Möte 2020-02-04

Det kommunala Tillgänglighetsrådet har den 2 april 2019 tagit upp frågan om ett namnbyte till Gävle kommuns Funktionsrättsråd samt att ytterligare en ledamot och ersättare från Funktionsrätt Gävle kan väljas till rådet.

Rådet anger att orsaken till namnbyte är att det tidigare namnet inte ger en sann bild av vad rådet idag arbetar med. Rådet arbetar inte bara med tillgänglighet utan med rätten för alla att fungera i samhället på lika villkor.

Rådet önskar också en utökning av antal platser till rådet. Funktionsrätt Gävle bör få ytterligare en ledamot och ersättare. Rådet anser att det är svårt att ge alla deras aktiva medlemsföreningar möjligheten att delta i arbetet. En utökning av antalet ledamöter medför en kostnadsökning men värt att ta i beaktning är att antalet sammanträden har minskat.

I miljöer med särskilda behov av ordningshållning kan ordningsvakter komplettera den polisiära närvaron. Ordningsvakters mandat gäller inom definierade områden, förordnandeområde, och för kommunens syfte behövs definierade områden med hänvisning till §3, Lag (1980:578) om ordningsvakter – så kallat LOV3-område.

Förordnandeområde beslutas av Polismyndigheten. Kommunens geografiska önskemål om LOV3-områden framgår av bilaga Kartor LOV3.

Ordningsvaktsbemanningen har en fast utformning med timantal, tider och veckodagar samt en dynamisk del om 200 timmar. Detaljerna finns i bilaga Bakgrund och utformning av LOV3-projekt.

Exakt kostnad för ordningsvakterna är i dagsläget oklart då ny upphandling av bevakningstjänster genomförs under 2020. Preliminär uppskattad årlig kostnad utgår till ca 1.2 mnkr. Medel för finansiering finns avsatt i kommunplan 2020.

Mer utförlig information finns i bilagorna.

Med hög sannolikhet har kamerabevakning med inriktning på s a s planerad brottslighet, störst nyttovärde. Fordonsrelaterade egendomsbrott såsom bilinbrott och bilbränder är primärt fokus för kameraplaceringen, men det finns även bonuseffekter att ta tillvaro på då kamerorna även kan ha påverkan på annan brottslighet. Exempel är om kamerorna fångar upp förövare som förflyttar sig från platsen för ett allvarligt brott.

De fem platserna som avses är:

Plats 1: Hillmanskroken, anslutande parkeringar.

Plats 2: Södra Skeppsbron, vid Dalapalatset.

Plats 3:  Parkeringarna på vardera sida om Campus Sätra, Pinnmovägen och Glaciärvägen.

Plats 4: Parkeringarna mellan Solröksgatan och Regnbågsgatan.

Plats 5: Parkering Vinddraget.

Om det behövs fler än en kamera per plats behöver en närmare fältstudie ge svar på.

För att allmänheten ska kunna tillgodogöra sig ett trygghetsvärde av kamerornas utplacering så behöver allmänheten bli varse om insatsen, d.v.s. att en kommunikativ insats behövs för att upplysa om insatsen.

Kostnader för trygghetskamerorna är i dagsläget oklara men uppskattas uppgå till ca 40 000 sek per kamera samt en tillkommande årlig driftskostnad om ca 2000 sek per kamera. Medel för finansiering av trygghetskameror finns avsatta kommunplan 2020.

Gävle kommun har sedan 2004 ingått i ett partnerskap tillsammans med tio andra kommuner i Sverige för arbetet med barnrätt och FN:s konvention om barnets rättigheter. Det är ett strukturerat och arbetande partnerskap inriktat mot idé- och erfarenhetsutbyte kring metoder för att nå de mål som riksdag och regering beslutat om. Socialdepartementet och Barnombudsmannen har på olika sätt varit delaktiga och stöttande i partnerskapets arbete för att utveckla barnrättsarbetet i de deltagande kommunerna.

