Möte 2025-04-08

William Elofsson (M) lämnar in följande initiativärende:

Att Gävle kommunkoncern, inklusive de kommunalförbund som Gävle kommun är en del av, i många fall har högre avgifter och taxor än flera jämförbara kommuner har påtalats många gånger i debatten i Gävles kommunfullmäktige. Frågan är särskilt aktuell i tider av stora kostnadsökningar, för då är det särskilt viktigt att hålla emot ytterligare höjningar av redan höga avgifter och taxor.

Ett konkret exempel på en avgift där Gävle kommun ligger väsentligt högre än jämförbara kommuner är avgiften för nyttoparkeringstillstånd. Årsavgiften i Gävle kommun är 7 000 kronor exklusive moms.

I Eskilstuna är samma avgift 3 500 kronor exklusive moms, 50% lägre jämfört med Gävle.

I Jönköping är samma avgift 3 040 kronor exklusive moms, 57% lägre jämfört med Gävle.

I Linköping är samma avgift 2 000 kronor exklusive moms, 71% lägre jämfört med Gävle.

Därför föreslås att en noggrann utredning och översyn av Gävle kommunkoncerns höga avgifter och taxor i jämförelse med andra liknande kommuner genomförs. Det är centralt av flera anledningar.

För det första är det avgörande att förstå varför Gävle kommun upprätthåller högre avgifter och taxor än jämförbara kommuner. En grundlig utredning skulle kunna identifiera specifika faktorer eller omständigheter som bidrar till denna skillnad. Det kan innefatta områden som kommunens kostnadsstruktur, ineffektivitet i förvaltningen, eller kanske i vissa fall unika omständigheter som kräver högre resurser. Genom att förstå dessa orsaker kan man skapa en välgrundad strategi för att effektivisera och justera taxor och avgifter på ett sätt som är mer i linje med jämförbara kommuner. I nästa steg ska självklart Gävle kommun jämföra sig med de kommuner som har lägst avgifter och taxor, med bibehållen eller bättre kvalitet, i hela landet. Gävle kommun ska vara bäst i klassen.

För det andra skulle en sådan utredning kunna ge en klar bild av vilka specifika taxor och avgifter som bör prioriteras att sänkas under kommande år. Detta är viktigt för att fokusera resurserna på områden där medborgarna och näringslivet påverkas mest av höga kostnader.

Dessutom kan en översyn av höga avgifter och taxor i Gävle kommun skapa en ökad ansvarsskyldighet för Gävles kommunpolitiker. Genom att öppet utvärdera och kommunicera resultatet av utredningen, det vill säga genom ökad transparens, kan kommuninvånarna få insyn i beslutsprocessen och förstå de åtgärder som vidtas, eller inte vidtas, för att hålla nere kostnaderna. 2025-04-08 Sammanfattningsvis är en utredning och översyn av Gävle kommunkoncerns avgifter och taxor en viktig åtgärd för att främja effektivitet samt valuta för medborgarna och näringslivet. I förlängningen kommer låga avgifter och taxor dessutom bidra till ett bättre företagsklimat - något Gävle kommun verkligen behöver. 

William Elofsson (M) lämnar in följande initiativärende:

Moderaterna föreslår i ett initiativärende att kommunstyrelsen ska inrätta en särskild effektiviseringskommission som arbetar utifrån Svenskt Näringslivs slutsats att Gävle kommun kan minska sina kostnader med 899 miljoner kronor utan att kvaliteten i våra verksamheter påverkas. I samma initiativärende beskriver Moderaterna att man inte står bakom de effektiviseringar som majoritetens budget innebär för Utbildningsnämnden och Omvårdnadsnämnden som knappt motsvarar 24 miljoner kronor vardera medans man sedan i initiativärendet beskriver effektiviseringspotentialen i samma nämnder till 412 respektive 458 miljoner kronor. 

Majoriteten delar Moderaternas tes att Gävle kommun i alla delar måste arbeta för ökad effektivitet. Det finns många sätt att mäta både nytta och effektivitet. I Gävle kommun har vi valt att beskriva vårt ekonomiska utgångsläge genom att alla nämnder har uppdragits av kommunfullmäktige att förhålla sig till referenskostnad R9. Där kan vi se om vi är billigare eller dyrare än jämförbara kommuner och kan utifrån den jämförelsen fatta politiska beslut om effektivisering eller omprioritering i respektive nämnd eller mellan nämnder. 

Totalt motsvarar de ålagda effektiviseringskraven i majoritetens budget 2025 ca 82 mnkr 2025 och ytterligare 240 mnkr 2026–2028. Det är sedan nämnderna som har ett delegerat ansvar från kommunfullmäktige att beskriva hur effektiviseringen kan ske på bästa sätt. Majoriteten menar att den inriktning som kommunfullmäktige givit i praktiken innebär att varje nämnd ska utgöra sin egen effektiviseringskommission. Vi ser med fördel att metoderna för hur vi mäter effektivitet och ständigt arbetar för ökad effektivitet och nytta utvecklas i hela kommunorganisationen. En effektiviseringskommission likt det Moderaterna föreslår skulle i praktiken innebära att kommunstyrelsen blir en samlingsregering som lämnar gemensamma förslag som underlag till budget. Det torde inte gynna demokratin. Däremot kan såväl Svenskt Näringslivs rapport, som jämförelse R9 och SKRs modell med ” prislappsbudgetering” som Gävle kommun avser att undersöka närmare, hjälpa till när politiken ska bedöma rimligheten i den kostnadsnivå som råder och och vilken effekt som uppnås i förhållande till kostnaden. Majoriteten ser gärna ett större gemensamt politiskt ansvarstagande för att nämnderna ska klara såväl ekonomi, effektivitet, demografi och kvalitet. Moderaterna får mer än gärna bidra till detta ansvarstagande.

