Möte 2026-03-10

En e-petition har inkommit till Gävle kommun. Förslaget lyder som följande:

Gävle kommuns vindkraftsplan från 2015 är föråldrad. Med anledning av ett ökat intresse från vindkraftsbolag att etablera sig i Gävle kommun, förslår jag därför att kommunen skapar en vindkraftspolicy innan några beslut i frågan fattas. Policyn bör bl.a. omfatta ett respektavstånd till fastigheter om 20 x höjden av tilltänkta verk.

E-petitionen har delgetts kommunstyrelsen samt berörda tjänstepersoner som arbetar med vindkraft och översiktsplanering. Gävle kommun tackar för synpunkterna.

Kommunen har i dag en gällande kommunövergripande översiktsplan samt ett planeringsunderlag för vindkraft från 2015.

Syftet med planeringsunderlaget är bland annat att ge en första, översiktlig indikation om var i kommunen det kan vara lämpligt att börja utreda förutsättningarna för vindkraft, så att hela kommunens yta inte behöver undersökas. Att ett område pekas ut i planeringsunderlaget innebär inte att en vindkraftsetablering kommer genomföras, utan det ger enbart en indikation på var man kan börja utreda förutsättningarna.

Gävle kommun har inte fastställt något exakt krav på ett minsta avstånd från vindkraftverk till bebyggelse, till exempel ett specifikt avstånd baserat på vindkraftverkens höjd. I dessa prövningar är bland annat buller en central fråga, där kommunen följer riktvärden om att 35 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostäder och viktiga rekreationsområden inte ska överskridas.

Kommunen har inlett arbetet med att revidera översiktsplanen, ett arbete som planeras att färdigställas kommande mandatperiod. Där regleras mark- och vattenanvändningen på ett övergripande plan.

Kommunen hanterar frågor om vindkraft inom ramen för gällande lagstiftning och befintliga planeringsdokument. Som förslagsställaren lyfter är det här ett område där ny kunskap tillkommer löpande, samtidigt som lagstiftning revideras och den tekniska utvecklingen pågår. I dagsläget är det viktigare att kommunen följer och tillämpar förändringar snarare än fastslår principer som riskerar att snabbt bli förlegade.

En e-petition har inkommit till Gävle kommun med förslag om att all vindkraft inom kommunen ska stoppas. Som skäl anges bland annat oro för påverkan på miljö, natur och människors hälsa, kopplat till forskning om mikroplaster, buller, infraljud och eventuella hälsoeffekter. E-petitionen finns i sin helhet som bilaga.

E-petitionen har delgetts kommunstyrelsen samt berörda tjänstepersoner som arbetar med vindkraft och översiktsplanering. Gävle kommun tackar för de synpunkter och den information som framförts. Gävle kommun är också tacksam för den relevanta forskning som insändaren framfört.

Gävle kommun har i sin nuvarande översiktsplan (Översiktsplan med utblick mot 2030) och i gällande planeringsunderlag för vindkraft (2015) pekat ut vissa områden där markanvändning för energi och vindkraft initialt bedömts vara mer lämplig än i övriga delar av kommunen. Utpekandet är vägledande och syftar till att visa var exploatörer i ett första steg kan påbörja utredningar om en eventuell vindkraftsetablering. Att ett område pekas ut i strategiska dokument innebär ingen garanti för att vindkraft eller annan energietablering kommer att genomföras. Varje enskilt projekt måste utredas av exploatören och prövas enligt miljöbalkens krav, vilket bland annat innebär omfattande miljöbedömningar, hänsyn till människors hälsa samt samråd med myndigheter och berörda parter.

När kommunen pekade ut områden för vindkraft utgick man från var en sådan markanvändning bedömdes medföra minst negativ påverkan, bland annat med hänsyn till befintlig infrastruktur, natur- och kulturmiljövärden, rekreation samt hur många människor och intressen som kan påverkas. Dessa bedömningar görs i ett tidigt skede och varje plats behöver därefter utredas noggrant innan beslut kan fattas.

Gävle kommuns roll är att fatta beslut om tillstyrkan eller avstyrkan. Tillstyrkan innebär endast att en ansökan om att uppföra, driva och nedmontera vindkraft får gå vidare och prövas av länsstyrelse eller domstol. Avstyrkan från kommunen innebär att prövningen inte får ske och därmed avslutas ärendet innan en prövning har skett av domstol. I denna kontext har Gävle kommun stort förtroende för andra myndigheter såsom Länsstyrelsen Gävleborg, Naturvårdsverket, Mark- och Miljödomstolen, med mera, att dom i prövningen säkerställt att beslut om tillstånd för verksamheten fattas på adekvata grunder.

Kommunen har inlett arbetet med att revidera översiktsplanen, ett arbete som planeras att färdigställas kommande mandatperiod. Där regleras mark- och vattenanvändningen på ett övergripande plan.

Kommunen hanterar frågor om vindkraft inom ramen för gällande lagstiftning och befintliga planeringsdokument. Som förslagsställaren lyfter är det ett område där ny kunskap tillkommer löpande, samtidigt som lagstiftning revideras och den tekniska utvecklingen pågår. I dagsläget är det viktigare att kommunen följer och tillämpar förändringar snarare än fastslår principer som riskerar att snabbt bli förlegade.

En e-petition har kommit in med följande frågeställning:

” Jag vill lyfta behovet av fler sommarjobb för ungdomar under 18 år i vår kommun. Idag är möjligheterna begränsade, trots att viljan att arbeta finns hos många unga. Ett sommarjobb ger inte bara inkomst och erfarenhet det skapar också en meningsfull fritid som är en viktig skyddsfaktor mot kriminalitet, normbrytande beteenden samt alkohol- och droganvändning. Att erbjuda fler jobbtillfällen för denna åldersgrupp är en investering i våra ungdomars framtid och i ett tryggare samhälle. Jag uppmanar er att prioritera detta i kommunens arbete och skapa fler sommarjobb för barn och unga under 18 år.”

Gävle kommun delar uppfattningen om att sommarjobb för ungdomar under 18 år är betydelsefullt – både för att ge arbetslivserfarenhet och skapa en meningsfull sysselsättning under sommaren. Vi ser också att det kan bidra till trygghet och förebygga normbrytande beteenden. 

Idag erbjuder vi i Gävle kommun, sommarjobb till elever i årskurs 2 på gymnasiet. Jobben som erbjuds finns inom den kommunala verksamheten och föreningar aktiva i Gävle kommun. Många av jobben är innebär att vara någon typ av ledare för yngre barn i en aktivitet. Det ser vi också som en insats för att ge yngre barn och ungdomar sysselsättning inom föreningarnas verksamheter. Där är feriearbetet inom kommunen en förutsättning för sommaraktiviteterna.

Hos det kommunala bolaget Gavlegårdarna, erbjuder de sommarjobb för unga mellan 16–18 år till de ungdomar som bor i Gavlegårdarnas bostäder. Gavlegårdarna är ett kommunaltbolag där av att det tas med i svaret.  

Det finns ett pågående arbete med att se över våra insatser för ungdomar och tar med oss ditt förslag i det fortsatta utvecklingsarbetet. Utifrån svaret här ovan anser vi att frågan är besvarad.

LAG-styrelsens valberedning har kontaktat Gävle kommun med anledning av att få ett förslag till Gävle kommuns representant i LAG-styrelsen inom Leader. Sedan tidigare har kommunstyrelsen i Gävle valt Kent Edin (S) som ledamot. 

Ett initiativärende har inkommit från Sverigedemokraterna (SD) - Framtagande av riktlinjer för religiösa pauser i Gävle kommun. 

Förslag till beslut i kommunstyrelsen:

att kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att kartlägga befintliga styrdokument och riktlinjer som berör pauser under arbetsdagen.

att förvaltningen analyserar hur religiösa pauser och bönestunder hanteras i praktiken inom olika verksamheter.

att kommunstyrelsen, utifrån kartläggningen, beslutar om behovet av att ta fram kompletterande riktlinjer för religiösa pauser och bönestunder.

att riktlinjerna utformas i samråd med verksamhetschefer, HR och arbetsmiljöombud.

att riktlinjerna kommuniceras tydligt till medarbetare och chefer för att främja likabehandling, arbetsro och ansvarstagande i verksamheten.

I en kommun med många olika verksamheter, från skola och socialtjänst till teknisk service, administration och omsorg, är det viktigt att bemanningen är stabil och att arbetsuppgifter kan utföras utan avbrott. När medarbetare tar pauser utan tydliga ramar eller samordning kan det leda till störningar i arbetsflöden, försämrad service och i vissa verksamheter även risker för medborgarnas trygghet och rättssäkerhet.

Ett initiativärende har inkommit från Sverigedemokraterna (SD) med följande lydelse:

Religiösa pauser och bönestunder förekommer i flera delar av kommunens organisation. Även om det finns generella riktlinjer för pauser upplevs hanteringen av just religiösa pauser som otydlig och varierande mellan arbetsplatser. Detta skapar risk för ojämlikhet, oklara förväntningar och i vissa fall påverkan på verksamheternas kvalitet och tillgänglighet.

Syftet är inte att begränsa religionsfriheten, utan att säkerställa att denna rättighet balanseras mot det ansvar som följer med att arbeta i verksamheter där kontinuitet och service till medborgarna är central. För att skapa likvärdighet och tydlighet bör kommunen se över befintliga styrdokument och vid behov ta fram gemensamma riktlinjer för hantering av religiösa pauser.

Svar på initiativärende

Förvaltningen instämmer i bedömningen att tydlighet är av betydelse, men konstaterar samtidigt att det föreligger ett behov av verksamhetsanpassning avseende pauser i arbetet, i enlighet med arbetstidslagen samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Gävle kommun tillämpar inga centrala styrdokument som särskilt reglerar pauser, utan utgår från gällande lagstiftning och rådande praxis på den svenska arbetsmarknaden. Detta innebär att chefer ges förutsättningar att leda och fördela arbetet utifrån vad som bedöms vara mest ändamålsenligt i respektive verksamhet. Vid osäkerhet kring hantering av en medarbetares behov av paus finns HR tillgängligt som stöd.

Kommunstyrelsen bedömer inte att det föreligger behov av centrala styrdokument inom området. En sådan riktlinje skulle sannolikt skapa ökad osäkerhet och begränsa den lokala anpassningen, vilket skulle motverka syftet med pauser, då verksamheters behov av antal, längd och planering av pauser varierar.

Med detta anses initiativärendet besvarat.

I bilaga, Finansrapport tertial 3, 2025.
Den av Kommunfullmäktige antagna finanspolicyn innehåller riktlinjer för kommunkoncernens tillgångs-och skuldhantering. I Finanspolicyn regleras att rapportering ska ske till Kommunstyrelsen i samband med delårs- och årsbokslut. Finansrapporten är en återrapportering till Kommunstyrelsen av tillgångs- och skuldförvaltningen per 31:a december 2025.

