Möte 2026-06-08

Kommunstyrelsen har tagit emot en e-petition som handlar om att kommunen årligen ska uppmärksamma Förintelsens minnesdag den 27 januari, en nationell minnesdag, genom att tända marschaller längs Gavleån och angränsande gator på samma sätt som man gör under Å-draget.

Detta för att hedra minnet av människor som mördades samt de som stod emot under Förintelsen och för att samla stadens invånare kring gemenskap och lärande.

Gävle kommun brukar årligen uppmärksamma dagen med en aktivitet, datumet är med i bibliotekens aktivitetskalender och tips på lektionsmaterial skickas till skolor.

År 2023 deltog kommunen på en lokal minnesvecka för Förintelsen. Programmet samordnades av Svenska kyrkan och var ett samarbete mellan många olika aktörer.

Evenemanget Å-draget, som e-petitionens förslag om Förintelsens minnesdag vill likna, är en välkänd, synlig folkfest som firas första lördagen i september, i år för 25:e gången.

Å-draget består av många aktiviteter på olika håll i staden och att kommunen tänder marschaller längs Gavleån är en symbol för evenemanget.

Marschaller, deras utplacering, tändning och inhämtning sköts av en extern aktör som kommunen betalar för. Priset för detta ligger nu på runt 80 000 kronor. Budgeten för Å-draget i sin helhet var 200 000 kronor år 2025, i år har budgeten höjts till 350 000 kronor.

Ifall Gävle kommun skulle tända ett stort antal marschaller på väl synliga platser i centrala staden på Förintelsens minnesdag, skulle allmänheten behöva förstå varför detta görs.

Marschaller på gatorna skulle därför kräva en stor informationsinsats och för att kunna gå ut med informationen behöver kommunen nogsamt tänka ut vilket budskap vi vill förmedla. Vad vill vi att folk ska minnas i samband med detta? Vad vill vi att invånare ska lära sig?

Budskapet behöver vara tydligt och vedertaget för den breda allmänheten. På senare år har samtalet om Förintelsen politiserats ytterligare, vilket kräver särskild hänsyn.

Obevakad eld på öppen plats är alltid en säkerhetsrisk, och på grund av den ökade antisemitismen på senare år skulle det kunna finnas en särskild risk för motaktioner och skadegörelse just på Förintelsens minnesdag. Därför borde marschallerna behöva övervakas.

Gävle kommun vill dock uppmuntra externa aktörer att ta initiativ kring arrangemang på Förintelsens minnesdag och söka samarbete med Gävle kommun i denna fråga.

Om kommunstyrelsen skulle vilja gå vidare med e-petitionens förslag behöver frågan utredas grundligare. Till exempel behöver det utredas vilket budskap kommunen vill sända, en risk- och konsekvensanalys behöver göras och det behöver vara tydligt vilken verksamhet som har ansvaret för uppmärksammandet av Förintelsens minnesdag och ifrån vilken budget kostnaderna i så fall ska tas.

Gävle kommuns miljöstrategiska programmet följs årligen upp genom ett Miljöbokslut. Miljöbokslutet användas för att visualisera hur miljö och klimatarbetet går och utgör ett underlag för fortsatt planering och genomförande av programmet.

Miljöbokslutet innehåller uppföljning av 34 mål och 60 indikatorer, kretsloppsplanen är integrerad i uppföljningen.

Statistik för indikatorerna har samlats in både från utsedda kontaktpersoner inom kommunkoncernen och från nationella uppföljningssystem.
Under året har verksamheterna inom kommunkoncernen rapporterat in genomförda åtgärder. Målanalyserna har tagits fram i samarbete med berörda representanter inom kommunkoncernen.

Kommunfullmäktige beslutade den 15 december 2025 att aktualisera det miljöstrategiska programmet, detta bokslut följer upp det miljöstrategiska programmet innan aktualiseringen. Miljöbokslutet jämför 2025 års målstatus med året 2020, då programmet reviderades. Syftet är att visa hur utvecklingen har sett ut över tid.

Utvecklingen sedan 2020 visar att miljöarbetet rör sig i rätt riktning. Färre röda mål och en ökning av både gröna och gula mål indikerar att insatta åtgärder ger effekt. Jämfört med 2020 har andelen gröna mål ökat från 9 procent till 18 procent, medan andelen gula mål har stigit från 47 procent till 59 procent och andelen röda mål minskat från 44 procent till 23 procent.