Nyttoaspekten av de insatser kommunen prioriterar avgörs till syvende och sist av medborgarna som i allmänna val bedömer om den politiska inriktningen och prioriteringen av våra gemensamma resurser motsvarar ens förväntningar. 

Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 19 februari 2024, §25a, väckte
Fredrik Åberg Jönsson (V) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har
inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden.
Motionären föreslår att Gävle kommun skyndsamt tar fram en modell för
avgiftsfri kollektivtrafik för barn och ungdomar under sommarlovet och att
även de barn och ungdomar som behöver resa med färdtjänst ska omfattas av
modellen. Motionären argumenterar för att det skulle ge större möjlighet till
en aktiv fritid till kommunens barn och unga oavsett familjens sociala och
ekonomiska ställning.
Sommaren 2018 erbjöds alla ungdomar 12 – 18 år i länets kommuner en
sommarlovsbiljett som var giltig 16 juni – 19 augusti. Det var staten som
finanseriade satsningen som från början var tänkt att erbjudas åren 2018 –
2020, men det avbröts efter sommaren 2018. Totalt genomfördes drygt
415 000 resor i länet under sommaren 2018 och Gävle kommun stod för 56
procent av dessa.
Om Gävle kommun vill erbjuda barn och ungdomar fria resor under
sommarlovet behöver kommunen betala X-trafik för detta. X-trafik tar betalt
för 30-dagarsbiljetter för de individer som omfattas av erbjudandet under den
period erbjudandet gäller. Alla i en viss åldersgrupp måste omfattas av
erbjudandet, för att det inte ska strida mot likställighetsprincipen.
Kostnaden för en 30-dagars ungdomsbiljett är 494 kronor för två zoner och
935 kr för en hela länet. Det bodde ca 15 600 individer i åldern 7 – 19 i Gävle
under 2024. Åldersfördelningen i gruppen var relativt jämn. Att t.ex. erbjuda
dessa avgiftsfri kollektivtrafik i 60 dagar skulle därmed kosta cirka 15 mnkr för
två zoner.
Med rådande ekonomiska besparingskrav så är bedömning att det inte är
möjligt att erbjuda barn och ungdomar fria resor under sommarlovet.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 25 mars 2024, §17, väckte Jan-Olov Andersson (V) och Maritha Johansson (V) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Utbildningsnämnden.

Motionärerna argumenterar för att Utbildningsnämnden behöver göra jämförelser av hur eleverna klarar övergången från grundskolan till gymnasiet. Om vissa skolor sätter ”glädjebetyg” borde det kunna upptäckas genom en jämförelse mellan grundskolebetyg och betyg på de första kurserna i gymnasieskolan. Några kurser är gemensamma för alla elever inom gymnasieskolan och ger ett bra underlag för en jämförelse.

I motionen yrkar motionärerna att Utbildningsnämnden ges i uppdrag att jämföra betyg i åk 9, från samtliga grundskolor i kommunen, med betyg från första året på gymnasiet.

Utbildningsnämnden har inkommit med ett yttrande med anledning av motionen, där de redovisar att Utbildning Gävle regelbundet har genomfört betygsuppföljningar för programgemensamma kurser på gymnasieskolan sedan 2002. Den senaste av dessa rapporter gjordes 2020. Uppföljningarna 2002–2020 visar att den genomsnittliga betygspoängen sjunker mellan grundskolan och gymnasieskolan för de jämförda ämnena, utom för svenska som andraspråk där betygspoängen ökar. Betygspoängen sjunker mest i matematik. Det har funnits betydande skillnader mellan olika grundskolor hur elevernas betyg har utvecklats vid övergången till gymnasieskolan.

För att skapa ett bra underlag för en jämförelse har Utbildningsnämnden utfört en ny uppföljning som baserats på 3 läsår (2021/22, 2022/23 samt 2023/24). Urvalet gäller elever som går eller har gått på Borgarskolan, Polhemsskolan och Vasaskolan och erhållit gymnasiebetyg på någon av skolenheterna. Uppföljning av betygen sker på individnivå där betyget från grundskolan jämförs med betyget på första kursen i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. Statistiken har sammanställts totalt (3050 elever) samt för tre urvalsgrupper; Elever från kommunala grundskolor i Gävle kommun (1800 elever), Elever från fristående grundskolor i Gävle kommun (950 elever), Elever från övriga grundskolor utanför Gävle kommun (300 elever).