Verksamhetsrapporten beskriver Kommunstyrelsens verksamhet för helåret 2025 med utfallsanalyser kring bland annat måluppföljning, sammanfattning av de väsentligaste händelserna för verksamheten samt finansiell rapportering.

Årsrapporten för Kommunstyrelsen är en utförlig rapport innehållande resultaträkning samt analyser och kommentarer för kommunstyrelsens breda verksamhetsområde. Exploateringsverksamheten, försäljning av marktillgångar, exploatering och reavinster, investeringar samt kommunbidragsverksamheten inklusive IT har beskrivits utförligt i rapporten.

Årets resultat uppgår till 162,9 miljoner kronor varav kommunbidragsfinansierad verksamhet redovisar ett resultat om 30,0 miljoner kronor, Uppdragsfinansierad verksamhet redovisar 2,5 miljoner och Realisationsresultatet av markreserv och omkostnader uppgår till 22,9 miljoner samt exploateringsresultat med dess verksamhet 107,5 miljoner kronor. Ett budgeterat resultat för Kommunstyrelsen var 84,7 miljoner kronor.

Kommunstyrelsen har en varierad verksamhet där olika lagar och regelverk styr verksamheten. Ett antal risker har identifierats i Kommunstyrelsens styr- och kontrollmiljö och ett antal därtill kopplade kontrollmoment har genomförts under året vilka redovisas i rapporten.

Totalt så har 8 risker följts upp i rapporten där 16 kontrollmoment har bedömts som gröna och är en del av verksamhetens ständiga förbättringar. Sju kontrollmoment bedöms som gula med mindre avvikelser, där arbetet behöver fortsätta i verksamheten. Två kontrollmoment bedöms som röda, det vill säga där åtgärder behövs för att förbättra utfallen till kommande år. Samtliga risker och kontrollmoment är en del av verksamhetens vardag och tas om hand där.

Arbetet med Intern kontroll och styrning har utvecklats under året och två avdelningars ledningsgrupper har fått utbildning i arbetssätt. En metod som kommer fortsätta under kommande verksamhetsår.

Kommunstyrelsen har i samband med den interna budgetprocessen gjort bedömningar av potentiella risker kopplat finansiell rapportering, efterlevnad av interna och externa regelverk, ändamålsenlig och effektiv verksamhet samt övriga risker inom sin organisation. För kommande verksamhetsår så har även fokus varit kring riskvärderingar samt arbetssätt kring information och kommunikation.

Kommunstyrelsen har inför året ändrat processen vid framtagande risker jämfört med tidigare år. Detta för att stärka förankringen inom organisationen och ägarskapet kring risker. Alla avdelningar kommer att vara involverade vid framtagande av riskerna inom sin egen verksamhet, sektorns ledningsgrupp kommer att gå igenom bruttolistan och prioritera dessa. Ett förslag presenteras för nämnden som beslutar om kommande plan för intern styrning och kontroll.

Ombudgetering av investeringsmedel 2025 som ej upparbetats till 2026 eller senare. Syftet är att total beslutad investeringsbudget för ett projekt inte skall förändras som följd av avvikelser från årsbudgeten.

I och med beslut om Pott för konstnärlig gestaltning där medel avsätts till en konstpott från de investeringsprojekt som genererar 1 % till konst omdisponeras medel från Samhällsbyggnadsnämnden till Kultur och fritidsnämnden 2026 med 350 tkr.

Inför Kommunplan 2027–2030 finns behov av att förtydliga beskrivningen av budgetprocessen, särskilt med anledning av att processen genomförs under ett valår och över en mandatperiodsövergång. Förtydligandena innebär inga förändringar av arbetssätt eller tidplan, utan syftar till att tydligare beskriva processens olika faser, ansvar och hur underlag används i den politiska beredningen.

Budgetprocessen inför Kommunplan 2027–2030 syftar till att skapa stabila planeringsförutsättningar för nämnder och bolag, samtidigt som ny politisk styrning ges reellt utrymme att fatta beslut om prioriteringar, ramar och investeringar efter valet 2026.

Revisionen av de donationsstiftelser som förvaltas av Gävle kommun har tidigare gjorts av KPMG AB. I augusti 2025 kom parterna överens om att revisionen skulle överlåtas från KPMG AB till Azets Revision & Rådgivning AB.

Överlåtelsen godkändes av parterna i augusti 2025, men för att ändringsanmälan ska gå igenom hos Länsstyrelsen i Örebro behöver det finnas ett skriftligt beslut från donationsstiftelsernas styrelse, det vill säga Kommunstyrelsen.

Gävle kommun har sedan tidigare ett av kommunfullmäktige antaget program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata utförare. Det nu gällande programmet antogs för mandatperioden 2018–2022 och har därefter inte reviderats. 

Den 1 juli 2024 trädde en ändring i kommunallagen (2017:725) i kraft innebärande att programmet med mål och riktlinjer inte längre endast ska avse privata utförare, utan ska omfatta samtliga utförare av kommunal verksamhet, inklusive verksamhet som bedrivs i kommunal egen regi (5 kap. 3 § kommunallagen). 

Lagändringen syftar till att det, så långt det är möjligt, ska råda likvärdiga villkor beträffande mål, uppföljning och insyn oavsett om kommunal verksamhet bedrivs av privata utförare eller av kommunen själv. 

Mot denna bakgrund finns behov av att revidera Gävle kommuns nuvarande program. 

Bifogat är ett uppdaterat program för mandatperioden 2023-2026.

Vid kommunstyrelsens sammanträde 2026-02-03 beslutades om att tilldela Samhällsbyggnadsnämnden ett utökat kommunbidrag om 599 tkr för finansiering av uppkomna driftskostnader med anledning av investering och att beslutet inarbetas i kommande kommunplan. 

Vad som däremot inte beslutades var hur denna utökning av ram till samhällsbyggnadsnämnden skulle finansieras. Därför behöver beslutet om Finansiering av driftkostnader avseende aktivitetsyta i stadsdelen Andersberg, kompletteras med hur finansiering ska ske.

Mot bakgrund av ovan föreslås kommunstyrelsen besluta att finansiering av tidigare beslut om utökad ram om 599 tkr till samhällsbyggnadsnämnden ska ske från, under finansförvaltningen avsatta medel för oförutsedda behov

Vid kommunstyrelsens sammanträde 2026-02-03 beslutades om 2,5 mnkr för finansiering av stadsdelslyftet Sätra och Andersberg. Beslutet innebar finansiering inom kommunstyrelsens ram. (26ks39)

Avsikten med beslutet var en utökad ram (utökat kommunbidrag) till kommunstyrelsen, vilket inte framgick av tjänsteskrivelsen. Om beslut ska innebär en utökad ram ska det framgå hur den utökade ramen ska finansieras.

Mot bakgrund av ovan föreslås kommunstyrelsen besluta att utöka kommunstyrelsens ram med 2,5 mnkr samt att finansiering sker från, de under finansförvaltningen avsatta medel för oförutsedda behov

Enligt dataskyddsförordningen ska myndigheter samt företag som hanterar stora mängder personuppgifter ha ett utnämnt dataskyddsombud. Dataskyddsombudet ska kontrollera att dataskyddsförordningen följs inom organisationen genom att bland annat genomföra kontroller och informationsinsatser. I årets granskning har dataskyddsombudet granskat styrande dokument.
Dataskyddsombudet har också följt upp åtgärder som personuppgiftsansvarig vidtagit enligt tidigare rekommendationer som getts i samband med granskningar. Dataskyddsombudet har i sin granskning bedömt att det finns stora brister i den personuppgiftsansvariges dataskyddsarbete och rekommenderar därför den personuppgiftsansvarige att prioritera och aktivt arbeta med frågor kopplade till dataskydd för att hantera de brister som konstaterats och för att fortsätta arbeta med att skapa en god dataskyddskultur. Se bifogad granskningsrapport.

Utifrån vad som framkommit i granskningen samt utifrån vad som tidigare är identifierat så pågår samt att ytterligare arbete behöver initieras vad gäller exempelvis översyn och framtagande av styrande dokument, översyn av arbetssätt och rutiner, dataskyddsarbetets organisering.
Vissa delar av arbetet kommer innefatta samtliga nämnder medan andra delar enbart rör Styrning och stöds egna arbeta kopplat till dataskyddsarbete.

Mot bakgrund av ovan föreslås kommunstyrelsen lägga rapporten till handlingarna.  

Regionstyrelsen i Gävleborg beslutade den 13 februari 2025 att inrätta en beredning med uppdraget att ta fram förslag på politisk organisation i Region Gävleborg från nästa mandatperiod som ska gälla från den 1 januari 2027. Beredningen har tagit fram förslag på reglemente för hjälpmedelsnämnden samt företagshälsovården. Reglementet bedöms inte innebära några nya kostnader.

Det har uppmärksammats att det finns ett behov, utifrån effektivitetssynpunkt att även affärsjurist bör kunna fatta beslut på delegation gällande att handlingar inte ska lämnas ut eller lämnas ut med förbehåll. Utifrån det behovet föreslås även att affärsjurist ges delegation inom det området.

Revisorerna i Gävle kommun har gjort en granskning av tre stiftelser, dnr:24REK34, Stiftelsen Fonden för Större arbetarbostäder, Stiftelsen Fonden för mindre arbetarbostäder, Stiftelsen Forsbacka Bruk. Vad det gäller granskningsresultatet och revisorns uttalande om Forsbacka bruk så har det kommunicerats till stiftelsen och till kultur- och fritidsnämnden.

Revisorerna har utifrån utförd granskning ställt några frågor till kommunstyrelsen avseende Stiftelsen Fonden för Större arbetarbostäder och Stiftelsen Fonden för mindre arbetarbostäder. Svar önskas senast den 31 mars 2026. Ett förslag till svar har upprättats.

I arbetet med att ta fram ett förslag till svar har kontakt tagits med ordförande för Stiftelsen Fonden för Större arbetarbostäder och Stiftelsen Fonden för mindre arbetarbostäder. Ordförande har då redogjort för stiftelsernas planer att ansöka hos Kammarkollegiet om att få ändra föreskrifterna, så kallad permutation, på så sätt att ändamålet ändras och att de båda stiftelserna kan slås ihop. Stiftelserna vill ansöka om att ändra ändamålet till att omfatta ett mer generellt stöd till ungdomar istället för uppförande av arbetarbostäder. Stiftelserna ser även positivt på att Gävle kommun ser över den ordning där kommunfullmäktige utser styrelsen.

Bakgrund

Kommunstyrelsen gav kommundirektören i uppdrag att utarbeta och införa ett servicelöfte till näringslivet och en serviceguide till kommunkoncernens medarbetare den 14 oktober 2025. Plan för genomförande av detta redovisades i kommunstyrelsen den 2 december 2025.

