Möte 2018-06-05

Medarbetarpolicyn är ett förslag på revidering av nuvarande Personalpolicy. Kommunledningskontorets HR-avdelning har haft uppdrag att ta fram förslag på uppdatering av gällande Personalpolicy. Avsikten är att uppdatera policyn, så den möter dagens och framtidens behov som arbetsgivare, samt bidrar till tydlighet i förutsättningar och förväntningar för arbetsgivararbetet. Medarbetarpolicyn utgör grund för koncernens arbete för att vara en attraktiv arbetsgivare.

För att stödja arbetet med att förverkliga Medarbetarpolicyns olika delar finns sedan tillhörande riktlinjer, handlingsplaner och andra stöddokument; riktlinjer för arbetsmiljö och hälsa, likabehandlingsplan, rehabilitering, arbete mot riskbruk och skadligt bruk, rökfri arbetstid och chef- och ledarskap. Vidare förtydligar plattformen för arbetsgivarvarumärket arbetet, likaså vår värdegrund och vision 2025, samt samverkansavtalet för Gävle kommun (FAS). Riktlinjer, handlingsplaner och andra stöddokument kan komma att förändras, kompletteras där så behov uppstår. Policyn i sin tur paketeras och kommuniceras efter beslut, på sätt som visar hela koncernen och som gör den lättillgänglig.

Bakgrund

Gefle IF FF är en av kommunens största idrottsföreningar med representationslag i riksserier på båda herr- och damsidan. Föreningen är också en stark aktör i Gävle kommun med över 1000 aktiva barn och ungdomar.

Gefle IF FF erhåller årligen ett sponsorstöd om 250 tkr till föreningens herrlag. Damlaget har tidigare inte haft möjlighet att söka stöd, dels på grund av att damlaget inte har spelat har spelat i förbundsserier, dels på grund av Gävle kommuns begränsande regler för sponsring.

Under 2018 ändrades förutsättningarna. Under 2018 spelar Gefle IF FF:s damlag för första gången i en förbundsserie med den tydliga målsättningen att etablera sig som ett elitlag. Under 2018 har även Gävle kommun antagit en sponsringspolicy som möjliggör stöd till lag som spelar i högre divisioner, inte bara högsta, samt till lag som har tydliga ambitioner och förutsättningar att nå spel i högre eller högsta tävlingsserierna.

Det är tydligt att Gefle IF FF är en förening med ambitioner om både herr- och damfotboll. På damsidan har föreningen gjort en genomtänkt och pågående satsning för att nå högsta elitnivå. Laget vann sin serie förra året och kvalificerade för spel i den lägsta av tre förbundsserier, division ett. En bit in i säsongen är de ett av topplagen med goda möjligheter att nå elitettan och därmed också möjlighet att på sikt nå damallsvenskan.

Gävle kommun är idag sponsor av fyra olika föreningar. Gefle IF FF herrlag erhåller 250 tkr årligen, Gefle Freestyle, Gävle Ryttarsällskap samt Gefle IF friidrott 50 tkr vardera. Utöver det har Gävle kommun en gemensam verksamhet med Brynäs IF i en ”En bra start” till ett värde av 5 mnkr per år, där Brynäs IF tidigare sponsorstöd om 500 tkr ingår.

Mot den bakgrunden föreslås att Gävle kommun blir sponsor till Gefle IF FF:s damlag.

Kommunledningskontoret har sammanställt Delårsrapport 1 2018. Uppdragen redovisas i bilaga.

Socialnämndens prognostiserade underskott för 2018 och förväntade framtida kostnadsutveckling beslutas i separat ärende 18KS95.

Prognostiserat underskott för Samhällsbyggnadsnämnden medför inga beslut om korrigerande åtgärder utan betraktas som icke strukturellt och därmed isolerad för 2018.

Enligt uppdrag i Kommunplan skall Kommunstyrelsen samla kommunikationsverksamheten i en central lösning. Det innebär i detta fall att medbetare från Socialtjänst Gävle (en medarbetare), Omvårdnad Gävle (två medarbetare) och Samhällsbyggnad Gävle (tre medarbetare) överförs till kundtjänsten inom Kommunstyrelsen.