Uppföljningen, vars metod likväl som resultat redovisas grundligt i Utbildningsnämndens yttrande över denna motion, visar att fristående grundskolor som grupp har en något mindre nettoavvikelse i engelska jämfört med kommunala grundskolor i Gävle kommun. I svenska är det kommunala grundskolor som visar en mindre nettoavvikelse. Svenska som andraspråk som är det ämne som avviker genom att en betydande andel elever höjer betyget på gymnasieskolan, där ligger nettoavvikelsen på samma nivå vid en jämförelse mellan kommunala och fristående grundskolor. För de tre olika kurserna i matematik har de kommunala grundskolorna en betydligt större nettoavvikelse jämfört med de fristående grundskolorna.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 19 februari 2024, §31f, väckte Maritha Johansson (V) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden.

Motionären föreslår att Gävle Kommun undersöker möjligheten att på olika lämpliga platser installera bänkar uppvärmda av returvatten från fjärrvärme likt de som finns vid Gävle Sjukhus.

Av nämndens yttrande framgår att uppvärmda puffar idag finns på Börsplan och östra Drottninggatan, men inte på Gävles busshållplatser. Livsmiljö Gävle byter ut befintliga bänkar vid busshållplatser i samband med att dessa byggs om och kan i samband med det även titta på möjligheten att koppla in uppvärmda bänkar.

Det framgår dock även att installation av uppvärmda bänkar innebär en relativt stor investeringskostnad då bänkarna kräver en annan temperatur än den som är i nätet vilket medför behov av fjärrvärmeväxlare. Vid användning av returvatten krävs att ledningssystemet har rätt temperaturförutsättningar precis där bänken ska stå och det därför ej är möjligt att använda på alla platser utan kompletteringar av tekniken.

Sammantaget är därmed uppvärmda bänkar något som kan utredas vid ombyggnation av busshållplatser. Det kan inte garanteras att tekniken är lämplig på någon av de busshållplatser som kommer att byggas om inom närtid. Några separata investeringsprojekt enkom för att byta ut bänkar planeras inte.

På Kommunfullmäktige 210927 inkom Mattias Eriksson Falk (SD) med motionen – Förändrad datumparkering i Gävle kommun, med förslag att ge Samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att justera datumparkeringen på så sätt att gator får en bestämd dag måndag-söndag där parkeringsförbud gäller klockslagen 00–08 under perioden 1 oktober – 15 maj. Förslaget skulle alltså innebära att så kallad städnatt (parkeringsförbud en natt per vecka) införs i stället för nuvarande system med datumparkering (parkeringsförbud varannan natt).

Denna fråga har hanterats tidigare på flera olika sätt och kommer upp med jämna mellanrum till exempel via motioner. Frågan finns även behandlad i gällande Parkeringspolicy för Gävle kommun.

Städnatt är ett bra system för städer och områden med en mindre mängd snö. Utifrån Gävles förutsättningar där större snömängder kan komma och ofta kommer flera dagar i rad, så skulle städnatt innebära stora olägenheter för framkomligheten för såväl fotgängare, cyklister, förbipasserande bilar, skapa otillgängliga parkeringar samt resultera i insnöade bilar. Tekniska har inlett arbetet med att se över gällande parkeringspolicy och i det arbetet kommer tiderna på dygnet 00-08 för datumparkering ses över så att pendling in till arbete underlättas. I övrigt har

Tekniska också testat att avbryta övervakningen av datumparkering innan 15 maj då sandupptagningen redan genomförts samt meddelat allmänheten via pressmeddelande. Detta utvärderas också i arbete med policyn. Sektor Livsmiljö och Tekniska förordar fortsatt därför ingen förändring av nuvarande system med datumparkering (parkeringsförbud varannan natt).

Förslaget blir därmed att avslå motionen i sin helhet.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 25 mars 2024, §17b, väckte Richard Carlsson, Elizabeth Puhls och Wanja Delén (SD) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från utbildningsnämnden. Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ska uppdra åt utbildningsnämnden att utreda kommuninvånares behov av, och förutsättningarna för ett tillskapande av ”nattisplatser” i Gävle kommuns ytterområden. Motionärerna argumenterar för att detta skulle underlätta för vårdnadshavare som jobbar utanför traditionella kontorstider i kommunens ytterområden. I utbildningsnämndens yttrande framgår att Nattis Gävle är belägen i centrala Gävle för att möjliggöra tillgång till verksamheten med olika trafikslag oavsett var i kommunen bostadsadressen är. Vidare framgår att information finns och dialog sker med vårdnadshavare i behov av omsorg under obekväm arbetstid. Till detta konstateras att ur ett ekonomiskt hänseende att verksamhetsformen är konstnadskrävande och att mindre enheter skulle vara än mer kostnadskrävande med anledning av exempelvis schematekniska åtgärder relaterat till bland annat regler om dygnsvila. Under de rådande ekonomiska förutsättningarna bedömer därmed nämnden att det saknas möjlighet att, utöver den redan planerade förändringen av Nattis Gävle, tillskapa ytterligare enheter i kommunens ytterområden