Som en del i arbetet med att förbättra företagsklimatet i Gävle har kommunstyrelsen gett kommundirektören i uppdrag att utarbeta och införa ett servicelöfte till näringslivet.

Arbetet med de olika delarna i Kommunstyrelsens uppdrag, som under år 2026 realiseras genom fem parallella steg, kommer framöver att hållas aktualiserat och levande. Vid till exempel de dialoger som hålls med kunder inom Gävle kommuns olika verksamheter kommer synpunkter att aktivt lyssnas in och tas omhand för att revidera och förtydliga arbetssätt och kommunikation. Detta i syfte att genomföra ständiga förbättringar.

Steg 1
I beredningen av servicelöftet har synpunkter inhämtats från Gävle kommuns förvaltning, med dess sektorer, samt styrelser i bolag och förbund. Utvalda branschorganisationer (Svenskt Näringsliv, Visita, Transportföretagen och Byggföretagen) har också beretts möjlighet att inkomma med synpunkter. Samtliga inkomna synpunkter har uttryckt att de ser positivt på ett servicelöfte. Svenskt Näringslivs synpunkt om ett kort och kärnfullt servicelöfte har vägt tungt i arbetet. De synpunkter som har inkommit har varit konkreta och framåtsyftande och kommer vara värdefulla i det fortsatta arbetet med förtydliganden.

Efter beslut om servicelöftet i kommunfullmäktige föreslås samtliga kommuners bolag och förbund fatta ett likadant inriktningsbeslut i sina respektive styrelser.

Steg 2
Servicelöftet kommer, i steg 2, att kompletteras med förtydliganden. Förtydliganden ska vara vägledande, men samtidigt skapa utrymme för respektive verksamhets ansvarsområde. Förtydliganden kommer att uppdateras löpande efter behov. Förtydliganden förslås främst kommuniceras på gavle.se. För att kunna vara lyhörd för synpunkter och arbeta med ständiga förbättringar så kommer förtydliganden inte att beslutas av Kommunfullmäktige. Förtydliganden kan till exempel tala om att servicelöftet ger företagen:

•       Service som är professionell, snabb och tydlig.

•       Service som bygger på dialog, ett lösningsorienterat arbetssätt och respekt för tid och behov.

•       En enkel väg in.

Steg 3
För att följa upp servicelöftet tas ett serviceåtagande (mått) fram. En tidplan för arbetet med serviceåtagande under år 2026 är framtagen (se bilaga 1.). En tvärfunktionell arbetsgrupp kommer under våren 2026 att ta fram förslag på serviceåtagande (mått) som är gemensamt för koncernen. Serviceåtagandet föreslås beslutas av Kommunfullmäktige i Kommunplanen inför år 2027. Det serviceåtagande som arbetas fram föreslås därefter implementeras genom att det arbetas in i respektive nämnds och styrelses verksamhetsplan för år 2027. Det möjliggör uppföljning och analys vid delår 1, delår 2 och slutligen helårsuppföljning av servicelöftet i samband med årsrapporterna för år 2027. 

Steg 4
Fortsatt kommer en koncernövergripande servicepolicy för medarbetare arbetas fram. Servicepolicyn föreslås beslutas av Kommunfullmäktige, och ska spegla servicelöftet.

Steg 5
Verksamheterna förväntas upprätta serviceguider som förhåller sig till servicepolicyn. En serviceguide är ett stödmaterial, för medarbetare, som beskriver vilket bemötande, vilka arbetssätt och vilka tjänster med mera som en verksamhet ska erbjuda för att säkerställa god service till invånare och kunder. Arbetet med serviceguider är redan startat inom vissa verksamheter.

Samhällsbyggnadsnämnden har tagit fram ett förslag till uppdaterade riktlinjer för skolskjuts och elevresor.

Riktlinjen för skolskjuts och elevresor har förtydligats genom en uppdelning i två separata dokument. Ett informationsdokument där utgångspunkten är skollagen samt ett dokument för Samhällsbyggnadsnämndens egna riktlinjer där utgångspunkten är skollagen.

2024 fattade kommunfullmäktige beslut om en ny sponsringspolicy för Gävle kommun, och kommunstyrelsen fick i uppdrag att utvärdera sponsringspolicyn under 2025.

Sponsringspolicyn har sedan införandet bidragit till ökad öppenhet och transparens gentemot skattebetalarna avseende kommunens prioriteringar och användning av offentliga medel. Detta har bland annat skett genom utökad medierapportering i samband med kommunstyrelsens beslut om sponsring i ärenden som överstiger 50 000 kronor. Policyn har därigenom även bidragit till att synliggöra det arbete som bedrivs för att attrahera evenemang till staden samt stärka det lokala näringslivet.

Sedan policyn trädde i kraft i juni 2024 upplever förvaltningen att antalet missförstånd mellan Gävle kommun och ansökande föreningar har minskat. Tydligare riktlinjer och mer transparenta bedömningsgrunder har skapat bättre förutsättningar för en förutsebar och rättssäker hantering. Kommunen har därutöver utvecklat en mer strukturerad uppföljning genom kontinuerlig återkoppling av vilka effekter de sponsrade evenemangen genererar för platsen och lokala verksamheter.

Meter Entertainment producerar TV4 programmet Sveriges Mästerkock som spelas in under oktober 2026 och sänds under våren 2027 på onsdagar på prime-time. Meter Entertainment åtar sig att exponera Gävle i två avsnitt av programserien. Där det är redaktionellt motiverat exponeras Gasklockornas industriområde samt vyer från Gävle och att även omnämna Gävle i programmet. Exponeringen sker på ett sådant sätt att tittarna förstår att inspelning sker i Gävle. Meter ska även verka för att hotell, mat och andra nödvändiga resurser för programmets produktion upphandlas lokalt av Gävles näringsidkare. Programmet profilerar Gävle och evenemangsområdet Gasklockorna på bästa sätt och stärker platsvarumärket.

Vid beviljad sponsring åtar sig arrangören att genomföra evenemanget enligt beslutsunderlaget och är återbetalningsskyldig av hela det beviljade beloppet om evenemanget ställs in. Är orsaken att betrakta som Force majeure (oförutsebara händelser) reduceras återbetalningsskyldigheten i förhållande till i vilken grad arrangören kunnat fullgöra sina åtaganden.

Naturvårdverket hade en utlysning av medel under 2025 där Gävle kommun beviljades medel och genomförde ett pilotprojekt. För 2026 finns nya medel att söka för att genomföra förstudier för effektiv etablering av ny kärnkraft.

Förvaltningen får i uppdrag att söka medel hos Naturvårdsverket för ett projekt som ska undersöka metoder för hur man kan bedriva medborgardialog om etablering av ny småskalig kärnkraft i Gävle kommun. Projektet ska även genomföra dialog med invånare utifrån metodundersökningen.

Projektet ska också undersöka vilka organisatoriska och finansiella påverkansfaktorer som tillkommer för kommunen.

Projektet ska utgå ifrån små modulära reaktorer och inte nyetablering av den typ av storskaliga kärnkraft som finns etablerad i Sverige idag.

Gävle kommun väljer att, i ett tidigt skede innan prövningsmyndigheten har kungjort ansökan om tillstånd för Hamrånge vindpark, tillstyrka den ansökan som sökande den 2025-08-26 lämnat till miljöprövningsdelegationen.

Ansökan om tillstånd för vindparken har ett antal bilagor som underlag och samtliga finns diarieförda under Länsstyrelsens diarienummer 7572–2025.

Det tidiga ställningstagandet tar stöd i den inriktning som följer av kommunens översiktsplan avseende förnybara energikällor såsom vindkraft, biogas och solenergi. Förnybar energiproduktion möter också beslutade mål i kommunens miljöstrategiska program.

Ansökan om tillstånd för Vindpark Hamrånge omfattar 15 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 300m. Totalt projektområde tar i anspråk cirka 501 hektar mark. Etableringen möjliggör en produktion av cirka 420 GWh förnybar el per år.

Gävle kommun är positiva till den inriktning för bygdemedel som beskrivs i SOU 2023:18 ”Värdet av vinden”. Även om det ännu inte har skett någon förändring av lagstiftningen så finns inställningen att den inriktningen också torde finnas hos sökande för etableringen av Vindpark Hamrånge. Och att den därmed är vägledande för utformning av bygdemedel vad gäller såväl struktur och lokalt inflytande som nivåer och mottagare.

Gävle kommuns inriktning till avstånd mellan boende och vindkraftverk är att det minst ska följa av beräkningen av vindkraftverks totalhöjd, navhöjd och rotorradie, multiplicerat med sex. Och att avståndet till sammanhållen bebyggelse lämpligen beräknas såsom totalhöjd av vindkraftverk multiplicerat med sju.

Minoritetsåterremiss

Kommunfullmäktige återremitterade ärendet genom minoritetsåterremiss. Yrkandet löd:

”Gävle kommun saknar svar på kumulativa effekter. Gävle kommun efterfrågar att den sökande beräknar kumulativa effekter som kan uppstå i händelse av att flera vindkraftparker blir av. Detta saknas i handlingarna. För att de kumulativa effekterna i området skall kunna värderas behöver även svar från samtliga aktuella vindkraftsetableringar i området inkomma och en samlad bedömning av dessa behöver därefter göras. I detta skall förutom tidigare från kommunen ställda krav även boendemiljön utredas med hänsyn till livskvalitet, ekonomisk påverkan samt den senaste tidens forskning kring infraljud och dess påverkan. Vidare skall det även utredas hur fastigheterna i närområdet påverkas av den tänkta etableringen. Byggde pengens storlek och vilka garantier det finns."

Svar på minoritetsåterremiss

Kumulativa effekter

Gävle kommun har i sitt yttrande i avgränsningssamrådet efterfrågat bedömning av kumulativa effekter, vilket bolaget svarat på i ansökan och miljökonsekvensbeskrivning. Detta är för att förenkla länsstyrelsens bedömning.

Det är ett lagkrav att bolaget beskriver kumulativa effekter i miljökonsekvensbeskrivningen (6 kap §35). Länsstyrelsen prövar ansökan rättsligt i enlighet med detta (6 kap §2). Det gäller oavsett om det handlar om ljud, ljus, landskapsbild, påverkan på arter eller andra faktorer.

Gävle kommun har i sitt yttrande i avgränsningssamrådet skrivit:

”Det finns flera pågående vindkraftsärenden i närområdet. I det fortsatta arbetet är det efterfrågat av Gävle kommun att den sökande beräknar kumulativa effekter som kan uppstå i händelse av att flera vindkraftsparker blir av”. Skrivningen är framåtsyftande vilket innebär att det fortsatt är viktigt för Gävle kommun att de bedömningarna görs av såväl bolaget som Länsstyrelsen. 

Bygdepeng

Bolaget har angett i samrådsunderlaget avsikten att följa inriktningen i Värdet av vinden (SOU:2023:18) avseende bygdepeng och ersättning. På fråga från kommunen har bolaget utvecklat detta ytterligare. I svaret framgår att bolaget avser avsätta 0,5% av intäkterna från energiparken som bygdemedel.

