Möte 2024-09-10

Kommunstyrelsen

10:00 - 17:00 Amsterdam, Förvaltningshuset

1

Upprop och val av justerare
2

Fastställande av föredragningslistan
3

VA-taxans brukningsavgift för år 2025-2027
Gävle Vatten AB har lämnat ett förslag på ändringar av VA-taxans nivå, vilket ligger i deras uppdrag som VA-huvudman. Kommunfullmäktige beslutar om nivån för VA-taxan. Detta ärende omfattar enbart brukningsavgiften och inte förändring av Gävle kommuns nivå för anläggningsavgift.

För att skapa tydlighet och stabilitet föreslås beslut fattas om höjning med 15 procent vardera för år 2025, 2026 samt 2027

Bilagor
4

Avfallstaxa för år 2025
Gästrike återvinnare har överlämnat ett förslag till avfallstaxa för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun för kommande år, i enlighet med beslutad förbundsordning. Avfallstaxan ska beslutas av medlemskommunernas kommunfullmäktige.

Avfallstaxan höjs inte med automatik eller med något index, utan justeras bara efter beslut i alla medlemskommuners kommunfullmäktige.

Förbundet har inför år 2025 inga behov av att höja taxeintäkterna som helhet. Därför föreslås netto inga ökade taxeintäkter och inga justeringar av ordinarie abonnemangsavgifter föreslås. Däremot görs vissa justeringar som både minskar och ökar taxeintäkterna, men som netto beräknas ta ut varandra. Miljöstyrningen av avgifterna är fortfarande i fokus och förbundet har de senaste åren haft en medveten stark miljöstyrning där det ska löna sig att sortera bra och minska på avfallet.

Andra typer av miljöstyrning handlar om att minska på onödiga transporter samt att även arbetsmiljöfrågor för chaufförer är i fokus. Tilläggstjänster för till exempel extrahämtningar och tilläggstjänster inom slam och fett har sett över och taxor har slagits ihop samt justerats upp för bättre kostnadstäckning. Självkostnadsprincipen är grunden för avgifterna i avfallstaxan som ska ge de intäkter som behövs för att utföra det kommunala ansvaret för avfall i enlighet med 15 kap. Miljöbalken.

Bilagor
5

Lokala avfallsföreskrifter
Gästrike återvinnare har lyft ett ärende angående förändrade lokala föreskrifter. Gästrike återvinnare ansvarar enligt förbundsordning för att ta fram förslag till avfallsföreskrifter som ska vara gemensamma för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommuner. Beslut om lokala föreskrifter fattas av kommunfullmäktige i respektive kommun.

Gästrike återvinnare har tagit fram ett förslag till reviderade avfallsföreskrifter utifrån att avfallslagstiftningen har ändrats och nya regler har tillkommit. I och med revideringen har det även gjorts en översyn av andra delar i föreskrifterna som till exempel lagstöd och definitioner utifrån ändringar i miljöbalken och avfallsförordningen.

Förslaget har ställts ut för allmänhetens granskning och skickats på remiss till berörda under februari och mars 2024. Vissa ändringar har därefter gjorts, se bilaga samrådsredogörelse för sammanställning av remissvaren samt bemötande av synpunkter.

Bilagor
6

Hemställan till Transportstyrelsen om att avinrätta fastigheten Gävle Överhärde 63:1 såsom flygplats - Återremitterat ärende
Kommunfullmäktige beslutade den 17 juni 2024 (§ 2) att återremittera ärendet i vilket kommunstyrelsen föreslår fullmäktige besluta att hos Transpoststyrelsen hemställa att fastigheten Gävle Överhärde 63:1 ska avinrättas såsom flygplats. Återremissen fick följande motivering:

att uppdra till kommunstyrelsen att göra en konsekvensanalys som undersöker hur nedläggningen av Rörbergs flygplats kommer att påverka berörda aktörer, som till exempel närliggande kommuner, Region Gävleborg och blåljusverksamhet, och eventuella kommersiella intressen, som branschaktörer inom flyg, genom ett remissförfarande inför beslut i kommunfullmäktige.

Styrelsens bedömning

Vid genomgång av remissvaren kan styrelsen konstatera att majoriteten av remissinstanserna inte kommer att påverkan direkt av ett avinrättande av fastigheten Gävle Överhärde 63:1 såsom flygplats. Flygplatsen har inte kunnat användas för instrumentflygning sedan år 2016. I övrigt saknar flygplatsen nödvändiga tillstånd för instrumentflygning och den typ av teknisk infrastruktur som möjliggör sådan flygning.

Även om flygplatsen formellt sett avinrättas konstaterar styrelsen att ett luftfartyg i första hand ska använda en inrättad flygplats. Luftfartslagen medger emellertid, enligt 6 kap. 2 § andra stycket, att start och landning i begränsad omfattning får ske på ett land- eller vattenområde som inte särskilt har inrättats för ett sådant ändamål. Det betyder att förekomsten av lufttrafik per automatik inte blir förbjuden på fastigheten även om markområdet, i juridisk bemärkelse, inte längre är inrättat för detta ändamål (flygplats). Någon anmälningsplikt torde i det fallet inte heller föreligga (jfr. 4 kap. 5 § miljöprövningsförordningen).

Vid en samlad bedömning av inkomna remissvar finner styrelsen inte skäl att återkalla eller ändra sitt tidigare beslut. Inkomna remissvar överlämnas därför till fullmäktige för beslut i sak.

Bilagor
7

Energiplan Gävle kommun 2024-2028 - Återremitterat ärende
Alla Sveriges kommuner ska enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ha en aktuell Energiplan som beskriver tillförsel, distribution och användning av energi. Gävle kommuns Energiplan kompletterar även kommunens miljöstrategiska program. Planen utgår från de mål i miljöstrategiska programmet som berör energiområdet och planen beskriver hur dessa mål ska uppnås.

