Möte 2018-01-23

De centrala löneavtalen förutsätter att arbetsgivaren tar ansvar för sin lönebildning och inför den årliga löneöversynen i överläggningarna med de fackliga organisationerna redogör för sin lönepolitik och redovisar planerade åtgärder.

Syftet med rapporten Inför löneöversyn 2018–2020 är att effektivisera lönebildningen som styrmedel. Det innebär att skapa ett beslutsunderlag som:

Beaktar diskrimineringslagens krav på att upptäcka, förhindra och åtgärda osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män.

Ger vägledning för arbetet med att uppnå Gävle kommuns övergripande mål; Jämställda och individuella löner och villkor

Säkerställer ett rationellt nyttjande av Gävle kommuns lönemedel.

Utifrån detta syfte har Gävle kommuns HR-avdelning arbetat fram förslag till prioriteringar gällande löneöversyn 2018–2020.

Den 9 september är det val till riksdag, kommun och landsting. Valnämnden ansvarar tillsammans med valmyndigheten och länsstyrelsen för genomförandet. Kommunen ansvarar bland annat för förtidsröstningen och röstmottagningen i vallokalerna på valdagen.

Nämnden har i en skrivelse önskat att nämnden tillföras ytterligare medel för att uppfylla de uppdrag nämnden har fått från kommunfullmäktige, däribland uppdraget att genomföra insatser för ett ökat valdeltagande i kommunplanen och verka för ett ökat valdeltagande. Nämnden bedömer att det inte är möjligt att uppfylla nämndens uppdrag utan ett sådant tillskott.

Medlen kommer, om nämnden tilldelas dem, att användas för att upprätthålla öppettiderna i förtidsröstningen med motsvarande tillgänglighet som 2014, genomföra informationsinsatser för ett ökat valdeltagande samt för arvoden till röstmottagare i förtidsröstningen och på valdagen.

Den 25:e maj 2018 blir EUs General Data Protection Regulation (GDPR) lag i Sverige i form av dataskyddsförordningen (DSF) samt den kommande Dataskyddslagen som kompletterar förordningen.  Dataskyddsförordningen ersätter till stor del Personuppgiftslagen (PUL) och ställer höga krav på informationssäkerhet, informationsstrukturer, förvaltningen av information och hur man sköter sin information långsiktigt. Den allmänna dataskyddsförordningen utgör en moderniserad och ansvarsbaserad ram för efterlevnad av bestämmelserna om dataskydd i EU. Dataskyddsombuden kommer att stå i centrum för denna nya rättsliga ram som berör många organisationer, vilket underlättar efterlevnaden av bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen. Ett av de övergripande syftena med dataskyddsförordningen är att säkerställa människors rätt till skydd av sina personuppgifter och därmed rätten till skydd för privatlivet. Den eller de myndigheter som inte uppfyller kraven i dataskyddsförordningen kan påföras administrativa sanktionsavgifter som kan uppgå till miljonbelopp per enskilt sanktionstillfälle och myndighet. Gävle kommun består av elva olika nämnder, som var för sig utgör en egen myndighet. I de eventuella fall man riskerar att den enskildes integritet skulle ta skada kan den enskilde begära skadestånd, och om flera enskilda drabbas kan dessa skadestånd bli relativt stora, särskilt i jämförelse med hur skadestånd tidigare bedömts i Sverige.

Enligt förordningen är det obligatoriskt för myndigheter, som de kommunala nämnderna, att utnämna ett dataskyddsombud. Den övergripande och viktigaste uppgiften för dataskyddsombudet är att övervaka att organisationen följer dataskyddsförordningen.

Det innebär bland annat att:
- samla in information om hur organisationen behandlar personuppgifter
- kontrollera att organisationen följer bestämmelser och interna styrdokument
- informera och ge råd inom organisationen.

Dataskyddsombudet ska också:
- ge råd om konsekvensbedömningar
- vara kontaktperson för Datainspektionen
- vara kontaktperson för de registrerade och personalen inom organisationen
- samarbeta med Datainspektionen, till exempel vid inspektioner.

Dataskyddsombudet ska bland annat:
- ha kunskaper om dataskyddsförordningen
- känna organisationens kärnverksamhet, hur organisationen behandlar personuppgifter och veta hur organisationens informationsteknik och it-säkerhet fungerar
- ha förmåga att sprida information och etablera en dataskyddskultur inom organisationen.