Bygdepeng och inkommande lagstiftning kring intäktsdelning syftar delvis till att kompensera för sådan eventuell påverkan. Regeringens kommande promemoria (KN2025/02059) är utskickat på remiss och där föreslås en ny lag om intäktsdelning. Lagstiftningen föreslås träda i kraft 1 juli 2026. Detta kommer också att påverka fastighetsvärden men det går inte att bedöma hur detta kommer att slå. Kommunen välkomnar lagstiftning på området.

Utöver detta planeras intäktsdelning för boende inom tio gånger vindkraftverkens totalhöjd, oavsett om kommande lagstiftning landar i ett kortare avstånd. Bolaget skriver också att man startat en lokal dialog om hur fördelningen av denna bygdepeng kan administreras.

Regeringen har tidigare aviserat lagstiftning som skulle reglera hur kommunen hanterar nivå och förhandling om bygdemedel, men ingen ny lagstiftning är presenterad.

Påverkan på fastighetsvärden

Eventuell påverkan på fastigheters värden vid vindkraftsetableringar och annan infrastruktur är svår att bedöma och forskningen är inte entydig. Vissa studier visar på viss påverkan medan andra inte hittar påverkan.

Generellt bedömer inte kommuner eventuell och indirekt påverkan på fastighetsvärden när man hanterar planering av infrastruktur såsom vägar, kraftledningar eller energiproduktion. Kommunen bedömer lämpligheten för markanvändningen utifrån allmänintresset och med hänsyn till människor och natur.

I övrigt hänvisar Gävle kommun till synpunkterna i vårt avgränsningssamråd.

Gävle kommun väljer i samband med att prövningsmyndigheten har kungjort ansökan om tillstånd för Gävle Norra vindpark, tillstyrka den ansökan som sökande den 2025-07-04 lämnat till miljöprövningsdelegationen.

Gävle kommun tillstyrker etablering av vindkraftpark Gävle Norra i Gävle kommun under förutsättning att nedanstående krav uppfylls. I det fall kraven inte möts kan tillstyrkansbeslutet komma att tas upp för ny prövning.

Ansökan om tillstånd för vindparken har ett antal bilagor som underlag och samtliga finns diarieförda under Länsstyrelsens diarienummer 6626–2025.

Ställningstagandet tar stöd i den inriktning som följer av kommunens översiktsplan avseende förnybara energikällor såsom vindkraft, biogas och solenergi. Förnybar energiproduktion möter också beslutade mål i kommunens miljöstrategiska program.

Ansökan om tillstånd för Vindpark Gävle Norra omfattar maximalt 12 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 290 m. Totalt projektområde tar i anspråk cirka 400 hektar mark.

Avstånd till närboende, kompensation och inlösen

Gävle kommuns inriktning är att avstånd mellan boende och vindkraftverk ska vara minst sex gånger vindkraftverkens totalhöjd och att avståndet till sammanhållen bebyggelse ska vara minst sju gånger vindkraftverkens totalhöjd. När man räknar ut totalhöjden tar man hänsyn till tornets höjd (navhöjden) och rotorbladens längd.

Om det finns bostäder med permanentboende inom detta avstånd behöver den sökande vara överens med berörda fastighetsägare avseende inlösen eller kompensation.

Bygdepeng och intäktsdelning

Gävle kommun saknar en beskrivning som är i linje med det pågående arbetet på regeringsnivå som avser lagstöd för ekonomisk kompensation för berörd kommun samt närboende eller i linje med Gävle kommuns fastslagna viljeinriktning (21ks364). Arbetet på regeringsnivå utgår från utredningen ”Värdet av vinden”, SOU 2023:18 och den kompletterande promemorian från november 2025.

Sökanden förväntas följa inriktningen om ekonomisk kompensation, utifrån antingen utredningen ”Värdet av vinden”, SOU 2023:18, eller Gävle kommuns viljeinriktning (21KS364).

Övrigt

För övriga synpunkter hänvisar Gävle kommun till sitt tidigare yttrande i samrådsskede. Utifrån det yttrandet vill Gävle kommun särskilt poängtera vikten av att både sökanden och Länsstyrelsen i det fortsatta arbetet beskriver och bedömer de kumulativa effekter som andra vindkraftsparker i närområdet kan innebära.

Gävle kommun arbetar med att utveckla det nya verksamhetsområdet Västra Kungsbäck etapp 2. Detaljplanen syftar till att omvandla och utöka ett sedan tidigare planlagt industriområde till ett modernare verksamhetsområde med inriktning på service, tjänster och kunskap, snarare än industriproduktion, logistik och bearbetning.

Inom området avser Intea fastigheter AB uppföra häkteslokaler för Kriminalvårdens räkning. Markanvisningsavtal upprättas därmed för två tomter på området. Ett avtal avser mark för huvudbyggnad och det andra avtalet avser mark för parkering.

Giltighetstiden för markanvisningsavtalet som rör tomt för huvudbyggnad är 12 månader.

Giltighetstiden för markanvisningsavtal som rör tomt för parkering är 18 månader. Detta är ett avsteg från Kommunens riktlinjer för markanvisningsavtal. Den förlängda giltighetstiden beror på att Gävle kommun ej kan ge tillträde till tomten förrän sommaren 2027.

Markanvisningsavgift utgår med två prisbasbelopp i 2026 års nivå.

Tomträttsinnehavare Nema fastigheter AB (Gästrikefastigheter) har ett intresse av att utveckla tomträtten Näringen 10:1. Gästrikefastigheter innehar även Näringen 10:2 där det idag finns ett kontor. Hyresgästen önskar en större utbyggnad för att utveckla sin verksamhet. För att kunna bygga ut enligt önskemål måste den nya bygganden till viss del även förläggas på Näringen 10:1. För att kunna göra önskad utbyggnad krävs en ny detaljplan och att tomträtten Näringen 10:1 friköps och att tomträtten upphör.

Gävle kommun har sedan skyfallet 2021 arbetat mycket aktivt med klimatanpassning. Under de senaste åren har även mycket arbete lagts ner på att inventera dagvattenanläggningar, ta fram rutiner inom för drift och underhåll och att utveckla samverkan mellan Gävle kommun och Gästrike vatten gällande aktuella dagvattenärenden. I arbetet har flera utmaningar för framdrift identifierats. Bland annat ansvars och rollfördelningar, men även tydliga processer för beslutsfattning.

För att öka möjligheterna att i samverkan mellan Gävle kommun och Gästrike vatten utveckla en mer hållbar dagvattenhantering finns därmed behov av en samverkansmodell som djupare än vad som beskrivs i befintligt ägardirektiv till Gästrike vatten tydliggör ansvar, roller och organisation för arbetet med dagvatten och skyfall, samt av att identifiera och röja hinder för implementering av åtgärder. Det har också i arbetet efter skyfallet blivit ännu tydligare att bättre systembeskrivningar av anläggningar och ledningssystem samt datainsamling är nödvändiga för att kunna utvärdera risker och behov av ytterligare investeringar.

Gävle kommun har den 13 mars 2025 ingått köpeavtal gällande fastigheten Gävle Skogmur 4:16 med HEMA Utvecklings AB. Enligt köpeavtalets punkt 4.1. b) är avtalets giltighet villkorad med att köparen har beviljats bygglov, och att beslutet därefter vinner laga kraft senast 12 månader efter avtalets undertecknande vilket är den 13 mars 2026.

Köparen lämnade in ansökan om bygglov den 28 januari 2026. Eftersom bygglovsprocessen fortfarande pågår och inte beräknas vara avslutad till den 13 mars 2026, har köparen kommit in med förfrågan om att förlänga tidsfristen i punkt 4.1 b). Därför har ett tilläggsavtal upprättats med förläning av tidsfristen i punkt 4.1 b) med två månader så att bygglov ska hinna beviljas och vinna laga kraft.

Länsstyrelsen i Gävleborg har gett Gävle kommun möjlighet att lämna syn-punkter på förslag till handlingsplan för elektrifiering Gävleborgs län. Handlingsplanen är framtagen i enlighet med uppdrag av regeringen, med anledning av de nya energipolitiska målen. Syftet med handlingsplanen är att skapa vägledning i hur länet kan möta elektrifieringens utmaningar och möjligheter. Handlingsplanen föreslår tre prioriterade utmaningar som behöver adresseras och totalt 11 åtgärder.

Gävle kommun instämmer med de utmaningar och möjligheter som beskrivs i handlingsplanen. De tre prioriterade utmaningarna beskriver grundproblematiken på ett bra sätt och det är viktigt att resurser särskilt riktas mot de åtgärder som särskilt adresserar dessa. Över lag krävs att det finns tillräckligt resurser hos alla utpekade aktörer om handlingsplanen ska kunna förverkligas.

Gävle kommun understryker att det måste vara upp till varje enskild kommun hur de vill driva energifrågorna mot den nationella nivån.

Vidare är miljökonsekvensanalysen bra men tyvärr inte invävd i dokumentet som helhet vilket det ekonomiska och till viss del sociala perspektivet är.

Som medskick kring nödvändiga nationella åtgärder vill Gävle kommun lägga till att det saknas långsiktiga incitament både för industrin och transportsektorn för att dessa ska kunna göra de investeringar som krävs för att elektrifiera deras verksamhet.

Gävle kommun är positiv till den utredning som Sandvikens kommun tagit fram rörande framtida organisatoriska lösningar för hantering av myggproblematiken vid Nedre Dalälvsområdet. Utredningen ger en tydlig beskrivning av dagens styrkor och utmaningar samt föreslår ett samverkansavtal mellan de nio kommunerna och fyra regionerna i området.

Gävle kommun lämnar nedan sina synpunkter och förslag till förtydliganden/ förändringar inom fyra huvudsakliga områden: organisatorisk samverkan, funktionell organisation, kostnadseffektivitet samt modell för kostnadsfördelning.

1. Organisatorisk samverkanslösning som, i berörda kommuner och regioners intressen, kommunicerar samlat med en röst med myndigheter som exempelvis Länsstyrelsen.

Gävle kommun tillstyrker förslaget om kommunal och regional avtalssamverkan enligt 9 kap. 37 § kommunallagen. Kommunen anser dock att avtalet behöver förtydligas avseende:

• vilka uppgifter uppdragstagaren ska genomföra
• hur ansvarsfördelningen ska regleras
• hur uppdragets omfattning säkerställer att samarbetet uppfyller kriterierna för ett så kallat Hamburgsamarbete och inte övergår till ett tjänsteköp

Nuvarande skrivning riskerar att ge intrycket att uppdragstagaren ensam genomför uppgiften, vilket försvårar uppföljning och innebär oklarheter i ansvarsfördelningen.

Avtalssamverkan enligt 9 kap. 37 § faller under kommunstyrelsens uppsiktsplikt vilket kräver en hög grad av tydlighet i avtalet.