I Energiplanen ingår frågor om effektivare energianvändning, ökad andel fossilfri energi och ökad produktion av förnybar energi. Energiplanen hanterar de delar av transportområdet som berör förnybar drivmedelsproduktion och infrastruktur för tankställen och laddningsplatser för förnybara drivmedel.

Energiplanen fokuserar på följande områden:
- Framtidens elbehov
- Förnybar energiproduktion
- Fjärrvärme för uppvärming
- Effektkapacitet
- Elnät och effektuttag
- Energilagring
- Effektiv användning av energi
- Reduktion av fossila bränslen och el för uppvärmning
- Reduktion av fossila bränslen för transporter
- Risk och sårbarhet
Sektorer, bolag och förbund erbjöds att delta i framtagandet av Energiplanen. Styrgruppen bildades med representanter från Livsmiljö Gävle, Styrning och stöd Övergripande planering, Gävle drift och service, Gavlegårdarna och Gävle Energi.

Energiplanen hanteras inom ekonomisk ram för respektive bolag och sektor men där vissa innovativa åtgärder kan finansieras med externa medel.

Minoritetsåterremiss från Kommunfullmäktige

På kommunfullmäktiges sammanträde 2024-06-17 beslutades att minoritetsåterremittera förslaget till energiplan.

Återremissen motiverade enligt följande:En energiplan bör redovisa behovet av energi och hur energibehovet ska tillgodoses inom kommunens geografiska område med ett långsiktigt perspektiv - det anser vi att föreslagen energiplan inte gör. Därtill saknar energiplanen målsättningar kring att skapa förutsättningar för fossilfri energiproduktion i form av små modulära kärnkraftsreaktorer. Skrivelserna som öppnar för en utbyggnad av det kommunala högriskprojektet Gästrike Ekogas AB är ett exempel på delar som bör strykas. Energifrågan är viktig och långsiktig bör behandlas därefter. Vi efterlyser en bred parlamentarisk diskussion kring hur Gävle kommuns energibehov ska tillgodoses på kort och lång sikt. Vi kan inte ställa oss bakom denna partipolitiska inlaga.

Svar på minoritetsåterremissen:
- När det gäller elbehovet i framtiden beskrivs det i stycke 4.2 ”Framtidens elbehov” och när det gäller energiproduktion (el) beskrivs det i stycke 4.3. Fjärrvärme för uppvärmning beskrivs i stycke 4.4. Vidare beskrivs effektkapacitet och effektuttag (el) i stycke 4.5.
- Det nationella arbete som just nu pågår kring nybyggnation av kärnkraftverk är just ett nationellt arbete för staten och nationella aktörer. Var och i vilken form nya reaktorer kommer att byggas är ännu i ett så pass tidigt stadium att denna Energiplan inte kan förhålla sig till vad det kan innebära för Gävle. Oavsett produktionsslag och energiform bör Energiplanen uppdateras om förutsättningarna ändras väsentligt.
- Det finns ett mål om ökad försäljning av lokalt producerad biogas i kommunens miljöstrategiska program (MSP) och därför beskrivs detta även i energiplanen.
- Målen i MSP är uttryckt både som fossilfria och förnybara därför finns båda begreppen med i energiplanen.
- Beredningen av Energiplanen har inkluderat såväl hela den kommunala organisationen som externa aktörer. Politiskt har alla partier dels kunnat delta i remissomgången, dels har ärendet beretts vid ett flertal tillfällen i kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsutskott. Remissomgången inkluderade även vad alla politiska nämnder, styrelser och bolag i kommunen ansåg.
Bilagor
8

Riktlinjer för bostadsförsörjning – Återremitterat ärende
Kommunfullmäktige ska anta riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod, enligt 1 § tredje stycket lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Riktlinjer för bostadsförsörjning är ett vägledande dokument som utgör ett stöd till kommunens arbete med planläggning och bostadsplanering.

Gävle kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning består av tre delar:

Del 1 – Riktlinjer för bostadsförsörjning 2024. Detta är huvuddokumentet som föreslår:
- Ett riktvärde om att cirka 350 bostäder årligen bör tillföras bostadsbeståndet
- Planberedskap om minst 1400 bostäder
- Fem övergripande mål för bostadsförsörjningen
Del 2 – Handlingsplan för bostadsförsörjning. Denna handlingsplan föreslår:
- Aktiviteter, ansvarsfördelning samt tidplan
Del 3 – Bostadsförsörjningsanalys. Denna analys ligger till grund för Del 1 och Del 2 och grundas framförallt på:
- WSP - Bostadsförsörjningsanalys 2022.
- Evidens – Tillväxt, bostadsbyggande och mark för verksamhetslokaler 2022.
- Evidens – Bostadsmarknaden i Gävle 2022.
- Evidens – Bostadspriser, markpris och marknadsdjup 2023.
Del 2 och del 3 blev antagen och godkänd i kommunstyrelsen, 2024-06-04 §116. Del 1 blev återremitterad i kommunfullmäktige 2024-06-17 §16 till kommunstyrelsen.

Vid ett antagande ersätts nu gällande riktlinjer för bostadsförsörjning, DNR 17KS258.

Minoritetsåterremiss från Kommunfullmäktige

Del 1 återremitterades då det önskades att fördelningen mellan flerbostadshus och småhus blir det omvända. Samt att fördelningen mellan bostadsbyggande mellan fem kilometerstaden och landsbygden måste förändras.

Svar på minoritetsåterremissen

Riktlinjernas fördelning mellan flerbostadshus och småhus grundar sig på flertalet analyser som genomförts som styrs av bland annat styrränta, marknadsdjup, förutsättningar till egen bostad, kostnad för exploatering, socioekonomiska och klimatrelaterade faktorer. För att bättre stämma överens med kommunplanens ambitionsnivå så har dessutom redan procentfördelningen för småhus justerats och ökat från tidigare ca 25% till förslagets 33%.

