Möte 2023-10-10

Gävle kommun antog 2019 ett socialt hållbarhetsprogram (SHP) som gäller 2019–2023. Syftet med programmet är att säkerställa att Gävle kommunkoncern arbetar tillsammans för en hållbar framtid för alla som bor och vistas i Gävle kommun idag och i framtiden.

SHP är indelat i fyra målområden; trygghet, jämställda och jämlika villkor, delaktighet och inflytande samt icke diskriminering. Till målområdena finns totalt 68 delmål.

Programmet följs varje år upp i ett socialt hållbarhetsbokslut.

Syftet med bokslutet är att bidra med kunskap till förtroendevalda och tjänstepersoner om var kommunen befinner sig och vad som har skett under 2022, utifrån programmets olika delar.

2022 års bokslut har fokuserat på de fyra målområden som ingår i SHP, med tillhörande programmål och delmål.

Bokslutet 2022 har utförts av ett externt konsultföretag, Ramboll Management Consulting (Ramboll), och utgår från en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. Datainsamlingen har inkluderat dels en kvantitativ sammanställning av indikatorer, dels kvalitativa fokusintervjuer med medarbetarna på enheten för social hållbarhet samt tjänstepersoner från olika kommunala bolag och sektorer i Gävle kommun. Arbetet med bokslutet har också inkluderat dokumentstudier.

Bokslutet innefattar ett urval av både genomförda insatser och indikatorer som illustrerar kommunens status i förhållande till de fyra målområdena. Det avslutas med slutsatser och rekommendationer för Gävle kommuns fortsatta arbete med det sociala hållbarhetsprogrammet.

Styrning och stöd har tagit fram ett förslag till sammanträdesdagar för år 2024 för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 

Ekonomienheten vid Sektor Styrning och Stöd har sammanställt delårsrapport 2 2023.

Delårsrapporten redovisar nämndens ekonomiska resultat och årsprognos, investeringar samt uppföljning av exploateringsverksamhet, reavinster/förluster samt försäljning och inköp av mark.

Delårsresultatet uppgår till 52,9 mnkr i jämförelse med budget om 24,3 mnkr efter nytt budgetbeslut i juni. Avvikelsen helt beror på exploateringsverksamheten och försäljningar inom pågående projektområden.

Positiva avvikelser som bidrar till resultatförbättringar finns inom den kommunbidragsfinansierade verksamheten som även innehåller negativa avvikelser inom kommungemensamma verksamheter och politisk verksamhet.

Sektor styrning och stöd har sammanställt delårsrapport 2 2023.

Delårsrapporten redovisar nämnderna, kommunens och de helägda bolagens ekonomiska resultat för perioden januari tom augusti och resultatprognos, genomförda investeringar och investeringsprognos för helåret samt återredovisning av verksamheten i relation till kommunfullmäktiges mål och uppdrag.

Intressebolag och kommunalförbund ingår i den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen, men de upprättar ej separata verksamhetsrapporter.

Vidare kommenteras de finansiella målen, kommunkoncernens skuldportfölj samt balanskravet.

Gävle Kommun redovisar ett ekonomiskt överskott per 31 augusti på 66,9 mnkr samt prognos för helåret på -338,8 mnkr, en försämring med -43 mnkr i jämförelse med justerad budget. Nämnderna prognostiserar ett underskott (exklusive exploateringsresultat och realisationsvinster) på -377,7 mnkr.

Gävle Stadshuskoncern redovisar ett överskott på 327,1 mnkr, samt en prognos för helåret på 426,6 mnkr.

Gävle Vatten redovisar ett underskott på -0,1 mnkr och en prognos på ett underskott på -5,8 mnkr.

I delårsrapporten prognostiserar Samhällsbyggnadsnämnden en prognos med negativt utfall om -20 mnkr. Nämndens prognostiserade underskott förklaras med förväntat höga kostnader inom vinterväghållning. Även Socialnämnden och Omvårdnadsnämnden prognostiserar negativa resultat om -32 mnkr respektive- 25 mnkr. Underskotten förklaras med ökade externa placeringar och kostnader för bemanning.