Gävle kommun vill gärna se att ett alternativ till avtalssamverkan utreds, där uppdragstagaren i stället får ett uppdrag att genomföra en gemensam upphandling för samtliga parter.

2. Funktionell organisation med tydlig fokus på, samt rätt kompetenser för, åtgärder för begränsning av översvämningsmygg

Gävle kommun stödjer upphandling med avtal som reglerar innehållet i tjänsteleveransen.

3. Kostnadseffektiv organisationsstruktur som minimerar behov av administration hos samtliga delägare och berörda intressenter

Gävle kommun ställer sig bakom förslaget till organisationsstruktur, men ser gärna ett förtydligande i Länsstyrelsens arbete med att lyfta regionala perspektiv till nationell nivå gällande myggbekämpning. Detta för att säkra långsiktig finansiering.

4. Logisk och långsiktigt uthållig modell för kostnadsfördelning som tar hänsyn till respektive intressents nytta, för att skapa hög legitimitet

Gävle kommun stödjer inte den föreslagna nya kostnadsfördelningsmodellen. Modellen innebär en betydande kostnadsökning för Gävle kommun, trots att kommunen endast berörs av relativt begränsade bekämpningsytor i förhållande till invånarantal.

Gävle kommun anser att kostnadsfördelningen måste stå i rimlig proportion till hur stor del av befolkningen som faktiskt får skydd. Följande justeringar föreslås:

• Den fasta avgiften bör fortsatt baseras på bekämpad yta, inte invånarantal (nuvarande taxemodell förordas)
• Den rörliga kostnadsdelen behöver definieras tydligare, inklusive vilka kostnader som ingår och hur de ska fördelas mellan parterna.
• Solidariskt ansvar bör kombineras med en tydligare process för riskhantering, särskilt avseende extraordinära kostnader.

Avtalssamverkan och framtida anslutningar

Gävle kommun är positiv till att avtalssamverkan hålls öppen för fler kommuner och regioner. Scenarierna för Forshaga, Karlstad och Surahammar visar att behovet av myggbekämpning sannolikt ökar i takt med klimatförändringarna.

Samtidigt ser Gävle kommun en risk att ett alltför stort samarbetsområde kan leda till minskad statlig finansiering, vilket bör beaktas.

Kommunstyrelsen beslutar om samtliga insatser som tar del av värdeöverföringsmedlen. Under 2024–2025 har tre fritidsgårdar i Gävle (Andersberg, Brynäs och Bomhus) varit del av ett pilotprojekt där hela arbetslag utbildats i metoden MVP Fritid (Mentorer i våldsprevention).

Arbetet har bestått av en gemensam värdegrunds- och kunskapsresa med utveckling av verksamheterna, där fokus har legat på att skapa trygghet, stärka egenmakt och framtidstro hos barn och unga.

Projektet har bidragit till ökad kompetens hos personalen, stärkt fritidsgårdarnas våldspreventiva arbete och ökat den upplevda tryggheten hos både besökare och personal.

Erfarenheterna från pilotprojektet utgör en grund för att vidareutveckla och förankra ett långsiktigt och strukturerat våldspreventivt arbete på samtliga fritidsgårdar i Gävle kommun.

Denna projektförlängning har som mål att befästa och vidareutveckla det våldspreventiva arbetet på samtliga Gävles fritidsgårdar, utifrån den modell som togs fram under pilotprojektet. Detta steg görs bäst av gårdarna själva och Livsmiljös roll framgent är att ansvara för kommunens MVP licens med MÄN, ge stöd i att planera och genomföra utbildningarna i MVP-fritid, delta i avstämningar med referensgrupp för att följa arbetet, ge råd, stöd, idéer samt synpunkter på hur arbetet kan utvecklas.

Beviljat projekt gäller ett år från dess att beslutet är taget.

Handlingsplanen för äldrevänlig kommun baseras på enkätundersökning, intervjustudie och dialoger på bred front med seniorer i Gävle kommun. Till hjälp har också funnits referenspersoner från olika sektorer i Gävle kommun. Målsättningen är att nämnder och styrelser aktivt ska samverka med varandra och involvera seniorer i arbete. Genom remittering ges möjlighet till delaktighet och gemensamt ägande.

Den nya lagstiftningen om registerkontroll, som träder i kraft den 1 mars 2026, innebär att Gävle kommun får utökade möjligheter att begära utdrag ur både belastnings- och misstankeregistret inför anställning. Regelverket omfattar betydligt fler yrkeskategorier än tidigare och inkluderar en bredare uppsättning brottsrubriceringar, särskilt inom verksamheter som rör barn, unga, äldre och personer med funktionsnedsättning.

Genom lagändringen som tillkommit med syfte att öka tryggheten och minska risken för att personer utsätts för brott inom kommunala verksamheter bör Gävle kommuns inriktning vara att genomföra registerkontroll på alla kandidater som omfattas av möjligheten enligt den nya lagstiftningen. Verksamheter som bedöms omfattas är bland annat Vård- och omsorgsboende, hemsjukvård och personligt stöd.

Gällande lagstiftningen som tillkommit för att skydda kommuners verksamheter mot infiltration och otillåten påverkan bör förvaltningen noggrant analysera möjligheten att begära registerkontroll vid ledande och kritiska befattningar för relevanta yrkeskategorier. Gävle Kommun behöver därför utveckla tydlighet för vilka ledande- och kritiska befattningar som omfattas och säkerställa en enhetlig tillämpning. För dessa genomförs en utökad kontroll av kandidaten, vilket kan innebära längre rekryteringsprocesser.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 28 oktober 2024, §24e, väckte
Richard Carlsson, Elizabeth Puhls och Wanja Delén (SD) rubricerad motion.

Motionärerna föreslår att kommunfullmäktige ska uppdra åt Sektor styrning
och stöd att införa en mer aktiv marknadsföring av ytterområdena på
kommunens hemsida och sociala medier. Motionärerna argumenterar för att
en ökad marknadsföring om vad ytterområdena kan erbjuda kan resultera i
ökat besökarantal.

Gävle som kommun har som uppdrag att verka för hela kommunens
territoriella område. Det ska inte vara beroende av var du bor, för huruvida
kommunen ska publicera event som sker eller vad som finns på den specifika
platsen. Sektor styrning och stöd ansvarar enkom för publicering av material
som berör sin egen verksamhets kommunikation, medan övriga sektorer
ansvarar för sin kommunikation.

Ett sätt som ytterområdena redan marknadsförs är via egna landningssidor på
VisitGävle.se. Det är en sida som bedrivs av Gästriklands Besöksnäring Ek
Förening som kommunen samarbetar med för att, tillsammans med företagen,
utveckla besöksnäringen i hela kommunen. Ett exempel är Hedesunda som
har den egna sidan ”Hedesunda – Pärlan vid havet”. Sedan har aktörer i
ytterområden möjlighet att synas med sina egna produkter och evenemang på
VisitGävle.se.

Därutöver har Ytterområdessatsningen tidigare år finansierat hemsidor för
bygderna, där de själva får bestämma vilken information som ska framhävas.
Orterna har valt olika ingångar, där Hedesunda fokuserar på turism,
Norrsundet på informationsspridning till invånare och Forsbacka har en mix. I
år har ytterområdessatsningen avsatt 100 000 per område i syfte att satsa på
just digital marknadsföring, efter önskemål om uppdatering av hemsida från
vissa och andra åtgärder från andra.

Trots dessa åtgärder så håller vi med motionärerna om att det finns stora
nyttor med ökad marknadsföring av alla event som händer i hela vår kommun.
Dels för att visa att kommunens kanaler premierar alla delar av kommunen
och därmed skapar en sammanhållning i alla delar, men även för att visa både
medborgare och besökare alla spännande event som händer varje vecka i olika

delar. Det ska dock sättas i ljuset av att kommunens sociala medie-kanaler inte
når i närheten så långt som vissa väletablerade, lokala eventsidor. Så som
bygdernas egna “händer i ...”- sidor.

Med detta föreslås att avslå motionen då kommunen redan gör många insatser
och att fler insatser från specifikt kommunen inte bedöms ge lika god effekt
som ökad synlighet för respektive bygd.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde 20240923 § 24KS351 väckte Richard Carlsson, Elizabeth Puhls och Wanja Delén, Sverigedemokraterna, rubricerad motion. Motionen remitterades till Kultur- och fritidsnämnden för beredning.

Motionärerna förslår att fullmäktige beslutar:
1. Att uppdra åt Kultur- och fritidsnämnden att utreda vilken yta som är bäst lämpad för tillskapande av husbilsparkering/ställplats vid Hemlingby friluftsområde.
2. Att utredningen tar hänsyn till befintlig service i Hemlingby friluftsområde samt möjlighet till expansion av dessa för att även kunna tillgodose behoven hos besökare med husbil.
3. Att utifrån vad utredningen visar, avsätta lämplig yta som snarast omvandlas till parkering/ställplats för husbilar, med service snarlik Gävle kommuns befintliga husbilsparkering/ställplats för husbilar på Södra Skeppsbron, det vill säga med bland annat tillgång till el, avgiftshantering och latrintömning.
4. Att friluftsområdet utvecklas i nära dialog/samarbete med aktuella serviceinstanser och entreprenörer, i syfte att göra området än mer attraktivt och välbesökt.

Motionärerna har rätt i att intresset för såväl naturupplevelser som resandet med husbil ökat stort. Det är glädjande att Gävles pärla Hemlingby drar till sig intresse från allt fler och nya besökare. Idag är inte parkeringsplatserna vid Hemlingby friluftsområde avsedda som ställplatser för husbilar, vilket motionärerna tar fasta på.

Tillgängligheten vid kommunens friluftsplatser behöver alltid utvecklas. Möjligheten att parkera med husbil är en aspekt, liksom möjligheterna för framförallt barn och unga. Ett omfattande utvecklingsarbete pågår i Hemlingby där bland annat framtida parkeringslösningar inklusive ställplatser hanteras. Beslut fattades i Kultur- och fritidsnämnden om en Friluftsplan den 13 december 2022 där utvecklingen av Hemlingby specifikt nämns i bifogad handlingsplan.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 23 september 2024, § 31, väckte Fredrik Åberg-Jönsson (V), rubricerad motion.
Ett yttrande över motionen har inkommit från Kultur-och fritidsnämnden.

Motionären yrkar på att Sportoteket ska omorganiseras till Fritidsbank samt att nuvarande verksamhet ska lyftas fram tydligare på
kommunens websida och i sociala medier. Förslagsställaren beskriver fördelar med konceptet Fritidsbank. Exempelvis deras websida med aktuell lagerstatus och inventarielista samt att ha stöttning från en huvudorganisation och samarbetspartners.

Motionären lyfter en av de viktigaste satsningarna som Gävle kommun gjort för att möjliggöra för fler barn och unga att idrotta. Sportoteket är en framgång på så många sätt.

