Möte 2026-09-15

Rapport kring det utforskande styruppdraget presenteras av kommundirektör Christina Forsberg.

Kommundirektören informerar om sitt deltagande vid Business Arena, Nordens ledande mötesplats och fastighetsevent för branschexperter, investerare och kommunala beslutsfattare.

PwC har på uppdrag av revisorerna i Gävle kommun genomfört en grundläggande granskning. Granskningens syfte har varit att ge kommunens revisorer ett underlag för uttalande i respektive revisionsberättelse. I revisorernas uppdrag ingår att pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt samt om den interna kontrollen är tillräcklig. Revisorerna godkände revisionsrapporten och missivet den 15 april 2026. I rapporten framgår granskningsresultaten.

Kommunstyrelsen har tagit del av inkomna handlingar och väljer att inte lämna ett särskilt yttrande.

Kommunstyrelsen har enligt uppsiktsplikten i kommunallagen (KL 6 kap. 1§) ansvar för det övergripande arbetet med intern styrning och kontroll inom kommunkoncernen. I ansvaret ingår bland annat att säkerställa att det finns övergripande riktlinjer för intern styrning och kontroll, att stödja nämnder och bolag i arbetet samt att följa upp att arbetet bedrivs på ett ändamålsenligt sätt.

Under 2025 har arbetet fortsatt med att implementera riktlinjen för intern styrning och kontroll (22KS45).

Nämnderna har följt upp sina internkontrollplaner och redovisat resultatet till kommunstyrelsen. Uppföljningen visar att nämnderna i huvudsak bedriver ett arbete som är förenligt med kommunens riktlinjer och att internkontrollarbetet successivt utvecklas. Samtidigt kvarstår behov av fortsatt utveckling för att stärka likvärdighet, metodstöd och systematik i arbetet mellan nämnder och bolag.

Kommunstyrelsen gör sammantaget bedömningen att arbetet med intern styrning och kontroll fungerar tillfredsställande, men att fortsatt praktisk förtydligande och implementering av beslutad riktlinje behöver prioriteras under kommande år.

En placeringspolicy utgör ett övergripande styrdokument som anger ramar för risknivå, tillåtna tillgångsslag, ansvarsfördelning samt uppföljning av kapitalförvaltningen för kommunens donationsstiftelser. Syftet är att säkerställa att förvaltningen inte styrs av tillfälliga bedömningar utan av politiskt beslutade principer, samt att beslut i efterhand kan granskas och motiveras.

Policyn skapar därmed förutsättningar för kontinuitet över tid. Den tydliggör även hur kommunen ska beakta hållbarhet och etiska aspekter i förvaltning

Gällande placeringspolicy för Gävle kommuns donationsstiftelser fastställdes år 2007. Sedan dess har förutsättningarna för kapitalförvaltning förändrats, bland annat genom nya finansiella regelverk, förändrade marknadsförhållanden samt ökade krav på hållbarhet och transparens i offentliga investeringar. Mot denna bakgrund har en ny placeringspolicy tagits fram.

Blykalla AB har till regeringen lämnat in en ansökan om regeringens godkännande av kärnteknisk anläggning. Länsstyrelsen Gävleborg har fått i uppdrag av regeringen att ta fram en anläggningsplan i och med detta. Vid prövningen av en sådan plan ska 3 kap. samt 4 kap. 1–8 §§ miljöbalken tillämpas. Genom planen prövas om det är förenligt med hushållningsbestämmelserna i miljöbalken att uppföra en kärnteknisk anläggning inom området. Bolagets ansökningshandlingar samt underlag till strategisk miljöbedömning ligger till grund för framtagandet av anläggningsplanen.