Övriga nämnder redovisar prognoser i princip enligt med budget. Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott, men om realisations- och exploateringsresultat exkluderas redovisas ett prognostiserat negativt utfall på -8,4 mnkr.

Inför 2024 hanteras alla nämnders ekonomiska förutsättningar genom beslut om ramar i kommunplan 2024.

I och med tidigare fördelning av centrala reserver för lönerevision fördelades felaktiga summor mellan nämnderna i sektor välfärd. Därmed är detta beslut endast en omfördelning av ram mellan nämnder.

I och med beslut i kommunfullmäktige 19 juni om investeringsbudget för åren 2024-2027 reviderades omfattningen för Gavlefastigheter, främst beroende på att Omsorgsboendet i Hemlingborg skall ägas av bolaget. Därmed krävs höjd låneram för bolaget. Detta beslutades inte i samband med beslut om budget.
 

I bilaga, Finansrapport 2 2023.
Den av Kommunfullmäktige antagna finanspolicyn innehåller riktlinjer för kommunkoncernens tillgångs-och skuldhantering. I Finanspolicyn regleras att rapportering ska ske till Kommunstyrelsen i samband med delårs- och årsbokslut. Finansrapporten är en återrapportering till Kommunstyrelsen av tillgångs- och skuldförvaltningen per 31 augusti
2023.

Gavlegårdarna förvärvade den 7 juli fastigheterna Storhagen 57:8 och Hille 2:144 via köp av två bolag som endast innehöll dessa fastigheter.

För en rationell fastighetsförvaltning önskar nu AB Gavlegårdarna införliva dessa fastigheter med sitt övriga fastighetsbestånd och sedan avveckla den köpta bolagen.

Gavlegårdarna föreslår att avveckling av bolagen ska ske genom fusion mellan dotterbolagen och moderbolaget Gavlegårdarna. Vid en fusion gäller skattemässig och redovisningsmässig kontinuitet vilket innebär att bolagens balansräkning övergår till moderbolaget Gavlegårdarna utan att kapitalvinstbeskattning eller stämpelskatt uppstår.

Målsättningen är att fusionen ska vara genomförd senast 31 december 2023.

Till att granska upprättad fusionsplan har aktoriserad revisor Camilla Edelbrink, KPMG valts.

Gävle Stadshus Abs styrelse godkände på styrelsemötet den 27 september att bolagen fusioneras.

Teams används bl a för att skicka kortare chattmeddelanden vilka i allmänhet är av ringa och tillfällig betydelse för verksamheten. Det är även möjligt att skicka bilagor i chattmeddelandet. Chattmeddelandena som skickas mellan användare i olika myndigheter, till företag eller enskilda kan utgöra allmän handling. En allmän handling av ringa och tillfällig betydelse gallras enligt praxis vid inaktualitet enligt beslut av den nämnd som ansvarar för handlingen. Det innebär att handlingen ska gallras så snart den inte längre behövs i verksamheten. Gallringsfristen är som regel kort.

Den som skickat eller tagit emot ett chattmeddelande kan inte själv gallra meddelandet när det blivit inaktuellt. Gallringen utförs i stället av IT- och utvecklingsavdelningen efter 5 år. 

Den nuvarande gallringsfristen är lång i förhållande till meddelandenas informationsvärde.  En arbetsgrupp bestående av representanter från IT- och utvecklingsavdelningen samt kommunjuristen och kommunarkivarien föreslår därför att gallringsfristen ändras till 90 dagar, alltså ca tre månader. Förslaget, som har stämts av i kommundirektörens ledningsgrupp, överensstämmer med gallringfristen för e-postloggar.

Det är idag inte möjligt att särskilja chattmeddelanden i Teams som är allmänna från de som inte är det vid gallring. Det innebär att alla chattmeddelanden som är äldre än 90 dagar kommer att tas bort vid samma tillfälle oavsett om handlingen är allmän eller inte. Chattmeddelanden som tillhör ett ärende eller som av andra skäl ska bevaras sparas ner från Teams av ansvarig handläggare och förvaras på annat sätt. Anvisningar om hur det går till tas fram av IT- och utvecklingsavdelningen, Styrning och stöd.

