tjänst för alla kommunstyrelsens sex donationsstiftelser som har ansökningsperiod under september. Det resulterar i att vi får färre ansökningar att administrera samt att vi kan bevilja medel ur den stiftelse där statuten stämmer bäst överens med ansökans ändamål. Men det är först nästa år.

Ett förslag till beslut om årets fördelning har gjorts utifrån stiftelsernas urkunder och de ansökningar som har kommit in i respektive stiftelse. Viktigt att komma ihåg är att donationsstiftelserna endast förvaltas av Gävle kommun, det är inte Gävle kommun som bestämmer vilka ändamål som pengarna ska delas ut till. Vi måste därför noga läsa stiftelsernas statut och dela ut pengarna till de ansökningar och ändamål som stämmer bäst in på stiftelsens statut.

Kommunfullmäktige beslutar 25 oktober 2021 om att kommunstyrelsen övertar samtliga personaladministrativa handlingar från nämnderna upprättade innan den 1 januari 2019. Handlingarna kommer att digitaliseras till elektroniska personalakter.

De originalen i de fysiska personakterna föreslås nu gallras efter att de digitaliserats för att undvika dubbla arkiv och för att frigöra utrymme för annan verksamhet i det som nu är arkivet.

De digitala handlingarna kommer slutarkiveras i kommunens E-arkiv.

Kommunstyrelsen beslutar om samtliga projekt som tar del av värdeöverföringsmedlen efter beredning i Sociala hållbarhetsutskottet. I det bilagda finansieringsförslaget för 2022 framgår de projekt som föreslås finansieras av värdeöverföringsmedel under 2022.

Värdeöverföringsmedel för 2022 är 16 000 000 kr men på grund av att alla projektmedel inte förbrukats under 2018-2020 så finns ytterligare 2 576 000 kr att disponera. Finansieringsförslaget omfattar projekt under 2022 för 17 190 000 kr

Bakgrund
2015 skedde flera stora förändringar i upphandlingslagstiftningen, bland annat rörande direktupphandlingar (hädanefter DU). Syftet från lagstiftaren var att förenkla för både upphandlande myndighet och anbudsgivare samt att förändringen skulle gynna mindre företag och underlätta för affärer med offentligheten. De större förändringarna avseende DU var att DU-gränsen höjdes från tidigare ca 200 000 till dåvarande ca 550 000kr samt att ett dokumentationskrav på DU över 100 000 infördes.

Gävle kommuns nuvarande rutin drevs fram av Inköp Gävleborg som en gemensam DU rutin för medlemskommunerna där DU över 100 000kr ska annonseras (i upphandlingssystemet kommers). Utöver det antog Gävle kommun även att DU under 100 000 ska dessa efter-registreras (i upphandlingssystemet kommers) med syfte att öka kontrollen på kommunens direktupphandlingar.

Huvudargumentet för rutinen var att annonseringen skulle gynna lokala leverantörer samt kravet på annonsering skulle stödja kommunen med dokumentationskraven.

De problem som framkommit efter att rutinen gällt ett antal år är att

• Annonseringsplikten skapar tung administration både för beställare och leverantör, samt saktar oftast ner processen
• Annonseringsplikten kräver också högre kompetens av/hos beställaren och leverantör både i kring IT/system och LOU för att utföra en DU
• Annonseringsplikten försvårar därmed möjligheten att verksamheterna själva utför DU vilket ökar belastningen på Inköp &Upphandlings-enheten på Styrning & stöd och tar tid från större upphandlingar
• Annonseringsplikten, och kravet på efterregistrering driver licenskostnader för kommunen
• Annonseringsplikten/rutinen har inte gynnat mindre/lokala leverantörer

Därmed har ett nytt förslag på rutin tagits fram med syftena att

Vara mer ändamålsenlig genom:
o Enklare förfarande/lättare att förstå för beställare
o Färre begrepp och nivåer att lära för beställare
o Minskad administration och ökad effektivitet
o Öka möjligheten för verksamheten att utföra korrekta köp själva

• Förbättra kontroll/uppföljning
• Minska licenskostnader

Detta uppnås genom att med ett beställarperspektiv skapa ”en sammanhållen process” för beställaren när de ska köpa varor och/eller tjänster till sin verksamhet med få beloppsgränser att lära/hålla reda på med en enkelt själv illustrativ e-tjänst till stöd som uppfyller likväl lagkrav som kommunens krav på kontroll och uppföljning utan licenskostnader.