I Kultur- och fritidsnämndens yttrande framgår att den utredning som motionären föreslår initierades redan 2023. Det är väl känt vilka förutsättningarna samt för- och nackdelar med att ombilda Sportoteket till en Fritidsbank. Någon ytterligare utredning är inte nödvändig i dagsläget.

Likväl initierade nämnden en utökad kommunikationsinsats redan 2023, vilket gör att lärdomar om hur målgruppen för Sportoteket kan nås är väl kända. Avslutningsvis vore det olyckligt om kommunfullmäktige beslutade i detalj om hur hemsida och sociala medier ska hanteras. Denna verksamhet lyfts exempelvis fram extra inför lov när efterfrågan är större. Avvägningen om hur och när avgörs med fördel av förvaltningen.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde 20240617 § 24KS304 väckte Anna Cullfors, Vänsterpartiet, rubricerad motion. Motionen remitterades till Kultur- och fritidsnämnden för beredning.

Motionären föreslår att Gävle kommun ska arbeta fram ett
styrdokument som ger förvaltningarna ett tydligt mandat att arbeta systematiskt och övergripande med att utveckla friluftslivets förutsättningar, samt även att stor vikt ska läggas vid att barm och ungdomar ges möjlighet att uppleva friluftsliv.

Precis som motionären lyfter fram är ett aktivt friluftsliv viktigt för såväl den enskilda som för samhället. Det är en självklarhet att kommunen ska bidra till att utveckla och förbättra förutsättningarna för friluftslivet i kommunen.

I det yttrande som Kultur- och fritidsnämnden gett anges att kommunen de senaste åren tagit fram en rad styrdokument för att utveckla kommunens arbete kring friluftsliv. Styrdokumenten spänner över samtliga områden där kommunen kan bidra till att stärka förutsättningarna.
Dessutom finns ett aktivt och omfattande arbete med att bedriva aktivitet utifrån styrdokumenten. Exempelvis infördes ”Friluftsstödet” tidigare under 2024.

Eftersom kommunen, primärt genom Kultur- och fritidsnämnden, redan har såväl styrdokument som ett brett och aktivt arbete på området finns det inga behov av ytterligare styrdokument, varför motionen bör avslås.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde 20240325 § 24KS154 väckte Richard Carlsson, Elizabeth Puhls och Wanja Delén, Sverigedemokraterna, rubricerad motion. Motionen remitterades till Kultur- och fritidsnämnden för beredning.

Motionärerna föreslår att Kultur- och fritidsnämnden ska uppdra åt fritidsgårdar att införa en musikpolicy så att ”gangsterrap” förbjuds från att spelas på fritidsgårdens utrustning samtidigt som berörda nämnder ska se över om nämndens verksamheter i övrigt eventuellt romantiserar gängkriminalitet samt skyndsamt åtgärda sådan problematik.

Kultur- och fritidsnämndens yttrande anger bl.a. ”För fritidsgårdsverksamheten gäller utöver detta särskilda villkor genom avtal med de föreningar som driver fritidsgård. Avtalen anger att
fritidsgården ska vara en miljö helt fri från våld, alkohol och droger. Fritidsgårdsverksamheten ska också präglas av ett positivt klimat, fritt från all form av kränkande behandling och diskriminering. Fritidsgårdarna har utöver detta ett särskilt uppdrag att utveckla de trygghetsplaner som finns, med målet tryggare fritidsgårdar och utarbetade metoder att möta extraordinära händelser.”
Det innebär bland annat att musik som uppmuntrar till eller glorifierar kriminella handlingar eller är diskriminerande enligt diskrimineringsgrunderna inte är tillåten på fritidsgårdarna. Dessutom är det fritidsgårdens personal bestämmer vilken musik som spelas på fritidsgårdens utrustning/i lokalerna.

Nämndens yttrande visar därutöver att nämnden också säkerställer genom både ovan nämnda avtal och ett aktivt arbete tillsammans med fritidsgårdarna att verksamheten inte romantiserar gängkriminalitet.

Eftersom Kultur- och fritidsnämnden redan genom såväl avtal med fritidsgårdarna som uppföljning av deras arbete säkerställer dels att musik som uppmuntrar till eller glorifierar kriminella handlingar eller är diskriminerande enligt diskrimineringsgrunderna inte är tillåten och dels att verksamheten i övrigt inte romantiserar gängkriminalitet bör motionen avslås.

Motionären lyfter en viktig frågeställning. Precis som Samhällsbyggnadsnämnden beskriver i sitt yttrande är utformningen av parker och lekplatser viktigt för att människor ska få en närmare kontakt med och förståelse för sin närmiljö och naturen, samtidigt som blommande perenner gynnar en mångfalt av insikter och djur. En stor variation av ätbara växter i och kring våra tätorter är dessutom viktigt ur ett beredskapsperspektiv. Tillgång till och möjlighet att plocka exempelvis bär, frukt och nötter nära bostaden är ofta avgörande för fler ska intressera sig för att lära sig om allt det ätbara som finns i skog, mark och park.

Samhällsbyggnadsnämnden redogör för att det redan idag görs en avvägning av lämpligt artval vid nyplanteringar och utbyte av befintligt växtmaterial. Ätbara växter är aktuella utifrån olika parametrar. Dessutom arbetar Utbildningsnämnden aktivt sedan många år med ätbara skolträdgårdar. Arbetet med att stärka tillgången till bl.a. frukt, bär och nötter i parker och på grönytor är således pågående och utvecklas löpande.

Klimatomställningen och med det energiomställningen är helt centralt om mänskligheten ska klara av att leverera enligt Parisavtalet och möjliggöra ett gott liv för kommande generationer. Solenergi har fortfarande en stor outnyttjad potential i såväl Sverige som i Gävle & Gävleborg. Hur den potentialen ska omsättas i handling beror som Gävle energi påpekar ofta på marknadsförutsättningarna. Regleringen av och förutsättningarna på olika marknader avgörs på EU- och nationell nivå.

Motionen har ett flertal detaljerade förslag till beslut. Vissa av dem är allt för generella för att kunna genomföras, som att all markanvisning ska ställa krav på installation av solceller. Andra, som att Gävle energi ska uppföra solcellsanläggningar, har utretts och kan genomföras så snart rätt förutsättningar föreligger. Kommunfullmäktige aktualiserade kommunens Miljöstrategiska program under december 2025 varför en ny revidering inte är aktuell i dagsläget. Kommunens Energiplan uppdateras en gång per mandatperiod och kommande revidering behöver bl.a. utveckla hur solcellspotentialen ska förverkligas. Eftersom motionens förslag redan genomförts eller inte är aktuella bör motionen anses vara besvarad.

Motionärerna föreslår att Gävle Kommun slopar enprocentsregeln vid investering av konst i samband med ny- och ombyggnation samt att Kultur- och fritidsnämnden ska genomföra en grundlig inventering av kommunens egenägda konstsamling.

Kultur- och fritidsnämnden lyfter fram varför enprocentregeln är central, bland annat att den är viktig i skapandet av ett demokratisk samhälle där livsmiljön bidrar till en god livskvalitet för alla människor, oavsett förutsättningar, bakgrund eller livssituation. Den positionerar dessutom Gävle som en viktig kulturstad i linje med den nationella politiken. Därutöver är den viktig för att skapa en god och inbjudande arbetsmiljö för kommunens medarbetare.
Gävleborna äger tillsammans en intressant och omfattande konstsamling, bestående av cirka fyratusen verk i kommunens konstsamling. Samlingen etablerades redan under 1960-talet. Våren 2024 inleddes ett arbete för att ge Gävleborna en större tillgång till och delaktighet i kommunens konstsamling, där en del av arbetet är att inventera samlingen. Det ingår fler delar i det arbetet, bland annat digitalisering.

Kultur- och fritidsnämnden har helt rätt i att arkitektur, konst, form och design har avgörande betydelse i samhällsbygget, eftersom den gestaltade livsmiljön påverkar alla människor i deras vardag samtidigt som samlingarna redan inventeras, varför motionen bör avslås.

Motionärerna förslår att fullmäktige beslutar:
1. Att uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att aktivt förstärka tillgänglighet och inkludering av barn och unga med NPF, inom kommunfinansierade idrottsföreningar
2 Att uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att i kontakten med idrotts- och föreningslivet, kommunicerar prioritering av stärkta inkluderingsinsatser för barn och unga med NPF, i likhet med socioekonomisk ojämlikhet och integration
3 Att uppdra åt kultur- och fritidsnämnden att utreda möjligheten till ett införande av riktat ekonomiskt bidrag till föreningar som NPF- utbildar sina ledare

Motionärerna lyfter en grupp barn och unga som ofta upplever extra utmaningar inom den organiserade idrotten, en grupp som kommunen ständigt behöver arbeta för att stödja. Som framgår av Kultur- och fritidsnämndens yttrande innehåller Gävle kommuns idrottspolitiska program mål för just denna grupp. Kommunen och framförallt Kultur- och fritidsnämnden arbetar därför redan med motionens målsättning. Mycket av arbetet görs tillsammans med RF-SISU. Det finns också ekonomiskt stöd för föreningar som riktar sig mot målgruppen barn och unga med funktionsnedsättning.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 28 oktober 2024, §24, väckte Richard Carlsson (SD), Elizabeth Puhls (SD) och Wanja Delén (SD) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Utbildningsnämnden.

Motionärerna anser att tolkavgift bland annat ska införas för vårdnadshavare till barn och unga som uteblir från besök utan att synnerliga skäl föreligger samt vid sena avbokningar där språktolk inte hinner avbokas. Motionärerna hänvisar till att uteblivna besök debiteras inom regional sjukvård för barn och vuxna samt att det utifrån ett likställighetsperspektiv, samt utifrån att tjänsten språktolk innebär en tilläggstjänst och en extra omkostnad för kommunen, så måste Gävle kommun skärpa sina regler gällande uteblivna besök där språktolk är inkopplad.

I motionen yrkas att uppdra åt Gävle kommun att införa en tolkavgift vid uteblivet besök, att uppdra åt Gävle kommun att införa en tolkavgift vid sent återbud att språktolk ej hinner avbokas, att uppdra åt Gävle kommun att tydligt formulera dessa nya regler på kommunens hemsida, därutöver ska detta förmedlas direkt till berörda parter.

Utbildningsnämnden har inkommit med ett yttrande med anledning av motionen, där de yttrar sig över den del av motionen som härrör medborgare som är vårdnadshavare till barn under 18 år. Resterande frågeställningar lämnar Utbildning Gävle inga kommentarer kring.

