Möte 2024-06-04

Exploateringsprojekt Tolvforsskogen avser utvecklandet av ett nytt verksamhetsområde väster om E4:an i höjd med Sätra i Gävle. Verksamhetsområdet ska utvecklas till innovativt och hållbart logistik- och verksamhetsområde som skapar nya arbetstillfällen för Gävle kommun. Projektet beställdes första gången av kommunstyrelsen
2022-11-29 (22KS372) och i takt med att projektet har pågått har ny kunskap erhållits och förutsättningarna förändrats, vilket gör att beställningen behöver revideras.
 

Revideringarna omfattar främst:

-          Genomförandet av ett kundprogram i syfte att säkerställa ett bra samarbete mellan exploateringsprojektet och det privata näringslivet.

-          Reviderad nettoexploateringskalkyl.

-          Reviderad tidplan för första etableringarna i området.

-          Tydliggjort Gävle Energi AB:s och Gävle Vatten AB:s ansvar och delaktighet i projektet.

-          Tydliggjort vilka leveranser och utredningar som förväntas från projektet.

-          Tydliggjort projektets ramar och organisation.

Gävle kommun utvecklar ett nytt logistik- och verksamhetsområde i Tolvforsskogen samtidigt som Trafikverket planerar utförandet av nya Ostkustbanan, Bergslagsbanan och Norra stambanan samt Trafikplats Gävle Norra i enlighet med deras projekt Gävle- Kringlan, som passerar Tolvforsskogen. För att skapa goda passager i verksamhetsområdet föreslås att Gävle kommun finansierar en passage under järnvägarna i verksamhetsområdet samt samverka med Trafikverket i enlighet med avtalet.

Detta medfinansieringsavtal har föregåtts av Näringenavtalet (17KS102) två avsiktsförklaringar (20KS162, 23KS208) och ett medfinansieringsavtal avseende förprojektering (22KS372) samt kommer efterföljas av ytterligare genomförande-, drift- och underhåll och markavtal. Medfinansieringsavtal har även tecknats för planläggning av ny Trafikplats Tolvforsskogen (20KS162). Efter detta avtal följer senare genomförandeavtal, eventuellt markavtal samt drift- och underhållsavtal.

Finansiering

Avtalets finansiering ingår i Exploateringsprojekt Tolvforsskogen (enligt beställning 22KS372).

Avtalsbeloppet enligt avtalet är 62,1 MSEK vilket ska justeras för index och nuvärde vilket gör att resultateffekten prognostiseras till 73,0 MSEK varav 61,7 MSEK faller ut 2024.

 

Trafikverket, Region Gävleborg och Gävle kommun utvecklar gemensamt den nya regionala järnvägsstationen Gävle Västra. Region Gävleborg finansierar själva stationen med perronger och plattformsanslutning, Trafikverket järnvägsinfrastrukturen samt ersättandet av befintliga passager av järnvägen och Gävle kommun utvecklar stationsområdet. Detta avtal reglerar respektive parts åtagande och finansiering av åtgärder med Gävle kommuns viljeriktning att utveckla ett attraktivt stationsområde, vilket innebär ett medfinansierings-åtagande i passager i området för att höja standarden från Trafikverkets grundutförande. Vidare medfinansierar Gävle kommun en förbättring av trafikplats Sätra för att skapa god tillgänglighet med buss och bil till området.

Detta avtal har föregåtts av Näringenavtalet (17KS102), avsiktsförklaring (21KS115), medfinansieringsavtal för utredning av passage under järnvägen (22KS332) samt Överenskommelse om Mottagningsstation ÄT411 (20KS490). Efter detta avtal följer senare medfinansierings/-samverkansavtal för Skånbergsbron, genomförandeavtal, eventuellt markavtal samt drift- och underhållsavtal.

Finansiering

Avtalets finansiering ingår i Exploateringsprojekt Gävle Västra (enligt beställning 22KS332).

Gävle kommuns medfinansierings- åtagande uppgår enligt avtalet till 18,3 MSEK. Detta ska justeras för index och nuvärde vilket gör att resultateffekten prognostiseras till totalt 23,3 MSEK, varav 18,0 MSEK faller ut 2024.

Fastigheterna Väster 7:1 och 7:9 är belägna inom planprogrammet för det planerade nya stationsläget – Gävle Västra. Det pågår ett detaljplanearbete för etapp 1 inom Gävle Västra. Trafikverkets järnvägsplan påverkar området och ett förvärv av fastigheterna är nödvändigt för att ge möjlighet för ny sträckning av Skånbergsbron över järnvägsspåren.

Finansieringen av förvärvet ligger inom beslutad budget för kommunens konto för markreserven.

Ekonomienheten vid Sektor Styrning och Stöd har sammanställt delårsrapport 1 2024 med årsprognos för Kommunstyrelsen.

Delårsrapporten redovisar nämndens ekonomiska resultat och årsprognos, investeringar samt uppföljning av exploateringsverksamhet, reavinster/förluster samt försäljning och inköp av mark.

Delårsresultatet uppgår till -1,2 mnkr i jämförelse med budget 50,6 mnkr. Avvikelsen beror på exploateringsresultatet främst på grund av framskjutna försäljningar samt att exploateringsersättning inte kan intäktsföras då genomförandet av flera områden med exploateringsavtal är framskjutet i tid.

Positiva avvikelser i utfallet som bidrar till resultatförbättringar finns inom den kommunbidragsfinansierade verksamheten som även innehåller negativa avvikelser inom kommungemensamma verksamheter.

Årsprognosen för helåret uppgår till 74,7 mnkr mot budget 161,5 mnkr. Den stora negativa avvikelsen härrörs till exploatering, medan den kommunbidragsfinansierade verksamheten visar 5,0 mnkr och den uppdragsfinansierade verksamheten -1,5 mnkr.

Sammanfattning

I kommunallagen finns ett regelverk för hur kommuner och regioner ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommuner och regioner ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. För verksamheten ska mål och riktlinjer som har betydelse för god ekonomisk hushållning beslutas av fullmäktige.

Från och med 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet, att under vissa förutsättningar, reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Hur kommunen eller regionen avsåg att reservera och disponera medel till eller från RUR skulle framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige fastställt.

Riksdagen har därefter fattade ett beslut den 25 oktober 2023 om ändrade regler i kommunlagen gällande RUR. De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2024, det vill säga från och med räkenskapsåret 2024.Om kommunen eller regionen har en resultatreserv (RER) eller resultatutjämningsreserv (RUR) ska riktlinjerna för god ekonomisk hushållning även omfatta hanteringen av den.

Bedömning ur ekonomisk dimension

Riktlinjen för god ekonomisk hushållning i Gävle Kommun avser den politiska styrningen över ekonomin främst på lång sikt. Syftet med riktlinjen är att ange ramar för vad som är god ekonomisk hushållning i Gävle kommun samt vilka grundantaganden som utgör basen för god ekonomisk hushållning som man politiskt måste beakta i samband med varje årsbudgetprocess.