Dataskyddsombudet ska kunna arbeta självständigt och oberoende utan att bli påverkad av andra inom organisationen. Det är därför viktigt att dataskyddsombudet inte har andra arbetsuppgifter som kan krocka med rollen som dataskyddsombud. Dataskyddsombudet ska ha resurser för att kunna utföra sina uppgifter inom organisationen och måste ha tillräckligt med tid för uppgifterna och få tillgång till den information som behövs för att kunna utföra uppdraget. Flera myndigheter kan dela på ett dataskyddsombud eller organisera det i form av en enhet, under förutsättning att de ges tillräckligt med tid för att genomföra sina arbetsuppgifter för alla myndigheterna.

Mot bakgrund av ovan förslås kommunstyrelsen besluta att kostnaderna för Gävle kommuns dataskyddsombud för år 2018 ska belasta de skadeförebyggande medlen. Uppskattad kostnad för 2017 uppgår till ca 700 tkr. Medlen ska ses som en delfinansiering av kommunens totala kostnader i samband med den nya dataskyddsförordningen.

Vid kommunstyrelsens ordförandeberedning den 31 oktober presenterade Eva Lindelöw Sjöö, enhetschef för kommunarkivet och Andreas Rönnqvist projektledare för Framtidens arkiv pågående process med att införa och upphandla ett e-arkiv. Syftet var då att få finansiering genom 2018 års investeringsmedel. Då det under presentationen framkom att det mer handlar om ett projektarbete än en ren investering föreslogs att återkomma med ett äskande av medel från kommunstyrelsens oförutsedda medel för 2018.

Myndigheternas information generellt är en viktig tillgång som förväntas vara korrekt, tillförlitlig och lätt tillgänglig. Enligt lagstiftningen är det grundläggande att myndigheterna bevarar sin information i syfte att möjliggöra

• en öppen demokratisk debatt
• för medborgare att kunna delta och påverka
• en rättssäker handläggning av ärenden
• för forskning som en del i vårt kunskapssamhälle
• för en effektiv och digital förvaltning
• för efterkommande att förstå våra beslut

Förutsättningar för ovanstående är att informationen bevaras och kan återsökas såväl nu som i framtiden.

Redan 2013 startade ett projekt med syftet att utreda förutsättningarna för att upphandla och införa ett e-arkiv i Gävle kommun (Dnr-16KS147). Arbetet föregicks av ett beslut i fullmäktige i juni 2012 som innebar att arkivmyndighetens budgetram utökades med 1 Mkr årligen 2013–2016. 2014 utvidgades projektet i och med samarbete med länets alla kommuner. Arbetet avslutades i februari 2017 och resultatet redovisades i en slutrapport med tre viktiga bilagor kring teknisk kravspecifikation, en införandeguide och en checklista. Nästa steg i processen är att upphandla och införa ett e-arkiv för Gävle kommun.

Ett e-arkiv är en funktion för långsiktigt bevarande av elektronisk information i vilken det ingår system, regelverk, förvaltning och kunskap, delar vilka alla kräver en organisation för att ta emot, vårda, bevara och tillgängliggöra information över tid.

Idag har Gävle kommun höga kostnader för drift och licenser av system som redan är avställda i verksamheterna för att informationen måste bevaras och vara tillgänglig. Av olika skäl har inte informationen kunnat överföras till ett annat verksamhetssystem och det har heller inte funnits möjligheter att arkivera information på ett ur arkivsynpunkt tillfredsställande sätt. Att lagra information i olika leverantörsberoende system är inte bara en stor risk för kommunen, då leverantörer kan försvinna liksom personal med kompetens och systemen därmed blir svårare att komma åt. De blir då också ett ekonomiskt åtagande utan någon reell nytta. Ett e-arkivsystem gör det möjligt att på ett säkert och hållbart sätt överföra informationen till ett system för långsiktigt bevarande. Vi kan undvika såväl alla de kostnader som risker som finns med att behålla avställda och inaktiva system och istället avsluta dessa. Exempelvis identifierades vid en genomlysning 2013 över 30 system som bevaras men inte längre aktivt används i verksamheterna. Som exempel från 2018 kan tas Devis, ett ekonomisystem avställt 2003, som kostar över 50’000 kr per år i driftskostnader men innebär stora problem och utmaningar att öppna eller använda. Arbetskostnaderna utöver kostnader för driften, för att migrera information ur Devis från tidigare plattformar och det felsökningsarbete samt utvecklingsarbete som förknippas med systemet handlar minst om lika mycket pengar. Kostnaderna för Devis uppskattades av IT-avdelningen och projektledaren till att vara ett snittpris för de 30 befintliga men avställda systemen.