Gävle kommun växer och har ett kommunövergripande mål om ett påtagligt förbättrat företagsklimat.

Gävle företagarföreningar är en samling lokala företagarföreningar på olika geografiska platser i Gävle kommun, varav flera finns inom industri- och verksamhetsområden.

Gävle kommun ser ett stort värde i att det finns lokala företagsgrupper som kommunen kan ha som samtals- och dialogpart. Dialog mellan kommunen och representanter för det lokala näringslivet skapar möjlighet att utveckla det lokala företagsklimatet i kommunen i allmänhet och inom vissa geografiska områden i synnerhet. Eftersom Gävle Företagarföreningar idag finns representerade på flera platser är de därför en naturlig och viktig samarbetspartner för Gävle kommun.

Då det både från Gävle kommuns och Gävle Företagarföreningars sida finns ett intresse av starka lokala föreningar, med många medlemmar, som representerar sina respektive geografiska platser på ett effektivt sätt, har parterna för avsikt att utveckla.

Gävle kommun vill därför stötta Gävle Företagarföreningar i deras arbete med att stärka de lokala föreningarna med ett föreningsbidrag på 200 000 kr per år under avtalsperioden.

Föreningsbidraget ska nyttjas för att möjliggöra:

Effektiv informationsspridning och informationsinhämtning till medlemmar

Marknadsföring och information för att attrahera nya medlemmar

Hantering av kostnader i samband med informationsarbete, administration och mötesdeltagande

Gävles Företagarföreningar kommer att bilda en ekonomisk förening som kommer att verka som avtalspart för samarbetsavtalet med Gävle kommun och kommer att underteckna avtalet när den ekonomiska föreningen är bildad.

Som ekonomisk förening äger Gävle Företagarföreningar rätt och ansvar att fördela pengarna mellan de lokala föreningarna samt inom de områden som föreningsbidraget kan nyttjas för.

Avtalsperioden är 2021–2025 men ska årligen följas upp och förnyas i beslut i Gävle kommuns kommunstyrelse. Avtalets innehåll ska ses över årligen av parterna och kan revideras under avtalsperioden om båda parter är överens.

Som ett led i att utveckla samarbetet mellan Gävle kommun och Gävle företagarföreningar utses en resurs på näringslivsenheten för regelbunden och sammanhållen dialog mellan parterna.

Brf Vesslan är innehavare till tomträtten till fastigheten Sätra 30:1 i Gävle kommun. På tomträtten finns totalt 47 st radhus. Tomträttens belägenhet framgår av karta, se kartbilaga.

Brf Vesslan har nu framfört önskemål att tomträtten till fastigheten Sätra 30:1 skall dödas så att föreningen därefter kan köpa fastigheten Sätra 30:1. Livsmiljö Gävle har upprättat handlingar som innebär att kommunen först överenskommer med tomträttshavaren att tomträtten skall dödas och att Brf Vesslan därefter köper fastigheten Sätra 30:1 för en köpeskilling om 12 408 000 kronor. Tomträtten kan dödas med stöd av Samhällsbyggnadsnämndens delegation. För försäljning av fastigheten krävs dock beslut av kommunstyrelsen.

Beslut om Kommunplan med årsbudget 2022 och utblick 2023 – 2025 med ekonomiska ramar, avkastningskrav, kommunövergripande mål, ägardirektiv och uppdrag kommer att fattas av Kommunfullmäktige i november 2021. När beslut om kommunplan fattas före november månad innehåller beslutet om Kommunplan även beslut om skattesats för kommande år. Med anledning av detta, 11 kap, 8 §, KL, föreslår kommunstyrelsen om beslut av skattesats för år 2021 i ett eget ärende.