God ekonomisk hushållning i Gävle kommun, enligt föreslagna riktlinjer bygger på fyra grundantaganden:

1.       Generationsperspektivet

2.      Verksamhetsfokus

3.      Finansiella mål är en politisk bedömning

4.      Transparens och medborgarperspektiv

För att förstärka Gävles kommuns ekonomistyrning föreslås i riktlinjen ett nytt nyckeltal för kommunens ekonomi: stark finansiell ställning. Syftet med det valda nyckeltalet är att bland annat att undvika att kommunens egna kapital förändras på ett sådant sätt att generationsperspektivet sätts ur spel. Gävle kommuns definition av stark finansiell ställning är om justerat eget kapital som andel av skatter och bidrag överstiger 50 procent.

Förslaget till Riktlinjen för god ekonomisk hushållning i Gävle Kommun har varit utskickat på remiss till berörda nämnder som fick lämna sitt yttrande under perioden 2024/01/15-2024/05/14.

I bilaga, Finansrapport 1 2024.
Den av Kommunfullmäktige antagna finanspolicyn innehåller riktlinjer för kommunkoncernens tillgångs-och skuldhantering. I Finanspolicyn regleras att rapportering ska ske till Kommunstyrelsen i samband med delårs- och årsbokslut. Finansrapporten är en återrapportering till Kommunstyrelsen av tillgångs- och skuldförvaltningen per 30 april
2024.

Stiftelsen John Rettigs resestipendiefond har till ändamål att tilldela ett bidrag till unga skötsamma män och kvinnor, tillhörande Gävle stad, för att i ett annat land utbilda sig inom handel och industri.

Under årets ansökningsperiod, 1–30 april, inkom 9 ansökningar. Av dessa beviljas 5 ansökningar.

Ekonomiavdelningen på Styrning och stöd har, med hjälp av SEB, upprättat årsredovisningar och årsbokslut för kommunens donationsstiftelser.

Årsredovisningar per stiftelse finns att hämta på ekonomiavdelningen.

Kommunstyrelsen beslutade 14 september 2021, med diarienummer21KS361, att uppdra till kommundirektören att återkomma med en ekonomisk redovisning av såväl skadeutfall som kostnader föråterställande och nödvändiga kompletterande åtgärder med anledning av skyfallet och efterföljande översvämningar i Gävle kommun i augusti 2021. Rapporten redovisar omfattningen av konsekvenser och skador som uppkommit av skyfallet i Gävle kommun. Redovisningen grundar sig på information från kommunens sektorer, bolag och förbund till och med den 31 oktober 2023, prognos med skadeärenden, januari 2024samt den rapport som Länsstyrelsen i Gävleborg publicerade 2022.

 

Kommunstyrelsen har i och med uppsiktsplikten (KL 6:1) ansvar för det övergripande arbetet med intern styrning och kontroll. Det innebär bland annat att säkerställa att det finns övergripande riktlinjer för detta samt att bistå nämnder och bolag med hjälp när det gäller frågor kring intern styrning och kontroll. Det är även kommunstyrelsens ansvar att upprätta en organisation kring intern kontroll inom kommunkoncernen. Kommunstyrelsen har rätt att utfärda närmare instruktioner och anvisningar, samt revidera dessa vid behov, för arbetet med intern styrning och kontroll.

I detta ärende gör kommunstyrelsen en årlig avstämning av nämndernas internkontrollrapporter för att se hur arbetet har gått. Har nämnderna upprättat internkontrollplaner och har kontrollmoment genomnförts. I rapporten presenteras de kontrollmoment där nämnderna har hittat större avvikelser. I övrigt hänvisas till nämndernas egna internkontrollplaner och internkontrollrapporter.

 

 

Gavlefastigheter Gävle kommun AB, fortsättningsvis benämnt GFAB, är ett helt dotterbolag till Gävle Stadshus AB.

Med anledning av fusionen mellan GFAB och dotterbolaget Gavle Drift och Service AB behöver bolagsordningen i GFAB kompletteras med den verksamhet som bedrivits i Gavle Drift och Service AB. Det avser verksamhet såsom fastighetsservice, uthyrning av fordon och cyklar samt att ansvara över kommunkoncernens möbelpool.
Fusionen beslutades av kommunfullmäktige den 11 december 2023 med diarienummer 23KS451.

Enligt gällande bolagsordning ska kommunfullmäktige i Gävle godkänna ändringar i bolagsordningen för GFAB.Detett kommunala bolagen.

Gävle Stadshus styrelse kommer den 29 maj föreslås besluta att godkänna ändringen och besluta att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att godkänna den föreslagna ändringen.

GFAB kommer på extra bolagsstämma den 29 maj att besluta om den föreslagna ändringen i bolagsordningen.

Gävle Stadshus styrelse har i protokoll från 20240417 beslutat ”Gävle Parkeringsservice AB har i sin rapportering beskrivit svårigheter att klara ägarens avkastningskrav inom ramen för sin egen rådighet och redovisar såväl 2023 som i upprättad prognos för 2024 att avkastningskravet inte kommer att uppnås. Med anledning av detta anser Gävle Stadshus styrelse att kommunstyrelsen i samverkan med bolaget bör utreda och lämna förslag på vägval för att Gävle Parkeringsservice ABs ska kunna få en hållbar ekonomisk ställning och affärsmodell samt lämna förslag på hur uppdrag och samverkan med och mellan kommunen och övriga bolag i kommunkoncernen ska utvecklas framåt. Kommunfullmäktiges fastställda mål och styrdokument ska sättas i relation till vägvalen.”

Gävle Parkeringsservice AB har lyft beroende av att kommunens parkeringsavgifter och parkeringsområden för sin egen verksamhet. Parkeringar finns i dagsläget inom kommunen, Gävle parkeringsservice, AB Gavlegårdarna och Gavlefastigheter. De ekonomiska förutsättningarna för parkeringsverksamhet berör därmed både kommunen ett flertal bolag.

Gävle Parkeringsservice redovisade för 2023 ett negativt resultat på –32,3 mnkr (efter finansiella postyer) och har för 2024 lämnar en ekonomisk prognos på +1 mnkr, vilket inte uppfyller ägardirektivets krav på ett överskott på 7 mnkr. Bolaget bedömer att de ej heller kan lämna beslutad utdelning på 5 mnkr.

I enlighet med Gävle kommuns fastighetsstrategi har utbildningsnämnden tagit fram ett förslag till funktionsprogram för förskole- och skollokaler för de olika skolformerna.

Ett funktionsprogram ska beskriva de kvaliteter, funktioner och samband som ska skapas vid om-, till- och nybyggnad av kommunens verksamhetslokaler så att det ges förutsättningar för respektive nämnd att bedriva verksamhet på ett optimalt sätt nu och i framtiden.

Målet är att lokalerna ska uppfylla verksamhetens krav på ändamålsenliga, säkra och trygga miljöer.

Funktionsprogrammet ska skapa likvärdighet i kvalitet, användbarhet och ambitionsnivå i kommunens olika lokalprojekt.