Från januari 2020 är FN:s konvention om barnets rättigheter svensk lag. Gävles kommuns deltagande i partnerskapet har utöver en långsiktig och hållbar struktur för barnrättsarbetet inneburit möjlighet till tidig information från myndigheter och partnerskapet har utgjort referensgrupp för exempelvis Barnombudsmannens arbete. I partnerskapet deltar Gävle kommun med en förtroendevald politiker samt en tjänsteperson.

Kostnaden för överenskommelsen är budgeterad och finansieras av administrativa avdelningen, enhet social hållbarhet. Kostnad för respektive deltagande kommun är 10 000 kr per år.

Regeringskansliet har bett Gävle kommun att inkomma med remissvar i anledning av Konkurrensverkets promemoria med förslag på en utvecklad reglering av upphandlingstillsynen.

Konkurrensverket föreslår att myndigheten ska få bättre verktyg att hantera upphandlande myndigheters brister i upphandlingsprocessen.

Gävle kommun har inga större synpunkter på förslaget men anser inte att Konkurrensverket, i sin tillsynsverksamhet, ska kunna förelägga en upphandlande myndighet att vidta en viss åtgärd och samtidigt förena detta med vite. Gävle kommun anser att hot om ekonomiska konsekvenser (upphandlingsskadeavgift) och kritik (tillsynsbeslut) är tillräckliga medel för att upphandlande myndigheter ska följa upphandlingslagstiftningen och därmed vara handlingsdirigerande för en sådan myndighet.

Kommunfullmäktige beslutade 1998-11-23 om regler för konstnärlig utsmyckning och gestaltning vid nybyggnad, om- och tillbyggnad samt riktlinjer för handläggning av sådana ärenden. Det fastställde bl.a. att Gävle kommun ska tillämpa 1 %-regeln och att dåvarande Kulturnämnd ansvarar för den konstnärliga utsmyckningen kommer till stånd i enskilda projekt i samråd med berörda parter. Det har uppstått ett behov av ett förtydligande för den offentliga konsten och därav är förslaget att en policy för den offentliga konsten upprättas för att hänsyn till fler aspekter tas än investering av ny konst.

Policyn fastställer syftet med den fasta offentliga konsten, vilka aspekter som ska beaktas vid anskaffning av ny konst samt vem som initierar och verkställer att den nya konsten kommer på plats. Nytt förslag är att 1 %-regeln ska tillämpas när byggkostnaderna överstiger 10 000 000 kr då tidigare belopp om 5 000 000 kr innebär ett begränsat utrymme för konstinköp.

Policyn innefattar även regler för vården av den offentliga konsten och hur ansvar ska fördelas mellan parter, detta för att möjliggöra tydligare ansvar för att den offentliga konsten underhålls. Donationer, försäljning och ändring av konst fastställs utifrån tidigare förhållningssätt.

Ärendet har återremitterats och Kulturavdelningen har efter återremitteringen utrett möjligheten att använda den mellanskillnad som höjningen från 5 000 000 till 10 000 000 innebär, till vård av konsten. Utredningen visar:

Det går ej att använda investeringsmedel till driftskostnader såsom underhåll. Det finns en viss möjlighet att använda investeringsmedel till konsultkostnader men dessa bör då vara knutna i största möjliga mån till det objekt som genererar medlen och innebär på grund av detta ingen egentlig garanti för att t ex översyn av andra objekt kan genomföras. Vi har dock ett väl upparbetat samarbete med GFAB, där också de största investeringarna ligger, med viss flexibilitet inom projekten som möjliggör omprioriteringar vid behov mellan olika projekt. Dock kan ej vård av konsten ingå i detta. Nämnas bör att GFAB har egna vårdplaner och underhållsansvar för nya investeringar och således ansvar för detta. Det stora behovet av vård kring konst ligger just nu inom den samling som kommunen redan innehar, merparten i form av gåvor från GDJ-fonden.