Ett system för e-arkiv underlättar inte bara arkivering av information ur äldre system utan underlättar även tillgängliggörandet av informationen med hjälp av e-tjänster för både medborgare och medarbetare.

En närmare beskrivning av förutsättningar och kostnader som framgår av bilagan ”Ekonomisk utblick”. Av bifogad projektbeställning framgår målsättningen med arbetet.

Under hösten/vintern har oroligheterna i stadsdelen Sätra uppmärksammats genom ytterligare insatser samordnade av Nätverk Sätra. Samarbeten mellan bl a befintligt nätverk, socialtjänsten, Polisen och kommunens bostadsbolag har fördjupats och även uppmärksammats genom ett politiskt engagemang med återkommande träffar.

Medel har tidigare beviljats till bl a Paletten, ”Unga vuxna” och Polarna. Nätverk Sätra har härefter i en ansökan angett vad de anser som mest prioriterat för att stärka det förebyggande arbetet i stadsdelen ytterligare. Härvid har en förlängning av det påbörjade arbetet med extra fritidsledare vid Treffen angetts, se bilaga. Kostnaden härför är 320 000 kr.

Röda Korset arbetar inom ramen för projektet ”Mötesplatser i Gävle” med olika aktiviteter i flera av Gävles stadsdelar för att underlätta integration. Den aktuella ansökan avser främst att förstärka arbetet runt de familjer som är boende i Hemsta. Tanken är att hjälpa barn och vuxna till olika typer av aktiviteter och nätverk som ska underlätta deras integration i det svenska samhället. Arbetsmodellen finns närmare beskriven i ansökan, bilaga.

I den fastställda tilläggsbudgeten för år 2018 har kommunbidrag med 31,0 mnkr överförts från Utbildningsnämnden till Samhällsbyggnadsnämnden avseende beställnings- och linjetrafik för skolskjutsar, samt 0,7 mnkr avseende löner, datorprogram, dator, telefon.

Samhällsbyggnadsnämnden har därefter inkommit med begäran om tilläggsanslag med 1,0 mnkr år 2018 för kompetens- och verksamhetsutveckling i startskedet efter övertagandet av skolskjutsverksamheten.

Samhällsbyggnadsnämnden anger i sin framställan att man idag saknar kunskap och kompetens inom området och behöver utbildning avseende lagar och förordningar, system, handläggning och rapportering. Samhällsbyggnad Gävle anger att man även behöver organisera samarbetet med Utbildning Gävle för att upprätta nya riktlinjer och rutiner för administration. Utbildning Gävle anges inte ha egen kompetens inom området som kan överföras i samband med verksamhetsövergången. Detta innebär att nyrekrytering eller utbildning behöver göras av befintlig personal på Samhällsbyggnad Gävle.

Kommunledningskontoret har ställt fråga till Utbildning Gävle i vilken omfattning förvaltningen kan bistå för att utbilda och ge stöd till Samhällsbyggnad Gävle. Utbildning Gävle har i sitt svar angett att man redan nu stöder med att föra över relevanta dokument och erfarenhet till förvaltningsledning och jurist, samt att man ansvarar för att all information och blanketter på gavle.se ses över och ändras inför årsskiftet. Utbildning Gävle kan bistå med utbildning och stöd vad gäller handläggning och stöd i juridiska frågor, dock inte utbildning i det skolskjutsprogram som används. När frågor uppstår i handläggningen finns inom rimliga gränser möjlighet att diskutera med tidigare handläggare inom UG. Kompetens inom UG:s kundtjänstgrupp kan också användas.

En begäran har även gått till Samhällsbyggnad Gävle om en närmare specificering av de tillkommande kostnaderna på 1 mnkr.