Vilka kommundelscentrum eller stadsområden som ska få nya bostäder regleras inte i riktlinjer för bostadsförsörjning. Detta är frågor för både översiktsplanen, planeringsriktlinjer för Gävle växer och utbyggnadsplanen.
Bilagor
9

Markstrategi för Gävle kommun – Återremitterat ärende
En aktiv markpolitik möjliggör för Gävle kommun att kunna möta framtidens utmaningar med att tillgodose behovet av mark för framtida bebyggelse såsom för bostäder, arbetsplatser, verksamheter, infrastruktur, skolor, omsorg och andra samhällsviktiga funktioner. Näringslivets behov av att växa och att nyetablera i Gävle kommun ställer krav på att kommunen kan möta behoven med ett medvetet markinnehav.

Markinnehavet är också en förutsättning för utveckling till förmån för kultur och idrott såsom för grönstruktur och rekreationsområden.

Syftet med ”Markstrategi Gävle kommun” är att tydliggöra inriktning för hantering av kommunens befintliga markinnehav, förvaltning och upplåtelser, men även för hantering och prioritering kopplat till markförvärv och marköverlåtelse.

Markstrategin ska utgöra ett stöd för tjänstepersonsorganisationen avseende hanteringen av mark.

Minoritetsåterremiss från Kommunfullmäktige

På kommunfullmäktiges sammanträde 2024-06-17 beslutades att minoritetsåterremittera förslaget till markstrategi.

Det yrkas att förslaget måste omarbetas i bredare politisk förankring och att kommunen behöver se över sitt ägande av skogsmark samt belysa vikten av att fler äganderätter till småhus byggs.

Svar på minoritetsåterremissen

Markstrategin behandlar kommunens ägande av mark på en övergripande nivå. Kommunens ägande av skogsmark och förvaltning av skog på en mer detaljerad nivå hanteras i kommunens skogspolicy (Dnr 15KS570). Den fysiska planeringen av kommunens mark och vilken typ av byggnation som ska ske på en plats hanteras i kommunens Översiktsplan och i Planeringsriktlinjer för Gävle växer (Dnr 18KS43) samt i detaljplanearbetet.

Bilagor
10

Politisk organisationsöversyn (POG) inför mandatperioden 2026-2030
Inför varje mandatperiod tillsätter kommunfullmäktige en kommitté i syfte att se över den politiska organisationen i Gävle kommun (POG). Kommittén, som utgör en fullmäktigeberedning, har till syfte att bereda den kommande politiska organisationen inför mandatperioden 2026–2030. För att underlätta kommitténs arbete har styrelsen tagit fram förslag till direktiv. Utifrån direktivet har kommittén sedan att föreslå nödvändiga förändringar.

Bilagor
- Tjänsteskrivelse - Politisk organisationsöversyn (POG) inför mandatperioden 2026-2030.pdf
  
  100kb Ladda ner dokument
- Politisk organisationsöversyn (POG) inför mandatperioden 2026-2030. Kommittédirektiv.pdf
  
  112kb Ladda ner dokument
11

Samgående i ett gemensamt elnätsbolag mellan Gävle Energi Elnät AB och Hofors Elverk AB
Förutsättningarna för att bedriva ekonomiskt hållbar elnätsverksamhet har över tid försämrats. Försämringarna orsakas av ökade krav i lagar, förordningar och förskrifter inom elnätsområdet samt en ökad komplexitet i att bedriva elnätsverksamhet som konsekvens av det utökade regelverket. Dessa förändringars yttersta konsekvens är att kostnaderna för att bedriva verksamheten ökar. Till de ökade kostnaderna kommer minskade intäktsmöjligheter genom de begränsningar som löpande införs i den verksamhets- och intäktsreglering som finns för elnätsverksamheter.

För att hantera de nya kraven samt ökade kostnaderna och minskade intäkter i kombination med ett ökat investeringsbehov krävs skalfördelar. Med skalfördelar förstås i detta sammanhang att ett elnät behöver en större kundbas att fördela sina nödvändiga kostnader på för att upprätthålla en hållbar verksamhet och ekonomi över tid. Ett större elnätsbolag är också en förutsättning för att kunna attrahera och behålla de kompetenser som krävs för att bedriva elnätsverksamhet i framtiden.

Styrelserna i Hofors Elverk AB och Gävle Energi Elnät AB (”Gävle Energi Elnät”) har sedan årsskiftet bedrivit ett gemensamt projekt, PEG - Projekt Elnät Gästrikland (”Projektet”), i syfte att under år 2024 fastställa möjligheten till en närmare samverkan mellan Hofors Elverk AB och Gävle Energi Elnät AB för att tillsammans möta framtiden på ett bättre sätt.

Gävle Stadshus beslutade på styrelsemöten den 19 juni och 21 augusti att bifalla Gävle Energis att godkänna upprättade handlingar av Gävle Energis med anledning av förvärvet av Hofors Elverk AB.

Enligt gällande företagspolicy ska kommunfullmäktige fatta beslut av ärenden som är principiellt viktiga frågor eller annat som är av större vikt. Sådana frågor kan bland annat vara större investeringar, bildande, förvärv och avyttring av dotterbolag utöver att kommunfullmäktige ska godkänna förändringar i bolagsordningar.