Antal projekt som landar under 10 000 000 är, trots att de är få till antalet, ofta lika omfattande arbetsmässigt som projekt med investeringsmedel över 10 000 000, dvs samma arbete behöver genomföras men till mycket mindre budget. Det är med anledning av detta som Kulturavdelningen önskar höja det nedre beloppet. Vi ser det inte som en ambitionssänkning för konsten utan snarare som en kvalitetssäkring av vårt arbete då vi med en högre summa kan arbeta mycket bättre och med en säkerställd kvalitet i utförandet av konstinventeringar.

Kultur- och fritidsnämnden har väckt ett ärende i fullmäktige enligt 5 kap. 22 § 1 p. kommunallagen.

Programmet anger ramarna för kulturarbetet inom kommunen och ger en inriktning för stödet till kulturområdet. Genom programmet specificeras den kulturpolitiska visionen samt fem fokusområden; Kulturens egenvärde – Tillgänglig kultur för alla -Lokala traditioner och globala influenser, Kultur för och med barn och unga samt Hållbarhet och kultur - ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

Programmet har arbetats fram av tjänstemän och kontaktpolitiker inom kultur- och fritidsnämnden under 2019. Det kulturpolitiska

programmet är styrande för Kultur- och fritidsnämnden samt vägledande för kommunens övriga nämnder och bolag.

Den 25 november 2019 beslutade kommunfullmäktige att anta den av samhällsbyggnadsnämnden föreslagna och reviderade plantaxan för år 2020. Nämnden fick också delegation från fullmäktige att för varje år justera timavgifterna för geografisk information och mätningsavgifter på ett sådant sätt att avgifterna följer prisindex för kommunal verksamhet (PKV). Den nya plantaxan började gälla den 1 januari 2020.

Samhällsbyggnadsnämnden har, via tjänstemän, påpekat att ”Plantaxa 2020” inte avser året 2020 utan ska gälla tills vidare. Fullmäktiges beslut per den 25 november 2019 § 8 innebär att fullmäktige antagit plantaxan enbart för året 2020. Nämnden har också meddelat basmånaden, avseende geografisk information och mätningsavgifter, i dokumentet Plan 2020 rätteligen är oktober 2018 och inte oktober 2019.

I anledning av nu anförda skäl ska den av fullmäktige tidigare antagna plantaxan (Plantaxa 2020) anses gälla tills vidare och inte enbart för år 2020 samt att basmånaden i dokumentet Plan 2020 rätteligen ska vara oktober 2018 och inte oktober 2019.

Sektor styrning och stöd, ekonomiavdelningen har stämt av nämnder och styrelses upprättade internbudgetar för år 2020 mot förutsättningarna i den av Kommunfullmäktige fastställda Kommunplanen för år 2020.

Ärendet innehåller en beskrivning kring förändrade kommunbidrag samt förslag på finansiering.

Svenska Kommun Försäkrings AB (SKFAB) har berett och utarbetat förslag till nytt aktieägaravtal och reviderad bolagsordning. Utgångspunkten har varit att skapa ett aktieägaravtal som till fullo harmonierar med det strikta regelverk som gäller för försäkringsbolag vilket skärptes ytterligare 2016 med nya solvensregler. Aktieägaravtalet har således förändrats avseende vilket kapital respektive delägare ska täcka i bolaget. I denna del är förslaget att kapitalet ska baseras på vardera ägares aktieandel vilken i sin tur ska motsvara den omfattning av risk som varje ägare försäkrar i bolaget inom det som vanligen benämnes ”kommunförsäkring” d.v.s. egendom i kommunal verksamhet samt ansvar inom denna verksamhet.

Utöver denna förändring så har även reglerna för in- respektive utträde ur bolaget förtydligats.

I samband med översynen av aktieägaravtalet har även bolagsordningen justerats så den inte ska vara motstridig det nya aktieägaravtalet. I denna justering ingår även uppdatering av hembudsreglerna så de motsvarar nu gällande process för hembudsförfarande.