Skattesatsen föreslås oförändrad från år 2021.

Enligt 4 kap. 29 § KL får kommuner ge politiska partier ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd). Syftet är att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Stödet får endast ges till politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Huruvida partiet är representerat i fullmäktige regleras i 14 kap. vallagen. Partiet är representerat om man fått ett mandat för vilket en vald ledamot är fastställd.

Vidare föreskriver 4 kap. 30 § KL att kommunen ska besluta om omfattningen och formerna för partistödet (ett s.k. partistödsreglemente). Fullmäktige har tidigare antagit regler om kommunalt partistöd.

Det ankommer på fullmäktige att minst en gång per år besluta om att partistöd ska betalas ut. Beslut om partistöd ska, enligt 4 kap. 31 § 1 st. KL, innehålla krav på att mottagaren av partistödet årligen lämnar in en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin.

Redovisningen ska avse perioden 1 januari till och med 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Utöver redovisningen ska partiet utse en särskild granskare med uppdrag att upprätta en granskningsrapport. Av granskningsrapporten ska följa om partiets redovisning ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Om redovisning och granskningsrapport enligt 4 kap. 31 § 2 st. KL inte lämnas in inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år.

Samtliga partier har lämnat in sin redovisning och granskningsrapport avseende partistöd för år 2019 i rätt tid. Något hinder mot utbetalning av nytt partistöd för år 2022 föreligger därför inte.

Partistödets storlek år 2022

Partistödet består av 2 delar. Beräkningar som avser prisbasbelopp beräknas på beloppet före det år stödet avser (för 2021: 47 600kr). Del 1 är ett fast stöd som är lika stort som prisbasbeloppet. Del 2 är ett mandatstyrt stöd. Det mandatstyrda beloppet fås fram genom att multiplicera antalet ordinarie mandat i fullmäktige med 1,1 prisbasbelopp (för 2021 är 1,1 prisbasbelopp 52 360kr).

Formeln för att räkna ut partistödets storlek år är då
Prisbasbelopp + (1,1 prisbasbelopp * antalet mandat i fullmäktige)
Totalt partistöd kommer då att fördelas enligt följande:

• Arbetarpartiet-Socialdemokraterna 1 147 160 kr (21 mandat).
• Centerpartiet 257 044 kr (4 mandat).
• Liberalerna 309 405 kr (5 mandat)
• Kristdemokraterna 204 683 kr (3 mandat)
• Miljöpartiet de gröna 204 683 kr (3 mandat)
• Moderaterna 675 932 kr (12 mandat)
• Sverigedemokraterna 623 571 kr (11 mandat)
• Vänsterpartiet 361 766 kr (6 mandat)

Bestämmelsen om kommunal tillstyrkan av vindkraftsanläggningar har fått kritik bland annat för att den saknar beslutskriterier, krav på motivering och bestämd tidsgräns för att fatta beslutet. Det har lett till att regeringen tillsatt en särskild utredare för att utreda förutsättningarna för att upphäva bestämmelsen. Utredningen gavs också i uppdrag att lämna förslag på hur bestämmelsen kan tas bort och hur det kommunala inflytandet kan tillgodoses på annat sätt. I uppdraget ingick även att bedöma alternativa förslag ifall bestämmelsen inte kan tas bort. Detta med målet att göra miljöprövningen av vindkraftsanläggningar mer rättssäker och förutsägbar.

Kommunens yttrande ställer sig positiv till förslaget som ger kommunen stort inflytande i mark- och vattenanvändning. Förslaget hänvisar kommunens ställningstagande i översiktsplanen som stöd för kommunens beslut avseende lokalisering men öppnar även för möjlighet att ställa krav på utformning såsom verkens höjd och antal verk inom utpekat område.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-06-15, §27, väckte Tord Fredriksen (V) och Seppo Laine (V) rubricerad motion. Yttranden över motionen har inkommit från Gävle Energi och Gavlefastigheter.