Bilagor
12

Beslut om antagande av detaljplan för Sätra 10:2 m.fl.
Syftet med detaljplanen är att utveckla Gavlehov till en ny blandad stadsdel med både bostäder, arenor, kommersiell och offentlig service. Gavlehov Östra kommer att bidra med olika typer av bostäder, radhus och lägenheter samt en förskola. Granskning av detaljplanen har genomförts under perioden 27 november 2023 – 12 januari 2024. Efter granskningen har användningen B – Bostäder tagits bort från kvarteret för parkeringshuset efter önskemål från Gästrike Vatten. Bestämmelsen Endast småhus har tagits bort i kvarteret i mitten vid den centrala parken, vilket även öppnar upp för annan typ av bebyggelse som ex. en gruppbostad som efterfrågas av Välfärd Gävle. I övrigt har redaktionella ändringar utförts samt förtydliganden främst i avsnittet Teknisk försörjning. Detaljplanen är förenlig med en från allmän synpunkt lämplig markanvändning enligt 3 och 4 kap Miljöbalken, samt med den kommunomfattande översiktsplanen för Gävle kommun. Planen handläggs enligt reglerna för utökat förfarande, plan- och bygglagen 5 kap 7§.

Bilagor
13

Redovisning av kommunalt partistöd för år 2023
Kommunfullmäktige beslutade den 5 december 2022 § 6 att betala ut partistöd till samtliga partier som finns representerade i fullmäktige för år 2022. Enligt 4 kap. 31 § KL ska beslut om partistöd innehålla krav på att mottagaren av partistödet årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att stödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin (Jfr. 4 kap. 29 § 1 st KL). Redovisningen ska avse perioden 1 januari-31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång.

Redovisning av partistöd för år 2023 ska därmed ha inkommit till fullmäktige senast den 30 juni 2024. Samtliga partier som finns representerade i fullmäktige har lämnat in redovisning inom uppsatt tid.

Bilagor
14

Återrapportering om nämndernas beslutade åtgärder för att nå en ekonomi i balans
På Kommunstyrelsens sammanträde den 10 juni 2024 beslutade Kommunstyrelsen att ge förvaltningen i uppdrag att analysera om nämndernas beslutade åtgärder är tillräckliga för att nå en ekonomi i balans på nämnds- och kommunnivå. Om inte ska nya åtgärder föreslås från förvaltningen att ta ställning till i respektive nämnd. (§ 143 Delårsrapport 1 2024 för kommunen och de kommunala bolagen)

Utifrån det som rapporterats i delår 1 bedömer förvaltningen att nämndernas beslutade åtgärder inte kommer att ge sådan effekt att kommunens underskott återställs och att en ekonomi i balans på nämnds- och kommunnivå uppnås.

Under 2024 har förvaltningen arbetat med en kommunövergripande analys med syfte att ge en samlad beskrivning av Gävle kommuns nuläge, att identifiera var Gävle kommun har styrkor och utmaningar och analysera hur Gävle kommun ligger till i relation till andra jämförbara kommuner. Analysen är på intet sätt heltäckande över kommunens verksamheter utan fokus ligger på områden som är relevanta utifrån verksamhetens storlek och verksamhetens betydelse och påverkan på såväl medborgare som på den kommunala ekonomin. Utifrån analysen, och de förslag på fokusområden som lyfts fram i den föreslår förvaltningen att arbeta vidare med följande åtgärder i syfte att nå en ekonomi i balans på nämnds- och kommunnivå.

Förslag 1:

Resursindex är ett mått som baseras på strukturjusterade kostnader inom skolan. Höga värden inom resursindex innebär ett bättre resursutnyttjande och lägre värden ett lägre resursutnyttjande.

Grundskolan i Gävle kommun ligger på strax under rikets genomsnitt samt i den nedre delen jämfört med R9-kommunerna. Tydligt är att det är höga kostnader för lokaler som utgör den största orsaken till att Gävles skolor ligger lågt i resursindex. Dessa kostnader kan härledas till omfattande renoveringar i det äldre skolbeståndet och till utbyggda och nybyggda skolor tillkomna av en historisk befolkningstillväxt på ca 1000 personer/ år. En befolkningstillväxt som nu i det närmaste har upphört. Om man ser till kostnad för undervisning ligger Gävles grundskolor i mitten av jämförbara kommuner, och sett till övriga kostnader kostar Gävles grundskolor mindre än jämförbara kommuner. Inom förskolan minskar nu antalet barn kraftigt. Det ger behov av omställning inom Utbildningsnämnden både gällande lokaler och personal.

Förvaltningen föreslår att man bör minska lokalytorna inom samtliga skolformer, för att sänka kostnaderna. Det bör både handla om samlokalisering och att lämna lokaler.

Förvaltningen föreslår att Utbildningsnämnden tillsammans med Gavlefastigheter ser över, i första hand, vilka grundskolelokaler och förskolelokaler som kan ställas om till annan verksamhet alternativt lämnas.

Förslag 2:

Personalkostnader utgör en betydande del av kommunens kostnadsmassa. Idag överskrids personalbudgeten på alltför många ställen. Det är en av anledningarna till underskott i vissa nämnder. En medveten och effektiv personalplanering är avgörande för att få balans i budgeten. Att begränsa nyrekryteringar är en nödvändig strategi för att minska personalkostnaderna (eftersom det hjälper till att undvika överbelastning av budgeten med nya löneutgifterna)

Huvudstrategin ska vara att täcka fastställda behov med tillsvidareanställd personal på heltid. Genom att rekrytera tillsvidareanställda medarbetare och genom att endast tillsätta timanställda medarbetare vid absolut behov kan organisationen skapa kontinuitet och fokusera på att optimera resurserna inom befintlig personalstyrka. Det är viktigt att ansvariga chefer förstår kopplingen mellan användandet av resursturer, timvikarier och att tillsvidareanställningar kan uppstå utan att egentligt behov saknas.

Idag har varje ansvarig chef ett ansvar för att en planering av verksamhet finns och för att i den balansera behov av visstidsanställda kontra tillsvidareanställda för att säkerställa kvalitet och kontinuitet i egen verksamhet. Bemanning- och rekryteringsenheten ansvarar endast för att tillsätta de tillfälliga behov som inkommer.

