Möte 2019-05-14

Kommunstyrelsen beslutar enligt ordförandens förslag att välja Gin Akgül Hajo (V) till justerare samt att fastställa justeringstiden till den 21 maj 2019.

Gävle kommun exploaterar områdena Hemlingby och Lindbacka till förmån för bostäder och Gävle Vatten AB har byggt ut den kommunala VA-anläggningen. För VA-verksamheten är det av stor vikt att ett verksamhetsområde i enlighet med lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster (LAV) finns beslutat som redovisar det geografiska område som Gävle Vatten AB ska hantera som verksamhetsområde.

Styrelsen för Gävle Vatten AB har lämnat förslag på ökade brukningsavgifter för åren 2020-2022 enligt bilaga 2-4. Anledningen är ökade kapitalkostnader som ökar avsevärt under kommande år. De ökade kostnaderna beror främst på omfattande investeringar i ett nytt vatten- och reningsverk samt en fortsatt hög tillväxt genom exploateringar.

Ärendet återremitterades vid kommunfullmäktiges sammanträde den 29 april 2019 §3. Komplettering finns i 19KS143-3 samt 19KS143-4.

Margaretha Wedin (C) har avsagt sig följande uppdrag.

Styrelsen i E16, Kommunala pensionärsrådet, Ytterområdessatsningen (ordförande), Styrelsen i Bergslagsbanan, Samhällsbyggnadsutskottet (ordförande), Krisledningsutskottet (ersättare)

Erik Holmestig (C) föreslås att träda in för samtliga dessa uppdrag.

Då krisledningsutskottet har en fastställd ersättarordning föreslås även att det tas ett nytt beslut för hela utskottet.

Leena Bergander Wikström (C) har avsagt sig uppdraget i Näringslivsutskottet.

Stephanie Forsmark (C) föreslås som ny ledamot.

Inom Kommunstyrelsens förvaltning finns 15 stiftelser, varav 6 st fördelar sina disponibla medel mellan inkomna ansökningar som behandlas av Kommunledningskontorets ekonomiavdelning. För övriga stiftelser ska enligt urkund de disponibla medlen antingen överföras till förutbestämda mottagare eller disponeras av annan förutbestämd handläggare.

För 5 st av Kommunstyrelsens stiftelser har 60 ansökningar kommit in t o m sista ansökningsdag den 15 april. Det gäller Stiftelsen Oscar Flensburgs fond, Stiftelsen P Muréns donationsfond, Stiftelsen Johan Selggrens fond, Stiftelsen Carl Johan och Axel Lennstrands fond samt Stiftelsen Agnes och Sigurd Wallbergs donationsfond. Ansökningarna har granskats och stämts av mot urkund, och Kommunledningskontorets förslag till utdelning finns sammanställt i bifogat dokument.

Den 6:e av Kommunstyrelsens donationsstiftelser som är öppen för ansökningar, Stiftelsen Laura Holmbergs djurskyddsdonation, har sista ansökningsdag 14 oktober.

Inköp Gävleborg är ett kommunalförbund med direktion. I sådana kommunalförbund med förbundsdirektion skall revisorerna avge en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige (9 kap. 20 § KL).

Av de kommunalförbund Gävle kommun är medlem i är Inköp Gävleborg och Gästrike Räddningstjänstförbund organiserade med direktion. Gästrike Återvinnare är organiserade med eget fullmäktige.

Inköp Gävleborg redovisar för räkenskapsåret ett resultat på 4179 tkr. Förbundets revisorer tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Gästrike räddningstjänstförbund är ett kommunalförbund med direktion. I sådana kommunalförbund med förbundsdirektion skall revisorerna avge en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige (9. kap 20 § KL).

Av de kommunalförbund Gävle kommun är medlem i är Inköp Gävleborg och Gästrike Räddningstjänstförbund organiserade med direktion. Gästrike Återvinnare är organiserade med eget fullmäktige.

