Möte 2024-06-10

Alla Sveriges kommuner ska enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ha en aktuell Energiplan som beskriver tillförsel, distribution och användning av energi. Gävle kommuns Energiplan kompletterar även kommunens miljöstrategiska program. Planen utgår från de mål i miljöstrategiska programmet som berör energiområdet och planen beskriver hur dessa mål ska uppnås.  

I Energiplanen ingår frågor om effektivare energianvändning, ökad andel fossilfri energi och ökad produktion av förnybar energi. Energiplanen hanterar de delar av transportområdet som berör förnybar drivmedelsproduktion och infrastruktur för tankställen och laddningsplatser för förnybara drivmedel.

 Energiplanen fokuserar på följande områden:  

·     Framtidens elbehov 

·     Förnybar energiproduktion 

·     Fjärrvärme för uppvärming 

·     Effektkapacitet 

·     Elnät och effektuttag 

·     Energilagring 

·     Effektiv användning av energi 

·     Reduktion av fossila bränslen och el för uppvärmning 

·     Reduktion av fossila bränslen för transporter 

·     Risk och sårbarhet 

·     Miljökrav i upphandling 

Sektorer, bolag och förbund erbjöds att delta i framtagandet av Energiplanen. Styrgruppen bildades med representanter från Livsmiljö Gävle, Styrning och stöd Övergripande planering, Gävle drift och service, Gavlegårdarna och Gävle Energi.  

Energiplanen hanteras inom ekonomisk ram för respektive bolag och sektor men där vissa innovativa åtgärder kan finansieras med externa medel.

Beslut om Kommunplan med årsbudget 2025 och plan 2026–2028 fattas i år av Kommunfullmäktige i november månad. För att säkerställa en god framförhållning för planering av investeringsverksamheten kommer investerings- och exploateringsbudgeten för 2025 med plan för 2026–2028 att beslutas i Kommunfullmäktige i juni. Underlaget till investeringsbudget har beretts i Finansutskottet under mars och april.

I beslut av kommunplan med årsbudget, som fattas av Kommunfullmäktige i november, kommer den beslutade investeringsbudgeten att justeras utifrån uppdaterade exploateringskalkyler och tidsplaner avseende byggnation.

Exploatering- och investeringsverksamheten i Gävle kommun har en omfattande investeringsredovisning. För exploatering ingår också driftredovisning samt intäktsredovisning. Nettoexploateringen påvisar om exploateringsverksamheten är finansierad av skattekollektivet, eller till fullo av exploateringsintäkter från tomtförsäljning, eller exploateringsersättning och medfinansieringsersättning.

För att utveckla kommunens investeringsredovisning och möjliggöra redovisning enligt 10 kap.2§ LKBR, samt skapa bättre möjlighet för Kommunfullmäktige att få överskådlig information om avvikelser, behövs ett retroaktivt beslut och dokumentation för varje enskilt pågående exploateringsprojekts ursprunglig totalbudget.

För investeringsredovisning under Samhällsbyggnadsnämnden (SBN) behöver budgeten fattas på en mer detaljerad nivå än föregående år. Här har budgeten fördelats mellan olika kategorier som ger nämnden en ram per kategori. Inom denna ram fattar sedan SBN budgetbeslut per projekt.

Sektor styrning och stöd har sammanställt delårsrapport 1 2024.

Delårsrapporten redovisar nämnderna, kommunens och de helägda bolagens ekonomiska resultat och resultatprognos, investeringar och prognos för helåret samt. Verksamhetsuppföljning sker på nämnds och bolagsnivå. Sammanställd redovisning samt beskrivning av verksamhet och måluppfyllelse på kommun och kommunkoncernnivå kommer att återrapporteras i delårsrapport 2.

Gävle kommun redovisar per 30 april ett resultat på minus -432,4 mnkr. Gävle Stadshus-koncernen ett överskott på 210,9 mnkr och Gävle Vatten AB ett underskott på minus 6,9 mnkr.

Gävle kommunkoncern prognostiserar ett negativt årsresultat på minus 47,1 mnkr, då Gävle kommun redovisar negativa resultat för perioden som är högre än bolagens positiva resultat.

Preliminärt balanskravsresultat för kommunen för helåret visar på ett underskott på minus 396,6 mnkr. Med användande av kvarstående reserver i resultatutjämningsreserv på 208,8 mnkr och att finansiering av investeringar i Trafikverkets anläggningar exkluderas kvarstår ett underskott på minus 108,1 mnkr. Detta är ett underskott som därmed skall återställas under kommande tre år.