1 januari 2015 infördes möjlighet att växla semesterdagstillägg mot ledig tid. Det har framkommit att den administrativa rutinen och handläggningen som funnits av detta i vissa delar varit otydlig. Det har inneburit att, i vissa fall när medarbetare bytt tjänst internt, löneskuld uppstått. Efter utredning är arbetsgivarens förslag att reglera uppkomna skulder med halva uppkomna beloppet, för anställda som påverkats av detta från start. Förslag är att reglering sker för samtliga förvaltningar via kommunstyrelsen genom centralt avsatta lönemedel.

I bilaga, Finansrapport 1 2018.
Den av Kommunfullmäktige antagna finanspolicyn innehåller riktlinjer för kommunkoncernens tillgångs-och skuldhantering. I Finanspolicyn regleras att rapportering ska ske till Kommunstyrelsen i samband med delårs- och årsbokslut. Finansrapporten är en återrapportering till Kommunstyrelsen av tillgångs- och skuldförvaltningen per 30 april
2018.

Ekonomi/finanschefen m.fl har bemyndigande att på Kommunstyrelsens vägnar besluta om upptagande av lån enligt KS beslut 2017-12-05 Dnr 17kS400. Finansrapporten är en återrapportering av beslut tagna på delegation under tertial 1 2018.

Kommunstyrelsen har under senare tid följt socialnämndens verksamhet extra pga av tidigare års underskott och den trend som även innevarande år visar. I delårsbokslut 1 redovisar socialnämnden ett prognostiserat underskott på 65 mnkr. Årsprognosen för externa placeringar är -5,0 mnkr. För försörjningsstöd beräknas ett underskott med -15 mnkr p g a ökat antal bidragshushåll samt för personer som avslutat etableringsfasen. Kostnaderna hålls tillbaka genom den ökande digitaliseringen av försörjningsstödsprocessen samt ett ökat antal extratjänster. För ensamkommande barn prognostiseras ett underskott med – 25 mnkr. Underskottet för ensamkommande barn innehåller dock redan ett kommunbidrag på motsvarande 20 mnkr, vilket innebär att underskottet relativt statens finansiering uppgår till 45 mnkr.

Socialnämnden arbetar med åtgärdsplan för kostnadsminskningar och anpassning av verksamheterna. Nämnden har budgeterat ett generellt besparingskrav på 20 mnkr. Besparingen bedöms inte kunna infrias under 2018.

Socialnämnden har med hjälp av extern konsult genomfört en analys av år 2016 med jämförelser av kostnader för olika verksamhetsdelar med sju andra kommuner. Resultatet har redovisats för kommunstyrelsen. Sammanfattningsvis kan sägas att resultatet visar att Gävle kommun har en avvikande kostnadsbild för ensamkommande däremot är ”styckekostnaderna” för övriga verksamhetsgrenar inte jämförelsevis

Kommunstyrelsen har under senare tid följt socialnämndens verksamhet extra pga av tidigare års underskott och den trend som även innevarande år visar. I delårsbokslut 1 redovisar socialnämnden ett prognostiserat underskott på 65 mnkr. Årsprognosen för externa placeringar är -5,0 mnkr. För försörjningsstöd beräknas ett underskott med -15 mnkr p g a ökat antal bidragshushåll samt för personer som avslutat etableringsfasen. Kostnaderna hålls tillbaka genom den ökande digitaliseringen av försörjningsstödsprocessen samt ett ökat antal extratjänster. För ensamkommande barn prognostiseras ett underskott med – 25 mnkr. Underskottet för ensamkommande barn innehåller dock redan ett kommunbidrag på motsvarande 20 mnkr, vilket innebär att underskottet relativt statens finansiering uppgår till 45 mnkr.

Socialnämnden arbetar med åtgärdsplan för kostnadsminskningar och anpassning av verksamheterna. Nämnden har budgeterat ett generellt besparingskrav på 20 mnkr. Besparingen bedöms inte kunna infrias under 2018.