Förvaltningen föreslår att implementera ett nytt arbetssätt och att ge Bemanning- och rekryteringsenheten ett utpekat mandat. Syftet är att skapa en tydligare och effektivare bemanningsstruktur som ger en mer enhetlig och kontrollerad process. Det måste säkerställas att ansvarig chef tar beslut om personalbehov för sin verksamhet på rätt grunder och inom givna ekonomiska ramar. Idag är detta något som ”förutsätts” att varje chef gör men någon egentlig kontrollmekanism finns inte och inom delar av verksamheten kan vi se effekter av detta. Utifrån ett ledningsperspektiv så finns det olika ”skolor” där man kan välja att eskalera en beslutanderätt eller där man kan flytta ut ansvar och befogenhet längre ut i en organisation. Förvaltningen tror inte att vi kommer få mer välgrundade beslut eller ekonomisk effekt av att eskalera beslutsrätten uppåt, snarare tvärt om. Förvaltningen förespråkar att ansvar och befogenheter kopplat till bemanningsplanering ligger kvar på varje chef men att Bemanning- och rekryteringsenheten tillförs ett mandat att reagera på, och eskalera frågor om tillsättande av resurser när det finns anledning att anta att chefer inte följer beslutade rutiner såsom exempelvis Bemanningshandbok etc.

Förslag 3:

I en situation där personalkostnaderna vida överstiger tillgängliga resurser kan vissa svåra vägval behöva övervägas. Färre medarbetare kan behöva ställas mot anpassningar av avtal. Gävle kommun har idag inom vissa områden arbetsvillkor som är mer generösa än de centrala avtalen. När dessa lokala avtal togs fram så avstod medarbetare löneutrymme till förmån för ett lägre arbetstidsmått. Avtalen omfattar idag dock många fler medarbetare än dem som ingick i löneöversynen. Förvaltningen föreslår att man skyndsamt ser över alla de lokalt tecknade avtal som finns och återkommer med en analys av effekterna av dessa och förslag på hantering framåt.

Förslag 4:

Gävle, i jämförelse med andra kommuner, har en avvikande relation mellan andelen hemtjänstinsatser och andelen som bor i vård- och omsorgsboende. Gävle kommun har färre antal hemtjänsttimmar beviljade i snitt och en större andel personer som är beviljade vård och omsorgsboende. Eftersom boende generellt sett är en betydligt dyrare insats, och Gävle ligger över snittet, så finns det ett område att fördjupa sig i ytterligare. Gävle kommun understiger kraftigt lagens krav på hur snabbt ett beslut om vård och omsorgsboende skall verkställas. Detta är givetvis positivt ur ett medborgarperspektiv men ur ett ekonomiskt perspektiv tyder det på att Gävle kommun har för många boendeplatser och en för stor organisation. Förvaltningen föreslår att man skyndsamt skall göra en översyn om hur många lägenheter kommunen behöver för att fortsatt uppfylla lagkrav men minska på överkapaciteten.

Förslag 5:

Vid jämförelser med andra kommuner gällande andel placeringar påvisar statistiken att de kommuner som lyckas bättre än Gävle, tenderar att ha en mer utvecklad egen öppenvård och även i vissa fall egna boenden som medför att det finns en annan typ av rådighet över de insatser som erbjuds. Gävle är i ett utredningsarbete kring utvecklad egen öppenvård, vilket behöver fortsätta för att komma fram till beslutsförslag om framtida inriktning. Slutsatserna av pågående förändringsarbete behöver resultera i nya vägval och beslut löpande och dessa vägval behöver samordnas med andra förändringar som görs inom ramen för ny socialtjänstlag. Förvaltningen föreslår att Kommunstyrelsen följer införandearbetet med ny socialtjänstlag i kommunen och att förvaltningen framåt ska säkerställa ett såväl organisatoriskt som resursmässigt mer effektivt arbete inom socialtjänsten som går i linje med den nya lagstiftningen.

Förslag 6:

Gävle kommun har kraftigt minskade intäkter för såld mark. Detta är naturligtvis kopplat till ett förändrat marknadsläge men det strategiska arbetet kopplat till marknadsföring och försäljning av mark behöver stärkas och framför allt samordnas. Förvaltningen föreslår att detta är en fråga som ska prioriteras, skyndsamt utredas och vid behov skall organisatoriska förändringar föreslås för politiskt ställningstagande.

Förslag 7:

Gävle är inte längre en kommun som växer i befolkningsantal vilket också påverkar näringslivets tillväxtplaner. Som redan nämnts har kommunen kraftigt minskade intäkter för såld mark, vilket är en temperaturmätare på detta. Samtidigt behöver kommunen möta statliga infrastruktursatsningar och egna behov till exempel beslutade investeringar kopplat till järnväg, nytt reningsverk mm. Det innebär en högre risk när kommunen inte i tillräcklig utsträckning kan finansiera exploateringsprojekt för egna pengar utan måste låna för att finansiera dessa. Utifrån minskade befolkningstal och en ny omvärld krävs tydliga prioriteringar i vilka satsningar som görs. I dagsläget finns ett större utbud än efterfrågan varför sådana prioriteringar är nödvändiga. Kommunen behöver både minska sin egna risk och dela risken med fler aktörer för att ekvationen ska gå ihop.

I princip alla styrdokument för exploatering och stadsbyggnad bygger på den historiska tillväxten och har som utgångspunkt att vi ska växa kraftfullt och vara en möjliggörare. Detta gör att förvaltningen i dagsläget inte har stöd i några styrdokument för att göra de prioriteringar som krävs. Det behöver vara tydligt vilka ramar kommunen väljer att ha gällande långsiktiga investeringsramar, hur vi balanserar projekt som ger kommunala intäkter och de investeringar som görs i förhållande till privata initiativ.