Handlingarna har skickats till Gävle kommun för avgränsningssamråd. Länsstyrelsen önskar särskilt synpunkter över avgränsningen och detaljeringsgraden på bolagets underlag till miljökonsekvensbeskrivning. Syftet med miljöbedömning av planen är att identifiera, beskriva och bedöma vilka miljöeffekter planen kan komma att få. Ett godkännande av en anläggningsplan innebär inte tillstånd att uppföra eller driva anläggningen, utan utgör ett strategiskt beslut som möjliggör fortsatt prövning enligt kärntekniklagen, miljöbalken, strålskyddslagen samt plan- och bygglagen.

Gävle kommun har genom Miljöstragiska programmet (dnr 25KS95) uppsatt målet att Gävle kommun ska vara klimatneutralt senast år 2035. Detta avser både geografiska såväl som konsumtionsbaserade utsläpp. Gävle kommunkoncern förväntas även gå före och visa vägen. Vidare har Gävle kommun ingått i Viable Cities klimatkontrakt (dnr 24KS283) samt Net Zero Cities (dnr 24KS136) vilket har justerat målsättningen för geografiska utsläpp till målår 2030.

Kommunfullmäktige beslutade även i juni 2026 att ”ge Kommunstyrelsen i uppdrag att fokusera och utveckla kommunkoncernens arbetet med sina egna utsläpp för att nå Kommunfullmäktiges mål om klimatneutralitet.” (26KS25).

Arbetet avses bedrivas i formen av ett sk. XLPM-program, vilket är Gävle kommuns projektmodell. Programmet är förvaltningens förslag för att uppfylla Kommunfullmäktiges beslut.

Arbetet ska leda till en klimatneutral kommunkoncern 2030 med kostnadseffektivitet och bejakande av medfördelar såsom näringslivsutveckling, beredskap, luftkvalitet med mera.

Finansiering

Kostnaden finansieras av kommunstyrelsen genom beslut ”att finansiera framtaget Program för klimatneutral kommunkoncern 2030 med
500 000 kronor som tas från KS reserv för oförutsett/ politiska prioriteringar”. (26KS25). Ytterligare extern finansiering erhålls också genom Tillväxtverket och godkänd ERUF-ansökan.

Kostnader/besparingar och finansiering av åtgärder för att minska utsläppen ingår ej i ovan beskrivning utan beslutas per åtgärd enligt gällande reglemente och delegationsordning.

Arbetet ger förutsättningarna för att långsiktigt bedöma kostnad och insats för att nå målen om kommunkoncernens klimatneutralitet.

Engeltofta fastigheter AB (Gästrikefastigheter) har inkommit med en planansökan för att kunna ändra detaljplanen och utveckla besöksverksamheten kring Engeltofta på fastigheten Fredriksskans 17:3. Samhällsbyggnadsnämnden beviljade planbesked och planuppdrag 2026-06-17 (26SBN193)

För att få en mer attraktiv och konkurrenskraftig anläggning ser verksamheten att Engeltofta behöver utvecklas med en ny restaurangmatsal, entré, spa, gym samt ytterligare hotellrum.

Utvecklingen av Engeltofta sker huvudsakligen inom den egna fastigheten, med endast ett begränsat anspråk på kommunal mark om ca 3 500 m2 av Fredriksskans 17:1. Anspråket på kommunal mark omfattar befintliga padelbanor samt en parkeringsyta. Marken är inkluderad i exploatörens planansökan.

Kommunen behöver starta ett exploateringsuppdrag för genomförandet av detaljplanen som bl.a. innebär upprättande av exploateringsavtal, upprättande av en överenskommelse om fastighetsreglering för köpet av den kommunala marken samt omprövning av en gemensamhetsanläggning.

År 2017 antogs en detaljplan (16SBN365) fram för att möjliggöra en utbyggnad av den befintliga trafikledningscentralen på Waldenströmsgatan 3. Kommunen och Trafikverket har löpande haft dialog sedan dess, men det är först nu som Trafikverket planerar att genomföra byggnationen i enlighet med detaljplanen. Ett köpekontrakt har upprättats mellan kommunen och Trafikverket (org.nr 202100-6297) gällande fastigheten Brynäs 5:1 som omfattar kvm 2 919 kvm, för att Trafikverket ska kunna genomföra utökningen av trafikledningscentralen. Villkoren för överlåtelsen regleras i köpekontrakt med tillhörande bilagor.