Socialnämnden har med hjälp av extern konsult genomfört en analys av år 2016 med jämförelser av kostnader för olika verksamhetsdelar med sju andra kommuner. Resultatet har redovisats för kommunstyrelsen. Sammanfattningsvis kan sägas att resultatet visar att Gävle kommun har en avvikande kostnadsbild för ensamkommande däremot är ”styckekostnaderna” för övriga verksamhetsgrenar inte jämförelsevis höga, däremot är antalet vård- eller andra insatser högre än de jämförda kommunerna. Socialnämnden har beställt en ytterligare analys vad gäller år 2017. Kommunledningskontorets bedömning är att en ytterligare fördjupad kostnadsanalys som också belyser om arbetsmetoder och /eller orsaker till mängden och omfattningen av ärenden i Gävle kommun medför högre kostnader jämfört andra kommuner bör genomföras.   

Såväl inför som under året har beslut fattats om att förstärka socialnämndens budget. Socialnämnden arbetar med att minska sina kostnader och hittills gjorda analyser visar att det är möjligt att åtminstone sänka kostnaderna med 5 mnkr. Inom resultatnätverket R9 pågår en jämförelse av kostnadsutvecklingen för ensamkommande barn. Ett rimligt antagande är att denna verksamhet bör kunna bedrivas med enbart extern finansiering från 2019. Redan nu bör därför kostnadsminskande åtgärder, bl a vad gäller lokaler, vidtas.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås kommunstyrelsen bevilja socialnämnden ytterliga kommunbidrag med sammanlagt 30 mnkr och även i övrigt enligt föreslagna att – satser.  

Från och med 2013-01-01 gäller delvis ny lagstiftning vad avser kommunstyrelsens uppsiktsplikt över hel- och delägda bolag. Enligt Kommunallagens 6 kapitel § 1a och b ska kommunstyrelsen i årliga beslut för varje hel- och delägt bolag pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Kommunledningskontoret har sammanställt underlag från bolagen för denna uppsiktsroll.

Alliansens förslag till Kommunplan med årsbudget 2019 och utblick 2020 - 2022 med ekonomiska ramar, avkastningskrav, kommunövergripande mål, ägardirektiv och uppdrag.

Enligt kommunplan 2018 skall Gävle Hamn AB uppdras att överta ansvaret för reinvesteringar, underhåll och drift av de offentliga kajerna från Samhällsbyggnadsförvaltningen. I samband med kommunfullmäktiges beslut 2017-11-17 § 222 om tilläggsbudget, beslutades även att inför ett övertagande av de offentliga kajanläggningarna skall ett ändrat huvudmannaskap närmare utredas. Utredningen är nu genomförd av Gävle Hamn AB i samråd med Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Gävle Hamn AB konstaterar att ett överförande av ansvaret för kommunens offentliga kajanläggningar sannolikt av formella skäl ej kan genomföras. Vidare bedöms det tveksamt att ändra huvudmannaskapet eftersom det minskar kommunens rådighet över kajområdena och på ett otydligt sätt påverkar dess förvaltning.

Samhällsbyggnad beskriver det sammanfattningsvis att om detta skulle verkställas, skulle det ekonomiska risktagandet vara stort och även i övrigt överväger nackdelarna de eventuella fördelar som finns genom att överlåta de aktuella kajerna i centrala Gävle till Gävle Hamn AB.

Gavliakoncernen har två vilande bolag, Gävle Flygplats AB och Gävle Teknikcenter AB, samt en enskild näringsfastighet som ägs av GÅFAB Fastighets AB. För att minska administrationen främst med bokföring, bokslut och revision föreslås de vilande bolagen att likvideras samt att GÅFAB Fastighets AB fusioneras med Gavlefastigheter Gävle kommun AB där moderbolaget är mottagande juridisk person i fusionen.

Gävle Stadshus ABs styrelse beslutade på styrelsemöte den 23 maj att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att GÅFAB Fastighets AB fusioneras in i Gavlefastigheter Gävle kommun AB samt att de vilande bolagen Gävle Teknikcenter Fastighet AB och Gävle Flygplats avvecklas genom snabblikvidering.