Gästrike räddningstjänstförbund revisorer bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed, Revisorerna tillstyrker att årsredovisningen godkänns och att förbundsdirektionen beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Under 2018 arbetades ett förslag på medarbetarerbjudande för Gävle kommunkoncern fram, på uppdrag av Personalutskottet och Kommunplanen, med olika erbjudanden inom områden som Hälsa, Utveckling och Hållbarhet.

Ett förslag som presenterades var cykel som förmånserbjudande. Arbetsgivarutskottet har nu föreslagit att lyfta förslaget till beslut till Kommunstyrelsen.

Förslaget är att arbetsgivaren erbjuder medarbetare att hyra, leasa eller köpa en cykel mot bruttolöneavdrag. Förslag är att erbjudandet ska kunna erbjuda olika typer av cyklar och i olika prisnivåer; exempelvis vanlig cykel, elcykel och lådcykel. Att cykla främjar både hälsa och miljö.

Enligt Kommunplan 2019 ska miljöstrategiska programmet förstärkas med en miljon kronor. Medlen ska fördelas på arbete med biologisk mångfald och en klimatfärdplan. Större delen av medlen kommer att läggas på en klimatfärdplan.

Klimatfärdplan har målet att utreda vad som krävs för att nå klimatneutral kommun 2035. Planen ska utreda och föreslå vilka lokala åtgärder för såväl koncernen som kommunens geografiska yta som krävs för att nå målet, samt när i tid dessa åtgärder måste implementeras, vilken effekt de ger med avseende på minskade utsläpp och vad åtgärderna beräknas kosta alternativt ge i besparing. Utredningen ska tydliggöra vilka möjliga åtgärder som ligger inom kommunens rådighet och var i koncernen de strategiska beslut som krävs för genomförande ska tas. 

Arbete med biologisk mångfald kommer att bidra till restaurering av Kungsbäcken. Bland annat kommer arbetet att gynna hotade och pressade arter som Ål, Flodnejonöga, Öring, Vimma. Potentiellt kan det även vara viktigt för Id, Sutare, Harr och Sarv. Arbetet kommer att bestå i att återställa naturlig vattendynamik och hålla rimligt vattenstånd i torkperioder samt återskapa lek och uppväxtområden för fisk och andra vattenorganismer. Arbetet ska också leda till att tillgängliggöra området och kunskap för medborgarna.

Kulturavdelningen, Livsmiljö, ansöker om 450 tkr ifrån kommunens överföringsmedel för öppethållande av fritidsgårdarna Helges, Brynjan och Treffen under sommaren 2019 för åldersgruppen 15- 19 år.

Kultur och fritidsavdelningen uppger att nuvarande avtalsskrivning och finansiering av fritidsgårdarna inte möjliggör ett öppethållande av fritidsgårdarna under sommarperioden för den aktuella målgruppen men att ett öppethållande bedöms nödvändigt.

Socialtjänst och polis bedömer öppethållande av fritidsgårdarna under sommaren som en viktig skyddsfaktor och där främst socialtjänsten kan se följder vid stängda fritidsgårdar i form av ökad oro, ökad kriminalitet, fler unga som ej möts av gränssättande vuxna samt fler unga som söker sig mot centrum.
Ärendet har också varit uppe i ledningsgruppen för BIG där man också ser positivt på ett öppethållande.

Mot bakgrund av ovan föreslås kommunstyrelsen besluta att bevilja totalt 450 tkr till Livsmiljö för öppethållande av Helges, Brynjan och Treffen för under sommaren 2019 för åldersgruppen 15-19 år.

En beredning och bedömning av att de sökta medlen uppfyller kraven för bostadssociala åtgärder som kan finansieras med värdeöverföringsmedel har gjorts.



Kommunstyrelsen vill tydliggöra att finansieringsfrågan för fritidsgårdsverksamhet primärt inte är en fråga för kommunstyrelsen utan för Kultur och fritidsnämnden varvid Kultur och fritidsnämnden uppmanas att framgent hantera frågan inom den egna nämnden.