Alla nämnder utom Kultur- och Fritidsnämnden har prognostiserat negativa utfall. Dessutom beräknas realisations- och exploateringsresultatet bli 62 mnkr lägre än budget. Centralt beräknas resultatet blir 150 mnkr bättre än budget, främst beroende på att finansieringsavtal med Trafikverket prognostiseras till nära 80 mnkr mot budgeterat 150 mnkr och att centrala reserver på drygt 70 mnkr inte kommer att tas i anspråk.

Gävle Vatten prognostiserar ett resultat som är 2,9 mnkr lägre än budget vilket innebär ett prognostiserad resultat på +0,2 mnkr.

Gävle Stadshus-koncernen Bolagen i Gävle Stadshus-koncern prognostiserar ett årsresultat som är i nivå med budget. Gävle Parkeringsservice och Gavlia-koncernen beräknas inte uppfylla budgeterad avkastning.

Förslag till kompensation för ökade lönekostnader, utifrån avslutad lönerevision, avser den del som överstiger de 3,3 % som tidigare har kompenserats. Förslaget till kompensation inkluderar inte de som ingår i Vårdförbundets avtalsområde, då avtalen ej är klara.

Beslut om Kommunplan med årsbudget 2025 och plan 2026–2028 fattas i år av Kommunfullmäktige i november månad. För fortsatt arbete med politiska prioriteringar, slutliga ramar, ägardirektiv och mål skall nämnder och bolag lämna remissvar.

Bilaga 1, Anvisning remissvar, kommentarer på preliminära ramar, ägardirektiv, mål och målnedbrytningar lämnas till berörda nämnder och bolag efter beslut i Kommunstyrelsen.

Enligt 5 kap 44 § kommunallagen ska fullmäktige anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer. Reglementet är det viktigast styrdokumentet för den interkommunala kompetensfördelningen. Genom detta dokument fördelar fullmäktige uppgifterna mellan nämnderna, föreskriver om deras befogenheter och tydliggör kommunens organisation.

Nu gällande reglementen i Gävle kommun har reviderats vid flera olika tillfällen. Inte sällan regleras väldigt konkreta arbetsuppgifter samtidigt som sådan som måste regleras inte framgår. Ett exempel på detta är att det framgår av Samhällsbyggnadsnämndens reglemente att den ansvarar för kommunala affischtavlor men inte att det är kommunens byggnadsnämnd. De nya reglementena beskriver på ett tydligare sätt nämndernas formella uppdrag med tyngdpunkt på de uppgifter som följer av lag.

Ett annat förtydligande som görs i reglementena är Gävle kommuns organisation. Begreppet ”en förvaltning” har inte sällan vållat missförstånd. Detta kom också till uttryck i revisorernas granskning av förvaltningsorganisationen år 2023. Sedan omorganisationen 2019, FOG, har Gävle kommun ”en förvaltning” och kommundirektören är förvaltningschef för denna enda förvaltning. Förvaltningen ligger direkt under kommunstyrelsen och är indelad i sektorer. Styrelsen är anställande myndighet för samtliga anställda och ska förse nämnderna med personella resurser. Nämnderna har därmed ingen egen tjänstemannaorganisation i form av en egen förvaltning.

I de nya reglementena förtydligas Gävle kommuns organisation. Syftet är att beskriva hur vi egentligen jobbar – oaktat vad som står i dagens reglementen. Sektorerna är i mycket hög grad nämndernas gemensamma förvaltningsorganisationer. Sektorerna uppträder självständigt i förhållande till varandra och arbetar i princip uteslutande mot en eller flera specifika nämnder. Det blir därför missvisande att påstå att kommunen har en förvaltning och att denna förvaltning tillhör kommunstyrelsen. En sådan organisationsmodell är också svår att förena med gällande lag. En nämnd, som är en egen förvaltningsmyndighet, är självständig (12 kap. 2 § regeringsformen; jfr. JO 2009/10 s. 384, JO 2014/15 s. 667) och det framgår direkt av 6 kap. 3 § kommunallagen att nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen. Begreppet ”förvaltning” i nyss nämnda bestämmelse ger uttryck för nämndens faktiska verksamhet – dvs. nämnden beslutar i frågor om den egna förvaltande verksamheten.