Enligt gällande företagspolicy (KF 2012-06-18) är ändrad koncernstruktur ett ärende som skall beslutas av kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige beslutade den 23 april 2018 § 5 att ge kommunstyrelsen rätt att fatta beslut om samtliga nämnders lokalresurser på såväl lång som kort sikt (jfr 6 kap 8 § KL).

Kommunstyrelsen har inte fattat något beslut hur dessa beslut ska hanteras framöver – genom nämndbeslut, genom utskott eller genom delegering till enskilda politiker eller tjänstemän. En kombination av utskottsbehandling och delegering till enskild politiker eller tjänsteman är idag det som ligger närmast att utreda.

I avvaktan på närmare reglering av beslutsformerna föreslås kommunstyrelsen fatta beslut i ett antal enskilda avtal. Det gäller dels tre ärenden som beviljats igångsättningstillstånd vid GSABs sammanträde den 23 maj 2018 (Solängsskolan, Nynässkolan och Skogmursskolan). Dessa objekt finns redan med i kommunfullmäktiges investeringsplan och internprisavtal kan tecknas enligt regelverket i hyresmodellen.

Därutöver finns ett antal pågående förfrågningar/handläggning av lokalhyrningsärenden där beslut i vissa fall är angelägna i närtid. En ärendelista har sammanställts av Gavlefastigheter i samråd med fastighetsstrateg på kommunledningskontoret. Se bilaga. Bland dessa ärenden finns bl a en inhyrning av extern lokal till Gävle Innovation Hub. Detta ärende har hanterats av näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden enligt särskild bilaga.

Inköp Gävleborg är ett kommunalförbund med direktion. I sådana kommunalförbund ska enligt kommunallagen revisorerna avge revisionsberättelse till varje förbundsmedlems fullmäktige. Revision hos kommunalförbund med eget fullmäktige görs däremot internt i förbundet på samma sätt som i en kommun.

Av de kommunalförbund Gävle kommun är medlem i är Inköp Gävleborg och Gästrike Räddningstjänstförbund organiserade med direktion. Gästrike Återvinnare är organiserade med eget fullmäktige.

Inköp Gävleborg redovisar för räkenskapsåret ett resultat på 2 451 (3 581) tkr. I årsredovisningen redogörs för måluppfyllelse avseende olika perspektiv. Av totalt tio mål är fyra mål uppfyllda, gröna, och sex av målen delvis uppfyllda, gula.

Förbundets revisorer tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 25 september 2017, § 28 a, väckte Tord Fredriksen (V) rubricerad motion.

Ett yttrande över motionen har inkommit från Omvårdnadsnämnden och Kommunala pensionärsrådet.

I yttrandet har det framkommit att hemsjukvårdens organisation under 2017 justerats för att få färre samverkanspartners. Detta bidrar till att skapa förutsättningar för ett patientsäkert, personcentrerat teamarbete samt ger likartade förutsättningar för kund/ patient oavsett utförare. Dokumentation sker separat inom de olika verksamhetsområdena utifrån gällande lagstiftning. Utan samtycke från den enskilde kunden så ska sekretesslagstiftningen tillämpas vid muntlig och skriftlig informationsöverföring. Detta kan uppfattas som ett administrativt merarbete och är också en förklaring till att samverkan inte alltid är så enkelt.

Den kommunala hälso- och sjukvården kräver enligt lagar och författningar kompetens som sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast/fysioterapeut. Dessa yrkeskategorier har formell kompetens för sina respektive hälso- och sjukvårdsuppgifter och får överlåta en arbetsuppgift/delegera till en annan person endast då det är förenligt med god och säker vård. Den som beslutar om vilka arbetsuppgifter som får delegeras inom den kommunala hälso- och sjukvården är Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS. En delegering av en arbetsuppgift är personlig och är inget som kan ske med tvång utan får endast ske frivilligt. Den personal inom hemtjänsten som mottager en delegering gör det personligen och utöver sitt ordinarie ansvarsområde.