Funktionsprogrammet ska stödja tillskapandet av verksamhetslokaler på ett sätt som är hållbart utifrån funktion, miljö och ekonomi för kommunen över tid.

Kommunstyrelsen fattar beslut om samtliga program. Respektive nämnd och styrelse ansvarar för framtagande av funktionsprogrammen.

Då det endast sker smärre förändringar i funktionsprogrammet från år till år föreslår utbildningsnämnden att kommunstyrelsen beslutar om ett funktionsprogram som gäller för resterande tid av mandatperioden, det vill säga 2024–2027. Om det görs smärre förslag till justeringar som inte innebär markant ökade kostnader föreslår utbildningsnämnden att dessa kan beslutas av sektorchef efter föredragning i lokalutvecklingsgruppen.

Enligt 5 kap 44 § kommunallagen ska fullmäktige anta reglementen om nämndernas verksamhet och arbetsformer. Reglementet är det viktigast styrdokumentet för den interkommunala kompetensfördelningen. Genom detta dokument fördelar fullmäktige uppgifterna mellan nämnderna, föreskriver om deras befogenheter och tydliggör kommunens organisation.

Nu gällande reglementen i Gävle kommun har reviderats vid flera olika tillfällen. Inte sällan regleras väldigt konkreta arbetsuppgifter samtidigt som sådan som måste regleras inte framgår. Ett exempel på detta är att det framgår av Samhällsbyggnadsnämndens reglemente att den ansvarar för kommunala affischtavlor men inte att det är kommunens byggnadsnämnd. De nya reglementena beskriver på ett tydligare sätt nämndernas formella uppdrag med tyngdpunkt på de uppgifter som följer av lag.

Ett annat förtydligande som görs i reglementena är Gävle kommuns organisation. Begreppet ”en förvaltning” har inte sällan vållat missförstånd. Detta kom också till uttryck i revisorernas granskning av förvaltningsorganisationen år 2023. Sedan omorganisationen 2019, FOG, har Gävle kommun ”en förvaltning” och kommundirektören är förvaltningschef för denna enda förvaltning. Förvaltningen ligger direkt under kommunstyrelsen och är indelad i sektorer. Styrelsen är anställande myndighet för samtliga anställda och ska förse nämnderna med personella resurser. Nämnderna har därmed ingen egen tjänstemannaorganisation i form av en egen förvaltning.

I de nya reglementena förtydligas Gävle kommuns organisation. Syftet är att beskriva hur vi egentligen jobbar – oaktat vad som står i dagens reglementen. Sektorerna är i mycket hög grad nämndernas gemensamma förvaltningsorganisationer. Sektorerna uppträder självständigt i förhållande till varandra och arbetar i princip uteslutande mot en eller flera specifika nämnder. Det blir därför missvisande att påstå att kommunen har en förvaltning och att denna förvaltning tillhör kommunstyrelsen. En sådan organisationsmodell är också svår att förena med gällande lag. En nämnd, som är en egen förvaltningsmyndighet, är självständig (12 kap. 2 § regeringsformen; jfr. JO 2009/10 s. 384, JO 2014/15 s. 667) och det framgår direkt av 6 kap. 3 § kommunallagen att nämnderna beslutar i frågor som rör förvaltningen. Begreppet ”förvaltning” i nyss nämnda bestämmelse ger uttryck för nämndens faktiska verksamhet – dvs. nämnden beslutar i frågor om den egna förvaltande verksamheten.

Bakgrunden till FOG 2019 var bland annat en idé om s.k. ”superförvaltningar”. Kommunstyrelsen har enligt lag uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet och ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter. I lagstiftningsprocessen med en ny kommunallag framkom att kommunstyrelserna runtom i landet saknade mer eller mindre formell makt och att styrning därför blev informell – vilket kan bli ett konstitutionellt problem (Jfr. prop. 2016/17:171 s. 158–164). Detta slutade med att vissa kommuner avvecklade alla nämnder förutom de obligatoriska eller att man organiserade sig som ”en förvaltning”. När den nya kommunallagen trädde i kraft hade lagstiftaren i princip åtgärdat detta genom en ny bestämmelse i kommunallagen. I 6 kap. 8 § KL föreskrivs numera att fullmäktige får besluta om att styrelsen får fatta beslut om särskilt angivna förhållanden rörande andra nämnders verksamhet. Bestämmelse innebär till exempel att fullmäktige kan ge styrelsen i uppdrag att fatta beslut om inköpsstopp, anställningsstopp, rekryteringsprocess eller interna föreskrifter exempelvis på fastighetsområdet.

Förutom att anpassa reglementena till hur vi arbetar idag blir det tydligare att det är kommunfullmäktige som beslutar om kommunens inre organisation (HFD 2016 ref. 28). För nämnderna blir det också tydligare att sektorerna är deras egna förvaltningsorganisationer och att de själva beslutar i frågor som rör förvaltningen.

Genom införandet av den nya bestämmelsen i KL finns numera de formella förutsättningar för en kommunstyrelse att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter på ett bättre sätt.

 

Hantering av registreringslotterier ligger numera under Livsmedel och

tillståndgruppen, och för att hanteringen ska kunna utföras på ett kostnadseffektivt och regelrätt sätt behöver taxan ses över.

Enligt uppgift från livsmiljö Gävle är nuvarande taxan/avgiften för lotteritillstånd är idag kontrollarvode 3% (av lotteriets insatsbelopp/omsättning) och en tillståndsavgift på 300 kr

En översyn av timavgiftens storlek för registreringslotterier har därmed

gjorts. I bilaga 1 förslag till taxa, redovisas betänkande. Taxan förslås följa livsmedelskontrollens avgifter och därmed även uppräknas årligen med prisindex för kommunal verksamhet, PKV.

 

För att säkerställa att taxan hinner vinna laga kraft föreslås det att taxan börja gälla från den 1 augusti, i övrigt har kommunstyrelsen inga andra tillägg till förslaget. I kommande förslag till reglemente framgår även förändringen att uppdraget föreslås överflytta från kultur- och fritidsnämnden till samhällsbyggnadsnämnden.

Revisorerna i Gävle kommun har begärt Kommunstyrelsens yttrande avse-ende noterade brister och lämnade rekommendationer i granskningsrapport av exploateringsredovisning, dnr 23REK37. Dessutom önskas svar på

-När kommer planeringsstrategin att antas av kommunfullmäktige?

-När kommer riktlinjer för bostadsförsörjning att antas?

-Översiktsplanen antogs av fullmäktige 2017. Planeras en revidering (uppdatering) av dokumentet? Om så, hur ser det arbetet ut (tidplan, organisation med mera)?

-Planeringsriktlinjer för Gävle växer 2018 antogs av fullmäktige 2018. Planeras en revidering (uppdatering) av dokumentet? Om så, hur ser det arbetet ut (tidplan, organisation med mera)?