Bakgrunden till FOG 2019 var bland annat en idé om s.k. ”superförvaltningar”. Kommunstyrelsen har enligt lag uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet och ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter. I lagstiftningsprocessen med en ny kommunallag framkom att kommunstyrelserna runtom i landet saknade mer eller mindre formell makt och att styrning därför blev informell – vilket kan bli ett konstitutionellt problem (Jfr. prop. 2016/17:171 s. 158–164). Detta slutade med att vissa kommuner avvecklade alla nämnder förutom de obligatoriska eller att man organiserade sig som ”en förvaltning”. När den nya kommunallagen trädde i kraft hade lagstiftaren i princip åtgärdat detta genom en ny bestämmelse i kommunallagen. I 6 kap. 8 § KL föreskrivs numera att fullmäktige får besluta om att styrelsen får fatta beslut om särskilt angivna förhållanden rörande andra nämnders verksamhet. Bestämmelse innebär till exempel att fullmäktige kan ge styrelsen i uppdrag att fatta beslut om inköpsstopp, anställningsstopp, rekryteringsprocess eller interna föreskrifter exempelvis på fastighetsområdet.

Förutom att anpassa reglementena till hur vi arbetar idag blir det tydligare att det är kommunfullmäktige som beslutar om kommunens inre organisation (HFD 2016 ref. 28). För nämnderna blir det också tydligare att sektorerna är deras egna förvaltningsorganisationer och att de själva beslutar i frågor som rör förvaltningen.

Genom införandet av den nya bestämmelsen i KL finns numera de formella förutsättningar för en kommunstyrelse att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter på ett bättre sätt.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 19 juni 2023 (§ 25) väckte Anna Cullfors (V) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Omvårdnadsnämnden.

Motionären beskriver ett skånskt samarbetsprojekt med demenslots i form av prenumerationstjänst, som fungerar som de kommunernas anhörigstöd. I motionen lyfts även att det troligen behövs en fysisk person som komplement till den digitala lotstjänsten. Motionären yrkar att fullmäktige ställer sig positiva till att undersöka om digital demenslots är en lämplig lösning för Gävle Kommun.

I det yttrande som antagits av Omvårdnadsnämnden ges först en bakgrund kring demenssjukdom, vilket räknas som en av de största folksjukdomarna där ca 150 000 personer i Sverige lever med demenssjukdom. De totala samhällskostnaderna för demenssjukdomar i Sverige beräknas till närmare 81,6 miljarder kronor, vilket till absolut största del är kostnader som bekostas av kommunerna. Yttrandet beskriver att specifikt yngre demenssjuka och deras närstående är en bortglömd grupp som hamnar i ett glapp mellan olika vårdgivare efter att ha fått diagnos, vilket även är en erfarenhet som finns från Gävle. I yttrandet beskrivs att det i Gävle kommun finns en äldrelots som ger stöd och vägledning generellt till seniorer. De demenssjuka och deras närstående kan behöva ett komplement till detta med en specifik inriktning på demens. Det beskrivs vidare hur verktyget den digitala demenslotsen fungerar, såsom att tjänstens mål är att stötta anhöriga med relevant information när man behöver det och att Demenslotsens information är uppdelad för olika anhörigroller.

I yttrandet från Omvårdnadsnämnden beskrivs att det även bedöms finnas en efterfrågan och behov av en fysisk ”demenslots”, det vill säga en person med hög demenskompetens för mer specifik rådgivning och stöd i enskilda ärenden. Idag finns hos Välfärd Gävle ett demensteam som utgörs av två medarbetare; demenssamordnare och en undersköterska. Önskvärt vore ett multiprofessionellt demensteam bestående av personer från både kommun och region där alla har en viss tid av sin tjänst i demensteamet. Behovet av stöd från anhöriga till personer med demenssjukdom, individer som är i tidigt stadie i sjukdomen och biståndshandläggare förefaller öka över tid. Välfärds Demenssamordnare anordnar, tillsammans med anhörigkonsulent, en samtalsgrupp på kvällstid för yngre personer med demenssjukdom och deras partner. Samtalsgruppen har varit framgångsrik och formen för dessa samtalsträffar är unik då det annars är vanligt med separata anhöriggrupper och mindre vanligt med samtalsgrupper för personer med demenssjukdom.

Omvårdnadsnämnden är i yttrandet positivt inställda till förslaget om digital demenslots i Gävle kommun, men bedömer också att den behöver kompletteras med en fysisk ”demenslots” för att möta dagens och framtida behov hos de personer som drabbats av demenssjukdom och deras närstående samt nätverk. I dagsläget finns inte finansiering för vare sig digital eller fysisk demenslots.