Förvaltningen menar att kommunen måste ha en bättre balans mellan projekt som godkänns så att kommunen inte förlorar helhetsgreppet över var och när vi själva måste göra följdinvesteringar (teknisk och social infrastruktur) Det kommunala planmonopolet behöver användas för att skapa den samhälleliga helhetsbilden och har ju dessutom till fördel att kommunen kan driva en strategisk markpolitik. Att balansera tillgång och efterfrågan och att fortfarande vara möjliggörande är viktigt men i rådande situation behöver dessa perspektiv kompletteras med ett mer affärsmässigt kommunalt förhållningssätt.

Förvaltningen föreslår att det tas fram förslag på övergripande styrdokument som svarar upp mot behovet att kunna prioritera och balansera på helheten, nämnder emellan. Det behövs också politiskt beslutas om en uttalad långsiktig investeringsram samt en prioriteringsordning. Syftet är att kommunen skall optimera investeringar och intäkter. Om det finns politiskt antagna ramar för investeringstak, prioriteringsordning mellan kommunala och privata initiativ så kommer förvaltningen att lättare kunna svara upp mot den politiskt önskade utvecklingen.

Bilagor
- Tjänsteskrivelse - Återrapportering om nämndernas beslutade åtgärder för att nå en ekonomi i balans.pdf
  
  121kb Ladda ner dokument
15

Beslut om tillförordnande av kommundirektör
Då Göran Arnell har valt att avsluta sin befattning som kommundirektör per den 19 september 2024 måste en tillfällig direktör förordnas under tiden för rekrytering och tillträde. I sin roll som sektorchef för sektor Styrning och stöd tillika biträdande kommundirektör ska därför Katarina Stistrup tillförordnas såsom kommundirektör. Tillförordnandet gäller till dess en ordinarie kommundirektör utses av styrelsen och har tillträtt sin tjänst.

I kommunstyrelsens instruktion för kommundirektören framgår att denne också ska vara verkställande direktör för Gävle Stadshus AB (17KS512). Kommunstyrelsen konstaterar att detta i grund och botten och ur formellt hänseende är en fråga för bolagets styrelse, varför förordnandet såsom tillförordnade kommundirektör inte omfattar att också fullgöra uppgiften såsom verkställande direktör i Gävle Stadshus AB.

Bilagor
- Tjänsteskrivelse - Beslut om tillförordnande av kommundirektör.pdf
  
  100kb Ladda ner dokument
16

Val av ledamot till Nätverk för strategiskt folkhälsoarbete i Gävleborg, NSFG
17

Kommunstyrelsens årliga granskning av de kommunala bolagen 2023
Enligt Kommunallagens 6 kapitel § 1a och b ska kommunstyrelsen i årliga beslut för varje hel- och delägt bolag pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Sektor Styrning och Stöd har sammanställt underlag från bolagen för denna uppsiktsroll.

Enligt Kommunallagens 6 kapitel § 1a och b ska kommunstyrelsen i årliga beslut för varje hel- och delägt bolag pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Styrelsen skall också ha uppsikt över sådana kommunalförbund som kommunen är medlem i.

Om kommunstyrelsen finner att så inte är fallet, ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

Kommunstyrelsen ska också vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de krav som anges i Kommunallagens 3 kapitel 17 och 18 §§ är uppfyllda i hel- och delägda bolag. Dessa krav omfattar att kommunfullmäktige i helägda bolag ska:
1. Fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,
2. Se till att det fastställda kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen,
3. Utse samtliga styrelseledamöter, och lekmannarevisorer
4. Se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas.
I delägda bolag ska fullmäktige se till att det delägda bolaget omfattas av ovanstående krav i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt.

Ställningstagande helägda och vissa delägda bolag

Underlag för kommunstyrelsens ställningstagande om den verksamhet som respektive bolag har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna, är bolagsstyrningsrapport, årsredovisning samt revisorernas granskningsrapport för respektive bolag.

I företagspolicy, antagen av kommunfullmäktige 2012-06-18 §116, under § 10 ”Information om bolagsstyrning och bolagets interna kontroll”, anges att ”Bolagen ska årligen upprätta särskild rapportering om bolagsstyrningsfrågor. Bolagen kan välja mellan att upprätta en särskild rapport eller att redovisa informationen som en del av bolagets årsredovisning. Rapportering sker enligt anvisningar från kommunstyrelsen.”

Anvisningar för att upprätta en särskild bolagsstyrningsrapport har gått ut till Gävle Stadshus AB med dotterbolag samt Gästrike Vatten AB och Gävle Vatten AB. Dessa bolag har lämnat en bolagsstyrningsrapport för verksamheten 2023.

Årsredovisningar för bolagen bifogas ärendet. Bolagen i Stadshuskoncernen som är dotterbolag i en underkoncern ingår även i årsredovisningen för moderbolaget. Revisionsrapporter och lekmannarevisorernas granskningsrapporter ingår i årsredovisningarna.

Årsredovisningarna har med godkännande behandlats på årsstämmor den 29 maj 2024.

I bolagsstyrningsrapporter för 2023 har bolagen bedömt att verksamheten bedrivits i enlighet med styrande dokument, däribland bolagsordningar och ägardirektiv. Årsredovisningar för bolagen har avlämnats för 2023 med undertecknade revisionsberättelser. Revisionen har lämnat undertecknade granskningsrapporter där bolagens verksamhet 2023 bedömts ha varit förenlig med det kommunala ändamålet.