Kommunstyrelsen förvärvade fastigheten Gävle Näringen 18:9 år 2019.
I avtalet gällande förvärvet ingår att säljaren, Alucrom AB, skall riva befintliga byggnader samt utföra sanering av marken. Alucrom har nyligen beviljats rivningslov av Gävle kommun. I samband med detta har bolaget ställt en fråga till kommunen gällande att ändra betalningsvillkoren i avtalet för när betalning skall ske. Skälet som anförs är att entreprenadprojektet initialt kräver mycket rörelsekapital. Finansieringen av rivning och avflytt, estimerat till 4,7 MSEK, sätter sort tryck på bolagets likviditet. I befintligt avtal skall all betalning ske efter att Gävle kommun godkänt rivningen och att det skett i överensstämmelse med rivningslov samt att tillsynsmyndigheten, också Gävle kommun, har godkänt utförd sanering. Förvaltningen bedömer riskerna med att godkänna ändrade avtalsvillkor som relativt låga. I tilläggsavtalet justeras betalningsvillkoren enligt nedan. Avtalade ersättningsnivåer justeras inte.

 

Rivning

20% fakturering vid uppstart 13 maj

20% fakturering när hälften av rivningen är genomförd

60% fakturering när rivningen är godkänd dvs Gävle kommun godkänt rivningen och att det skett i överensstämmelse med beviljat rivningslov samt att tillsynsmyndigheten (kommunen) har godkänt utförd sanering.

 

Flyttning

50% fakturering nu när verksamheten är avslutat.

50% fakturering när samtliga byggnader är nere.

 

 

 

 

 

 

Enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 26 § framkommer det att en revisionsberättelse ska lämnas till förbundsmedlemmarna samt att de ska var för sig pröva om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan ska väckas.

Som underlag för Kommunfullmäktiges ställningstagande i frågan finns, utöver årsredovisningen, även den förtroendevalda revisorns revisionsberättelse, revisionsberättelse utförd av KPMG, grundläggande granskning samt granskningsrapport av god ekonomisk hushållning samt av årsredovisningen utförd av PwC och på uppdrag av den förtroendevalde revisorn.

Båda revisorsparter tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret samt att årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring.

Gästrike Återvinnare är ett kommunalförbund med direktion. I enlighet med 9 kap. 13§ kommunallagen ska revisorerna lämna en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Av det följer också att fullmäktige ska senast utgången av juni månad beslut om ansvarsfrihet kan beviljas eller inte.

Revisorerna för Gästrike Återvinnare har bedömt att direktionen för Gästrike återvinnare

• har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt,
• att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande,
• att den interna kontrollen är tillräcklig
• att resultatet enligt årsredovisningen delvis är förenligt med de fastställda finansiella målen och verksamhetsmålen för gor ekonomisk hushållning.

Av den anledningen tillstyrker revisorerna att ansvarsfrihet beviljas för direktionen och de enskilda ledamöterna i revisionen.

Gävle kommun har ombetts att lämna synpunkter på betänkande SOU 2024:22 En ny organisation för förvaltning av EU-medel. Ärendet har beretts av Internationella kontoret som tagit in kunskap i dialog m Region Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg, SKR och andra kommuner.

 

Allmänt

Varje kommun ansvarar för sin bostadsförsörjning (2000:1383). Enheten för Strategisk samhällsplanering [SGÖP] har tilldelats uppdraget att arbeta fram riktlinjer för bostadsförsörjning för Gävle kommun. En arbetsgrupp med representanter från enheten för Strategisk samhällsplanering, enheten för Social hållbarhet samt Livsmiljö har tillsammans arbetat fram riktlinjer för bostadsförsörjning med stöd av konsultbolaget WSP.

Två interna workshops har samordnats under år 2022 samt en extern workshop med näringslivet i mars 2024. Flera internremisser har skett under framtagandet av riktlinjerna samt ett formellt samråd till hela kommunkoncernen samt till flera externa aktörer såsom; Länsstyrelsen Gävleborg, Region Gävleborg, grannkommuner, kvinnojouren, rädda barnen etc.

Gävle kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning består av tre delar:

-          Del 1 – Riktlinjer för bostadsförsörjning 2024. Detta är huvuddokumentet som föreslår:

o   Ett riktvärde om att cirka 350 bostäder årligen bör tillföras bostadsbeståndet

o   Planberedskap om minst 1400 bostäder

 

Allmänt

Varje kommun ansvarar för sin bostadsförsörjning (2000:1383). Enheten för Strategisk samhällsplanering [SGÖP] har tilldelats uppdraget att arbeta fram riktlinjer för bostadsförsörjning för Gävle kommun. En arbetsgrupp med representanter från enheten för Strategisk samhällsplanering, enheten för Social hållbarhet samt Livsmiljö har tillsammans arbetat fram riktlinjer för bostadsförsörjning med stöd av konsultbolaget WSP.

Två interna workshops har samordnats under år 2022 samt en extern workshop med näringslivet i mars 2024. Flera internremisser har skett under framtagandet av riktlinjerna samt ett formellt samråd till hela kommunkoncernen samt till flera externa aktörer såsom; Länsstyrelsen Gävleborg, Region Gävleborg, grannkommuner, kvinnojouren, rädda barnen etc.

Gävle kommuns riktlinjer för bostadsförsörjning består av tre delar:

-          Del 1 – Riktlinjer för bostadsförsörjning 2024. Detta är huvuddokumentet som föreslår:

o   Ett riktvärde om att cirka 350 bostäder årligen bör tillföras bostadsbeståndet

o   Planberedskap om minst 1400 bostäder

o   Fem övergripande mål för bostadsförsörjningen

-          Del 2 – Handlingsplan för bostadsförsörjning. Denna handlingsplan föreslår:

o   Aktiviteter, ansvarsfördelning samt tidplan

-          Del 3 – Bostadsförsörjningsanalys. Denna analys ligger till grund för Del 1 och Del 2 och grundas framförallt på:

o   WSP - Bostadsförsörjningsanalys 2022.

o   Evidens – Tillväxt, bostadsbyggande och mark för verksamhetslokaler 2022.

o   Evidens – Bostadsmarknaden i Gävle 2022.

o   Evidens – Bostadspriser, markpris och marknadsdjup 2023.

 

Nästa steg

Vid ett antagande av riktlinjerna kommer Enheten för Strategisk samhällsplanering [SGÖP] att bilda en arbetsgrupp samt en styrgrupp med representanter från berörda delar av kommunkoncernen. Genom arbetsgruppen kommer det fortsatta arbetet att samordnas, aktualiseras och följas upp, för att därefter synkroniseras med styrgruppen.

Vid ett antagande ersätts nu gällande riktlinjer för bostadsförsörjning med DNR 17KS258.

 

Finansiering

I den mån finansiering behövs för förverkligande av riktlinjer för bostadsförsörjning, eller för förverkligande av aktiviteter i handlingsplan, så fattas beslut om detta inom respektive ansvarig nämnd eller styrelse.