Av svaret redovisas följande kostnader:

Åtgärd Tkr
Rekrytering av skolskjutshandläggare 200
Utbildning i verksamhetssystem 100
Utbildning av skolskjutshandläggare 50
Utbildning av administratör 50
Utbildning av chef 50
Utarbeta rutiner för distribution av skolkort
tillsammans med x-trafik 50
Uppdatera och delvis utarbeta nya riktlinjer 50
Omvärldsbevakning 100
Kostnad administration skolkort X-trafik 200
Kostnad skolskjuts förskoleklass 2 000

Summa 2 800

Av redovisningen framgår att de redovisade kostnaderna på 2,8 mnkr överstiger det begärda tilläggsanslaget med 1,0 mnkr. Detta till följd av en nu redovisad kostnad med 2,0 mnkr för skolskjutsar till förskoleklasser.

Riksdagen har beslutat om en förlängd skolplikt genom skolstart vid sex års ålder och att skolplikten inleds i förskoleklassen. Förändringen genomförs från höstterminen 2018. Genom finansieringsprincipen har kommunerna tillförts en utökning av det generella statsbidraget som för Gävle kommun innebär ett tillskott med 0,7 mnkr år 2018 och med 1,5 mnkr från år 2019. Dessa tillskott har i tilläggsbudgeten tillförts Utbildningsnämnden. Sveriges Kommuner och landsting (SKL) gör dock bedömningen att kommunerna inte har kompenserats i tillräcklig omfattning. . Den utökade skolplikten innebär även en skyldighet för kommunerna att tillhandahålla skolskjutsar.

Flera av övriga ovan redovisade kostnader får anses vara normala verksamhetskostnader för rekryteringar, omvärldsbevakning mm. Delar av utbildningsbehovet mm bör också kunna tillgodoses via Utbildning Gävle.

Kommunledningskontoret föreslår att Samhällsbyggnadsnämndens begäran om tilläggsanslag avslås men att nämnden ges möjlighet att inför kommande hösttermin återkomma med en begäran om tilläggsanslag, då de tillkommande kostnaderna för skolskjutsar mm är mer kända.

Näringsliv och – arbetsmarknadsnämnden beslutade 2017-11-16 att föreslå kommunfullmäktige ge Näringsliv- och arbetsmarknad i uppdrag att fortsätta med internationell feriepraktik under 2018 med samma förutsättningar som tidigare år. Ett sådant beslut går emot kommunfullmäktiges beslut om budget för 2018.

Näringsliv & arbetsmarknad Gävle gör bedömningen att om internationell feriepraktik upphör sker en besparing om ca 275 tkr per år. Eftersom det finns personalkostnader direkt kopplade till internationell feriepraktik är det möjligt att inte hela besparingen kan tillgodoräknas under 2018.

Näringsliv & arbetsmarknad Gävle gör bedömningen att det är möjligt att fortsätta med internationell feriepraktik inom ramen för den medelstilldelning som görs i budgeten för år 2018 och genomföra den beslutade effektiviseringen.

Vid ägarforum för Ostkustbanan 2015 AB den 27 april 2017 i Gävle, redovisades förslag till nya styrdokument för bolaget. Ändringarna handlar främst om formalia och att få till mer ändamålsenliga skrivningar i förhållande till bolagets uppdrag. Ägarforum föranledde inga ändringar av förslaget till styrdokumentens nya utformning där även ägardirektiv tillkommit utifrån skrivningar i tidigare aktieägaravtal. De nya styrdokumenten behöver nu bekräftas av bolagets samtliga ägare och har nu sänds ut för formellt antagande av respektive ägares politiska organisation.