I motionen föreslås att Gävle Energi AB ska ta ledningen för att installera solceller för elproduktion på varje tillgängligt tak på kommunens byggnader.

För att framgångsrikt klara omställningen till ett samhälle oberoende av fossil energi behöver mer lokal fossilfri energi produceras. När nyttjandet av fossil energi fasas ut så kommer därför användningen av andra energislag att öka. Solenergi är en av flera lösningar för att bidra till en klimatsmart energianvändning och samtidigt nyttja befintliga takytor på kommunala byggnader. I det nyligen antagna Miljöstrategiska programmet 2.0 är en målsättning att av Gävle kommunkoncerns elanvändning 2035 ska minst 10% produceras från solceller.

Gävle Energi beskriver i sitt yttrande att nuvarande ägardirektiv tillsammans med mål i det Miljöstrategiska programmet ger ett ramverk för investeringar i solceller på lämpliga tak för fastighetsägare. Både Gavlefastigheter och Gävle Energi beskriver i sina yttranden att alla tak på kommunala fastigheter inte passar för investering i solceller. Det som är avgörande är till exempel taklutning, husets placering och skuggning. En annan aspekt är att på större fastigheter behöver egenanvändningen av el vara relativt hög.

För att på affärsmässig grund ta fram och installera solceller på de ytor i kommunen som har bäst förutsättningar har Gävle Energi och Gavlefastigheter tillsammans arbetat fram ett så kallat PPA-koncept (Power-Purchase Agreement) som innebär att Gävle Energi tar investeringskostnaden och kunden i form av Gavlefastigheter betalar sedan ett beräknat pris för producerad el. Samverkansavtalet för detta har sedan yttrandena inkom inte bara färdigställts utan har också börjat implementerats för en rad fastigheter. Några exempel är Konserthuset, Hemlingborgs skola, Brynässkolan och Bergby centralskola.

Sammanfattningsvis är bedömningen att det befintliga arbetet för att öka andelen solceller på kommunala fastigheter redan bedrivs i den riktning som motionen föreslår.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2021-06-21, §39, väckte William Elofsson (M) och Pekka Seitola (M) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från enheten övergripande planering, Styrning och stöd.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige ska besluta att alltid använda möjligheten att avstyrka ansökningar om byggnation av vindkraft till havs inom Gävle kommuns planeringsområde och motverka havsbaserade vindkraftverk som är närmare än 50 km från närmaste kust eller skärgård. Motionen berör därmed två olika delar, dels hantering av ansökningar om att anlägga vindkraft inom Gävle kommun, dels användningen av havet utanför kommunens territorium.

All energiproduktion innebär någon form av påverkan på sin närmiljö eller på vårt klimat. Platsen för ny energiproduktion övervägs därför noga och omgärdas av en omfattande tillståndsprocess. För att framgångsrikt klara omställningen till ett samhälle oberoende av fossil energi och stärka industrins konkurrenskraft behöver ny fossilfri energi tillföras till elnätet.

Många olika faktorer behöver sammanfalla för att en plats ska anses lämplig för energiproduktion via vindkraft till havs. Det handlar om försvarsintressen, naturvärden, djur- och fågelliv, påverkan på omgivande miljöer och friluftsliv, närhet till det nationella elstamnätet, riksintresse för yrkesfiske och vattendjupet, för att nämna några faktorer. Det gör att avstånd från kust och skärgård inte är ensam aspekt för om en plats utifrån sina förhållanden kan anses lämplig framför andra områden. De områden längs kommunens kustband som är utpekade som riksintressen för vindbruk anses ur ett nationellt perspektiv vara särskilt lämpliga för att bidra till en trygg energiförsörjning och möta behov av ny energiproduktion i vårt område.

Majoriteten motsätter sig inte vindkraftsetableringar som ligger 50 km eller längre från kustlinjen, men det är marknadens aktörer som själva bedömer vilka områden de vill ansöka om att etablera vindkraft på. Vid ansökningar 50 km från kusten har dessutom Gävle kommuns territorialgräns passerats, vilket gör att kommunen inte kan påverka hur havet där används.