Kommunfullmäktige i Gävle kommun beslutade den 21 november 2016, § 5, att verksamheten på Gävle Flygplats AB skulle upphöra. En avvecklingsplan upprättades. Den innebar att flygplatsen omedelbart skulle avvecklas som instrumentflygplats men att ” flygverksamhet vid en omklassning till icke godkänd flygplats kan möjliggöras genom avtal med de som önskar. Avtalen ska inte ge garantier för fortsatt underhåll och investeringar från kommunens sida utan helt och hållet bygga på kommersiella grunder.”

Kommunstyrelsen har efter kommunfullmäktiges beslut utgått ifrån att Gävle flygplats, sedan den avvecklades som instrumentflygplats, inte är någon flygplats ur juridisk synpunkt. Fullmäktigebeslutet föreskriver nämligen att en omklassning kan göras först sedan det finns avtal med någon som är beredd att sköta drift, underhåll och förvaltning av densamma. Några avtal har aldrig ingåtts, varför kommunstyrelsen utgått ifrån att någon omklassning till icke-godkänd flygplats inte har kommit till stånd.

Kommunfullmäktige i Gävle kommun beslutade den 21 november 2016, § 5, att verksamheten på Gävle Flygplats AB skulle upphöra. En avvecklingsplan upprättades. Den innebar att flygplatsen omedelbart skulle avvecklas som instrumentflygplats men att ” flygverksamhet vid en omklassning till icke godkänd flygplats kan möjliggöras genom avtal med de som önskar. Avtalen ska inte ge garantier för fortsatt underhåll och investeringar från kommunens sida utan helt och hållet bygga på kommersiella grunder.”

Kommunstyrelsen har efter kommunfullmäktiges beslut utgått ifrån att Gävle flygplats, sedan den avvecklades som instrumentflygplats, inte är någon flygplats ur juridisk synpunkt. Fullmäktigebeslutet föreskriver nämligen att en omklassning kan göras först sedan det finns avtal med någon som är beredd att sköta drift, underhåll och förvaltning av densamma. Några avtal har aldrig ingåtts, varför kommunstyrelsen utgått ifrån att någon omklassning till icke-godkänd flygplats inte har kommit till stånd.

Kommunstyrelsens ordförande beslutade under sommaren 2023 att ge kommunjuristen i uppdrag att utreda hur det närmare förhåller sig med Gävle Flygplats. Utredningen konstaterar att området är en inrättad flygplats som inte kräver godkännande och att det finns regler om hur en sådan flygplats får utformas och hur driften ska gå till. Det har också visat sig att en omklassning har skett, utan att några avtal föreligger.

Kommunstyrelsen kommer därför att föreslå fullmäktige att revidera sitt tidigare beslut.

Sedan Transportstyrelsen fått kännedom om att en person varit felaktigt registrerad som ansvarig för drift och underhåll av flygplatsen har de förelagt kommunen att inkomma med ett yttrande. Myndigheten vill bland annat veta vilken verksamhet som bedrivs på flygplatsen och hur den är utformad och att kommunen utser en ny person att ansvara för att driften och anläggningarna uppfyller föreskrivna krav.

Kommunstyrelsen beslutade den 7 februari § 26 att ”fördela värdeöverföringsmedel till värd/värdinna på BRF Engesberg 1 trygghetsboende” Beslutet överklagades. Förvaltningsrätten i Umeå beslutade att upphäva styrelsen beslut. Förvaltningsrätten ansåg att styrelsens beslut inte var en angelägenhet för kommunen. Såsom domen får förstås beror det delvis på att individuellt riktat stöd till enskild näringsidkare som utgångspunkt är olagligt. Det krävs synnerliga skäl för att det ska vara tillåtet.