Utbildningsnämnden konstaterar att tillgång till tolk regleras i förvaltningslagen samt att kommunens rätt att ta ut avgifter regleras i kommunallagen. Kommunen får endast ta ut avgifter för sådana tjänster och nyttigheter som kommunen är skyldiga att tillhandahålla om det följer av lag eller annan författning. Då kommunen har en skyldighet att använda tolk när det behövs, så kan kommunen inte ta ut avgift för detta. Användningen av tolk bidrar till att kontakter med den enskilde blir rättssäker samt tryggar att de beslut och myndighetsbeslut som tas fattas på rätt grunder. Vidare konstateras att samverkan med vårdnadshavare är reglerat i skollag och läroplan och att det i vissa fall är nödvändigt att nyttja tolk för att säkerställa en fullgod kommunikation.

Utbildningsnämnden konstaterar därtill att Förvaltningsrätten har upphävt det beslut som motionärerna hänvisar till rörande att Region Gävleborg debiterar tolk vid bland annat uteblivna besök inom regional sjukvård.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 25 november 2024, §23, väckte Richard Carlsson (SD), Elizabeth Puhls (SD) och Wanja Delén (SD) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Utbildningsnämnden.

Motionärerna anser att det finns stor potential för Modersmålsenheten att bli mer kostnadseffektiv. De lyfter fram att Modersmålsenheten med digitala undervisningsmetoder kan skapa större grupper och ha mindre frekventa undervisningstillfällen. Det förs fram att detta skulle medföra att kommunens generella heltidsbeslut kommer undantas för lärare inom ämnet.

I motionen yrkas att Utbildningsnämnden får i uppdrag att bedriva all modersmålsundervisning digitalt, när behörig modersmålslärare saknas samt att modersmålslärare undantas kommunens generella heltidsbeslut.

Utbildningsnämnden har inkommit med ett yttrande med anledning av motionen, där det beskrivs att modersmålsundervisning ger elever med ett annat modersmål än svenska möjlighet att läsa sitt modersmål som ett ämne i skolan samt att undervisningen styrs av kursplaner och ämnesplaner för ämnet modersmål.

Utbildningsnämnden framhåller att det i skollagen regleras under vilka förutsättningar elever i skolformer för barn och unga kan få distansundervisning eller fjärrundervisning. Huvudregeln i de aktuella skolformerna ska vara närundervisning. Fjärrundervisning och distansundervisning får endast användas under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av Skollagen. En huvudmans beslut om att använda fjärrundervisning får avse högst ett läsår åt gången. Lagstiftaren har dessutom tydligt uttryckt att fjärrundervisning inte får användas som ett led i att minska kostnaderna för undervisningen.

Utbildningsnämnden konstaterar att det är möjligt att bedriva fjärrundervisning inom ämnet modersmål, under de förutsättningar och med de begränsningar som följer av Skollagen och Utbildningsnämnden anser att rådande tillvägagångssätt är tillfredsställande.

Vidare bedömer Utbildningsnämnden att motionärernas förslag riskerar att medföra en relativt avancerad och kostsam organisation. I dagsläget åker modersmålslärare i regel ut till skolorna och bedriver närundervisning i skolenhetens lokaler, alternativt vid annan skolenhet eller lokal dit eleverna själva tar sig med hänsyn till elevernas ålder. Fjärrundervisning ställer krav på att skolan tillhandahåller utrustning, lokaler och lämpliga handledare vid respektive enhet med elever som ska delta i den aktuella undervisningen. Därtill kan grupperna vid fjärrundervisning inte vara för stora vilket bedöms medföra att fler undervisningstillfällen krävs än vid närundervisning.

Utbildningsnämnden konstaterar även att kommunens heltidsbeslut gäller för alla tillsvidareanställda som är anställda på HÖK/AB, det finns inga undantag från det. Beslutet om heltidsnorm har tagits i Kommunfullmäktige. Utbildningsnämnden anser inte att det föreligger särskilda skäl för att modersmålslärare ska undantas från det beslutet. Det bedöms även vara sannolikt att undervisningstiden för modersmålslärare skulle öka vid fjärrundervisning.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2021-05-10, §23, väckte Mattias Eriksson Falk (SD) och Wanja Delén (SD) rubricerad motion.

Studieförbundet Ibn Rushd är avvecklat sedan 2025 i hela landet. Avvecklingen påbörjades 2024 till följd av att Folkbildningsrådet stoppat utbetalningarna efter en granskning av förbundets verksamhet. Det finns inga planer på att återstarta förbundet. Eftersom studieförbundet är avvecklat finns inget samarbete eller utbetalningar att stoppa. Motionen föreslås därmed avslås.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2024-03-25, § 17, väckte Owe Hellberg (V) rubricerad motion.
Ett yttrande över motionen har inkommit från Omvårdnadsnämnden.

Motionären lyfter i sin motion att antalet äldre kommer öka betydligt de närmsta åren och att kommunen bör bygga trygghetsboenden för att minska trycket på äldreboenden. Det stämmer att antalet personer över 65 år kommer att växa som grupp framöver, men det innebär inte nödvändigtvis att fler vård- och omsorgsboenden eller lägenheter behövs. Utvecklingen speglar att befolkningen håller sig friskare längre upp i åldrarna samt att trenden går mot kvarboende i sitt eget hem, med stöd från till exempel hemtjänst i stället. Gävle kommun har idag, och på överskådlig närtid, inte något behov av ytterligare vård- och omsorgslägenheter och det finns tillgängliga inflytningsbara lägenheter för personer med vård- och omsorgsboendebeslut.

Vi är positiva till fler trygghetsboenden. Genom att bygga dem kan vi skapa en trygghet hos äldre att få bo i ett boende anpassat för deras behov utan att de behöver lämnar sin stadsdel. Trygghetsboendena möjliggör även att vi kan bryta den ofrivilliga ensamheten för äldre. Gavlegårdarna har i uppdrag att utreda frågan om att anlägga ett trygghetsboende i Bergby. Givet nuvarande lagstiftning och dyra byggnationspriser har projektet bedömts som svårt att färdigställa. Man arbetar därför för att utreda andra alternativ för att hitta bästa möjliga vägen framåt.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 november 2020, §20, väckte Tord Fredriksen (V) den rubricerade motionen.

Motionären argumenterar för att tillgången till storköket har gett Sodexo möjlighet att lägga anbud långt under konkurrenternas, efter att företaget köpte kommunens storkök 2004. Motionären anser att det vore klokt att bygga ett nytt klimatsmart och energieffektivt storkök, då det under mycket lång tid kommer att finnas behov av ett storkök. Motionärens tanke är att köket ska producera kost till delar av kommunens skolor och förskolor samt äldreomsorg och att ett nytt modernt kök innebär effektivisering och inte minst förhöjd arbetsmiljö för kökspersonalen.

I motionen yrkas på att Kommunfullmäktige bör besluta att bygga ett nytt storkök som ska drivas i kommunal regi.

När Gävle kommun de senaste åren har byggt eller renoverat skolenheter så har tillagningsköken dimensionerats för att kunna tillaga betydligt fler portioner än de portioner som krävs för den aktuella verksamheten. Antalet tillagade portioner skulle dessutom kunna skalas upp väsentligt vid behov, om det i köket arbetades på ett annat sätt under dygnets timmar. Den strategin gör att betydelsen av ett enda storkök har minskat något, mot för hur situationen såg ut i början av 2000-talet, vilket är den situationen som motionären hänvisar till. Med anledning av denna beskrivning föreslås motionen avslås.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde 2024-05-27, §30, väckte Richard Carlsson, Elizabeth Puhls och Wanja Delén (SD) rubricerad motion. Samhällsbyggnadsnämnden har inkommit med ett yttrande om motionen. Motionen diskuterades även i Funktionsrättsrådet 2025-09-04. Funktionsrätt Gävle inkom då med ett yttrande.

Gävle kommun har i dagsläget 82 st lekplatser i egen förvaltning. Utöver det finns 8 st lekplatser med privata upplåtelseavtal samt ett större antal lekplatser som förvaltas av GFAB och Gavlegårdarna.

En majoritet av kommunens lekplatser har någon form av tillgänglighetsanpassning. Det kan till exempel handla om sandbord (där man kan leka med sanden från en rullstol), fjädergunga med anpassad sittplats, rullstolsanpassad studsmatta eller någon form av universell design där lekdon fungerar väl för barn oavsett funktionsvariation. Andra underlag än sand används också för att förenkla framkomligheten.

I samband med ny- och ombyggnation av lekplatser ses alltid tillgängligheten över. Vi följder de rekommendationer som finns i BBR såväl som aktuella råd vad det gäller materialval, utrustning, lekvärden och universell design. Under de senaste 5 åren har 19 lekplatser genomgått ombyggnation eller nybyggnation. I nuläget är dock investeringar i lekplatser pausade på grund av den neddragning i samhällsbyggnadsnämndens investeringsbudget som fullmäktige beslutat om. När investeringar i lekplatser återupptas bör dessa projekt inkludera tillgänglighet och universell design.

Dialoger med funktionsrättsrådet genomförs när strategier och riktlinjer antas, eller på förfrågan från rådets beredning. På gavle.se samlas information om Gävles lekplatser. Sidan kontrolleras två gånger per år. Här anges lekplatsens adress, vilken utrustning som finns, dess storlek och graden av tillgänglighetsanpassning. Det länkas också här till eventuella förstudier och planer för ombyggnationer.

Med anledning av ovanstående föreslås fullmäktige anse motionen besvarad.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 29 september 2024, §32b, väckte Richard Carlsson, Elizabeth Puhls och Wanja Delén (SD) rubricerad motion.

Motionärerna föreslår att det ska serveras mer husmanskost, däribland mer fläskkött, inom Gävle kommuns verksamheter och att nuvarande kostpolicy revideras i enlighet med det.

Vi delar motionärernas oro över vårt stora importberoende av livsmedel. I Gävle är vår självförsörjningsgrad av nötkött drygt 8 % och griskött 0 %, enligt data från Jordbruksverket. I Gävleborg kommer 95 % av allt som konsumeras idag från lager i Stockholm, Västerås och Borlänge.

För att stärka vår livsmedelsberedskap har en rad insatser initierats den här mandatperioden. Däribland har kommunfullmäktige antagit Region Gävleborgs handlingsplan för ökad livsmedelsproduktion och via det arbetet tagit ett samlat grepp om och ökat samordningen kring arbetet.

I det arbetet ingår hur vi kan stärka den sammanhängande livsmedelskedjan i såväl kommun som län och öka andelen lokalproducerad mat i våra verksamheter. Däremot ingår det inte att särskilt premiera en viss typ av livsmedel, som fläskkött.

Dels skulle det skapa en sårbarhet då vi blir beroende av tillgången av det särskilda livsmedlet. Dels skulle det, utan andra krav som ursprung, i sig inte bidra till målet om en stärkt livsmedelsproduktion.

Mot bakgrund av den onödiga sårbarheten förslaget skapar och att det i sig inte bidrar till ökad måluppfyllelse bör motionen avslås.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 29 september, §24c, väckte Mattias Eriksson Falk (SD) rubricerad motion.