Den 16 februari 2017 inkom medborgarförslaget ”Gävle kommun bör byta namn till Gävle stad. ”

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen får fullmäktige avskriva en motion eller ett medborgarförslag från vidare handläggning om beredningen inte har kunnat avslutas inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes.

Eftersom beredningen inte har kunnat avslutas inom ett år ska medborgarförslaget avskrivas från vidare handläggning.

Den 6 december 2016 inkom medborgarförslaget ”Placera bocken på en förankrad ponton mitt i ån. ”

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen får fullmäktige avskriva en motion eller ett medborgarförslag från vidare handläggning om beredningen inte har kunnat avslutas inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes.

Eftersom beredningen inte har kunnat avslutas inom ett år ska medborgarförslaget avskrivas från vidare handläggning.

Den 12 september 2017 inkom medborgarförslaget ”Riv upp Byggnads- och miljönämndens beslut den 2011-09-28, att anta detaljplan del av Vallbacken 2:5. Gustavsplan. ”

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen får fullmäktige avskriva en motion eller ett medborgarförslag från vidare handläggning om beredningen inte har kunnat avslutas inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes.

Eftersom beredningen inte har kunnat avslutas inom ett år ska medborgarförslaget avskrivas från vidare handläggning.

Den 29 november 2017 inkom medborgarförslaget ”Medborgarförslag återinsätts för fortsatt beredning.”

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen får fullmäktige avskriva en motion eller ett medborgarförslag från vidare handläggning om beredningen inte har kunnat avslutas inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes.

Eftersom beredningen inte har kunnat avslutas inom ett år ska medborgarförslaget avskrivas från vidare handläggning.

Den 12 december 2015 inkom medborgarförslaget ” Låt Gävle kommun eller Gävle Energi AB bli ägare till kraftverken i Testeboån (Strömsbro och Oslättfors).”

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen får fullmäktige avskriva en motion eller ett medborgarförslag från vidare handläggning om beredningen inte har kunnat avslutas inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes.

Eftersom beredningen inte har kunnat avslutas inom ett år ska medborgarförslaget avskrivas från vidare handläggning.

Den 13 oktober 2015 inkom medborgarförslaget ” Gävle kommun bör köpa ut det nedersta kraftverket i Testeboån (Strömsbro kraftverk) och efter rivning av denna återställa vandringsvägen för lax och havsöring.”

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen får fullmäktige avskriva en motion eller ett medborgarförslag från vidare handläggning om beredningen inte har kunnat avslutas inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes.

Eftersom beredningen inte har kunnat avslutas inom ett år ska medborgarförslaget avskrivas från vidare handläggning.

Den 7 juni 2016 inkom medborgarförslaget ”  Etablera en fond där engagerade medborgarekan söka stöd för att genomföra projekt som stöder kommunens Vision 2025 .”

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen får fullmäktige avskriva en motion eller ett medborgarförslag från vidare handläggning om beredningen inte har kunnat avslutas inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes.

Eftersom beredningen inte har kunnat avslutas inom ett år ska medborgarförslaget avskrivas från vidare handläggning.

Den 20 april 2017 inkom medborgarförslaget  ” Miljöaspekter vid rustandet av Valbobadet .”

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen får fullmäktige avskriva en motion eller ett medborgarförslag från vidare handläggning om beredningen inte har kunnat avslutas inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes.

Eftersom beredningen inte har kunnat avslutas inom ett år ska medborgarförslaget avskrivas från vidare handläggning.

Den 10 maj 2017 inkom medborgarförslaget  ”Medborgarförslag - Stor julmarknad i Boulongern.”

Enligt 5 kap. 35 § kommunallagen får fullmäktige avskriva en motion eller ett medborgarförslag från vidare handläggning om beredningen inte har kunnat avslutas inom ett år från det att motionen eller medborgarförslaget väcktes.