 

Reviderat efter SBU 2024-05-14

Efter SBU har följande åtgärder skett:

-          Text om kvinnojouren Blåklockan har reviderats

-          Text om befintligt bostadsbestånd, utbud och efterfrågan har kompletterats

-          Redaktionella ändringar

Enligt Plan- och bygglagen, kap 3 § 23, ska alla Sveriges kommuner anta en planeringsstrategi senast två år efter valdagen. För denna mandatperiod innebär det senast den 11 september 2024. Om planeringsstrategin inte är antagen innan dess gäller inte längre kommunens översiktsplan, inklusive dess fördjupningar och tematiska tillägg. Detta skulle få stora negativa konsekvenser för kommunen inom ett flertal verksamheter som är beroende av översiktsplanen.

I planeringsstrategin ska kommunen ta ställning till nya eller ändrade planeringsförutsättningar samt bedöma översiktsplanens aktualitet. Den ska också redovisa hur översiktsplaneringen ska bedrivas framöver, det vill säga vad kommunen ska fokusera på. Syftet med planeringsstrategin är att den ska främja en kontinuerlig översiktsplanering för att hålla översiktsplanen aktuell. Kommuninvånare, näringsliv, intresseorganisationer med flera ska kunna förlita sig på att översiktsplanen uttrycker den aktuella politiska inställningen till bebyggelseutvecklingen eller om ställningstaganden kan komma att ändras.

Efter antagande av planeringsstrategin är nästa steg att inleda arbetet med en uppdaterad digital översiktsplan. Därefter kommer arbetet att struktureras och organiseras både på politisk- och tjänstemannanivå. Kostnaden för det kontinuerliga översiktsplanearbetet finansieras enligt befintlig budgetram.

En aktiv markpolitik möjliggör för Gävle kommun att kunna möta framtidens utmaningar med att tillgodose behovet av mark för framtida bebyggelse såsom för bostäder, arbetsplatser, verksamheter, infrastruktur, skolor, omsorg och andra samhällsviktiga funktioner. Näringslivets behov av att växa och att nyetablera i Gävle kommun ställer krav på att kommunen kan möta behoven med ett medvetet markinnehav.

Markinnehavet är också en förutsättning för utveckling till förmån för kultur och idrott såsom för grönstruktur och rekreationsområden.

Syftet med ”Markstrategi Gävle kommun” är att tydliggöra inriktning för hantering av kommunens befintliga markinnehav, förvaltning och upplåtelser, men även för hantering och prioritering kopplat till markförvärv och marköverlåtelse.

Markstrategin ska utgöra ett stöd för tjänstepersonsorganisationen avseende hanteringen av mark.

Gävle kommun har som mål att vara klimatneutralt år 2030. Klimatfärdplanen lyfter samordnad masshantering som en prioriterad åtgärd för att nå målet om klimatneutralitet då samordning bedöms ge potential till stora vinster i form av minskade transportutsläpp och uttag av jungfruliga resurser. Förutom miljövinster kan en samordnad masshantering bidra till ekonomiska vinster när utgifter för transport, deponering och inköp av jungfruliga massor kan minska.

Av förstudien framgår att ingen aktiv samordning av kommunens masshantering sker idag och att det saknas verktyg och rutiner för detta. Hanteringen är beroende av enskilda medarbetares initiativ och kunskapsläge.

Medarbetare efterlyser ett systematiskt arbetssätt och verktyg för att hantera kommunens massor på ett effektivt sätt. En slutsats är att samordning måste ske i tidigt skede och massbalansen planeras över längre tid för att kunna samordnas mellan projekt och aktörer.

Förstudien visar också att utrymmen för mellanlagring, rening och förädling av massor idag saknas vilket försvårar samordning över tid och återbruk av massor.

I förstudien har en beräkning gjorts av vilka vinster som kan uppnås med samordnad masshantering utifrån kommunens byggtakt. Resultatet vid beräknat bostadsbyggande om 280 bostäder per år ger en besparing på 10 miljoner kronor och 120 ton koldioxidutsläpp per år. Förstudien lyfter samtidigt exempel från Gävle där koordinering mellan enskilda projekt gett stora vinster (Godisfabriken/Hamnen 20 milj kr, Microsoft/Ersbo 50 milj kr).

Andra kommuner lyfter i förstudien behovet av att organisationen måste vara rätt bemannad och ansvaret tydligt fördelat för att nå vinsterna med samordning, exempelvis i form av en masskoordinator.

I förstudien rekommenderas ett fortsatt arbete för att inom Gävle kommunkoncern få till en samordnad masshantering. En strategi, som tar ansvar för att vidare utreda dels organisation, dels ekonomi, dels förutsättningar för ett masslogistikcenter i Gävle, förslås som ett nästa steg.

Det bedöms angeläget att få till stånd en samordnad masshantering innan byggtrycket är tillbaka på normala nivåer igen och de stora projekten börjar gräva.

Samordning av masshanteringen kan ge möjlighet till nya affärer för entreprenörer som ser mellanlagring, förädling, rening och återbruk av massor som en affärsmöjlighet. I förstudie kopplat till förutsättningar för masslogistikcenter bör lämpliga driftsformer, organisation och påverkan på näringslivet och andra intressenter utredas.

Kommunen, Polismyndigheten och Kriminalvården har tidigare upprättat och undertecknat en Avsiktsförklaring daterad den 7 respektive den 12 april 2022 (22KS151) med syftet att utreda möjligheten att etablera ett nytt polishus och häkte i det kommande verksamhetsområdet Västra Kungsbäck etapp 2.

Avtalstiden för den tidigare avsiktsförklaringen har löpt ut. Polismyndigheten och Kriminalvården har uttryckt ett fortsatt intresse för att etablera ett nytt polishus och häkte i Västra Kungsbäck och ett detaljplanearbete för att möjliggöra dessa verksamheter pågår (Del av Kungsbäck 2:10 m.fl.) Därför måste avsiktsförklaringen förnyas. Den förra avsiktsförklaringen var gemensam för Polismyndigheten och Kriminalvården, men nu upprättas två separata.

Polisen avser uppföra ett polishus för ca 455 anställda. De nya lokalerna ska innefatta bl.a. kontor, reception, passenhet, träningsytor, omklädningsrum och vapenvalv. Polisen kommer att uppföra två olika byggnader på området, en huvudbyggnad inklusive garage under mark på ca 33 700 BTA, och ett annex på cirka 3400 BTA.

Parternas avsikt med den förnyade avsiktsförklaringen är:

Polisen

genom upphandling av Hyresavtal utse en för Polismyndighetens lokaler tilltänkt Hyresvärd som Polismyndigheten avser att teckna avtal med.

Kommunen

direktanvisa Området genom ett Markanvisningsavtal till den Hyresvärd som Polisen har tecknat avtal med och som även Kommunen har godkänt, samt pröva en ny detaljplan för Västra Kungsbäck etapp 2, som ska omfatta den aktuella verksamheten.

Kommunen, Polismyndigheten och Kriminalvården har tidigare upprättat och undertecknat en Avsiktsförklaring daterad den 7 respektive den 12 april 2022 (22KS151) med syftet att utreda möjligheten att etablera ett nytt polishus och häkte i det kommande verksamhetsområdet Västra Kungsbäck etapp 2.