Inom exploateringsprojektet Ersbo syd etapp 4 ingår att sälja verksamhetsmark. Ett köpeavtal har därav upprättats mellan kommunen och Ersbosjuan AB (org.nr 559581-9235) gällande fastigheten Skogmur 4:4 som omfattar 18 243 kvm. Köpeskillingen för fastigheten är
10 216 080 kronor. Villkoren för överlåtelsen regleras i köpeavtal med tillhörande bilagor.

Köparen avser att bygga och förvalta byggnad eller byggnader avsedda för verkstad, lager och kontor om ca 2 000-8 000 kvm.

Utöver köpeavtalet har ett sidoavtal, avtal gällande genomförande av exploatering, också upprättats mellan parterna. Detta avtal reglerar ansvars- och kostnadsfördelningar mellan parterna, i samband med genomförande av exploateringen av fastigheten Skogmur 4:4.

Inom exploateringsprojektet Ersbo syd etapp 4 ingår att sälja verksamhetsmark. Ett köpeavtal har därav upprättats mellan kommunen och RL Fastigheter Gävle AB (org.nr 559584-2674) gällande fastigheten Skogmur 4:15 som omfattar 5 028 kvm. Köpeskillingen för fastigheten är 2 815 680 kronor. Villkoren för överlåtelsen regleras i köpeavtal med tillhörande bilagor.

På fastigheten planeras att uppföras byggnad/byggnader för en aktör inom distribution och försäljning av reservdelar och utrustning till tunga fordon.

Utöver köpeavtalet har ett sidoavtal, avtal gällande genomförande av exploatering, också upprättats mellan parterna. Detta avtal reglerar ansvars- och kostnadsfördelningar mellan parterna, i samband med genomförande av exploateringen av fastigheten Skogmur 4:15.

Räddningstjänsten är i behov av en ny brandstation i Gävles västra delar. Räddningstjänsten har tillsammans med blivande fastighetsägaren Gavlefastigheter AB (GFAB) bedömt att en plats i Valbo-Backa på den kommunägda fastigheten Kungsbäck 2:10 är mest lämplig. Den nya stationen planeras att bli huvudbrandsstation.

Den 11 feb 2026 tog samhällsbyggnadsutskottet beslut om att starta ett exploateringsuppdrag för ny brandstation (dnr 26KS28). Samtidigt beslutades att erbjuda GFAB en direktanvisning för uppförande av ny brandstation med Räddningstjänsten som inhyrd verksamhet.

GFAB har ansökt om planbesked på ett område om ca 2 hektar och Samhällsbyggnadsnämnden beslutade om ett planuppdrag den 27 maj 2026 (26SBN172).

Ett markanvisningsavtal har upprättats mellan GFAB och kommunen som beskriver förutsättningarna för kommande detaljplanearbete och framtida markförsäljning.

Regeringen beslutade den 27 februari 2025 att tillkalla en särskild utredare för att se över vissa tolkfrågor. Översynen omfattar införandet av en tolkavgift och frågan om förbud för myndigheter att använda barn som tolk.

I korthet går utredningens förslag ut på att den enskilde som ärendet berör ska betala en tolkavgift på 400 kronor om han eller hon har varit folkbokförd i Sverige i minst sex år. Avgift tas endast ut inom ramen för handläggningen av ett ärende. Det finns dock vissa undantag, till exempel om ärendet rör socialtjänst, hälso- och sjukvård eller inom skolan. Dessutom förslås att det ska införas ett förbud mot att använda barn som tolk om det inte är en nödsituation eller att tolkningen rör uppgifter enbart av administrativ karaktär.