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde 2023-09-25 väckte Emelie Taimi (M) och Julia Söderström (M) rubricerad motion med följande yrkande: - Att riktlinjerna för serveringstillstånd justeras så att restauranger och serveringsställen kan beviljas serveringstillstånd fram till 04.00 samt - Att serveringstid på uteservering kan beviljas fram till 02.00

Riktlinjerna anger idag serveringstid fram till som längst kl. 03.00 och då bara tidsbegränsat ett år i taget. Tillstånd för stadigvarande servering, det vill säga utan slutdatum, medges i dagens riktlinjer till kl. 02.00. Rent formellt finns inget hinder för att redan idag medge serveringstid till klockan 04.00 i ett enskilt ärende. De kommunala riktlinjerna begränsar inte nämndens beslut på samma sätt som lagregler gör. Men eftersom riktlinjernas syfte bland annat är att göra det lättare att förutse om en ansökan kan bifallas och att kommunen ska behandla ansökningar om serveringstillstånd på ett likvärdigt sätt, är det inte önskvärt att nämnden gör avsteg från riktlinjerna annat än i undantagsfall. Motionen rör just ändring i riktlinjerna, och inte i linje med rådande inriktning.

Kroglivet och utskänkningen är ett sådant område vilket inbegriper ordning och säkerhet där Polisen agerar både genom tillsyn enligt Alkohollagen och genom direkta ingripanden. Inte sällan nyttjas också ordningsvakter i syfte att upprätthålla ordningen och säkerheten på uppdrag av ägaren och som förordnas av Polisen. När det gäller frågan om längre öppettider, anser Lokalpolisområde Gästrikland att enbart förlängda öppettider inte bedöms gynna ordningen och säkerheten i kroglivet. Polisen har därför fortsatt uppfattningen att det allmänt sett får anses vara klarlagt att sen servering av alkohol på restaurang leder till förhållandevis högre berusningsgrad hos gästerna än vad servering under tidigare öppethållande ger. De tta ökar risken för konflikter mellan personer på och i omedelbar anslutning till serveringsstället (SOU 2009:22 s. 208). Det torde även genom utredningar och myndighetsrapporter vara klarlagt att det finns ett samband mellan sena serveringstider och ökade risker för berusningsskador, våldshandlingar och störande av ordning på allmänna platser (SOU 2009:22 s. 206 ff.). Sammantaget är det Lokalpolisområde Gästriklands uppfattning att nuvarande tillämpning för serveringstider i Gävle kommun bör bibehållas.

Kommunen måste som tillståndsmyndighet i varje enskilt fall bedöma riskerna för olägenheter i samband med en utsträckning av serveringstiden. Polismyndighets och miljöförvaltnings yttranden och inställning skall alltid tillmätas stor betydelse vid bestämmande av serveringstider. Detta gäller inte minst vid prövning av ansökningar om tillstånd till servering efter klockan 01.00."

I Gävle kommun beviljas som regel serveringstid utomhus inom normaltiden för serveringstillstånd, det vill säga mellan 11.00-01.00. Kommunen gör dock en individuell prövning i alla ansökningsärenden. Serveringstiden för uteservering kan komma att begränsas i förhållande till serveringstid inomhus. Detta sker främst i de fall där verksamhet på uteserveringen riskerar att störa närboende. Således kan serveringstid på uteservering redan idag beviljas fram till 02:00 utan att det utgör en konflikt med riktlinjerna.

Hans Backman (L) har avsagt sig uppdraget som ledamot i arvodeskommittén. Av den anledningen ska kommunstyrelsen besluta om en ny ledamot till arvodeskommittén.

Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden har väckt ett ärende till kommunfullmäktige gällande avgiftshanteringen för barn och unga med särskild service i enlighet med LSS 9§ punkt 6 och 8.

Sektor Välfärd har sett ett behov av översyn och systematik i avgiftshanteringen avseende avgiften för mat och aktiviteter i korttidsboende i enlighet med LSS 9§ punkt 6, samt avgiften för mat och hyra i boende med särskild service för barn och unga i enlighet med LSS 9§ punkt 8.

Barnboende

För barn och unga på boende med särskild service enligt LSS 9 § 8 tar Gävle kommun idag inte ut någon avgift av vårdnadshavare för mat och hyra fram till barnet/ungdomen flyttar till annan boendeform.

Nytt förslag är att avgiften för hyra för bostad i särskilt boende per månad uppgår till en tolftedel av 0,5539 prisbasbelopp. Det är det högsta beloppet som anges i enlighet med Socialtjänstlagen 8 kap. 5§ punkt 2. För år 2025 är prisbasbeloppet 58 800 kr vilket innebär en hyra på 2714 kr/mån. Den nya avgiften gäller från och med 1 juli personen fyller 19 år.

Avgift för kost utgår från Konsumentverkets beräkning (kolumnen 18-30 år och äter alla måltider förutom lunch på boendet), vilket uppgår till 3040 kr/månad för år 2025. Avgiften per dag fastställs då till 101 kr per dag.

Korttidsboende

Gävle kommun tar idag ut en avgift för mat och aktiviteter för vistelse på boende enligt LSS 9 § punkt 6. Avgiften är 35:-/halvdygn och 70:-/heldygn och senast uppräknat 2021.