Avtalstiden för den tidigare avsiktsförklaringen har löpt ut. Polismyndigheten och Kriminalvården har uttryckt ett fortsatt intresse för att etablera ett nytt polishus och häkte i Västra Kungsbäck och ett detaljplanearbete för att möjliggöra dessa verksamheter pågår (Del av Kungsbäck 2:10 m.fl.) Därför måste avsiktsförklaringen förnyas. Den förra avsiktsförklaringen var gemensam för Polismyndigheten och Kriminalvården, men nu upprättas två separata.

Parternas avsikt med den förnyade avsiktsförklaringen är:

Kriminalvården

genom upphandling av Hyresavtal utse en för Kriminalvården lokaler tilltänkt Hyresvärd som Kriminalvården avser att teckna avtal med.

Kommunen

direktanvisa Området genom ett Markanvisningsavtal till den Hyresvärd som Kriminalvården har tecknat avtal med och som även Kommunen har godkänt, samt pröva en ny detaljplan för Västra Kungsbäck etapp 2, som ska omfatta den aktuella verksamheten.

 

År 2018 ingicks ett Optionsavtal mellan Kommunen och Amoella Fastigheter i Gävle AB som gav rätten, men inte skyldigheten, att förvärva en del av fastigheten Holmsund 3:9. Under perioden då optionen var gällande, finansierade och tog Byggherren fram detaljplanen för Del av Holmsund 3:9 m.fl., sydväst om Fliskärsvarvet (19SBN162). Detaljplanen vann laga kraft den 23 september 2022, och Optionsavtalet upphörde sex månader efter att detaljplanen vunnit laga kraft

Amoella Fastigheter i Gävle AB vill teckna ett nytt markanvisningsavtal för att färdigställa bygglovshandlingar för uppförandet av en båthall.

Marknadsvärdet för fastigheten uppgår till 650 000 kr, enligt en av Värderingsman, upprättad värdering, daterad till den 2024-03-08, enligt Bilaga 2.

Köpeskillingen ska reduceras med 162 865 kr för Byggherrens kostnader för framtagandet av detaljplanen. Köpeskillingen blir därmed 487 145 kr.

Inom exploateringsprojektet Ersbo syd etapp 4, har ett markanvisningsavtal upprättats mellan Gävle kommun och Gävle Fjärrfrakt AB, gällande del av fastigheten Gävle Skogmur 4:1. Detta utifrån klusterområde för transport och logistik som beskrivs i försäljningsprinciper för Ersbo syd etapp 4 som antogs 2023-11-14 (23KS413). I försäljningsprinciperna beskrivs ett klusterområde för transport och logistik vara lämpligt på del av Ersbo syd etapp 4. Detta på grund av flera olika anledningar, bland annat trafikflödet och möjliggöra flytt av befintliga transportintensiva verksamheter från mer centrala lägen, till verksamhetsområden längs med Europavägarna. I försäljningsprinciperna står det även att möjlighet till direkt anvisning kan ske av större företagsetableringar för att bevara arbetstillfällen i Gävle och förhindra att de förläggs till andra platser. Genom att direktanvisa några logistikaktörer startas ett kluster, och de kan fungera som dragare för att attrahera ytterligare logistikverksamheter till Ersbo. Den framtida tomten är ca 32 900 kvm. Köpeskillingen kommer vara 560 kr/kvm.

 

Inom exploateringsprojektet Ersbo syd etapp 4, har ett markanvisningsavtal upprättats mellan Gävle Kommun och DHL Freight (Sweden) AB, gällande del av fastigheterna Skogmur 4:1 och Skogmur 3:1 i Gävle. Detta utifrån klusterområde för transport och logistik som beskrivs i försäljningsprinciper för Ersbo syd etapp 4 som antogs 2023-11-14 (23KS413). I försäljningsprinciperna beskrivs ett klusterområde för transport och logistik vara lämpligt på del av Ersbo syd etapp 4. Detta på grund av flera olika anledningar, bland annat trafikflödet och möjliggöra flytt av befintliga transportintensiva verksamheter från mer centrala lägen, till verksamhetsområden längs med Europavägarna. I försäljningsprinciperna står det även att möjlighet till direkt anvisning kan ske av större företagsetableringar för att bevara arbetstillfällen i Gävle och förhindra att de förläggs till andra platser. Genom att direktanvisa några logistikaktörer startas ett kluster, och de kan fungera som dragare för att attrahera ytterligare logistikverksamheter till Ersbo. Den framtida tomten är ca 43 200 kvm. Köpeskillingen kommer vara 560 kr/kvm.

Inom exploateringsprojektet Ersbo syd etapp 4 ingår att sälja verksamhetsmark. Ett avtal gällande marköverlåtelse har därav upprättats mellan kommunen och TS 13 000 AB. Skogmur 4:2 har en areal på 11 716 kvm. Köpeskillingen är 6 560 960 kr. Villkoren för överlåtelsen regleras i marköverlåtelseavtalet och dess bilagor.

Kommunstyrelsen beslutar om samtliga insatser som finansieras av värdeöverföringsmedlen. I föregående beslut, 23KS328, påvisades att två ytterligare insatser förväntas tillkomma. Stadsdelsnätverkens tillfälliga lösning är den andra av dem och beslut tas på halvårsbasis året 2024.

I bilaga Finansieringsförslag Stadsdelsnärverk hösten 2024 presenteras ett fortsatt tillfälligt finansieringsförslag till Hyresgästföreningen för att samordna stadsdelsnätverken Bomhus och Brynäsåret ut.

Hyresgästföreningen föreslås finansieras med 100 000kr för att administrativt kunna driva nätverken Bomhus och Brynäs samt 70.000kr för aktivitetsmedel á 35 000kr per nätverk under perioden augusti till december 2024.

 

Gävle kommun har som ambition att växa och har ett kommunövergripande mål om ett påtagligt förbättrat företagsklimat.
Gävle kommun ser ett stort värde i att det finns en förening med lokala företag och organisationer, inom besöksnäringen, som kommunens samtals- och dialogpart för branschen.

Samarbetet bidrar också till att sta¨rka Ga¨vle kommuns ambition fo¨r tillväxt inom turism- och besöksnäringen. Genom samarbetet skapas fo¨rutsa¨ttningar att pa° ett strukturerat sa¨tt involvera besöksnäringens fo¨retag i det gemensamma arbetet med att utveckla ett attraktivt Ga¨vle.
Gästriklands Besöksnäring är en organisering av ett antal lokala besöksnäringsaktörer inom olika geografiska platser i Gävle kommun. Föreningens medlemmar speglar besöksnäringen i Gävle Kommun på ett bra sätt genom storlek på företag och verksamhetsområde inom besöksnäringen.

Då det både från Gävle kommuns och Gästriklands Besöksnäring Ek För med sina medlemmar finns ett intresse av att utveckla besöksnäringen har parterna för avsikt att utveckla samarbetet genom ett samarbetsavtal.