Eftersom beredningen inte har kunnat avslutas inom ett år ska medborgarförslaget avskrivas från vidare handläggning.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 28 november 2015, §37, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från Övergripande planering, Styrning och stöd.

Sedan Gavlevallen byggdes och Strömvallen inte längre används som arena för allsvensk fotboll har det funnits flera diskussioner och idéer för hur en ny användning av Strömvallenområdet skulle kunna se ut. I yttrandet som inkommit från Övergripande planering konstateras att kommunstyrelsen i september 2017 valde att gå vidare med att ge ett planeringsuppdrag för att möjliggöra att området istället används för att bygga bostäder. Förslagsställaren vill specifikt se att ett trygghetsboende byggs på platsen, men det uppdrag som gavs under 2017 från kommunstyrelsen berör inte i detalj om just ett trygghetsboende som boendeform är aktuellt om bostäder skulle bli det nya användningsområdet för marken.

För att förändra användningen av Strömvallenområdet krävs att arbetet fortgår med en ny detaljplan, något som kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott vid flera tillfällen har valt att inte prioritera framför andra samhällsbyggnadsprojekt i den växande kommun som Gävle är. 2018 beslutades att i väntan på att en ny detaljplan tas fram, öppna upp Strömvallen igen för fotbollsverksamhet genom en föreningssamverkan mellan flera fotbollsföreningar. Avtal skrevs på ett år i mars 2018, ett avtal som nyligen förlängdes med tre år. Det innebär att under de närmsta åren är det inte aktuellt att förändra Strömvallens användningsområde. De medborgarförslag som inkommit med förslag på andra användningsområden för marken kommer att beaktas i en framtida process med en ny detaljplan.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2015-11-23, §37, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från Övergripande planering, Styrning och stöd.

Sedan Gavlevallen byggdes och Strömvallen inte längre används som arena för allsvensk fotboll har det funnits flera diskussioner och idéer för hur en ny användning av Strömvallenområdet skulle kunna se ut. Förslagsställaren föreslår i korthet att Strömvallen blir ”Gävle Garden” med blomster- och konstinstallationer och att ett hotell byggs på platsen samt en byggnad som bygger ihop Konserthuset med Strömvallenområdet.

I yttrandet som inkommit från Övergripande planering konstateras att kommunstyrelsen i september 2017 valde att gå vidare med att ge ett planeringsuppdrag för att möjliggöra att området istället används för att bygga bostäder. För att förändra användningen av Strömvallenområdet krävs att arbetet fortgår med en ny detaljplan, något som kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott sedan vid flera tillfällen valt att inte prioritera framför andra samhällsbyggnadsprojekt i den växande kommun som Gävle är.

2018 beslutades att i väntan på att en ny detaljplan tas fram, öppna upp Strömvallen igen för fotbollsverksamhet genom en föreningssamverkan mellan flera fotbollsföreningar. Avtal skrevs på ett år i mars 2018, ett avtal som nyligen förlängdes med tre år. Det innebär att under de närmsta åren är det inte aktuellt att förändra Strömvallens användningsområde. De medborgarförslag som inkommit med förslag på andra användningsområden för marken kommer att beaktas i en framtida process med en ny detaljplan.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2016-02-22, §16, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från Social hållbarhet, Styrning och stöd.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-12-11 §38a, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från administrativa avdelningen, Styrning och stöd. Då ett likartat medborgarförslag hanterats 2012 tillkommer underlaget som då låg till grund för beslut att avslå det dåvarande medborgarförslaget. Utöver detta har ett uppdaterat yttrande har också inhämtats från Länsmuseet Gävleborg.

Förslagsställaren föreslår att Gävle kommun tillsammans med andra kulturinstitutioner och arkiv ska utreda möjligheten att inrätta ett nytt stadsmuseum där Gävles historia och stadsutveckling lyfts fram. Förslagsställaren menar också att digitaliseringens möjligheter är intressant att använda sig av i arbetet med ett nytt stadsmuseum.