Utifrån dessa underlag föreslås kommunstyrelsen besluta att verksamheten i bolagen;
- Gävle Stadshus AB,
- Gävle Energi AB med dotterbolagen Gävle Energi Elnät AB, Gävle Kraftvärme AB, Gävle Energisystem AB, Bionär Närvärme AB
- AB Gavlegårdarna, med dotterbolagen Hille 2:144 Fastighets AB och Storhagen 57:8 Fastighets AB
- Gävle Hamn AB
- Gavlefastigheter Gävle kommun AB med dotterbolaget Gavlia AB och dotterdotterbolaget Gavle Drift och Service AB.
- Gävle Parkeringsservice AB
- Gästrike Vatten AB,
- Gävle Vatten AB
har varit förenlig med det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna i enlighet med respektive bolags bolagsordning.

Gävle Energi Elnät AB är ett förvärvat lagerbolag på grund av den nya lagstiftningen om elnätsverksamhet. På kommunfullmäktige den 29 maj 2023 togs beslut om ny bolagsordning för anpassning till de kommunala principerna. Under 2023 har inkråmöverlåtelse skett från Gävle Energi AB samt nyemission har genomförts. Under större delen av 2023 var verksamheten vilande men från den 18 december har den dragit i gång.

AB Gavlegårdarnas dotterbolag Hille 2:144 Fastighets AB och Storhagen 57:8 Fastighets AB fusionerades med moderbolaget i januari 2024.

Gävle Parkeringsservice AB gjorde år 2023 en förlust på -32,3 mnkr som en effekt av gjord nedskrivning av mobilitetshuset Pralinen på 36 mnkr. Bolaget har under 2024 erhållet ett aktieägartillskott på 31 mnkr, se 24KS97, för att inte bolaget skulle hamna i en situation där kontrollbalansräkning måste upprättas. Kommunstyrelsen beslutade 2024-06-04, 24KS249, att i samarbete med Gävle Stadshus AB genomföra en analys av de ekonomiska förutsättningarna för och lämna förslag på vägval för hur Gävle Parkeringsservice AB skall kunna få en hållbar ekonomisk ställning, att lämna förslag på hur uppdrag och samverkan med och mellan kommunen och bolag i kommunkoncernen skall utvecklas framåt avseende parkering och parkeringsverksamhet samt att uppdra till ekonomidirektören att lämna en utredning som skall ligga till grund för beslut om kommunplan 2025 och eventuella ändringar av ägardirektiv inför 2025.

Gävle Vatten erhöll år 2021 ett driftsbidrag på 250 mnkr för täckande av kostnader relaterade till skyfallet i augusti år 2021. I årsbokslutet 2023 har ytterligare driftsbidrag erhållits med 150 mnkr, se ärende 24KS120.. Detta bidrag skall årligen redovisas till Gävle kommun, slutredovisning för 2031-05-31 . Under åren 2021-2023 har inte detta bidrag tagits i anspråk utan redovisas som en avsättning i bolaget.

Ställningstagande övriga delägda bolag

I delägda bolag ska fullmäktige se till att det delägda bolaget omfattas av ovanstående krav i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt.

Följande delägda bolag omfattas av detta ställningstagande:
- Svenska Kommunförsäkrings AB (ägarandel 9 %)
- Bomhus Energi AB (ägarandel 50% via Gävle Energi AB)
- Gästrike Ekogas AB (ägarandel 49% via Gävle Energi AB)*
- Norrsken AB (ägarandel 12,77% via Gävle Energi AB)
- Ostkustbanan 2015 AB (ägarandel 9%)
* samt andelen via Gästrike Återvinnare som äger 51 % i bolaget.

För de delägda bolagen Bomhus Energi AB, Gästrike Ekogas AB och Ostkustbanan 2015 AB samt kommunalförbunden Gästrike Rättningstjänst och Gästrike Återvinnare har revisorerna i granskningsrapporter och revisionsberättelser uttalat att respektive bolag och förbund bedöms bedriva verksamheten enligt bolagsordning och kommunfullmäktiges ändamål. Kommunstyrelsen föreslås därmed att utifrån denna information samt årsredovisningar och löpande information besluta att verksamheten i de delägda bolagen bedrivits i relation till vad som stadgas i bolagsordningarna för respektive bolag, i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt, avseende det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna.

Förbundet Gästrike Återvinnare redovisar ett positivt resultat på 3,8 mnkr och koncernen redovisar ett positivt resultat på 25,5 mnkr. Förbundets resultat efter balanskrav är 3,3 mnkr. Det ingående negativa resultatet från tidigare år är -20,1 mnkr och utgående blir därmed efter balanskravsresultatet -16,8 mnkr som återstår att återställa senast år 2024. Förbundet uppfyller målet att klara budget vilket man bedömer vara det viktigaste målet.

Gästrike Räddningstjänst har upprättat årsredovisning, bedrivit verksamhet enligt direktiv samt har ingen anmärkning i revisionsberättelsen. Förbundet har uppfyllt de finansiella målen. Gävle kommuns ägarandel uppgår till 61,6%.

Det delägda bolaget Gästrike Ekogas AB har upprättat årsredovisning, bedrivit verksamhet enligt bolagsordningen samt har ingen anmärkning i revisionsberättelsen.

Norrsken AB är ett delägt bolag av Gävle Energi AB. Bolaget har upprättat årsredovisning, bedrivit verksamhet enligt bolagsordningen samt har ingen anmärkning i revisionsberättelsen.

Svenska kommunförsäkring ingår inte i den sammanställda redovisningen då kommunens ägarandel uppgår till 9,29%. Försäkringsbolaget står under tillsyn av Finansinspektionen och skall enligt EU-kommissionens delegerade förordning 2015/35 upprätta särskild rapportering ”Regelbunden tillsynsrapport SFCR – Solvency and Financial Condition Report 2017””. Denna rapportering innehåller utöver redovisning av bolagens verksamhet även beskrivning av riskprofil, kapitalbas och värdering av solvensändamål och denna rapportering är betydligt mera omfattande än kraven i företagspolicyn angående upprättande av bolagsstyrningsrapport varför försäkringsbolaget anses uppfylla det kravet.
Bilagor
18

Ansökan om sponsorstöd Gävle GIK innebandy för spel i division 1 säsongen 2024-2025
Gävle GIK innebandy har till kommunstyrelsen inkommit med en ansökan om sponsorstöd på 125 tkr för genomförande av verksamhet och spel i division 1.