Frågan berör flera nämnders verksamhetsområde och därför ska kommunstyrelsen svara för Gävle kommuns räkning. Synpunkter har begärts in från omvårdnadsnämnden, arbetsmarknad- och funktionsrättsnämnden, socialnämnden samt utbildningsnämnden. En sammanställning har gjorts av inkomna svar.

Följande e-petition har inkommit

”Gratis bältrosvaccin till äldre

Bältros är svår och smärtsam sjukdom, för både ung och gammal. Med gratis vaccin till äldre förslagsvis från 55 år eller 60 år, samt multisjuka alla åldrar - kan mycket besvär för individen undvikas och för kommunen kan förväntas mindre vårdbehov i hemmet av äldre, och detsamma på boende för äldre, samt mindre belastning på alla typer av vårdpersonal såväl på boenden som olika vårdcentraler.

Läste att en kommun infört gratis bältrosvaccin från 69 år. Det ger tydligen den kommunen rubriker i riks-massmedia. Om Gävle gör samma men lägre åldersgräns, då borde det ge eko i massmedia det också. Betänk även att detta vaccin kostar ett antal tusenlappar, vilket inte alls alla äldre har över att lägga på detta.”

I Sverige styrs hälso- och sjukvården samt vaccinationsinsatser av en tydlig ansvarsfördelning mellan statliga myndigheter, regioner och kommuner:

• Folkhälsomyndigheten: Utreder om sjukdomar ska omfattas av nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten har bedömt att bältros inte uppfyller de lagstadgade kriterierna för att ingå i ett nationellt vaccinationsprogram, bland annat eftersom vaccination mot bältros inte bedöms ha någon betydande effekt på smittspridningen i befolkningen.
• Regionerna och NT-rådet: Regionerna har det samlade ansvaret för hälso- och sjukvård samt förebyggande insatser till befolkningen. NT-rådet (Regionernas samverkansmodell för läkemedel) ger gemensamma rekommendationer till regionerna om vilka läkemedel och vaccin som bör subventioneras eller erbjudas kostnadsfritt.
• Kommunerna: Kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar är begränsat till hälso- och sjukvård inom särskilda boendeformer (SÄBO), dagverksamhet och hemsjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen samt vaccinationer inom som administreras inom elevhälsan.

När myndigheter bedömer om ett vaccin ska finansieras med offentliga medel vägs nyttan mot kostnaden. För bältrosvaccin visar hälsoekonomiska analyser att kostnaden är hög i förhållande till den hälsovinst som uppnås. För personer omkring 65 år beräknas kostnaden uppgå till cirka 1,15 miljoner kronor per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY), vilket enligt Socialstyrelsens bedömningsmodell är en mycket hög kostnad.

NT-rådet beslutade i juni 2026 att rekommendera regionerna att inte erbjuda generell vaccination med Shingrix (som används mot bältros), eftersom vaccinet inte bedöms vara kostnadseffektivt för befolkningen som helhet. Endast en begränsad grupp personer med kraftigt nedsatt immunförsvar kan efter individuell medicinsk bedömning erbjudas vaccinet inom sjukhusvården.

Mot denna bakgrund, och eftersom vaccinationer i första hand är regionernas ansvar, föreslås att e-petitionen avslås. Kommunens resurser bör i första hand användas för verksamheter som kommunen enligt lag ansvarar för, snarare än för avgiftsfria vaccinationsinsatser. Detta särskilt när en sådan vaccination går emot den rekommendation som NT-rådet lämnat.

På uppdrag av revisorerna granskade PwC 2020 kommunens löneprocess och identifierade brister samt lämnade rekommendationer till kommunstyrelsen, som yttrade sig i maj 2021. En uppföljning 2022 visade att vissa åtgärder vidtagits, men att de flesta rekommendationerna återstod.

Mot denna bakgrund fick PwC i uppdrag att göra en ny uppföljning, vilken godkändes av revisorerna den 16 april 2025.