De tidigare finansieringsbesluten är i allt väsentligt som det beslut som kom att överklagas och sedermera upphävas av Förvaltningsrätten i Umeå. Den 10 oktober 2017 § 190 beslutade styrelsen att ”bevilja Brf Takterassen bidrag för trivselvärd inom trygghetsboendet då föreningen uppfyller de principer för bidrag som fastställts av kommunstyrelsen” och den 4 december 2018 § 246 beslutade styrelsen att ”bevilja HSB Hyresrätt i Södra Norrland AB bidrag för trivselvärd inom trygghetsboende på Muréngatan då föreningen uppfyller de principer för bidrag som fastställts av kommunstyrelsen”

Utredningen

Kommunjuristen har utrett vad domen kan ha betydelse för tidigare av kommunstyrelsen beviljade finansieringslösningar avseende trygghetsvärd. Dennes slutsats är att också tidigare beslut måste anses ha varit olagliga när de väl beslutades. En kommun kan inte finansiera trygghetsvärd åt aktörer på bostadsmarknaden. Huruvida ett aktiebolag eller juridisk personer av upplåter bostadslägenheter med hyresrätt eller om en bostadsrättsförening upplåter lägenhet med bostadsrätt spelar ingen roll.

Yttrandet från bostadsrättsföreningen och HSB

Sektor Styrning och stöd har gett föreningen och aktiebolaget möjlighet att inkomma med yttrande i anledning av att deras finansieringsbeslut kan komma att upphävas. De har lämnat in ett gemensamt yttrande. Av yttrandet framgår i huvudsak följande.

Förvaltningsrättens dom rör inte privata boendeaktörer generellt utan en specifik bostadsrättsförening. Det går inte att utesluta att det allmänna intresset skulle bedömas annorlunda om det var fråga om en större aktör eller hyresvärd. Domen saknar prejudikatvärde.

Kommunallagen föreskriver kommunen har en skyldighet att rätta beslut som upphävts av en domstol i den utsträckning det är möjligt och inte tidigare liknande beslut. Det finns därför ingen skyldighet för kommunen att ompröva beslutet.

En kommun får inte heller ändra ett beslut med tillbakaverkande kraft till nackdel för kommunmedlemmarna. Föreningen och bolaget har genom finansieringsbesluten beviljats en förmån och är att betrakta som en utfästelse om bidrag för ett visst antal år.

Kommunstyrelsens bedömning

Genom förvaltningsrättens dom står det klart att bidrag till finansiering av trygghetsvärd i en bostadsrättsförening inte är en angelägenhet för kommunen. Enligt styrelsens mening har utfallet blivit likadant om det hade varit ett aktiebolag med hyresrätter som hade ansökt om bidrag från kommunen för att finansiera en trygghetsvärd. Det är inte upplåtelseformen eller huruvida det är en bostadsrättsförening eller ett aktiebolag i sig som fått förvaltningsrätten att upphäva beslutet. I stället har förvaltningsrätten upphävt beslutet eftersom en sådan typ av finansiering saknar ett allmänt intresse och därmed inte är en angelägenhet för kommunen. I domen nämner förvaltningsrätten att en kommun får genomföra åtgärder för att allmänt främja näringslivet i kommunen men att individuellt riktat stöd till enskilda näringsidkare som utgångspunkt är förbjudet. Det krävs då synnerliga skäl.

Enligt 2 kap. 4 § kommunallagen får en kommun inte fatta beslut med tillbakaverkande kraft till nackdel för medlemmarna, om det inte föreligger synnerliga skäl. Kommunstyrelsen konstaterar att ett upphävande av de tidigare finansieringsbesluten är ett sådant beslut som får anses träffas av den bestämmelsen. Frågan är då om det finns synnerliga skäl att upphäva finansieringsbesluten.

Ett exempel på synnerliga skäl är att beslutet är olagligt. Eftersom förvaltningsrätten upphävde styrelsens beslut att finansiera trygghetsvärd åt bostadsrättsföreningen Engesberg måste även tidigare beslut anses vara olagliga. Eftersom kommunen, i anledning av domen, inte kommer kunna bevilja nya finansieringsbeslut avseende trygghetsvärdar, på grund av att det får anses olagligt då det inte är en angelägenhet för kommunen, måste så även tidigare beslut anses olagliga, för vilket då utgör ett synnerligt skäl.

Avslutningsvis konstaterar styrelsen att en fortsatt finansiering av trygghetsvärdar hos föreningen eller bolaget innebär att kommunen inte kommer behandla alla kommunmedlemmar lika eftersom bostadsrättsföreningen Engesberg inte kommer att få något sådant ekonomiskt stöd.