På Norrlandet gäller enskilt huvudmannaskap, vilket framgår av 1960 års byggnadsplan. Som ett led i genomförandet av då gällande Översiktsplan, tog Mark-, Miljö och Plandelegationen 1999-06-14 ett beslut om att kommunen skulle ta initiativ till att bilda gemensamhetsanläggningar för befintliga gator och grönområden. Kommunen skulle betala lantmäterikostnaden samt halva kostnaden för att upprusta gatorna till en godtagbar standard i enlighet med ortens sed, dvs grusvägar. För att finansiera detta, så avsattes en viss del av intäkterna från kommunens försäljning av arrendetomter på Norrlandet, till en pott. Den avsatta potten för finansiering, finns inte längre kvar. I nu gällande Översiktsplan för Norrlandet (2012-03-26) framgår ett antal ställningstaganden: -Enskilda vägar och grönområden som ingår i boendemiljön ska förvaltas av de boende som gemensamhetsanläggningar för trafik och grönområden. Viss ersättning kan komma från kommunen i samband med inrättande av gemensamhetsanläggningar. -Eventuell belysning i det enskilda vägnätet bekostas av de boende i gemensamhetsanläggningar. -Enskilda vägar som påverkas under va-utbyggnaden kommer att återställas i samverkan mellan Gävle Vatten och kommunen (eller gemensamhetsanläggning om en sådan är bildad). -Kostnaden för att stänga utfarter och ordna gemensamma utfarter på södra sidan av Bönavägen bekostas av de boendes samfällighetsföreningar med bidrag från kommunen. 2014 beslutade Kommunstyrelsen att ge uppdrag till Samhällsbyggnad Gävle att ta fram nya detaljplaner på Norrlandet som skulle ersätta den inaktuella byggnadsplanen. Det arbetet med detaljplaner och genomförande av dessa bedrivs och pågår numera enligt inriktningsbeslut 17KS440 där finansiering och initiering sker genom bildande av exploateringsprojekt. Genomförandet av detaljplanerna och bildandet av gemensamhets-anläggningar för enskilda vägar etc. föreslås fortsatt att följa de huvudmål som beslutades av MMP 1999 med tillägget att nya väganslutningar /uppsamlingsgator som initierats av kommunen i syfte att höja trafiksäkerheten genom minskat antal utfarter också finansieras av kommunen.

Syftet med programmet är att klarlägga kommunens mål för området och utreda planeringsförutsättningar för kommande detaljplaner så att en fysisk helhet klarläggs på kort och lång sikt. Programmet ska möjliggöra att Kungsbäcksområdet utvecklas till en blandstad med både bostäder och icke störande verksamheter och service som på sikt blir en naturlig del av centrala Gävle. Området ska andas innovation och hållbarhet. Programmet har varit ute på samråd under perioden 18 oktober till 13 november 2017 och har reviderats efter avvägning av inkomna synpunkter enligt samrådsredogörelsen. Programmet möjliggör en utveckling av den centrala staden med 1100-1500 nya bostäder och 38 000 kvadratmeter lokaler för både högskolan och näringslivet.

För att möjliggöra ytterligare vattenanslutningar av bebyggelse i Valbo och Forsbacka behöver åtgärder utföras inom Valbo distributionsområde. Gävle-Valboåsen, som nyttjas för vattenförsörjningen är en lägesbunden naturresurs och det är därför naturgivet var vattenförsörjningsanläggningar kan placeras. Ett flertal platser har undersökts längs åsen för att bedöma lämpligheten för att etablera nya vattenförsörjningsanläggningar. Den plats som bedöms lämpligast på grund av markförhållandenas beskaffenhet är i Nybo på fastigheterna Nybo 4:13, 4:15, 4:16, 8:3 och 8:5. Förberedande undersökningar bör påbörjas så snart marktillgången har säkrats. Gävle kommunstyrelse föreslås besluta att den långsiktiga inriktningen för nyttjande av dessa fastigheter ska utgöra en del av den allmänna vattenförsörjningen och att projektets samtliga kostnader ska belasta VA-kollektivet.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 24 oktober 2016 § 23, väckte Mattias Eriksson (SD) rubricerad motion.

Ett yttrande över motionen har inkommit från Utbildningsnämnden, Samhällsbyggnadsnämnden och Tillgänglighetsrådet.

I yttrandena har det framkommit att översyn av trafiksäkerheten och arbetet med trafikutredningar kring våra skolor idag är kopplat till då ombyggnationer eller verksamhetsförändringar som sker vid den enskilda skolan. I en stad som växer kan närliggande byggnationer samt förändringar i andra verksamheter i skolans närhet påverka trafiksituationen. Det är därför viktigt med en ständigt pågående och aktuell dialog i vilket översyn av trafiksäkerheten vid samtliga skolor sker regelbundet, allt för att stärka det förebyggande trafiksäkerhetsarbetet.

Nämnderna tar i sina yttrande upp vikten av att varje enskilt övergångställe bör studeras separat och lämpligaste åtgärd bör genomföras för att åstadkomma den mest trafiksäkra lösningen. I vissa fall kan det bli aktuellt med de system som motionären föreslår, i andra kan den bästa lösningen vara en annan.

Tillgänglighetsrådet ger i sitt yttrande bifall till motionen, samt tar även upp vikten av att övergångsställen är anpassade utifrån de tillgänglighetsrekommendationer som finns.