Detta avtal innebär att delar av det som idag görs på Näringslivsenheten tas över och hanteras av Gästriklands Besöksnäringsförening.
Genom överlämnandet kan synliggörandet av Gävle som besöksort stärkas och föreningens ambition om ökad omsättning hos besöksnäringsföretagen möjliggöras.

 

Det nordiska vänortssamarbetet mellan Gjövik (Norge), Gävle, Naestved (Danmark) och Raumo (Finland) har pågått sedan 1950, med deltagande av Alftanaes (tidigare Bessastadahreppur, numera Gardabaer) under åren 1988-2013.

Då Naestved meddelat att de avslutar sitt deltagande i vänortssamarbetet och förutsättningar för samarbete förändrats, så har Gjövik, Gävle och Raumo gemensamt kommit överens om att avsluta det nordiska vänortssamarbetet i dess nuvarande form.

Fortsättningsvis föreslås samarbete utgå från kommunernas intresse och behov inom ramen för hållbar stadsutveckling.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde 20230327, dnr. 23KS159, väckte Maritha Johansson, Vänsterpartiet, rubricerad motion. Motionen remitterades till Omvårdnadsnämnden och Utbildningsnämnden för beredning.?

Motionären föreslår att 1) all personal anställd i Gävle kommun som i sin yrkesutövning har ansvar för vård, omsorg och tillsyn för andra personer får utbildning i första hjälpen och hjärt- lungräddning, och 2) att utbildningen kontinuerligt följs upp med repetitioner så att all personal känner trygghet i att deras kunskaper är uppdaterade.  

Kompetens inom hjärt- och lungräddning är viktigt för Gävle kommuns medarbetare. Som framgår av inkomna yttranden från både Omvårdnadsnämnden och Utbildningsnämnden pågår redan rutinbaserad fortbildning på området för medarbetare inom Sektor Välfärd och Sektor Utbildning. Detta innefattar bland annat utbildning av nyanställda, erbjuda utbildningen regelbundet och rutiner för att följa upp kunskaperna genom repetitioner.
 
Eftersom både Omvårdnadsnämnden och Utbildningsnämnden uttalat att motionens avsikt redan är en del av ordinarie verksamhet, bör motionen anses vara besvarad.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde 20230529 § 23KS237 väckte Anna Cullfors, Vänsterpartiet, rubricerad motion. Motionen remitterades till Samhällsbyggnadsnämnden för beredning.

Utlåtande

Motionären föreslår att Gävle Kommun tar initiativ till ett arbete som syftar till att göra Strömsundet farbart för småbåtar och kanoter.

Att öppna upp Strömsundet för resande med kanot och båt skulle vara positivt för frilufts- och fritidslivet. Som framgår av Samhällsbyggnadsnämndens svar är farbarheten för kanoter och båtar något som Gävle kommun arbetat för och försökt hitta en lösning på. Samtidigt måste en prioritering av Strömsundet ställas mot andra investeringar och åtgärder inom just Samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområden, samt att allmänhetens nytta behöver vägas mot kostnaderna. Att lyfta ut en enskild åtgärd vore olyckligt. Speciellt i det väldigt ansträngda ekonomiska läge som Gävle kommun befinner sig i.

Eftersom Samhällsbyggnadsnämnden uttalat att de avser att inkludera farbarheten i Strömsundet i kommande investeringsplanering bör motionen anses vara besvarad.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde 20230619 § 23KS237 väckte Åsa Karlsson, Vänsterpartiet, rubricerad motion. Motionen remitterades till Samhällsbyggnadsnämnden & Kultur- och fritidsnämnden för beredning. Samhällsbyggnadsnämmden avstod från att svara då motionens förslag inte låg inom deras ansvarsområde. Inte heller Kultur- och fritidsnämnden avser att de har mandat att initiera motionens förslag.

Motionären föreslår att Gävle Kommun undersöker möjligheterna att erbjuda kommunens innevånare stöd av Odlings-PT.

Det finns många positiva effekter för såväl individer som samhället av småskalig odling. Att odla egen mat är positivt för både miljö och hälsa. Med många som har lärt sig odlingens ädla konst stärks också samhällets resiliens vid katastrofer.

Som motionären poängterar är det inom civilsamhället som fortbildning och förkovring i olika ämnen bäst omhändertas. Om exempelvis ett studieförbund skulle vilja starta en kurs i odling och genom den erbjuda deltagarna en ”odlings-PT” finns det färdiga strukturer och stödmodeller. Att kommunen självt skulle initiera och starta kurser som studieförbunden själva inte efterfrågat vore olyckligt. Folkbildning ter sig allra bäst när den utgår från människors engagemang och intressen, inte kommunfullmäktiges önskemål.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 26 september 2022 (§ 22) väckte Maritha Johansson (V) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Utbildningsnämnden.

Motionären har ett antal yrkanden som har det gemensamt att de på olika sätt handlar om mat och matmiljöer i kommunens skolmatsalar. Motionären föreslår att kommunen ska göra en hel översyn av matsalar, matmiljö, bullernivå, kontinuitet och ökad närvaro av vuxna i matmiljön för att skapa lugn och trivsel. Vidare föreslår motionären att tjänstgöringsgraderna ska utökas, att arbetet för att minska matsvinnet ska utökas, att yoghurt eller fil alltid ska finnas som ett alternativ i matsalen, att pensionärer ska ges möjlighet att äta på kommunens skolor samt att Gävle kommun ska låta personer som är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder arbeta i matsalarna för att öka närvaron av vuxna.

I det yttrande som antagits av Utbildningsnämnden så beskriver Utbildningsnämnden hur verksamheterna arbetar med de områden som lyfts fram genom yrkanden i motionen. I yttrandet beskrivs det att arbete för att skapa lugn och trivsel i matsalarna redan pågår, exempelvis genom att man ser över hur miljön är utformad och att personal finns närvarande och äter pedagogiska måltider. Det pågår även ett arbete för att minska matsvinnet inom Utbildning Gävles verksamheter, exempelvis har kockarna erbjudits fortbildning för att minska matsvinnet. Utbildningsnämnden anser inte att yoghurt eller fil kan anses som ett näringsmässigt fullgott alternativ till skolmaten. Vad gäller tjänstgöringsgraderna skriver Utbildningsnämnden att när tjänster upphandlas så är det upp till leverantören att bemanna för att klara av ställda krav. Möjligheten för lärlingsplatser finns reglerat i kostavtalet.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 26 september 2022, vid § 22, väckte Helene Åkerlind (L) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Enheten för social hållbarhet vid sektor Styrning och stöd och Funktionsrättsrådet.

Motionären föreslår att det skyndsamt tas fram en kommunövergripande färdplan för funktionsrätts- och tillgänglighetsfrågor. Detta med anledning av att det behövs bättre struktur och systematik för att arbetet med funktionsrättsfrågor ska vara hållbart i kommunen, vilket det sociala hållbarhetsprogrammet vid tillfället inte uppfyller då det inte finns tydliga, lämpliga och mätbara mål för tillgänglighetsarbetet.