I anledning av vad som anförs ovan beslutar därför styrelsen att upphäva de tidigare finansieringsbesluten och den riktlinje som ligger till grund för denna typ av finansieringslösningar.

I maj 2023 överfördes hanteringen av värdeöverföringsmedlen från Övergripande planering till Enheten för social hållbarhet.

Vid övertagandet uppmärksammades att skriftlig dokumentation kring hantering och beslutsförfarande av medel för Gävle kommuns räkning saknades.

Denna riktlinje har till syfte att internt klargöra och förtydliga vad värdeöverföringsmedel är, dess lagrum och kravspecifikationer, vilka som har rätt att fatta beslut om finansiering samt villkor för att kunna erhålla finansiering. Därtill hur medlen ska synliggöras framgent, dess tillämpning samt handläggarrutiner.

Justitiedepartementet har lagt fram ett nytt lagförslag om vistelseförbud som syftar till att stärka bekämpningen av brott och brottslig verksamhet som utövas av kriminella nätverk i det offentliga rummet. Personer över 15 år som medvetet främjar nätverksrelaterad brottslighet ska i det nya lagförslaget kunna få vistelseförbud inom ett visst geografiskt område, utan krav på att tidigare ha dömts till påföljd för brott. Vistelseförbudet föreslås vara straffsanktionerat och träda i kraft den 1 juli 2024.

Säkerhetsenheten har fått i uppdrag att svara på remissen. Sektor Välfärd har tillfrågats om synpunkter på lagförslaget utifrån Socialtjänstens perspektiv gällande barn och ungdomar.

Remissvaret innehåller synpunkter på lagförslaget utifrån Socialtjänstens perspektiv och i relation till befintlig lagstiftning och de ställer sig tveksamma till lagförslaget. Remissvaret problematiserar också lagförslaget utifrån barnkonventionens artiklar.

Energimarknadsinspektionen (Ei) har på uppdrag av regeringen tagit fram en utredning för att korta ledtiderna för elnätsutbyggnad i Sverige. Utredningen är nu på remiss hos ett antal myndigheter, regioner, kommuner och andra berörda organisationer fram till 2023-10-31.

Tillgången på effekt i elsystemet och Gävle kommuns betydelse även för elöverföring i nationellt sammanhang är en viktig fråga för kommunen, och Gävle kommuns politiska ledning önskar därför att kommunen lämnar remissvar på utredningsförslaget.

Rapporten har skickats till GEAB, Näringslivsavd. och Livsmiljö för inhämtning av synpunkter. Näringslivsavd. och Livsmiljö har lämnat synpunkter.

”Riktlinjer för markanvisning Gävle kommun – revidering av riktlinjer för markanvisning 2023, dnr 23ks123” syftar till att beskriva hur kommunen arbetar med markanvisning. Riktlinjer för markanvisning ska vara beslutade för de kommuner som tillämpar markanvisning (Lag 2014:899)

Revidering avser förtydligande av;

·       utvärderingskriterier - där hållbarhet i byggandet är förtydligat som ett tydligt fokus i kommunens bedömning av anbud

·       tilldelningsmetoder – bättre beskrivning av tillfällen då direktanvisning kan vara aktuellt men också förtydligat att kommunen kan tillämpa prekvalificering vid markanvisningserbjudanden, främst tävlingar

·       verksamhetsmark – förtydligat att mark för det användandet kan markanvisas men även direkt försäljas

·       principer för prissättning av mark – hänvisar till kommunens sätt att säkerställa att marken säljs för ett marknadsmässigt värde

·       handläggningsrutiner – processen beskriven med aktiviteter och ungefärlig tid/aktivitet

Näringslivskonsekvensanalys, för beslutet, finns upprättad.

Samhällsbyggnadsnämnden har fått ett föreläggande från Mark- och miljödomstolen att styrka sin behörighet att föra kommunens talan i ett mål om omprövning av tomträttsavgäld.

Utgångspunkten är att kommunstyrelsen innehar kommunens allmänna rättegångsfullmakt: Enligt 6 kap. 15 § kommunallagen ska styrelsen själv eller genom ombud företräda kommunen i alla mål och ärenden, om inte någon annan ska göra det på grund av lag eller annan författning eller beslut av fullmäktige. I 30 § andra stycket i det gemensamma reglementet för styrelsen och övriga nämnder har fullmäktige föreskrivit att en nämnd har rätt att föra kommunens talan i civilrättsliga tvistemål hos allmän domstol efter medgivande av kommunstyrelsen.