Hemtjänst/hjälp i hemmet är behovsprövade insatser enligt Socialtjänstlagen och bedrivs inom Omvårdnad Gävle av både egenregi och av externa utförare. Oavsett om hemtjänst drivs i egenregi eller av extern utförare så ska samma förvaltningsövergripande riktlinjer och rutiner följas. I förfrågningsunderlaget som reglerar kraven på hemtjänstutförarna i LOV systemet anges bland annat att utförarens personal skall ha adekvat utbildning och/eller tillräcklig kompetens som är lämpligt för uppdraget.

Kommunala Pensionärsrådet har tagit del av motionen och ställer sig bakom Omvårdnadsnämndens yttrande och har inget ytterligare att tillägga.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 25 september 2017, § 28 b, väckte Tord Fredriksen (V) rubricerad motion.

Ett yttrande över motionen har inkommit från Omvårdnadsnämnden och Kommunala pensionärsrådet.

Motionären lyfter i sin motion betydelsen av att omsorgstagare behöver en förbättrad information som stärker möjligheten till medvetna val av hemtjänstutförare. För att underlätta för den enskilde kunden i valsituationen är informationsbladen om de valbara hemtjänstutförarna sedan LOV införandet utformade på ett standardiserat sätt. Där anges bland annat antalet anställda, personalens utbildning, om det finns kollektivavtal, inriktning och profil mm.

Motionären föreslår att informationen om hemtjänstutförarna ska vara tillgänglig och anpassad. Information om valfrihetsystemet och om respektive utförare finns tillgängligt på Gävle kommuns webbplats (gavle.se) och i tryckta informationsblad. I kontakten med biståndshandläggaren får kunden samtliga informationsblad för respektive utförare inför sitt val. Kunden kan även få muntlig information av biståndshandläggaren eller via Gävle kommuns kundtjänst.
Vid behov kan tolk anlitas.

För den som behöver ta del av informationen på annat språk finns en översättningsfunktion på webbplatsen. Det finns en särskilt anpassad webbsida med förenklad text så att översättningen blir så korrekt som möjligt. En folder som beskriver valfrihetsystemet och information om att välja och byta utförare finns översatt på arabiska, engelska, finsk, persiska och somaliska.

Det finns även möjlighet på webbplatsen att få informationen uppläst.

Samtlig information som finns om valfrihetssystemet och hemtjänstutförarna på kommunens webbplats och i trycksaker uppdateras löpande då Omvårdnad Gävle har ansvar för att det ska finnas korrekt information om samtliga utförare i valfrihetssystemet.

Omvårdnad Gävle har sedan hösten 2016 deltagit i projektet ”analys och visualisering” som drivs av ekonomiavdelningen på kommunledningskontoret. I ett delprojekt, ”Stratsys medborgarportal”, har man arbetat med en förbättrad information till medborgarna om kvalitetsnivån på de verksamheter som kommunen tillhandahåller. I slutet av oktober 2017 beslutade kommunledningskontoret att delprojektet skulle avslutas som projekt och överlämnas till linjefunktionerna Ekonomi och Kommunikation på kommunledningskontoret.

Kommunikationsavdelningen ska i huvudsak inrikta sig på arbetet med hur information kommuniceras till medborgarna via gavle.se.
Ekonomiavdelningen, i samarbete med berörda förvaltningar, ska arbeta med vad som kommuniceras, främst till den del som avser olika nyckeltal/kvalitetsmått. Bedömningen är att uppdraget med att erbjuda tillgänglig och anpassad information till medborgarna ryms inom det uppdrag som kommunikationsavdelningen på kommunledningskontoret har fått.

Motionären föreslår även att informationen om hemtjänstutförarna skall omfatta ett antal definierade mått.
Det kan konstateras att ungefär en tredjedel av måtten ingår bland de mått som tagits fram i anslutning till det ovan beskrivna delprojektet ”Stratsys medborgarportal” och som kommer att publiceras på gavle.se.