I Energimyndighetens vägledning för kommuner som tagits fram tillsammans med Naturvårdsverket och SKL, nuvarande Sveriges kommuner och regioner SKR tydliggörs roller i planerings- och tillståndsprocessens olika delar vid ansökan om att anlägga vindkraft. Kommunen ska vid tillstyrkan eller avstyrkan bedöma om vindkraftsetablering på platsen utgör en lämplig vatten- och markanvändning, med grund i kommunens översiktsplan. Innan beslut om avstyrkan eller tillstyrkan av en ansökan ges kommunen även möjlighet att yttra sig och som part lämna synpunkter på ansökan.

Gävle kommun har i sina yttranden över hittills inkomna ansökningar särskilt lyft fram behovet att värna de tysta områden som identifierats längs kusten och de områden som i kommunens översiktsplan pekats ut som särskilt värdefulla för friluftslivet. Utifrån närheten till Axmar Bruk lyfts även behov av hänsyn till Axmar Bruk som riksintresse för kulturmiljö och ett besöksmål under utveckling. Gävle kommun har även lyft fram att sökande företag behöver redovisa om bullernivå från vindkraftverk i dessa områden kan utgöra en intressekonflikt och om så är fallet, vilket åtgärder som vidtas för att inte nå en ljudnivå som överstiger 35dBA ekvivalent. Utöver detta bedöms att mer fossilfri el som lokalt tillförs till elnätet gynnar Gävle Hamn i sin roll som ett fortsatt viktigt logistiknav i Mellansverige.

Gävle kommun har även yttrat sig över Havs- och vattenmyndighetens förslag till regeringen om ”Havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet”. Där har Gävle kommun betonat att förslaget tydligare behöver beskriva osäkerheterna i att kunna få ett tillstånd att anlägga vindkraft på de platser som pekats ut som riksintresse där det också finns höga naturvärden i området.

Sammanfattningsvis bör möjligheten att avstyrka ansökningar om att anlägga vindkraft innan de avgörs av Mark- och miljödomstolen bedömas från ansökan till ansökan. Det är därför inte önskvärt att generellt besluta om att alltid nyttja det kommunala vetot enbart baserat på ett visst avstånd från kusten. Detta då det är många olika faktorer som påverkar om en plats är lämplig eller inte för energiproduktion via vindkraft. Gävle kommuns havsplaneringsområde sträcker sig ca 2,2 mil ut till territorialgränsen. Kommunen har därför ingen beslutanderätt över användningen av havet 50 km eller längre ut från kusten.

E-petitionen har inkommit och uppnått 50 röster. Yttrande över e-petitionen har inkommit från Enheten övergripande planering, Styrning och stöd.

I E-petitionen föreslås att Gävle kommun ska motsätta sig vindkraft inom 50 km från fastlandet och 30 km från bebodda skärgårdssamhällen utmed Jungfrukusten. Det föreslås även att Gävle kommun ska utreda möjlighet till storskalig etablering längre ut till havs, inleder samarbete med andra kommuner för att driva frågan på regional och nationell nivå och stärker skydd och klassificering av Jungfrukusten som en unik tillgång för Gävleborg utifrån potential för natur, kulturmiljövård, friluftsliv och turism.

All energiproduktion innebär någon form av påverkan på sin närmiljö eller på vårt klimat. Platsen för ny energiproduktion övervägs därför noga och omgärdas av en omfattande tillståndsprocess. För att framgångsrikt klara omställningen till ett samhälle oberoende av fossil energi och stärka industrins konkurrenskraft behöver ny fossilfri energi tillföras till elnätet. Många olika faktorer behöver sammanfalla för att en plats ska anses lämplig för energiproduktion via vindkraft till havs. Det handlar om försvarsintressen, påverkan på naturvärden, djur- och fågelliv, påverkan på omgivande miljöer, närhet till det nationella elstamnätet, riksintresse för yrkesfiske och vattendjupet, för att nämna några faktorer. Det gör att avstånd från kust och skärgård inte är ensam aspekt för om en plats utifrån sina förhållanden kan anses lämplig framför andra områden längre ut till havs.