I speciallagstiftningen finns det ofta regler om vilket organ, inom en kommun, som har processbehörighet för kommunens räkning i en viss ärendetyp. Det framgår exempelvis av 10 kap. 2 § socialtjänstlagen att socialnämnden för kommunens talan i mål och ärenden som enligt socialtjänstlagen eller annan författning ankommer på socialnämnden. Om ett förvaltningsbeslut överklagas anses beslutsmyndigheten, exempelvis en kommunal nämnd, vara den enskildes motpart. Det framgår av 7 a § förvaltningsprocesslagen.

I mål om omprövning av tomträttsavgäld är kommunen part. Sådana ärenden prövas av mark- och miljödomstolen efter en ansökan om stämning mot tomträttshavaren (Jfr. 13 kap. 23-24 §§ JB, 5 kap. 5 § expropriationslagen).

Styrelsen finner inga skäl att inte lämna ett sådant medgivande till Samhällsbyggnadsnämnden.

Vid kommunstyrelsens sammanträde den 12 september 2023 väckte William Elofsson, Pekka Seitola och Margaretha Larsson, Moderaterna, rubricerat initiativärende med följande yrkande: 
 
att                       föreslå kommunfullmäktige att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att möjliggöra för andra aktörer än Gävle kommun att ta fram förslag till detaljplaner,
att                       föreslå kommunfullmäktige att uppdra åt samhällsbyggnadsnämnden att om förändringen kräver ett beslut i kommunfullmäktige föreslår ett sådant förslag.

Motivering

Gävle kommun är just nu i en process att ta fram ett nytt bostadsförsörjningsprogram. I programmet kommer ställningstaganden om hur kommunen i framtiden kan använda sig av byggherreplaner göras.

Mot bakgrund att bostadsförsörjningsprogrammet just nu är under framtagande föreslås initiativärendet avslås.

Moderaterna har inkommit med ett initiativärende att kommunstyrelsen ska införa anställningsstopp inom Styrning och stöd och att endast Kommunstyrelsens ordförande ska kunna besluta om avsteg från anställningsstoppet.

Bakgrundsinformation till ärendet och nedanstående beslutsförslag angående rekryteringen till Styrning och stöd är enligt följande:

Vid ingången till 2023 hade SG 24 vakanta tjänster som skulle tillsättas och som det fanns budget för. Under året har 45 personer rekryterats till SG, varav en majoritet är internrekryteringar. 8/9 fanns 15 vakanta tjänster. Personalomsättningen gör att det sker en hel del rekryteringar för att klara verksamheten men det är fortfarande en betydande andel vakanser som sektorn i detta läge inte har återbesatt. Även nuvarande vakanser skapar hårt tryck i sektorn och kan riskera att vålla olika former av arbetsmiljömässiga problem. Nyrekryteringar, alltså nyinrättade tjänster, sker dock bara i enstaka fall och efter noga övervägande av chef. 

Motivering

Kommunstyrelsen delar synen att största möjliga restriktivitet av anställningar ska råda under detta svåra ekonomiska läge. Därför är det vårt budskap till sektorn och vi kommer att följa upp frågan om vakanser och nyanställningar löpande.  Det är viktigt att ansvarsgränserna mellan politik och tjänsteutövning hålls och chefer agerar chefer och att politiker fokuserar på resurstilldelning och de övergripande arbetsmiljöfrågorna. Detta inkluderar att säkerställa en bemanning, om än med restriktiv anställningstillsättning, som upprätthåller en fungerande arbetsbelastning. Det är därför kommunstyrelsens uppfattning att, utifrån ansvaret för de övergripande arbetsmiljöfrågorna, att tjänstetillsättningar ska göras av sektorchef/ chef som har insyn i sina specifika verksamheter.  Kommunstyrelsen gör dock bedömningen av att arbetet med uppföljning av frågan behöver förstärkas.. Ett totalstopp på rekryteringar skulle få stora konsekvenser både för kommunstyrelsens egna verksamhet men också för övriga delar av kommunen. Däremot ska det råda stor restriktivitet vid rekrytering som inte bedöms verksamhetskritisk.