När det gäller övriga mått är bedömningen att några kan läggas till på listan av de som kommer publiceras på gavle.se. Vissa mått är dock inte lämpliga. Exempelvis förekommer det endast undantagsvis att sjuksköterskor är anställda inom hemtjänsten, då den kompetens som efterfrågas i hemtjänsten är undersköterskans. Därför är måttet ”andel sjuksköterskor av antalet anställd personal” olämpligt att redovisa. Vidare finns exempel på föreslagna mått som skulle innebära att ytterligare undersökningar av hemtjänstkundernas uppfattningar, än de som idag görs i Socialstyrelsens regi, måste genomföras. Exempelvis tillfrågas inte hemtjänstkunderna, i den befintliga enkätundersökningen, specifikt om hur man upplever kontinuiteten i mötet med hemtjänstpersonalen.

Kommunala Pensionärsrådet har tagit del av motionen och ställer sig bakom Omvårdnadsnämndens yttrande och har inget ytterligare att tillägga.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 25 september 2017, § 28 c, väckte Tord Fredriksen (V) rubricerad motion.

Ett yttrande över motionen har inkommit från Omvårdnadsnämnden och Kommunala pensionärsrådet.

Planeringsriktlinjer för Gävle växer är ett styrdokument som främst är riktad till Gävle kommunkoncern som stöd i uppdraget att medverka till och ha planeringsberedskap för 20 000 fler gävlebor och 10 000 fler bostäder i kommunen innan år 2030.

Förändringstrycket är stort och förändringstakten är snabb. Flera planeringsunderlag med ny kunskap som kräver nya ställningstaganden kommer in allt eftersom frågor och geografiska områden utreds och utvecklas.

Planeringsriktlinjer för Gävle växer är en sammanfattning och politiskt förtydligande av de allra senaste planeringsunderlagen och de senaste planeringsriktlinjerna för Gävle växer. Det som står här är mål, underlag och riktlinjer som förvaltningar och bolag själva lyft och som kommunkoncernen just nu behöver ha gemensam kunskap, samsyn och beslut kring.

Planeringsriktlinjer för Gävle växer är också en del av underlagen kring listan ”Prioritering för Gävle växer” där översiktliga planeringsprojekt och exploateringsprojekt bedöms och prioriteras för att utveckla Gävle tillsammans med andra för att satsa på rätt projekt på rätt plats i rätt tid.

Gävle kommun beslutade 2008 att tillsammans med Sundsvalls kommun förvärva försäkringsbolaget ReCere Försäkringsaktiebolag och sedan 14 januari 2009 är det ett helägt kommunalt bolag under namnet Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB (KSFAB) med säte i Gävle. I koncernen finns även det helägda dotterbolaget Kommun Garanti Reinsurance S.A. (KGRe) med säte i Luxemburg.

Syftet med bolaget och den försäkringslösning som tillskapades var att säkra medel för att kunna möta de framtida ökade kostnaderna för kommunanställdas kollektivavtalade pensioner utan att dessa skulle slå mot övrig kommunal verksamhet. Detta då kommuner enligt lagen om kommunal redovisning inte ska redovisa intjänade pensioner före år 1998 som en skuld i balansräkningen. Försäkringen, Kommungaranti PLUS, är inte en pensionsförsäkring utan försäkrar försäkringstagarens, dvs kommunens, ekonomiska utfall, så någon direkt koppling mellan pensionskostnaderna och försäkringen har aldrig funnits. Vid avvikelse mellan kommunens budget och utfall eller kostnadsökningar inom äldreomsorgen kan en skada uppstå enligt försäkringsvillkoren och då betalas en ersättning ut.

Bedömningen vid bolagets förvärv och försäkringslösningens konstruktion var att ökade pensionskostnader och förmodade skador skulle uppstå ungefär samtidigt under åren mellan 2009 och 2028. Det var också den period som behovet av försäkringen uppskattades bestå.

Moderbolaget återförsäkrar sitt försäkringsåtagande i det helägda luxemburgföretaget KGRe och det är där den obeskattade reserven finns, det som utgör själva grunden för försäkringsåtagandet. Genom ett flertal företagsköp mellan 2009 och 2012 har reserven byggts upp.