Det konstateras i det yttrande som inkommit att i Länsmuseets tre grundutställningar har Gävles historia en framskjuten roll, dock har Länsmuseet efter sin ombyggnation i högre grad betonat sin roll som Länsmuseum i sina utställningar. Det är dock viktigt att påpeka att länsmuseets nya kulturhistoriska basutställning inte är färdig och att nya sektioner kommer öppna under 2019 och 2020 där Gävles historia inom handel, sjöfart, arbete och industri kommer att ges utrymme.

Enligt den gällande överenskommelsen mellan Gävle kommun och Region Gävleborg (dåvarande Landstinget Gävleborg) ska regionen ansvara för museiverksamheten. Majoriteten ser inte orsak att ompröva den överenskommelsen och bygga upp en ny kulturinstitution i Gävle kommun. I yttrandet från Länsmuseet konstateras att förutom resursmässiga invändningar mot uppbyggnaden av en ny kulturinstitution så finns så pass stora samlingar på Länsmuseet av Gävles historia i olika former, att det är svårt att överhuvudtaget kunna utveckla en ny verksamhet helt utan dessa resurser.

Gävles långa historia och stadsutveckling ska vara tillgängligt att ta del av för såväl invånarna i vår kommun som för de som besöker vår stad. Att stärka möjligheten till bildning och kunskap om Gävles historia, inte minst genom digitalisering av kulturarvet är intressant att arbeta vidare med. Länsmuseet lyfter fram att delar av konstsamlingen har en tydlig Gävleprofil och att det som inte finns utställt går att ta del av i ”Digitalt museum”.

Majoriteten är inte beredda att ställa sig bakom att bygga upp en helt ny museiverksamhet i Gävle. Däremot finns viktiga intentioner i medborgarförslaget som betonar tillgången till Gävles historia, något som kommer stärkas igen när Länsmuseets kulturhistoriska basutställning är helt utbyggd. Att utveckla arbetet med digitalisering av kulturarvet samt samarbete mellan kommunen och Länsmuseet i olika former är intressanta ingångar att inkludera i arbetet med kommunens nya kulturpolitiska program och i det nya kultur- och bildningscentret. Vilka båda är och kommer föregås av medborgardialoger under 2019. Sammanfattningsvis kan konstateras att medborgarförslagets intentioner kommer att övervägas i arbetet med det nya kultur- och bildningscentret och i det kulturpolitiska programmet, men med tillägget att Majoriteten inte ser att det är aktuellt resursmässigt att bygga upp en helt ny kulturinstitution.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-02-20 §15, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från Social hållbarhet, Styrning och stöd.

Förslagsställaren vill att Gävle kommun går med i Kompis Sverige för att skapa möten, matcha ihop nya och etablerade svenskar med varandra och därigenom stärka integrationen och bygga relationer mellan människor.

Medborgarförslagets övergripande syfte – att bidra till en fortsatt stärkt etablering och integration är angeläget. Att göra insatser för att människor med olika bakgrund, ålder och funktionsförmåga möts, bygga relationer och skapa inkludering går i linje med Gävle kommuns sociala hållbarhetsprogram.

Föreningslivet och Gävle kommun erbjuder mötesplatser och insatser i olika former som möjliggör för möten, relationsbyggande samt språk- och samhällsorientering för den enskilde. Gävle kommun är också delaktiga i länsprojektet Frivillig Gävleborg. Att fortsätta utveckla arbetet med insatser för etablering och inkludering utifrån dagens behov ska ske inom kommunen och i nära samverkan med föreningslivet. Bedömningen är dock att Kompis Sveriges verksamhet liknar insatser som redan idag erbjuds i olika former av det lokala föreningslivet eller kommunen. Förslag är därmed att medborgarförslaget avslås mot denna bakgrund.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2018-06- 18 §26, väckte Tord Fredriksen (V) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden.