Funktionsrättsrådet ser i sitt yttrande till motionen positivt på att Gävle kommun inrättar en specifik färdplan, och beskriver det som att det definitivt behövs ”en kommunövergripande plan/strategi med mätbara mål och tydlig ansvarsfördelning mellan kommunala nämnder, förvaltningar och bolag (…)”. Funktionsrättsrådet framhåller utöver detta att skapandet av en sådan färdplan måste göras i samverkan med funktionsrättsrådet.

I det yttrande som inkommit från Enheten för social hållbarhet, beskrivs att arbetet med funktionsrätt och tillgänglighet regleras i bland annat Gävle kommuns program för Social hållbarhet, och därtill följs upp bland annat i det sociala hållbarhetsbokslutet. Arbetet pågår fortsatt med en pågående nulägesanalys utifrån Gävle kommuns program för social hållbarhet och SKR:s positionspapper Funktionshinder och delaktighet. Därutöver återfinns i 2024 års kommunplan målnedbrytningen ”personer med funktionsnedsättning ska ha större inflytande över frågor som berör dem” som en del av det kommunövergripande målet ”trygghet, sammanhållning och en välfärd att lita på i hela kommunen”.

Kommunstyrelsen menar att den typ av tydliga, lämpliga och mätbara mål som efterfrågas är tillgängliga via de mål, målnedbrytningar och indikatorer som redovisas i det sociala hållbarhetsbokslutet för funktionsrätts- och tillgänglighetsfrågor, och att det nu pågående översynsarbetet har som syfte att just finna de förbättringar som krävs inom området.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 30 oktober 2023 § 16 väckte Julia Söderström (M) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Utbildningsnämnden.

Motionären yrkar att Gävle kommun ska avsätta och öronmärka ekonomiska medel för skolor och förskolor med syfte att de ska bjuda in hjälporganisationer som ägnar sig åt en spridning av kunskap om hederskultur för att utbilda såväl elever som lärare, att Gävle kommun inför en obligatorisk och lärande föreläsning om hederskultur och dess problematik på samtliga kommunala skolor inför varje nytt läsår samt att Gävle kommun starkt uppmuntrar friskolor att arrangera samma föreläsning om hederskultur för dess lärare och elever.

I det yttrande som antagits av Utbildningsnämnden ställer de sig positiva till motionärens idé om att öka kunskapen kring hederskulturer för elever och lärare. Yttrandet beskriver hur Utbildning Gävle redan har idag ett etablerat samarbete med ”Shanazi hjältar” och med Region Gävleborg i frågor om hedersrelaterat våld samt prevention av kvinnlig könsstympning. Shanazi hjältar finns på SKR:s hemsida som ett lärande och gott exempel hur man kan arbeta kring hedersfrågor och flera av skolorna i Gävle kommun använder sig av hjältarnas kompetenser. Dessutom har Elevhälsans kuratorer och skolsköterskor kompetens inom området hederskulturer och kan rikta utbildningsinsatser i ämnet. Utbildningsnämnden lyfter vidare att det är en del av läroplanen i såväl grundskolan som gymnasieskolan att arbeta med frågor kopplade till hedersrelaterat våld och förtryck. Att som huvudman införa en återkommande, generell och obligatorisk föreläsning, enligt motionärens yrkande, är dock inte förenligt med skollagen då ett sådant beslut faller under rektors ansvar. Sådana föreläsningar måste i så fall beslutas av respektive rektor. Shanazi hjältar vänder sig redan idag till fristående skolor med sina insatser och Utbildningsnämnden går inte in i fristående skolors inre arbete.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-12-14, § 32, väckte Pekka Seitola (M), rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadsnämnden att möjliggöra för andra aktörer än Gävle kommun att ta fram egna förslag till detaljplaner. Motionären menar att kommunen bör införa privat initiativrätt för detaljplaneläggning där bland annat en enskild byggherre eller fastighetsägare själv ska kunna genomföra en del av arbetet med att ta fram detaljplaner. Planarbetet menar man då ska ske i snabbare takt och sett till helheten blir byggnationstiden kortare.

Den politisk majoriteten Samling För Gävle anser, likt bedömningen från sektor Livsmiljö Gävle att det inte är lämpligt att andra aktörer ska ges privat initiativrätt. Detta främst utifrån att stora delar av planprocessen innebär myndighetsutövning och kräver opartisk avvägning mellan enskilda och allmänna intressen. Däremot, likt nuvarande rutiner, anser sektorn att planintressenten fortsatt ska medverka i framtagandet av underlag i delar av planprocessen och även medverka i så kallade byggherreplaner om så bedöms lämpligt.

Utifrån det faktum att Gävle kommun har av Byggföretagen och Fastighetsägarna blivit utnämnd som den snabbaste och mest effektiva i Sverige när det gäller att handlägga plan- och bygglovsärenden, anser vi också att en förändring i strukturen för detaljplanehanteringen, enligt motionärens förslag, kan riskera att vi inte upprätthåller samma effektivitet i vårt arbete som vi har idag.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 20 februari 2023 (§ 17) väckte Eva-Marja Andersson (M) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Omvårdnadsnämnden.

Motionären beskriver hur Omvårdnadsnämnden under våren 2020 beslutade att avveckla 39 platser på kortidsenheten Bergmästaren för att ställa om från korttidsvistelse till hemtagningsteam vid utskrivning från slutenvård vid sjukhuset. Motionären yrkar på att korttidsplatserna ska återinföras.

I det yttrande som antagits av Omvårdnadsnämnden beskrivs att i den utredning från hösten 2022 (som även motionären hänvisar till) visades behov av förtydligande runt de inrättade resursplatserna med inrättande av rutin som beskrev kriterier och handläggning av resursplatserna. I nämnda utredning framkom också behovet av att ha tillgång till korttidsplatser, dock inget behov av en korttidsenhet. Vidare beskrivs i yttrandet att det i dagsläget finns sex stycken korttidsplatser till förfogande, uppdelade på vård- och omsorgsboendena Vallongården och Forellplan. I yttrandet beskriver Omvårdnadsnämnden vidare att en utvärdering i september 2023 visade att berörda verksamheter bedömde att de sex resursplatserna varit tillräckliga och att kriterierna är funktionella. Den sammantagna bedömningen är således är att de sex korttidsplatser som idag finns är tillfyllest och att behovet av korttidsplatser generellt sett kan tillgodoses genom dessa.

Yttrandet berör även de hemtagningsteam som motionären önskar bör utvecklas. I yttrandet beskrivs att ett projekt tidigare initierats avseende möjligheten att utveckla ett hemtagningsteam. Detta projekt lades på is då man såg att behovet redan tillgodosågs genom befintliga resurser samt genom samverkan mellan biståndshandläggare, hemtjänstutförare och hemsjukvård. Således arbetar man inte med hemtagningsteam i dagsläget och bedömningen är att det inte heller finns ett sådant behov.

Sektorchef Katarina Stistrup informerar.