Koncernens totala tillgångar i moderbolaget KSFAB och dotterbolaget KGRe var per 2017-12-31 1695 MSEK, varav Gävle kommuns andel uppgick till 960 MSEK. Den totala obeskattade reserven i dotterbolaget uppgick per samma datum till 639 MSEK.

Fram till och med 2017 har skador på totalt 214 MSEK betalts ut till försäkringstagarna, dvs Gävle och Sundsvalls kommuner. Dessa skador är fördelade så att 76 MSEK betalats till Gävle kommun och 138 MSEK till Sundsvalls kommun.

När försäkringsupplägget påbörjades 2009 var tanken att det skulle finnas kvar obeskattade reserver till någon gång kring år 2028. Även om självrisken har sänkts, dvs en skada uppstår vid en mindre avvikelse, är bedömningen att det är mycket osannolikt att en större del av den obeskattade reserven kommer att vara förbrukad inom tio år från nu. Fortsätter försäkringsupplägget under hela den tid som det var ursprungligt tänkt kommer det därför att vid försäkringsuppläggets slutpunkt behöva beslutas vad som ska göras med den kvarvarande obeskattade reserven som är grunden för försäkringsåtagandet.

Företaget har idag en anställd VD som även är VD i dotterbolaget, alla övriga tjänster köps. I Sverige finns ett serviceavtal med Svenska Kommun Försäkrings AB och i Luxemburg ett serviceavtal med Risk and Reinsurance Solutions S.A.

Under tiden sedan företaget köptes 2009 har kraven på försäkringsbolag ökat markant. År 2016 trädde EU-direktivet Solvens 2 i kraft något som föranlett ökade administrativa kostnader och ökade krav på verksamheten. Ny lagstiftning i Luxemburg kommer att kräva ökad lokal närvaro vilket gör att dagens upplägg med personunion i styrelserna och samma VD som i huvudsak arbetar i Sverige troligtvis inte är möjlig framöver. Bolaget står under finansinspektionens tillsyn och en förestående tillsyn har aviserats.

Det är dessa två anledningar – dvs förutsättningarna att uppfylla försäkringsupplägget fram till 2028 och förutsättningarna för bolaget att p g a ändrade förutsättningar bedriva rörelsen i enlighet med Solvens 2 kraven och med säte huvudsakligen i Sverige - som föranlett bolaget att närmare analysera vad en avveckling av bolaget skulle innebära. Bolaget har bifogat en utredning från KPMG som visar de skattekonsekvenser en avveckling av KSFAB med dotterbolag skulle innebära (bilaga). Kommunledningskontoret har beräknat skattekonsekvenser och värdetillväxt på inbetalda belopp för Gävle kommuns del vid en likvidation (bilaga).

I juni 2015 fattades beslut i Sundsvalls kommunfullmäktige att de ska avsluta sitt engagemang i KSFAB. Det beslutet har de dock inte kunnat verkställa.

Det innebär att båda delägarna i KSFAB numera har ett gemensamt intresse av att på bästa affärsmässiga sätt avsluta sina engagemang i KSFAB och dess dotterbolag. En försäljning är knappast ett realistiskt alternativ då Sundsvalls kommun inte lyckats försälja sin del i bolaget. Likvidation framstår därför som den troligaste lösningen.

När bolaget väl har avvecklats – vilket enligt uppgift från bolaget kommer att ta cirka ett år – måste Gävle kommun hantera de utlikviderade medlen. Kommunstyrelsen bör därför ges i uppdrag att upprätta förslag till hur Gävle kommun ska hantera detta såväl ur ett organisatoriskt perspektiv som ett placerings perspektiv.

Kommunstyrelsen beslutade 2018-02-13 att tillsätta en arvodeskommitté med parlamentarisk representation, med ledamöter som partierna utsåg. Detta för att inför kommande ny mandatperiod göra en översyn av gällande arvodesbestämmelser.