Fortsatta utmaningar finns för att närma oss våra målnivåer, framför allt inom: Minskning av transportrelaterade utsläpp, vattenkvalitet, förorenade områden och ökad lokal livsmedelsproduktion.

I bilaga, Finansrapport tertial 1 2026.
Den av Kommunfullmäktige antagna finanspolicyn innehåller riktlinjer för kommunkoncernens tillgångs-och skuldhantering. I Finanspolicyn regleras att rapportering ska ske till Kommunstyrelsen i samband med delårs- och årsbokslut. Finansrapporten är en återrapportering till Kommunstyrelsen av tillgångs- och skuldförvaltningen per 30 april
2026.

Ekonomienheten vid Sektor Styrning och Stöd har sammanställt verksamhetsuppföljningen för delår 1 2026 med årsprognos för Kommunstyrelsen.

Delårsrapporten redovisar nämndens uppföljning av nämndens mål, ekonomiska resultat och årsprognos, investeringar samt uppföljning av exploateringsverksamhet, reavinster/förluster samt försäljning och inköp av mark.

Delårsresultatet uppgår till 51,8 mnkr i jämförelse med budget 45,6 mnkr. Avvikelsen beror på ett större plus hos den kommunbidragsfinansierade verksamheten med 11,4 mnkr (personalkostnader och konsultkostnader främst) och mindre intäkter och högre kostnader inom exploateringsverksamheten. Den uppdragsfinansierade verksamheten (IT) har ett resultat om 6,7 mnkr.

Årsprognosen för helåret uppgår till 88,3 mnkr mot budget 130,3 mnkr. Den stora negativa avvikelsen härrörs till exploatering, medan den kommunbidragsfinansierade verksamheten visar 10,6 mnkr och den uppdragsfinansierade verksamheten 2,6 mnkr.

Sektor styrning och stöd har sammanställt delårsrapport 1 202 för kommunen och de kommunala bolagen.

Delårsrapporten redovisar nämnderna, kommunens och de helägda bolagens ekonomiska resultat och resultatprognos, investeringar och prognos för helåret samt. Verksamhetsuppföljning sker på nämnds och bolagsnivå.

Sammanställd redovisning samt beskrivning av verksamhet och måluppfyllelse på kommun och kommunkoncernnivå kommer att återrapporteras i delårsrapport 2.

För perioden januari-april 2026 visar Gävle kommun ett ekonomiskt resultat som påverkas av ökade kostnader inom bland annat social omsorg, LSS, placeringar och vinterväghållning. Samtidigt bidrar högre skatteintäkter, finansnetto och vissa verksamhetsöverskott positivt.

Helårsprognosen för kommunen uppgår till 194,6 mnkr, vilket innebär ett positivt resultat men lägre än budget.

Flera nämnder prognostiserar underskott vid årets slut. De största negativa avvikelserna bedöms uppstå inom:

•Samhällsbyggnadsnämnden (-33,7 mnkr)

•Socialnämnden (-30,0 mnkr)

•Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden (-20,0 mnkr)

•Utbildningsnämnden (-10,0 mnkr).

Befolkningen i Gävle har ökat något under årets första månader, främst till följd av positiv nettoinvandring. Antalet barn och unga minskar samtidigt som antalet äldre ökar, särskilt i gruppen över 80 år.

Målet för stark finansiell ställning prognostiseras till 53,4 procent, vilket överstiger målvärdet på 50 procent. Kommunens balanskravsresultat prognostiseras till 187,3 mnkr och kommunen har inga tidigare underskott att återställa. Sammantaget visar Gävle kommun, trots några prognostiserade underskott i verksamheten, en stark finansiell ställning.

Kommunkoncernen prognostiserar ett positivt resultat för helåret och de kommunala bolagen redovisar genomgående positiva resultatprognoser. Investeringstakten är fortsatt hög, även om flera större projekt har tidsförskjutits.

Kommunplan med årsbudget 2027 och planeringsperiod 2028–2030 beslutas enligt plan av Kommunfullmäktige i november månad. För att säkerställa en god framförhållning för planering av investerings-verksamheten kommer exploaterings- och investeringsbudgeten för 2027 med planeringsperiod för 2028–2030 att beslutas i Kommunfullmäktige i juni. Underlag till investeringsbudgeten har delgivits Finansutskottet i mars och april.