Motionären föreslår att kommunen inför cykeltaxi som sommarjobb för unga som då kan framföra cykeltaxi inom den centrala staden till ett självkostnadspris. Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden konstaterar i sitt yttrande att den form av cykeltaxi som föreslås i motionen inte är möjlig då det inte faller inom kommunens kompetensområde med taxiverksamhet.

En avgiftsfri cykeltaxiverksamhet skulle däremot vara lagligt möjligt att tillhandahålla men behöver då vägas mot andra insatser för ungas arbetslivserfarenhet samt andra områden och arbetsplatser där kommunen idag har behov av sommarvikarier eller erbjuder sommarjobbsgaranti för alla elever mellan årskurs 2 och 3 på gymnasiet. Förslaget till beslut i detta fall blir därför avslag på motionen.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-02-20, §13, väckte Richard Carlsson (SD) och Mattias Eriksson Falk (SD) rubricerad motion.
Ett yttrande över motionen har inkommit från säkerhetsavdelningen samt ett kompletterande yttrande från densamma med anledning av ny lagstiftning.

Motionärerna föreslår att kommunen ska ta fram lämpliga stråk för kameraövervakning tillsammans med Polismyndigheten och andra verksamma i Gävle centrum för att sedan ansöka om kameraövervakning hos Länsstyrelsen.

Säkerhetsavdelningen konstaterar i sitt kompletterande yttrande att ny lagstiftning kring kameraövervakning och tillståndsgivning har kommit på plats under 2018 efter att motionen inkom. Den nya kamerabevakningslagen innebär att kravet på tillstånd för kameraövervakning nu enbart gäller för myndighet eller annan som utför uppgift av allmänt intresse och att det är Datainspektionen som är tillsyns- och tillståndsmyndighet. För att få tillstånd krävs att platsen som ska bevakas är brottsutsatt, förebyggande av brott/olycka, avbryta pågående brott eller finnas risk för någons liv, hälsa, trygghet och egendom. Säkerhetsavdelningen gör bedömningen att tillstånd för kameraövervakning inte ges i ett generellt och övergripande brottsförebyggande syfte.

Säkerhetsavdelningen beskriver vidare att enligt forskningen bedöms kameraövervakning ha mer effekt på planerad brottslighet och egendomsbrott än för våldsbrott och tillfällesstyrda brott. Därför bör kameraövervakning kompletteras av andra insatser i det offentliga rummet för faktiskt ökad trygghet.

Majoriteten utesluter inte att ansöka om utökad kameraövervakning på platser eller stråk i city eller andra delar av kommunen för att förebygga brott där det identifierats att behov av detta finns. Den nya lagstiftningen innebär att möjligheterna att använda sig av kameraövervakning för trygghetsskapande- och brottsförebyggande insatser har ökat. Dialog förs regelbundet med Polisen om trygghetsarbetet och samordning av åtgärder när behov uppstår.

Majoriteten arbetar för att kommunens övergripande, förebyggande och strategiska arbete med trygghetsfrågorna ska stärkas, därför har Majoriteten initierat ett arbete som nu ska starta med framtagandet av trygghetsplaner, med konkreta insatser för alla stads- och kommundelar utifrån de lokala behoven.

Arbetet med att identifiera platser och stråk där tillstånd för kameraövervakning i brottsförebyggande syfte sannolikt skulle ges och vara önskvärt behöver genomföras inom ramen för arbetet med trygghetsplanerna. Det är därför för tidigt att säga om det är just på platser och stråk i city som ökad kameraövervakning är aktuellt, om det snarare är aktuellt på andra platser i kommunen eller om helt andra åtgärder skulle göra störst skillnad.

Det är också viktigt för att bli framgångsrika i arbetet med en tryggare kommun att en insats med kameraövervakning kan bedömas och användas tillsammans med andra insatser för att åstadkomma minskad utsatthet för brott och ökad känsla av trygghet på gator och torg. Därav föreslås motionen besvarad med hänsyn till inkomna yttranden och detta utlåtande.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2018-06-18 §26, väckte Tord Fredriksen (V) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Ekonomiavdelningen, Styrning och stöd.