Uppdraget till arvodeskommittén var att översynen kan ha en allmän inriktning, där olika erfarenheter från bestämmelsernas tillämpning vägs samman och diskuteras. Frågor som bör uppmärksammas är nivåer för timarvoden eller arvoden utifrån nuvarande intervaller, möjligheten till samordning av arvoden för de kommunala bolagen. En fråga för arvodeskommittén att beskriva var om arvoderad tjänstgöringsgrad bör justeras/differentieras mellan nämnder/bolagsstyrelser till förmån för de mer komplexa nämnderna. Likvärdiga förutsättningar för fritidspolitikers möjligheter till inläsning, information mm bör regleras, samt fråga om arvodering i utskott.

Kommunledningskontorets HR-avdelning har bistått kommittén med sekreterarkunskap och diskussion kring tillämpning av nuvarande regler mm

Arvodeskommittén har i sitt arbete beaktat, förutom beskrivet uppdrag, POG-kommitténs förslag på organisering och kommunplanens styrning på kostnader för den politiska organisationen.

Omvärldsbevakning har gjorts på sex kommuner likvärdiga Gävle kommun.

Kommittén föreslår:

ändrade arvodesnivåer utifrån POG-kommitténs förslag.

ett förslag som total motsvarar dagens sammantagna arvodeskostnad.

jourtillägg för socialnämnden.

att nämnd/bolag kan omfördela ersättning från ordförande till 1:a vice ordförande, om ordförande under en längre tid har förhinder att fullfölja sitt uppdrag.

förtydligande förutsättningar för ersättning i samband med beredningar, utskott och kommittéarbete.

förtydligande kring frånvaro och sjukdom, samt förlorad arbetsinkomst.

fördelningsmodell för kommunalråd och politiska sekreterare – för fördelning av kommunalråd 20% grundnivå med 6% per mandat upp till 100%. Över 100% inträder 8% för alla mandat utan grundnivå. Därutöver får de partier som bildar politisk ledning ytterligare 100 % att fördela, en halvering från dagens 100%. För fördelning av politiska sekreterare 20% grundnivå och 5% per mandat, maximalt 100%. Fördelningen av politiska sekreterare föreslås ändras till fördel för mindre partier.

Beslutsunderlag - förslag Bestämmelser om ersättning för förtroendeuppdrag i Gävle kommunkoncern, samt Fördelningsmodell för kommunalråd och kommunalråds sekreterare.

Arvodeskommittén har sammanträtt vid sex mötestillfällen.

Matakuten har inkommit till kommunstyrelsen med en ansökan om ekonomiskt stöd om 75 tkr för att kunna köpa in en eldriven transportbil som man vill använda i verksamheten på försök i ett år.

Matakuten är en ideell organisation som arbetar mot hunger, för hållbarhet genom att dela ut mat och andra produkter som skänkts från matbutiker, restauranger, caféer och liknande. Mat och produkter som inte kan säljas pg. av förpackningsskador eller för kort bäst före datum. Matakuten hämtar dagligen varor från de matbutiker, restauranger och caféer som stödjer verksamheten. Matakuten samlar varje månad in över 10 ton mat, mat som sedan delas ut till de mest behövande. Matakuten når dels ut genom sin biståndslokal som fungerar som ett skafferi för människor i akut behov av förnödenheter samt att de också kör ut produkter till olika bostadsområden i Gävle för att nå så många som möjligt. Verksamheten finansieras via ekonomiska gåvor för de kostnader som behövs för att kunna driva verksamheten.Verksamheten möter människor ifrån hela samhället och i snitt kommer ca 100 personer till Matakutsens lokaler per dag. Under 2016 delade man ut 26 500 kassar och som exempel kommer personal från hemtjänst, boendestöd till lokalen för hjälp till sina brukare/klienter.

I kommunplan finns avsatta medel för att stärka arbetet med att förbättra situationen för socialt utsatta grupper och för ett utökat samarbete med den ideella sektorn. Mot bakgrund av ovan föreslås kommunstyrelsen bevilja Matakutens ansökan om 75 tkr.