Frågan om bidrag till Svenska Spårvagnssällskapets Gävleavdelning har behandlats av Gävle kommun under ett flertal år och ur ett flertal olika aspekter.

Vid flera tillfällen har Spårvagnssällskapet beviljats medel från olika donationsfonder som förvaltas av Gävle kommun för bl a renovering av spårvagnar och lokalhyra.

Under 2015 behandlade kommunfullmäktige ett medborgarförslag om återställande av räls vid Atlasområdet, Stenborgskanalen/Gasklockorna.  Medborgarförslaget återremitterades med motivering att frågan skulle utredas vidare såvitt gällde frågan om ansvar för investeringar och drift samt att kommunen skulle ta upp frågan om spårvagnstrafik ur ett kollektivtrafik perspektiv med regionen (Dnr 11KS388).

Svenska Spårvagnssällskapet har därefter kommit in med en ansökan om bidrag som innehåller förslag till kostnads- och ansvarsfördelning vad gäller anläggning av en museispårväg samt en framtida drift av museispårvägen. Vidare finns ett förslag till arbetsmarknadsprojekt för restaurering av spårvagnar presenterat.

Förslaget redovisas i korthet nedan såvitt gäller kommunens tänkta ansvar men finns utförligt beskrivet i föreningens ansökan, bilaga.

Förslaget är att Gävle kommun och Gävle Energi finansierar anläggningen av en museispårväg i Atlasområdet och därvid ansvarar för konstruktion av alla ingående delar som spår, kontaktledningar, likriktarstationer mm. Det kan i sammanhanget nämnas att trafikverket inte har för avsikt att varken anlägga spår eller kontaktledningar. En tidig ungefärlig beräkning av kostnaderna hamnar på cirka 15 miljoner kronor.

Vad gäller driftsfasen är förslaget att Gävle kommun som spårinnehavare ansvarar för drift- och underhåll av spårvägsanläggningen medan föreningen ansvarar för trafikering mm.

Gävle kommun har kontaktat regionen men inte fått någon positiv respons därifrån. Vidare är ett eventuellt arbetsmarknadsprojekt inom ramen för Gävle kommuns ansvarsområde – vilket utgår från individens behov - inte aktuellt. Däremot kan frågan om t ex viss arbetsmarknadsutbildning aktualiseras vidare hos Arbetsförmedlingen.

Ett flertal möten med spårvagnsföreningen har skett på politisk nivå. Föreningens ambitioner är lovvärda men den sammanfattande bedömningen är att den aktuella investeringen med efterföljande drift inte kan prioriteras för finansiering och ansvarstagande i ett fortsatt driftsskede av Gävle kommun.

Brf Hyacinten 20 är innehavare till tomträtten till fastigheten Olsbacka 53:2 i Gävle kommun. På tomträtten finns totalt 20 st bostadsrättslägenheter. Tomträttens belägenhet framgår av karta, se kartbilaga.

Brf Hyacinten 20 har nu framfört önskemål att tomträtten till fastigheten Olsbacka 53:2 skall dödas så att föreningen därefter kan köpa fastigheten Olsbacka 53:2. Samhällsbyggnad Gävle har upprättat handlingar som innebär att kommunen först överenskommer med tomträttshavaren att tomträtten skall dödas och att Brf Hyacinten 20 därefter köper fastigheten Olsbacka 53:2 för en köpeskilling om 7 600 000 kronor. Tomträtten kan dödas med stöd av Samhällsbyggnadsnämndens delegation. För försäljning av fastigheten krävs dock beslut av kommunstyrelsen.

Brf Bäckhagen är innehavare till tomträtten till fastigheten Sätra 80:2 i Gävle kommun. På tomträtten finns totalt 109 st bostadsrättslägenheter. Tomträttens belägenhet framgår av karta, se kartbilaga.

Brf Bäckhagen har nu framfört önskemål att tomträtten till fastigheten Sätra 80:2 skall dödas så att föreningen därefter kan köpa fastigheten Sätra 80:2. Samhällsbyggnad Gävle har upprättat handlingar som innebär att kommunen först överenskommer med tomträttshavaren att tomträtten skall dödas och att Brf Bäckhagen därefter köper fastigheten Sätra 80:2 för en köpeskilling om 23 980 000 kronor. Tomträtten kan dödas med stöd av Samhällsbyggnadsnämndens delegation. För försäljning av fastigheten krävs dock beslut av kommunstyrelsen.