2024-03-20 antog kommunfullmäktige en sponsringspolicy för Gävle kommun (dnr 24KS123).

Där står bland annat: ”Gävle kommun sponsrar inte enskilda personer, och sponsring beviljas inte heller som elitstöd varken till enskilda utövare eller lag.”

Utifrån principerna i nu gällande sponsringspolicy föreslås därför Kommunstyrelsen besluta att avslå ansökan från Gävle GIK innebandy om sponsorstöd för spel i division 1 säsongen 2024-2025.

Bilagor
- Tjänsteskrivelse - Ansökan om sponsorstöd från Gävle GIK Innebandy för säsongen 2024-25.pdf
  
  92kb Ladda ner dokument
19

Yttrande i mål ÖM 13931-23 avseende Strömsbro kraftverk i Testeboån i Gävle kommun
Testebo Kraft AB har ansökt enligt den nationella planen om omprövning av villkor för att uppnå moderna miljövillkor för anläggningen Strömsbro kraftverk, Gävle kommun.

Mark- och miljödomstolen har beslutat om att avvisa ansökan.

Testebo Kraft AB har överklagat beslutet till Mark- och miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt som har meddelat prövningstillstånd och förelagt Gävle kommun att svara på överklagandet.

Gävle kommun har yttrat sig på överklagat beslut om avvisad ansökan till Mark- och miljööverdomstolen genom att i korthet yrka på:

Kommunen vidhåller yrkanden som tidigare framförts (bilaga 1):

Gävle kommun, ”kommunen”, genom dess kommunstyrelse med organisationsnummer 212000–2338, yrkar på att Testebo Kraft AB:s ansökan om omprövning för moderna miljövillkor för Strömsbro vattenkraftverk, Strömsbro 77:1 m.fl., ska avvisas.

Grunden för ställningstagandena utvecklas i bifogat yttrande ”Yttrande på överklagat beslut om avvisad ansökan om omprövning för moderna miljövillkor avseende Strömsbro kraftverk i Testeboån i Gävle kommun”.

Bilagor
20

Remissvar - stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner
Utredningen är tvådelad, den första delen omfattar ett stärkt skydd för vissa förtroendevalda och den andra delen omfattar en tydligare internkontroll för att motverka oegentligheter och fel inom kommunen.

I utredningen som Gävle kommun ombetts inkomma med remissvar på finns föreslagna regleringar av kommuner och regioners ansvar för region-/kommunalrådens säkerhet i ett före- under- och efter- perspektiv. Kommunerna föreslås få en lagreglerad skyldighet att förebygga och hantera utsatthet och otillåten påverkan mot kommunalråd. Likaså ska kommunen ha en skyldighet att omhänderta den som drabbats. Skyldigheten kan jämföras med den reglering som finns i arbetsmiljölagen gällande anställda som drabbas.

I grunden bedöms detta vara en positiv sak som stärker skyddet för förtroendevalda, dock finns det ett par områden där utredningen skulle kunna justeras, bland annat avser detta den krets av förtroendevalda som avses, den ekonomiska ersättningen samt en tydligare definition av hur långt kommunens ansvar ska sträcka sig.

Gällande en tydligare internkontroll är detta också i grunden positivt eftersom det dels är mycket viktigt att bekämpa ekonomisk brottslighet inom det offentliga samt att det även från lagstiftaren lyfts fram som ett prioriterat område. Utmaningar kan dock uppstå i och med att det i förslaget inte medföljer någon finansiering och att detta i den ekonomiska situation som en stor del av landets kommuner befinner sig i idag kan innebära att kommuner tvingas prioritera bort andra frågor/uppgifter snarare än att utöka internkontrollen om arbetet ska utföras med samma resurser.

Bilagor
21

Samrådsyttrande Svenska Kraftnät Kustpaketet
För att kunna öka överföringskapaciteten från norra till södra Sverige planerar Svenska Kraftnät att bygga två nya 400 kV-luftledningar för växelström mellan Njutånger i Hudiksvalls kommun till Mehedeby i Tierps kommun. Svenska Kraftnät bjöd in till en myndighetsdialog under 2023 då flera möjliga förslag på ledningsgator presenterades. Gävle kommun lämnade då ett skriftligt yttrande med kommunala önskemål vid val av ledningsgata.

2024 bjuder Svenska Kraftnät in till samråd gällande de sträckningsförslag som de anser vara lämpligast. Gävle kommun avser att yttra sig i samrådet och har samordnat sig med Gävle energi som också avser att lämna ett eget yttrande. Fokus i yttrandet är att lyfta vikten av att Gävle kommun ser att ett ökat effektuttag säkerställs i kommunen för näringslivets behov och att de nya ledningarna i möjligaste mån förläggs i befintlig ledningsgata för att minska inverkan på skyddsvärd naturmark.

Bilagor
22

Redovisning av delegeringsbeslut
Bilagor
23

Anmälningar för kännedom
Bilagor
24

Information till kommunstyrelsen
- Kl. 13.00 - 13.30 Information om servicemätningen - Föredragande: Jonas Ekström, kundtjänstchef
- Kl. 13.40 - 14.40 Information/workshop - Föredragande: Lena Persson, rekryteringsansvarig för processen ny kommundirektör. Punkten riktar sig endast till förtrendevalda. Avtackning av kommundirektör Göran Arnell sker efteråt, ca kl. 14.45
25

Aktuellt från sektorn

Möte 2024-09-10

Det finns ingen information att visa