I det yttrande över motionen som inkommit från Ekonomiavdelningen informeras att Sodexo inte är intresserade av att sälja fastigheten och bedömer att de själva har behov utav byggnaden också kommande avtalsperiod. Förslag till beslut är därmed att motionen avslås.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2018-11-26 §12, väckte Tord Fredriksen och Charlotta Lagnander rubricerad motion.
Ett samordnat yttrande över motionen har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden.

Motionärerna föreslår att ytan i Fjärran Höjder-skogen som idag utgör en förfallen och övervuxen boulebana ska iordningsställas med en aktivitetsyta för barn och ungdomar som också kan nyttjas av skolor och förskolor i området.

Samhällsbyggnadsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden ställer sig positiva till att Livsmiljö Gävle gör en förstudie inför en framtida investering för att förnya platsens användning. I yttrandet framgår flera olika tänkbara användningsområden för platsen, utegym, spontanidrottsplats, naturinspirerad lek- och grillplats, hundrastgård, återställande till skogs- eller parkmark eller odlingsmark. Förstudien är nödvändig för att fastställa vilka behov som finns och föra dialog med aktörer i området. De olika förslagen behöver utredas innan ett slutligt förslag på användning och investeringsbeslut kan fattas.

Majoriteten stödjer inriktningen att en förstudie av en ny användning av platsen ska genomföras. Platsen är igenomvuxen och kan upplevas som otrygg, det är därför nödvändigt att säkerställa att platsen kan nyttjas på ett mycket bättre sätt av de boende i området än idag. Motionärernas intentioner är att platsen specifikt ska ha ett innehåll som riktar sig till barn och ungdomar. Förstudien behöver dock först genomföras innan vi kan fastställa den slutliga användningen. Det är därför för tidigt att besluta om det slutligen kommer bli ett innehåll för barn- och ungdomar eller ett innehåll som möter andra viktiga värden för en trivsam utemiljö i vår kommun. Med denna bakgrund och det yttrande som inkommit föreslås att motionen anses besvarad.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-02-20 §13, väckte Roger Persson, Inger Schörling, Peter Hansson och Helene Börjesson rubricerad motion. Yttranden över motionen har inkommit från Övergripande planering Styrning och stöd, Gävle Energi, Gästrike Vatten och Gästrike Återvinnare.

Motionärerna föreslår att anställda i strategiska befattningar inom kommunen ges god kunskap i cirkulär ekonomi och dess effekter samt att alla förtroendevalda i kommunen genomgår en grundläggande utbildning i ämnet utifrån politisk styrning. Syftet skulle vara att genom detta kunna växla upp kommunens arbete för att uppnå en mer cirkulär ekonomi.

Motionen berör ett angeläget ämne som har en tydlig koppling till det miljöstrategiska programmet som just nu är under revidering. I de yttranden som inkommit beskrivs hur respektive verksamhet arbetar i en hållbar riktning. I yttrandet från Övergripande planering påtalas att två av områdena i det miljöstrategiska programmet, Information och utbildning samt Konsumtion och avfall har en tydlig koppling till arbetet med en mer cirkulär ekonomi. Gävle kommun deltar också i Region Gävleborgs förstudie om vilka delar av den cirkulära ekonomin som är mest relevanta för Gävleborg.

Inför mandatperioden 2019-2022 har ett arbete påbörjats och slutförts för att utveckla och fastställa utbildningsblock för förtroendevalda i kommunen. Basutbildningar under mandatperioden som ska genomföras i kommunfullmäktige eller i respektive nämnd och bolagsstyrelse. De utbildningar för anställda och förtroendevalda som föreslås i motionen behöver därför samordnas och vägas gentemot de utbildningar som redan är planerade i de nya utbildningsblocken samt de utbildningsinsatser som kommunens medarbetare genomgår. En annan avvägning är vilka specifika befattningar, nämnder och bolag där de utbildningar som motionärerna föreslår skulle vara önskvärt.