Revisorerna bedömer att kommunstyrelsen i huvudsak har vidtagit åtgärder enligt tidigare rekommendationer. Den nya granskningen innehåller fem ytterligare rekommendationer.

Rapporten överlämnas till kommunstyrelsen för kännedom och yttrande senast 30 september 2026.

Kommunstyrelsen har gett förvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningarna för att erbjuda influensavaccination till medarbetare inom förskolan. Under utredningens gång har även förutsättningarna för personal inom anpassad skola beaktats, eftersom gruppen arbetar nära elever med omfattande stöd- och vårdbehov där kontinuitet i verksamheten kan vara särskilt betydelsefull. Utredningen har omfattat organisatoriska, ekonomiska, juridiska och verksamhetsmässiga konsekvenser av ett pilotprojekt.

Utredningen visar att det finns två genomförbara alternativ. Alternativ A innebär att medarbetare själva väljer vaccinatör och därefter ansöker om ersättning för vaccinationskostnaden. Alternativ B innebär att vaccinationerna organiseras och genomförs i samverkan med Region Gävleborg. Ett tredje alternativ, där kommunens egna skolsköterskor skulle genomföra vaccinationerna, har avförts då förutsättningar för journalföring saknas.

Förvaltningen bedömer att alternativ A är det mest ändamålsenliga alternativet för ett pilotprojekt. Alternativet innebär lägre kostnader och mindre organisatorisk påverkan jämfört med ett samordnat genomförande tillsammans med Region Gävleborg. Om samtliga medarbetare inom förskolan nyttjar erbjudandet beräknas kostnaden för vaccinationer uppgå till cirka 470 000 kronor, exklusive administrativa kostnader.

De ekonomiska beräkningarna i utredningen utgår från personal inom förskolan. Om även medarbetare inom anpassad skola omfattas av pilotprojektet bedöms kostnaden öka något, utan att detta påverkar slutsatsen om vilket genomförandealternativ som är mest ändamålsenligt.

Alternativ B bedöms medföra betydligt högre kostnader. Regionens beräkningar visar att kostnaden för planering, vaccin, material, journalföring och genomförande uppgår till cirka 411 000 kronor. Därtill tillkommer uppskattade vikariekostnader om cirka 1 miljon kronor samt eventuella lokalkostnader. Den totala kostnaden bedöms uppgå till cirka 1,5 miljoner kronor exklusive lokaler. Alternativet förutsätter dessutom omfattande samordning och schemaläggning i verksamheten.

Utredningen visar också att erbjudandet om influensavaccination, enligt kommunjuristens bedömning, inte bör medföra förmånsbeskattning eftersom syftet är att minska sjukfrånvaro på arbetsplatserna och därmed har en tydlig koppling till tjänsten. Ett erbjudande om influensavaccination kan bidra till minskad sjukfrånvaro, ökad kontinuitet och stabilare bemanning i verksamheten. För barnen kan detta innebära färre personalbyten och minskat behov av vikarier.

Den samlade bedömningen är att alternativ A ger tillräckliga förutsättningar för att följa upp effekterna på vaccinationsgrad, sjukfrånvaro, kostnader och verksamhetspåverkan samtidigt som de ekonomiska och organisatoriska konsekvenserna begränsas. Förvaltningen föreslår därför att pilotprojektet genomförs enligt alternativ A, eftersom alternativet möjliggör en utvärdering av effekterna samtidigt som kostnader och organisatoriska konsekvenser hålls på en väsentligt lägre nivå än vid alternativ B.

Sektor Styrning och stöd har utrett dels förutsättningar och ekonomiska konsekvenser av att ge trygghetsanställda enligt BEA samma antal semesterdagar som medarbetare inom HÖK/AB, dels konsekvenserna av att låta trygghetsanställda övergå till ordinarie anställningsformer.