Ur ett ekonomiskt perspektiv så kommer kommunstyrelsen därtill att klara kommunfullmäktiges krav i den reviderade budgeten och enligt delårsrapporten finns ett överskott på 14,3 mnkr kopplat till vakanser, vilket tyder på att stor restriktivitet råder.

Vid kommunstyrelsens sammanträde den 12 september 2023 väckte Maritha Johansson, Vänsterpartiet, rubricerat initiativärende med följande yrkande:

att        kommunstyrelsen tillskriver regeringen om att anmälningsplikt inte ska införas i kommunal verksamhet.

Samling för Gävle föreslår att Gävle kommun tillskriver regeringen gällande informations- och anmälningsplikten ur ett kommunalt arbetsgivarperspektiv i enlighet med bifogat förslag.

Kommunfullmäktige i Gävle har beslutat att ärendet om avfallstaxa för år 2024 ska minoritetsåterremitteras med nedanstående motivering. Gästrike återvinnare har ombetts inkomma med underlag för kommunstyrelsen i Gävles hantering.

Motivering:

I 2 kap 6 § i kommunallagen fastställs självkostnadsprincipen, den gäller även kommunalförbund som Gästrike Återvinnare. I förslag till beslut i detta ärende finns flera kraftiga höjningar, däribland på vissa grundavgifter. Det behövs en redogörelse och beskrivning för hur självkostnadsprincipen bejakats i detta ärende. Däribland, hur kommer det sig att bara vissa grundavgifter höjs så kraftigt, medan andra bara höjs väsentligt mindre. Samt om Gästrike Återvinnare tidigare, i strid mot kommunallagen, subventionerat taxor och avgifter.

Svar från förbundet:

Avfall Sverige, förbundets branschorganisation, har tagit fram guider och stöd till kommunerna och sammanfattar enligt följande:

·       Avgifterna som tas ut får inte vara högre än de nödvändiga kostnaderna för infrastruktur samt planerings-, kapital- och driftkostnader för renhållningen (motsvarar kommunallagens självkostnadsprincip) Självkostnaden avser inte kostnaden för den enskilda prestationen utan de samlade kostnaderna för hela avfallsverksamheten.

Självkostnadsprincipen gäller således för de samlade kostnaderna för avfallsverksamheten inom det taxefinansierade området och förbundet har möjlighet att kunna styra inom de ramarna. Då förslaget till avfallstaxa utgår från nödvändiga kostnader för renhållningen uppfyller förslaget självkostnadsprincipen, vilket också redovisas i den ekonomiska uppföljningen (årsredovisningen, delårsrapporten) Det är dock inte detsamma som att olika verksamhetsområden kan behöva täcka sina egna kostnader, ex. hanteringen av slam från enskilda avlopp eller fettavskiljare, där vi anser att de taxorna bör vara självfinansierade.

Förbundet anser det rimligt att höja grundavgifterna för fritidshus och verksamheter relativt sätt mer jämfört med småhus och flerbostadshus. Grundavgifterna för dessa kategorier är bland de lägsta i Sverige, medan grundavgifterna för småhus och flerbostad ligger över medel. Numera bor allt fler allt längre tid under året i sina fritidshus, vilket motiverar en högre avgift för den

boendeformen. Förbundets avgifter för fritidshus och verksamheter ligger efter höjningen fortfarande under medel jämfört med övriga kommuner i Sverige.

Självkostnadsprincipen

Det har funnits en risk att företagens möjlighet att nyttja återvinningscentralerna för sitt verksamhetsavfall har genererat större kostnader än intäkter. För att säkerställa att så inte sker har förbundet under våren 2023 ändrat debiteringen av företagsbesök vid återvinningscentraler, framför allt för att inte snedvridna den lokala marknaden för återvinningsbranschen.

Sektorchef Katarina Stistrup informerar.

Årlig uppföljning inom arbetsmiljö - Vinita Thyberg

LUPP, lokal uppföljning av ungdomspolitiken. - Pernilla Dalborg