I Majoriteten i Gävles politiska plattform betonas vikten av målet Gävle kommun som en klimatneutral plats 2035 och fortsatt höga klimat- och miljöambitioner. Gävle ska fortsätta vara en av Sveriges bästa miljökommuner och i det är utvecklingen av en mer cirkulär ekonomi en viktig del. Det miljöstrategiska programmet är kommunens viktigaste verktyg för att styra mot en hållbar utveckling och minskat klimatavtryck, därför behöver också avvägningarna kring önskvärda och ändamålsenliga utbildningsinsatser bedömas under revideringen av det miljöstrategiska programmet. Motionen föreslås därför att besvaras med anledning av inkomna yttranden och detta utlåtande.

Finansdepartementet har gett Gävle kommun möjlighet att yttra sig över remissen ”Lika mer Lika. Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (SOU 2018:74)”.

Gävle kommun anser att det är positivt att en översyn av kostnadsutjämningssystemet som en helhet har genomförts. Det är viktigt att kostnadsersättningarna i de olika delmodellerna uppdaterats och att variablerna i delmodellerna setts över och nya förslag tagits fram. Kommuner och regioner ansvarar för en stor del av det offentliga åtagandet. Dessa verksamheter ska bedrivas likvärdigt över hela landet, vilket kostnadsutjämningsmodellerna ska bidra till. Med tanke på att systemet omfördelar nära 10 miljarder kronor årligen inom kommunsektorn, anser vi att en mer kontinuerlig uppföljning av systemet och dess effekter är prioriterat. Detta är speciellt viktigt när omfördelningen längre fram kommer att öka kraftigt, främst pga den ökande andelen äldre i samhället.

Gävle kommun instämmer i SKL´s generella kommentar om utredningens uppdrag; ”Kommunerna och regionerna påverkas relativt kraftigt av alla delar: inkomstutjämningen, kostnadsutjämningen, strukturbidraget samt regleringsposten varav inkomstutjämningen är den största posten i systemet. Utredaren har enbart haft i uppdrag att utreda kostnadsutjämningen, trots att sambandet med strukturbidraget är betydande, genom att strukturbidraget kompenserar för delar som även kostnadsutjämning beaktar, exempelvis befolkningsunderlag och tidigare arbetslöshetsnivå. Att enbart utreda en enskild del av utjämningssystemet kan därför vara väsentligt svårare än att granska hela systemet. ”

Gävle kommun anser att statens förmedling av specialdestinerade statsbidrag vilka avser verksamheter och kostnadsområden som samtidigt utgör del av kostnadsutjämningssystemet i första hand inte bör förmedlas som specialdestinerade statsbidrag, utan som en del av det generella statsbidraget, i andra hand hanteras inom kostnadsutjämningssystemet. Därav borde förekomsten, tänkta effekterna av och metoderna för dessa bidrag varit en del av uppdraget och utredningen. Exempel på statsbidrag som berör samma verksamheter och kostnadsområden som utgör del av kostnadsutjämningssystemet är Förordning (2017:848) om statsbidrag till kommuner och landsting för åtgärder för att motverka och minska segregation och Förordning (2018:49) om statsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling.

Utredningens förslag innebär olika grader av förändringar i utjämning för Sveriges kommuner. Då utredningen har utvärderat befintlig modell och lämnat förslag på delvis ny modell är tolkningen rimligen att nuvarande modell inte tillräcklig justerar för strukturella skillnader. Därmed borde ett eventuellt senare beslut om ändringar i kostnadsutjämningssystemet dels fattas skyndsamt och dels omfatta alla förslag från utredaren. Detta då olika kommuninvånare i dagsläget i landet utöver kommunens ambitionsnivå, uttryckt som skattesats, belastas för högt eller för lågt genom utjämningen, vilket rimligen påverkar kommunens utförande av välfärdstjänster.

Information och workshop mål och ramar kommunstyrelsen 2020 -  KLK-ledning