Enligt det nya beslutet ska LSS-insatsen vara avgiftsfri men kostnader för mat debiteras vårdnadshavare varje månad. Debiteringen utgår från Konsumentverkets beräkning för livsmedelskostnader utifrån ålder. Beräkningen utgår från beräkningen enligt normalkost och kolumnen ” All mat lagas hemma utom lunch vardagar”. Totalsumman divideras med 30 och multipliceras med antalet dygn att debitera.

Taxan för år 2025 är således

6–11 mån 24kr/dag

1 år 30 kr/dag

2–5 år 41 kr/dag

6-9 år 61 kr/dag

10-13 år 77 kr/dag

14-17 år 92 kr/dag

18 år 101 kr/dag

Dagtaxan multipliceras med antalet dagar som det ska

Kommunfullmäktige delegerar även rätten att besluta om nya avgifter för måltider på korttidsboende för barn och unga till arbetsmarknads-och funktionsrättnämnden i enlighet med Konsumentverkets modell för kommande år.

Omvårdnadsnämnden har väckt ett ärende i fullmäktige i enlighet med 5 kap. 22§ kommunallagen.

Ett nytt sätt för hantering av inköp av dagligvaror införs för Välfärd Gävles hemtjänstkunder med fördelad tid för inköp i sitt biståndsbeslut. Bakgrunden för den nya hanteringen av stöd vid inköp innebär att inköp av dagligvaror sker digitalt och ersätter det fysiska besöket i butik. Digitala inköp ökar både den enskildes självständighet, aktivitet och delaktighet i samhällslivet men även medarbetarnas arbetsmiljö, då de tunga arbetsmomenten minskar. Hanteringen är en del i att möta framtidens utmaningar. Det innebär att den enskilde hemtjänstkunden väljer en leverantör som erbjuder digitala inköp av dagligvaror.

Den som har hemtjänst eller bor på ett vård- och omsorgsboende betalar en omvårdnadsavgift för den omvårdnad som ges. Avgiften uppgår till 53,92 % av prisbasbeloppet dividerat med 12, vilket också är taket för det lagstadgade högkostnadsskyddet – den så kallade maxtaxan. För 2025 motsvarar det 2 642 kr och är alltså de samlade avgifterna för boende, hjälp i hemmet, service, omvårdnad och kommunal hälso- och sjukvård. De samlade avgifterna får inte uppgå till så stort belopp att kunden inte har tillräckliga medel för sina personliga behov (minimibelopp). Det får heller inte uppgå till ett större belopp än det lagstadgade högkostnadsskyddet (maxtaxan).

Avgiftsutrymmet visar hur mycket som kan tas ut i avgift av kunden så att minimibelopp tillgodoses. Kundens avgiftsutrymme beräknas genom att kundens minimibelopp, faktisk bostadskostnad och bostadsbidrag/bostadstillägg avräknas från kundens nettoinkomster. Om avgiftsutrymmet är högre än högkostnadsskyddet tas maxtaxa ut. Om kundens avgiftsutrymme är lägre än minimibeloppet tas ingen omvårdnadsavgift ut.

Förslaget

Välfärd Gävle har inte tagit ut en avgift för arbetsinsatsen inköp och/eller hemtransport av livsmedlen tidigare och bör därför åtgärda detta. Detta för att kommunala tjänster via subventioner inte får konkurrera med privat bedriven verksamhet.

Förslaget innebär att från och med 15 juni 2025 införa avgift för leverans av dagligvaror. Förslaget är en taxa som är lätt att administrera men ändå följer samma indexökning som omvårdnadsavgiften. Utifrån omvärldsbevakning i närområdet föreslås avgiften uppgå till 1,33 % av en tolftedel av prisbasbeloppet, per leveranstillfälle. För 2025 är detta 65 kr per leveranstillfälle. Avgiften ingår i omvårdnadsavgiften (maxtaxa).

Regeringen har den 16 januari 2025 beslutat om Proposition 2024/25:86 Bättre förutsättningar för besöksnäringen i fråga om småskalig produktion av alkoholdrycker. Regeringen föreslår där att det ska införas en möjlighet till småskalig gårdsförsäljning

av alkoholdrycker och att lagen ska träda i kraft den 1 juni 2025. Försäljningen ska vara tillståndspliktig. Lagen föreslås gälla under en försöksperiod om sex år, vilket innebär att tillstånd enligt lagen ska medges under viss tid, längst till och med den 31 maj 2031, det datum då lagen föreslås upphöra.

Gårdsförsäljning av alkoholdrycker kan förväntas bli en verksamhet med stort fokus på turism, vars högsäsong i Gävle kommun är sommarmånaderna. Det är därför angeläget att kommunens arbetsuppgifter enligt den nya lagen kan finansieras från och med första dag som ansökan kan göras, liksom att avgiften för ansökningar under år 2025 kan debiteras på samma sätt för alla sökande oavsett när respektive ansökan görs.

Förslaget

Proposition 2024/25:86 Bättre förutsättningar för besöksnäringen i fråga om småskalig produktion av alkoholdrycker, som rör så kallad gårdsförsäljning, kommer enligt planen att behandlas i riksdagen den 23 april 2025 varefter lagen förväntas träda i kraft den 1 juni 2025.