En utförlig beskrivning av de förändringar som gjorts i såväl aktieägaravtal som bolagsordning finns beskrivet i missivskrivelsen till styrelsen för SKFAB med rubriken ”förslag till reviderat aktieägaravtal”. I den skrivelsen finns också ett avsnitt som beskriver ekonomiska konsekvenser av förslaget eftersom avtalsförslaget innehåller en rad regleringar kopplat till krav på solvenskapital och fördelning av aktier mellan ägarna. För Gävle kommuns del innebär förändringarna inget behov av tillskott av kapital.

Bolagsordningen fastställs på bolagsstämman medan aktieägaravtalet blir gällande när samtliga delägares beslutande församlingar godkänt och undertecknat avtalet. Tidsplanen är att kunna fastställa bolagsordningen på bolagsstämma den 14 maj 2020 samt att ett nytt aktieägaravtal kan gälla from juli 2020.

Kommunstyrelsen beslutade 2019-03-19 (Dnr 19KS108)

att till kommundirektören delegera rätten att fatta beslut om samtliga nämnders enskilda inhyrningar av verksamhetslokaler på kort sikt

att uppdra till kommundirektören att genomföra en utredning av kommunens samlade lokalresursbehov på lång sikt med återredovisning till kommunstyrelsen för ställningstagande i sak.

Arbetet med utredningen är påbörjad. En projektbeskrivning är framtagen och ett projektarbete är påbörjat. Utredningen återkommer under våren 2020 till kommunstyrelsen med förslag på:

lokalpolicy 2020

ny Fastighetsstrategi (under remiss)

hyresmodell

gränsdragningslista mellan fastighetsägare och hyresgäst

eventuellt förändrat ägardirektiv för GFAB

för beslut i kommunfullmäktige.

Mellan uppdragen kort sikt och lång sikt har framkommit ett antal åtgärder, som nya delegationsordningen för kommundirektören inte täcker, men som kan vidtas efterhand och därmed kräver beslut i kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige.

De åtgärder som bereds ger positiv ekonomisk effekt på 2020 års resultat varför åtgärder som kräver beslut kommer föreslås kommunstyrelsen löpande.

Rivning kommer föreslås av ett antal saneringsfastigheter som idag inte nyttjas där utredningen inte ser någon möjlighet till försäljning. Rivningen sker av ekonomiska skäl, minskade underhålls- och driftkostnader och av säkerhetsskäl.

Försäljning kommer föreslås av ett antal fastigheter där utredningen ser att kommunen inte är lämplig ägare, där ett intresse finns för att förvärva eller av fastigheter som innehåller kommersiell verksamhet. Det gäller för den nu aktuella försäljningen.

Överlåtande av ägande inom kommunkoncernen kommer föreslås för ett antal fastigheter för att renodla ägande i kommunkoncernen och möjliggöra tydligare ansvarsförhållande och förenkla drift och underhåll.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2019-02-18, §15, väckte Martina Kyngäs (KD) rubricerad motion.
Ett yttrande över motionen har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden.

Motionären föreslår att Samhällsbyggnadsnämnden ska få i uppdrag att genomföra sandning på en del, och inte hela gång- och cykelvägarnas bredd på möjliga sträckor utanför kommunens stadskärna. Detta med syfte att underlätta för till exempel användning av spark eller pulka.

Livsmiljö Gävle gör bedömningen att genomförande av motionens förslag skulle innebära att Gävle kommun brister i sitt väghållaransvar. Att minska sandning- och grusning av gång- och cykelvägar på vissa sträckor riskerar väghållaransvaret då risken ökar för personskador eller olyckor på grund av halka som inte avhjälpts. De entreprenörer som idag sköter sandning- och grusning på kommunens uppdrag har inte den utrustning som krävs för att kunna sanda enbart en del av vägbredden. Utifrån ett tillgänglighetsperspektiv finns också problem med att sanda enbart halva bredden av vägen och en minskning av sandning på vissa sträckor är därför inte önskvärt.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2019-04-29, §27, väckte William Elofsson rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden.

Motionären föreslår att krav införs på att söka arbete hos andra arbetsgivare än Gävle kommun och att skicka in CV och personligt brev för att få möjlighet att få arbetslivserfarenhet via Gävle kommuns feriepraktik i årskurs två på gymnasiet.