I Energimyndighetens vägledning för kommuner som tagits fram tillsammans med Naturvårdsverket och SKL, nuvarande Sveriges kommuner och regioner SKR tydliggörs olika parters roller i planerings- och tillståndsprocessens olika delar vid ansökan om att anlägga vindkraft. Kommunen ska bedöma om vindkraftsetableringen utgör en lämplig vatten- och markanvändning, med grund i kommunens översiktsplan. Innan beslut om avstyrkan eller tillstyrkan av en ansökan ges kommunen möjlighet att yttra sig och som part lämna synpunkter på ansökan.

I kommunens gällande översiktsplan med planeringsunderlaget ”Vindkraft i Gävle kommun” som antogs 2017 har två områden i havet pekats ut enligt riksintresse för vindkraft. Där påpekas även att en sådan verksamhet inte negativt ska påverka andra intressen som sjöfart eller viktiga naturvärden.

Gävle kommun har i sina yttranden över hittills inkomna ansökningar särskilt lyft fram behovet av att värna de tysta områden som identifierats längs kusten och de områden som i kommunens översiktsplan pekats ut som särskilt värdefulla för friluftslivet. Utifrån närheten till Axmar Bruk lyfts även behov av hänsyn till Axmar Bruk som riksintresse för kulturmiljö, kulturreservat och ett besöksmål under utveckling. Gävle kommun har även lyft fram att sökande företag behöver redovisa om bullernivå från vindkraftverk i dessa områden kan utgöra en intressekonflikt och om så är fallet, vilka åtgärder som vidtas för att inte nå en ljudnivå som överstiger 35dBA ekvivalent. Att ta tillvara Jungfrukustens potential för turism och värna dess stora naturvärde, friluftsliv och kulturmiljö är en uppfattning som Majoriteten delar.

Möjligheten att från kommunen avstyrka eller tillstyrka ansökningar till Mark- och miljödomstolen om att anlägga havsbaserad vindkraft inom kommunens havsplaneringsområde bör bedömas från ansökan till ansökan. Det är därför inte önskvärt att generellt besluta om att alltid nyttja det kommunala vetot så att ansökningar inte prövas av Mark- och miljödomstolen, enbart baserat på ett visst avstånd från kusten. Detta då det är många olika faktorer som avgör om en plats är lämplig eller inte för energiproduktion via vindkraft.

Förslag att kommunen ska utreda möjligheten för en storskalig etablering längre ut till havs är inte möjlig att genomföra då det åligger den sökande parten att göra. Kommunen kan och ska inte agera åt enskild genom att särskilt utreda förutsättningar för vindkraft inom avgränsade geografiska områden inom eller utanför kommunen. Majoriteten motsätter sig däremot inte vindkraftsetableringar som ligger 50 km eller längre från kustlinjen, men det är marknadens aktörer som själva bedömer vilka områden de vill ansöka om att etablera vindkraft på. Gävle kommuns havsplaneringsområde sträcker sig ca 2,2 mil ut till territorialgränsen. Kommunen har därför ingen beslutanderätt över användningen av havet 30–50 km eller längre ut från kusten.

Att fortsätta ha en dialog med andra berörda kustkommuner i länet och tillsammans föra dialog med den nationella nivån kommer vara viktigt även framöver i frågan om energiförsörjning och havsbaserad vindkraft. Gävle kommun har tidigare yttrat sig över Havs- och vattenmyndighetens förslag till regeringen om ”Havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet”. Där har Gävle kommun betonat att förslaget tydligare behöver beskriva osäkerheterna i att kunna få ett tillstånd att anlägga vindkraft på de platser som pekats ut som riksintresse där det också finns höga naturvärden i området.

• Kl. 13.00 Rapportering för uppdraget om utredning kostorganisation. Föredragande: Inger Stiltjestrand Svensson, konsult Dining Development