Ansvaret för tillståndsgivning och tillsyn över lagens efterlevnad ligger på kommunerna. I Gävle kommun kommer den nya lagen att falla under Socialnämndens ansvarsområde.

Kommunen ges rätt att ta ut en avgift för sitt arbete kopplat till gårdsförsäljning. Socialnämnden behöver därför besluta att hemställa till Kommunfullmäktige att besluta om taxa för tillstånd och tillsyn avseende gårdsförsäljning av alkoholdrycker i Gävle kommun.

För att kunna debitera för arbetet med de ansökningar som kommer in under sommaren 2025, behöver taxan för gårdsförsäljning vara beslutad när lagen förväntas träda i kraft, den 1 juni 2025. Taxeförslaget nedan är harmoniserat med kommunens övriga taxor på alkohol- och tobaksområdet.

Kommunfullmäktige föreslås även att bemyndiga Socialnämnden att årligen revidera taxan för gårdsförsäljning utifrån SCB:s Prisindex kommunal verksamhet (PKV).

SEB har upprättat årsredovisningar och årsbokslut för de donationsstiftelser som Gävle kommun förvaltar.

Årsredovisning per stiftelse finns att hämta på ekonomiavdelningen, Styrning och Stöd.

Gävle kommun förvaltar 89 donationsstiftelser. SG-Ekonomi sköter all administration kring donationsstiftelserna, med undantag från några av donationsstiftelserna som hanteras på Livsmiljö. Trots att SG-Ekonomi sköter den administrativa delen av de donationsstiftelser som tillhör Utbildning Gävle och Välfärd Gävle tas fortfarande besluten på respektive sektor, detta i enlighet med donationsstiftelsernas statut.

Kommunstyrelsen beslutar i 17 av kommunens alla förvaltade donationsstiftelser. Några av donationsstiftelserna har ansökningsperioder, då kan de sökande själva skicka in en ansökan via e-tjänst och därefter fattas ett beslut utifrån de ansökningar som har inkommit. Andra donationsstiftelser fördelas direkt till en mottagare utan att någon ansökan behövs. I dessa donationsstiftelsers urkunder framgår det hur pengarna varje år ska fördelas.

Ekonomiavdelningen inom sektor Styrning och stöd har sammanställt årsredovisning för år 2024 för kommunen och kommunkoncernen. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lag (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Till grund för uppföljning av måluppfyllelse, uppdrag och ekonomi ligger Kommunplan 2024.

Sammanställda resultatet år 2024 för kommunen, helägda bolag och delägda bolag och förbund är -316,0 (-185,1) mnkr vilket är 216 mnkr sämre än budgeterat. Årets negativa resultat kan främst härledas till ökade pensionskostnader i kommunen med 283,9 mnkr samt nedskrivning av kommersiella fastigheter på 335 mnkr.

Årets resultat för primärkommunen uppgår till -129,7 mnkr vilket är bättre i förhållande till budget på -193,8 mnkr. De positiva avvikelserna från budget beror till stor del på tidigt beslut under året från Kommunstyrelsen att inte använda centrala reserver, minskade kostnader för förmedlade lån och högre ränteintäkter för desamma. Skatteintäkterna blev också högre än budgeterat. Det som påverkat resultatet negativt är realisationsresultatet som är negativt till följd av flertalet utrangeringar. Detta då flertalet investeringsprojekt avbrutits och därmed resultatförts under året. Nämnderna redovisar också ett negativt resultat sammantaget, där Socialnämnd, Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnd samt Samhällsbyggnadsnämnd visar större underskott, medan Utbildningsnämnden redovisar ett överskott.

Gävle Stadshus-koncernen redovisar en vinst som är lägre än budget vilket förutom nedskrivningar på fastigheter förklaras av ökade räntekostnader i koncernen. Övriga bolag avser Gästrike Vatten, Bomhus Energi AB, Gästrike Ekogas, Gästrike Återvinnare och Gästrike Räddningstjänst och dessa redovisar vinster för år 2024. Gävle Vatten redovisar en förlust på 0,1 mnkr vilken redovisas mot eget kapital.

Måluppföljning och analys av de 5 kommunövergripande målen visar att alla mål är nära att uppnås men nås inte helt.

Målet om god ekonomisk hushållning och målet om att kommunkoncernen har en långsiktig tillväxt i balans uppnås inte. Målet om att skattefinansierade investeringar ska långsiktigt ha en hög självfinansieringsgrad uppnås till viss del. Däremot uppnås målet om att resultatet långsiktigt ska uppgå till minst 1 procent av skatteintäkterna.

Månadsrapporten redovisar nämndens ekonomiska resultat och årsprognos, investeringar samt uppföljning av exploateringsverksamhet, reavinster/förluster samt försäljning och inköp av mark.

Resultatet för perioden uppgår till 19,4 mnkr i jämförelse med budget om 14,5 mnkr. Avvikelsen 4,9 mnkr beror på följande; lägre intäkter från framför allt exploateringsverksamheten (-15 mnkr), lägre kostnader för personal (2,1 mnkr) samt lägre övriga kostnader (20,4 mnkr), där verksamhetskostnader för exploatering står för största avvikelsen på 11,2 mnkr samt kostnad för internränta är högre (-2,2) mnkr.