Motionären föreslår att de två grönytorna vid Vikingaskolan i Bomhus får belysning. Motionären argumenterar för att det skulle bidra till att ytorna kan användas även när dagsljuset försvinner samtidigt som det bidrar till att stärka tryggheten när mörka platser blir upplysta. Ett yttrande över motionen har inkommit från samhällsbyggnadsnämnden.

Den norra ytan ligger på GFAB:s mark, och driftas av GFAB. Den södra ligger på kommunens mark, men är anlagd av GFAB. I närområdet finns också en basketplan med belysning och en fotbollsplan med belysning, som båda driftas av kommunen. Åtgärder för förbättrad belysning i området har också genomförts i närtid, genom lagning av trasiga belysningspunkter, utbyte av armaturer till LED och införande av ett nytt upptändningssystem.

GFAB har i nuläget renovering av Vikingaskolan planlagd för 2029. I samband med den planlagda renoveringen kommer även belysning av friytorna att ses över, och beslut fattas om det behövs ytterligare belysning.

Både Samhällsbyggnadsnämnden och GFAB arbetar systematiskt med belysning inom sina respektive ansvarsområden. Den politiska styrningen behöver vara strategisk och inte operativ för att vi ska kunna arbeta på ett effektivt sätt. Det är därför inte önskvärt att fatta beslut i fullmäktige om belysning på enskilda platser.

Med anledning av detta föreslås att motionen avslås.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 29 september, §32a, väckte Anna
Cullfors och Maritha Johansson (V) rubricerad motion.

Motionärerna föreslår att Gävle Kommun den 8 mars 2026 tillsammans med
lämpliga samarbetspartners anordnar ett evenemang med syfte att
uppmärksamma kvinnors entreprenörskap och företagande.

Kvinnor som driver företag är än idag, år 2025, underrepresenterade i alla
kategorier. Vi ser till och med att Sverige som land halkar efter övriga Europa,
med färre kvinnor som startar företag än i övriga länder. I svenska börsbolag
är 1 av 10 ordföranden och verkställande direktörer kvinnor. Av andelen av
den vuxna befolkningen som driver företag är det 7,3 % kvinnor medan det är
11,1 % män. Det behövs krafttag för att göra det enklare att starta, men främst
driva företag, för alla. Då stärks även kvinnor i företagsledande position.
I Gävle har vi haft ett par år där vi politiska partier, i form av syskonförbund
och andra, genomfört initiativ i samband med vecka 10 och internationella
kvinnodagen. Förra året, 2024, tog företagare själva initiativ till att anordna en
hel vecka med evenemang från föreningar, organisationer och företag, som
genomfördes i mars i år. Samma initiativtagare kommer jobba för en öppen
vecka även 2026 men med tydligare kommunikation tidigt så att även
politiska partier kan skapa evenemang under samma banderoll, Kvinnor och
Företagande.

Med anledning av att vi har en stark drivkraft i våra lokala partier, vårt
näringsliv och föreningsliv, så ser vi inget behov av att kommunen går in som
initiativtagare. I stället ska vi jobba för att främja den kraft som finns i
samhället, precis som vårt jobb är alla dagar i veckan, året om.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 16 december 2024, § 34, väckte Owe Hellberg (V) rubricerad motion.
 

Motionären yrkar att kommunen ska starta igång stadsdelsnätverket för Öster och Nordost igen. Medan ambitionen är lovvärd ser vi inte att förutsättningarna för att genomföra den finns i dagsläget.

Stadsdelsnätverken skapar möjlighet för samarbete och informationsutbyte mellan kommunens verksamheter, myndigheter, föreningsliv och medborgare. För att nätverket ska fungera krävs et att det finns medborgare och föreningsliv som driver idéer och förslag utifrån vad de upplever att stadsdelen behöver. I Nordost och Öster finns det ingen grundskola och det har inte funnits tillräckligt med föreningar som deltagit för att nätverket ska fungera som det ska. För att stadsdelsnätverket ska vara framgångsrikt behövs ett delaktigt föreningsliv men aktivitetsnivån i föreningslivet har tidigare varit för låg för att kunna ha den dialog vi vill ha. Om och när det finns bättre förutsättningar, bland annat med ett mer aktivt föreningsliv, för att starta igång ett nätverk kommer vi arbeta för att göra det. Det viktigaste för oss är resultatet, inte formen för hur vi når dit. Just nu är vår prioritet att hitta andra sätt att nå medborgare. Med det sagt ser vi positivt på om vi får fler aktiva föreningar som kan driva frågor som är viktiga i stadsdelen och i så fall blir det aktuellt att starta igång stadsdelsnätverket igen.
 

Sektorchef Katarina Stistrup lämnar information från kommunstyrelsens sammanträde i december 2025 avseende hantering av frågor oml tjänstepersoner som har politiska förtroendeuppdrag.

Kommundirektör Christina Forsberg informerar att det första tillitsseminariet nu finns publicerat på intranätet. Hon informerar även att hon kan ge stöd och vägledning i det tillitsbaserade arbetssättet vid behov.

Moderaterna (M) har lämnat in initiativärende med följande lydelse: Bostad först som möjlighet för personer som lämnar våld i nära relation.

Att lämna en våldsam relation är ofta en lång och svår process. För många våldsutsatta är ekonomisk utsatthet och brist på bostad avgörande hinder för att kunna bryta upp. Detta brukar beskrivas som ekonomiskt våld, där kontroll över ekonomi och boende begränsar möjligheten att leva ett självständigt liv. Gävle kommun erbjuder i dag skyddade boenden, en insats som är avgörande i akuta situationer. Samtidigt saknas i många fall långsiktiga boendelösningar efter tiden i skyddat boende. För våldsutsatta personer och deras barn kan alternativet i praktiken bli att återvända till en otrygg situation. Gävle kommun har infört modellen Bostad först för att ge personer i hemlöshet möjlighet till en stabil bostad i kombination med stöd. Modellen skulle även kunna vara ett viktigt verktyg för personer som lämnar våld i nära relation och behöver en trygg väg vidare till ett självständigt liv. Med anledning av ovanstående yrkar vi att kommunstyrelsen beslutar: att Bostad först-modellen i Gävle kommun även ska kunna användas för personer som lämnar våld i nära relation, när behov finns av en stabil och långsiktig boendelösning, att kommundirektören återkommer till kommunstyrelsen med en redovisning av hur modellen kan utvecklas för att omfatta denna målgrupp.

Moderaterna (M) har inkommit med initiativärende enligt följande lydelse: Inför maxtaxa i färdtjänsten.

Färdtjänsten är en viktig del av välfärden för personer med funktionsnedsättningar. Den möjliggör delaktighet, självständighet och möjlighet att ta del av arbete, fritid och sociala sammanhang för personer som av olika skäl inte kan använda den ordinarie kollektivtrafiken. Moderaterna har tidigare lyft frågan om att införa en maxtaxa i färdtjänsten i Gävle kommun. Syftet är att skapa större ekonomisk förutsägbarhet och trygghet för de personer som är beroende av färdtjänst i sin vardag.

I flera regioner och kommuner finns redan modeller för högkostnadsskydd eller maxtaxa i färdtjänsten. I exempelvis Stockholm finns ett högkostnadsskydd som är harmoniserat med priset för en månadsbiljett i kollektivtrafiken. Ett sådant system innebär att resenären aldrig betalar mer än ett visst belopp per månad för sina färdtjänstresor.

Under det senaste året har frågan om maxtaxa i färdtjänsten uppmärksammats ytterligare. I den valkompass som organisationen FUB nyligen publicerat uppger samtliga partier i Gävle kommun att de vill se en maxtaxa i färdtjänsten.

Mot bakgrund av detta finns nu goda förutsättningar för att samla en bred politisk enighet kring frågan och ta fram ett konkret förslag för hur en sådan modell skulle kunna införas i Gävle.

Med anledning av ovanstående yrkar vi att kommunstyrelsen beslutar:

att Gävle kommun utreder möjligheten att införa en maxtaxa för färdtjänst inom kommunen,

att Gävle kommun inrättar en arbetsgrupp bestående av representanter frånfunktionsrättsrådet, pensionärsrådet och medarbetare i Gävle kommun för att studera och utforma en lämplig maxtaxa,

att Gävle kommun tar hänsyn till erfarenheter och bästa praxis från andra kommuner som redan har infört maxtaxor för färdtjänst.

Moderaterna (M) har inkommit med initiativärende med följande lydelse: Provanställning

Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för styrning, uppföljning och god ekonomisk hushållning i Gävle kommun. När betydande summor av skattebetalarnas pengar används för att avsluta anställningar.

Gefle Dagblad har nyligen granskat Gävle kommuns användning av avgångsvederlag. Granskningen visar att kommunen under åren 2024 och 2025 har betalat ut drygt 6,1 miljoner kronor i avgångsvederlag till 30 personer. Med sociala avgifter uppgår kostnaden till över åtta miljoner kronor. I granskningen framgår också att det saknas fastställda kriterier för när avgångsvederlag ska användas och att det inte finns någon övre gräns för hur stora ersättningar som kan betalas ut. Beslut fattas i stället från fall till fall.

Avgångsvederlag kan i vissa situationer vara ett rimligt sätt att avsluta ett anställningsförhållande och undvika långdragna arbetsrättsliga processer. Samtidigt handlar det om betydande summor av skattebetalarnas pengar. Viktigt är att i möjligaste mån undvika felanställningar på interna och externa rekryteringar.

Med anledning av ovanstående yrkar vi att kommunstyrelsen beslutar:

att Gävle kommun inför provanställning i samband med nyanställningar,

att Gävle kommun inför prövotid vid frivillig omplacering/intern rekrytering, där den anställde har återgångsrätt.

Moderaterna (M) har inkommit med initiativärende med följande lydelse: Turbåtstrafik i Gävles skärgård

Frågan om båttrafik i Gävles skärgård, inte minst till Limön, har under den senaste tiden engagerat många Gävlebor. Tillgängligheten till skärgården är viktig både för friluftslivet och för utvecklingen av Gävles besöksnäring.

Gävle har en växande besöksnäring, och att komplettera den med ytterligare besöksanledningar som skärgårdstrafik till olika besöksmål utefter kusten och till öarna kanske skulle locka besökare att stanna en dag till i Gävle. Besökare som stannar en dag till genererar arbetstillfällen i Gävle, ofta så kallade enkla arbeten.

Då sommaren står för dörren är det lite brådskande att hitta en lösning, där finansiering är en del men också servicenivå, storlek på båt turtäthet mm.

Söderhamns kommun har en skärgårdsenhet som hanterar turtrafik ut till ett antal öar och annan service, denna enhet bär sina egna kostnader.

Med anledning av ovanstående yrkar vi att kommunstyrelsen beslutar:

att en grupp bestående av tjänstemän och politiker från alla partier arbetar fram en acceptabel lösning för sommaren 2026,

att med erfarenheterna från sommaren 2026 arbetas det fram en hållbar lösning.