Utredningen visar att ett införande av semestervillkor motsvarande HÖK/AB är möjligt att hantera som en särskild förmån, men inte genom ett lokalt avsteg från BEA-avtalet. Förändringen skulle innebära en årlig kostnadsökning om cirka 625 000 kronor och minska skillnaden mellan BEA och ordinarie anställningsformer. Samtidigt bedöms verksamhetspåverkan vara begränsad.

När det gäller en övergång från BEA till ordinarie anställningsformer bedöms detta medföra betydande arbetsrättsliga, organisatoriska och verksamhetsmässiga konsekvenser. Utredningen konstaterar att BEA och HÖK har olika syften, där BEA är ett arbetsmarknadspolitiskt verktyg för inkludering och anpassade anställningar, medan HÖK är avsett för ordinarie personalförsörjning. En övergång skulle förändra anställningarnas grundläggande funktion och ställa ökade krav på verksamheterna att hantera omfattande stöd- och anpassningsbehov inom ordinarie organisation.

Den samlade bedömningen är att konsekvenserna av att utöka antalet semesterdagar är begränsade och främst handlar om en avvägning mellan likvärdighet, kostnad och avtalens olika syften. Förvaltningen bedömer samtidigt att det finns starka skäl att behålla nuvarande ordning där trygghetsanställningar även fortsättningsvis hanteras inom ramen för BEA-avtalet.

Gävle kommun får årligen erbjudande från Region Gävleborg att ingå en överenskommelse för genomförandet av den webbaserade enkätundersökningen Lupp (lokal uppföljning av ungdomspolitiken).

Gävle kommun har genomfört enkäten Lupp 2010, 2013, 2016, 2019, 2022 och nu 2025, således en rätt betydande tidsserie.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (Mucf) tillhandahåller enkäten som ger kommuner och regioner en bild av ungas tillvaro utifrån ett antal teman; fritid, skola, politik och samhälle, trygghet, hälsa, arbete och framtid. Enkäten genomförs av kommunerna i åk 8 och åk 2 gymnasiet, både fri- och kommunala skolor erbjuds respektive omfattas. Region Gävleborg ansvarar dessutom för en urvalsundersökning i hela länet för målgruppen unga vuxna (19-25år).

Enkäten inkluderar anpassad grund- och gymnasieskola samt den del av målgruppen som inte finns i gymnasieskolan, ungdomar som omfattas av kommunalt aktivitetsansvar (KAA).

Lysio Research har analyserat och sammanställt resultaten för att i rapporten ge en bild av ungdomarnas upplevelser. Jämförelser, inte bara för kön utan även med avseende på andra faktorer, möjliggör en större förståelse för huruvida alla ungdomar har lika villkor och möjligheter i samhället. Denna kunskap är viktig för att kunna arbeta vidare med förändring och för att anpassa planerade insatser.

Jämförelser görs i utvalda frågor och över tid med Lupp-resultatet i Gävle från år 2016, 2019 och år 2022.

Rapporten innehåller även fördjupad analys i form av sambandsanalyser mellan utvalda teman och dess resultat. Resultat från Luppenkäten utgör indikatorer i Gävle kommuns Sociala hållbarhetsprogram. För programmets styrning och ledning är Lupp en kunskapskälla för de nulägesbeskrivningar som kontinuerligt avrapporteras. Vidare utgör delar av Lupp också underlag i kommunens arbete med Lärande för hållbar utveckling.

Utöver detta används resultatet från Lupp i låg grad grad av kommunala verksamheter. Med anledning av att ungas förutsättningar och livsvillkor ligger högt på agendan i Gävle kommun, bör denna rapport delges övriga nämnder samt att dessa själva, utifrån ansvar, avgör var i verksamheterna samt vilka åtgärder som utifrån resultatet bör vidtas.

Sektorchef Katarina Stistrup informerar att det var en bra sommar för organisationen.

Kommunjurist Karl-Johan Lindgren informerar om Lag (2026:578) om offentlig säljverksamhet (LOS).