Sammanfattningsvis redovisar den kommunbidragsfinansierade verksamheten ett resultat om 5,9 mnkr och IT 0,2 mnkr samt exploateringsresultatet uppgår till 0,01 mnkr och verksamhetskostnader exploateringsverksamheten 9,3 mnkr. Realisationsresultatet hos markreserven uppgår till 3,7 mnkr och verksamhetskostnaderna markreserv 0,3 mnkr.

Bionär Närvärme AB är ett kommunalt delägt bolag som ägs tillsammans med kommunerna Älvkarleby och Ockelbo. I Gävle kommunkoncern ingår bolaget i Gävle Energi-koncern som ett delägt bolag till 59 procent. I Älvkarleby och Ockelbo ägs bolaget direkt av kommunerna.

Styrelsen i Bionär Närvärme AB har föreslagit ändringar i bolagets ägardirektiv vilka är att betrakta som redaktionella ändringar. Se bifogade handlingar

Det är kommunfullmäktige som har det yttersta ansvaret för kommunens bolag och ägardirektiv är ett direkt styrdokument som kommunfullmäktige ska besluta om. Det innebär att förelsagna ändringar ska beslutas av samtliga ägarkommuner.

Styrelsen i Gävle Energi AB godkände dessa den 20 februari 2025 och Gävle Stadshus godkände dessa den 18 mars 2025.

Enligt den av kommunfullmäktige antagna sponsringspolicy ska rapportering göras för de medel som gått till sponsring. Målet med sponsringspolicyn är också att stärka varumärket Gävle i omvärlden genom positiv exponering och stärka gemenskapen och stoltheten för Gävle bland kommuninvånarna, attrahera nya kommuninvånare, besökare och företag genom att påvisa Gävles styrkor.

Uppdraget för att attrahera externa publika evenemang, konferensen och kongresser finns hos Näringslivsenheten och det samarbete med näringslivet inom Gävle Convention Bureau. Inom befintlig budget har flera evenemang fått sponsring som främst syftar till ge positiv exponering av Gävle som ort. I det bifogade dokument syns vilka evenemang, konferenser/kongresser som fått sponsring och vilken effekt som evenemanget gav.

Flera av de beviljade medlen hade beslutats innan sponsringspolicyn antogs av kommunfullmäktige, det redovisas också i det bifogade dokumentet

Gävle kommun och Brynäs IF har sedan 2014 ingått avtal beträffande En bra start (nedan kallat EBS). EBS är en verksamhet med fokus på samhällsengagemang och social hållbarhet som arbetar för att fler barn och unga ska få en bra start i sina liv och karriärer. Arbetet har sin utgångspunkt i barnkonventionen.

För att arbetet ska fortgå har ett nytt avtal tagits fram som gäller i fyra (4) år med start 2025-07-01, fram till och med 2029-06-30. Uppsägning av detta avtal ska ske skriftligt minst tolv (12) månader före avtalsperiodens utgång, i annat fall förlängs avtalet med två år för varje gång. Uppsägningen ska vara skriftlig.

För verksamhet som beskrivs i detta avtal betalar Gävle kommun 2 miljoner kronor per verksamhetsår. Beloppet ska finansieras inom kommunstyrelsens befintliga ram.

KF Heros söker sponsring som stöd i arbetet inför och under genomförandet av World Cup Volt Hockey games i Gävle den 5-7 september 2025.
 

Mästerskapet genomförs i samverkan med Parasport Gävleborg och Gävleborgs innebandyförbund och riktar sig till aktiva utövare inom el-innebandy med funktionsnedsättning.

Stödet bidrar till;
- att möjliggöra turneringen och den fortsatta utvecklingen och tillväxten av fler funktionärer och domare inom idrotten.
- att erbjuda utveckling och mål för aktiva utövare och betydelsefull gemenskap inom målgruppen.
- att möjliggöra fortsatt utveckling av tillgänglighetsfrågor på destination avseende arenor, hotell och övrig infrastruktur.
- att positionera Gävle som en hållbar och inkluderande värdort.

World Cup Volt Hockey beräknas locka ca 30 lag à 5-6 spelare från ca 6 nationer. Totalt räknar vi med ca 700 besökare varav 500 turister där 300 kommer från utlandet. Besökarna består av lagen själva, dess ledare, assistenter och funktionärer samt besökare och den genomsnittliga vistelsen är 3 nätter. Antal gästnätter beräknas till 1500 och den turistekonomisk omsättningen till ca 2,2 MSEK.

Unga Örnar ansöker inför sommaren 2025 om sponsring för samhällsnyttigt initiativ.