Gävle kommun erbjuder idag alla ungdomar efter årskurs två i gymnasiet två veckors feriepraktik i kommunens olika verksamheter. Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden konstaterar i sitt yttrande att det huvudsakliga syftet med att erbjuda två veckors feriepraktik under sommarlovet inom kommunala verksamheter är att ge värdefull arbetslivserfarenhet och rusta den enskilde för framtida arbete. Det är också utifrån detta positivt, och inte negativt att kunna ge erfarenhet och väcka intresse för till exempel välfärdsyrken som finns inom Gävle kommun, där rekryteringsbehoven växer. Att införa ett krav på att skicka in cv och personligt brev till sin ansökan om feriepraktik skulle också betyda en stor ökning av administration för Välfärd Gävle. Detta då det skulle innebära att ta emot hundratals CV:n och personliga brev samt att kontrollera att den sökande har sökt arbete hos en annan arbetsgivare. Utifrån detta finns inte anledning att ändra dagens ordning och försvåra för unga att få arbetslivserfarenhet och prova yrken inom Gävle kommunkoncern.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2019-05-27, §23, väckte Pekka Seitola rubricerad motion.
Ett yttrande över motionen har inkommit från Ekogas AB.

Motionären föreslår att en snabbutredning genomförs om vad en ombyggnad av produktionsanläggningen för biogas till ett kombikraftverk skulle innebära för bolaget och i form av nya investeringar samt ekonomiska konsekvenser.
I yttrandet över motionen beskrivs svar på de frågor som motionen önskar svar på.

Sammanfattningsvis konstateras att en ombyggnation enligt motionens resonemang skulle bli mycket olönsamt jämfört med dagens biogasproduktion. Den totala försäljningen av biogas motsvarar idag den produktionskapacitet som bolaget har. Vid en ombyggnation till kombikraftverk skulle intäkterna minska kraftigt. En situation där Ekogas AB slutar tillverka fordonsbränsle enligt dagens volymer innebär också att ingångna avtal bryts, till exempel det 10-åriga leveransavtalet med VY buss AB för att förse stadsbussarna i Gävle med fordonsgas. Motionens förslag att snabbutreda vad en ombyggnation till kombikraftverk skulle innebära gällande investeringar och ekonomiskt för bolaget, besvaras således av yttrandet.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-09-23, §20, väckte Owe Hellberg (V), Gin Akgul Hajo (V), Isabella Bexell (V), Tord Fredriksen (V), Kristina Sjöström (V), Charlotta Lagnander (V) rubricerad motion.
Ett yttrande över motionen har inkommit från avdelningen för övergripande planering, Styrning och stöd.

Motionärerna föreslår att AB Gavlegårdarna ges i uppdrag att bygga ett trygghetsboende eller hyresrätter i Hamrångebygden samt att hyresnivåerna ska vara lägre än nybyggnation i centrala Gävle vid likvärdiga eller lägre produktionskostnader.

I den politiska plattform med de 100 första insatserna Majoriteten vill genomföra tillsammans är en viktig del att möjliggöra för byggnation av fler bostäder på landsbygden och att fler trygghetsboenden ska byggas i vår kommun. Du ska kunna bo och leva i hela kommunen oavsett vilket skede du är i livet. Därför har AB Gavlegårdarna under 2020 i Majoritetens kommunplan fått i uppdrag att bygga ett trygghetsboende i Hamrångebygden. Den andra delen i motionen avser hyresnivåerna vid byggnation och även där pågår ett aktivt arbete, den är dock mer komplicerad rent juridiskt.

a) Preliminärt resultat för år 2019 för Gävle kommunkoncern - Martin Svaleryd

b) Löpande budgetprocess för år 2020 - Åsa Wiklund Lång (S)

c) Kommunstyrelsens verksamhetsplanering -  sektorns plan m.m. för år 2020 - Helén Åleskog

d) Digital Förnyelse - Marie Nilsson