Stödet avses bidra till en öppen och levande mötesplats i skärgårdsmiljö under sommaren:

• Öppethålla och driva Limö café
• Möjliggöra uthyrning av stugor i skärgården till turister och gävlebor (administration, gräsklippning, skötsel av dass etc)
• Ge barn och unga sommarjobb (prioritering flickor) under vardagar och helger under perioden 30 maj – 31 aug 

Enligt arkivlagen (1990:782) ska kommunens arkivmyndighet utöva tillsyn över arkivvården hos Gävle kommunkoncerns nämnder och bolag. Kommunstyrelsen har i egenskap av arkivmyndighet beslutat om tillsynsplan för arkivvården 2024 (23KS488, 2024-02-08, § 30).

Av tillsynsplanen framgår att kommunarkivet under året ska granska om Stiftelserna för större och mindre arbetarbostäder organiserat arkivet på sådant sätt att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas, om styrelserna för Gävle Parkeringsservice och Gävle Stadshus AB beslutat om gallring och om gallring genomförts enligt beslut samt om kommunstyrelsens utrett förutsättningarna för gallring och om det arkivmaterial som återstår efter gallring uppfyller kraven i 3 § arkivlagen.

Granskningarna har utförts och tillsynsrapporterna har skickats till respektive myndighet. De bedömningar som gjorts och lämnade rekommendationer redovisas i bifogad tillsynsrapport.

Gästrike återvinnare har enligt förbundsordningen ett uppdrag att ta fram förslag till Kretsloppsplan (avfallsplan) för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommuner. Kretsloppsplanen ska beslutas av kommunfullmäktige.

Nuvarande Kretsloppsplan för Gävle gäller för åren 2021-2025. Enligt gällande lagstiftning ska kommunala avfallsplaner (kretsloppslaner) ses över minst vart fjärde år och uppdateras vid behov.

Gästrike återvinnares förslag är att förlänga samtliga kommuners kretsloppsplaner med tre år så att de gäller även för 2026-2028. Skälen för förslaget att förlänga planerna är framför allt att innehållet i planerna fortfarande är relevanta och att det är bättre att ägna resurser åt arbete som bidrar till att nå målen i Kretsloppsplanerna, än revidera de i nuläget. Det har sedan planerna togs fram skett en del förändringar i lagstiftning och omvärld som bör redovisas i planerna, men det kan göras som tillägg i en bilaga och behöver inte medföra en revidering.

AB Gavlegårdarna har inkommit med en förfrågan om att få uppföra en gruppbostad med 6 lägenheter i anslutning till Pukslagarvägen i Bomhus. Ett exploateringsuppdrag har startats och inom uppdraget har ett markanvisningsavtal upprättats mellan Gävle kommun och AB Gavlegårdarna. Avtalet ger AB Gavlegårdarna en möjlighet att driva ett arbete med en ny detaljplan för gruppbostad på del av fastigheten Järvsta 16:5. AB Gavlegårdarna står kostnaden för detaljplanearbetet samt eventuella åtgärder på allmän plats.

Markanvisningen ska leda fram till att ett marköverlåtelseavtal upprättas. Marken är värderad till 850 000 kr (1600 kr/m²BTA för bostadsyta). Slutgiltig köpeskilling bestäms när bygglov beviljas och storleken på byggrätten fastslås. Nivån på köpeskillingen ligger inom delegationen för mark- och exploateringsstrategen som undertecknar marköverlåtelseavtalet.

Klimat- och näringslivsdepartementet har skickat en remiss angående övergång till ett auktionssystem. Införandet av ett auktionssystem kan resultera i en smidigare och tydligare process för att anlägga vindkraft inom förbestämda områden. Införandet av ett auktionssystem innebär även att det kommunala planmonopolet för vattenområden försvagas där det så kallade kommunala vetot avseende beslut om tillstyrkan av prövning för en verksamhet inom den egna kommungränsen försvinner.

Samhällsbyggnadsnämnden har väckt ett ärende i kommunfullmäktige i enlighet med 5 kap. 22§ kommunallagen där nämnden begär att kommunfullmäktige ska anta detaljplan för del av Eskön 1:2, Esköhamn.

Syftet med detaljplanen är att skapa byggrätt för en sjökrog med konferens- och övernattningsmöjligheter med utsikt ut mot havet. Platsen är utpekat som ett område för landsbygdsutveckling i strandnära lägen, ett så kallat LIS-område, för verksamhetsändamål i Översiktsplan Gävle kommun 2030. Syftet med LIS-områden är att skapa landsbygdsutveckling i strandnära lägen och själva utpekandet innebär en möjlighet att använda ytterligare ett särskilt skäl för att ge dispens från strandskyddet.

Länsstyrelsen framför att ett antagande av detaljplanen kan komma att prövas av Länsstyrelsen då den strider mot strandskyddsbestämmelserna. Orsaken till detta är att kommunen och Länsstyrelsen har olika uppfattningar om LIS-området i översiktsplanen.

Då Länsstyrelsen anser att detaljplanen inte överensstämmer med översiktsplanen och eventuellt kommer att överpröva detaljplanen så anser nämnden att detaljplanen är av principiell beskaffenhet och ska därför antas av Kommunfullmäktige.

Detaljplanen är förenlig med en från allmän synpunkt lämplig markanvändning enligt 3 och 4 kap. Miljöbalken, samt för området antagen översiktsplan (enligt kommunen).

Kommunstyrelsen har inget erinra gällande förslag till beslut.