I underlagen redovisas investeringsbehoven per nämnd för åren 2026–2030 enligt den nämndsorganisation som träder i kraft från 1 januari 2027. Bilaga 2 visar dock en uppställning av investeringarna även för 2026 utifrån den nämndsorganisation som träder i kraft 2027. Bilaga 2 innebär dock ingen förändrad investeringsbudget inom nämndsorganisationen för 2026 för de nämnder som påverkas av den nya nämndsorganisationen vid årsskiftet, eftersom beslutet avser åren 2027–2030.

Exploatering- och investeringsverksamheten i Gävle kommun har en omfattande investeringsredovisning. För exploatering ingår också driftredovisning samt intäktsredovisning.

Exploateringsverksamheten har för avsikt att vara självfinansierad, vilket innebär att inkomsterna ska överstiga utgifterna. Varje exploateringsprojekt ska följas upp med ett exploateringsnetto. Ett positivt exploateringsnetto motsvarar en finansieringsgrad på över 100 procent. Ett exploateringsnetto kan vara negativt om detta beslutats i projektets ursprungliga totalbudget.

Som förberedelse till kommande investeringsbeslut och för att möjliggöra strategiska fastighetsbeslut lämnas i samband med ordinarie investeringsbeslut för 2027 tom 2030 uppdrag till berörda nämnder att utreda förutsättningar.

Kommunstyrelsen har i arbetet inför budgetåret 2027 fått i uppgift att kommentera förslag på de tilldelade ramarna för sin egen verksamhet.

Det nämnden ser är att den är i behov av ökade ramar för Kommunövergripande kostnader om 10,5 mnkr, politiska kostnader om 1,5 mnkr, kris och beredskap 2,4 mnkr samt verksamhetens egna kostnader om 2,7 mnkr.

Detta trots att man under tidigare verksamhetsår har visat positiva resultat från andra delar av verksamheten.

Vidare så beskrivs IT och AI utvecklingen i ett eget dokument som nämnden behöver ta ställning till för framtida utveckling och beredskap.

Kommunfullmäktiges rambeslut

Detta beslut gäller under förutsättning att kommunfullmäktige fastslår låneramen till 15 280 mnkr i samband med behandlingen av budgeten för år 2026 och utblick 2027-2029, bilaga 2, kommunfullmäktiges kommunplan för budget. Eftersom låneskulden omsätts efter vissa år måste lånebeslutet omfatta både tidigare låneskuld, den upplåning som erfordras för att finansiera årets utgifter samt en viss likviditetsreserv.

För att begränsa de kommunala bolagens räntekostnader beslutar kommunfullmäktige i Kommunplanen 2026 att medge att kommunen får låna upp och förmedla krediter samt bevilja borgen till bolagen inom en beloppsram på 15 280 mnkr (14 070 mnkr).

Den totala lånevolymen, inklusive borgensåtagande för Gävle kommun och de kommunala bolagen uppgår till 15 780 mnkr (14 570 mnkr) enligt tilläggsbudget för år 2026. Kommunstyrelsen bemyndigas att i beredskapssyfte uppta tillfälliga likviditetslån på 1 000 mnkr.

Kommunkoncernens finansiering

Anledningen till att kommunen valt att ta på sig ansvaret för den samlade kommunkoncernens finansiering är följande enligt den av kommunfullmäktige antagna finanspolicyn.

• Kommunkoncernen utgör en finansiell enhet och bedöms som en finansiell enhet på kreditmarknaden.
• Kommunkoncernens samlade kreditvärdighet bör utnyttjas för att uppnå lägsta möjliga finansieringskostnad för i koncernen ingående enheter. Kommunen har högre kreditvärdighet än de kommunala bolagen och bör därför agera låntagare i finansmarknaden.
• Ägaren Gävle kommun har ett hundraprocentigt ansvar för sina helägda dotterbolag.
• Gävle kommun kan aldrig låta något bolag i kommunkoncernen tvångslikvideras eller försättas i konkurs.

Medelsförvaltning

Regler för placering av kommunens och donationsstiftelsernas medel regleras av finanspolicy för Gävle kommunkoncern (KF 29/3 2021) och placeringspolicy stiftelser (KF 24/9 2007).

Delegation

Med det sätt på vilket kreditmarknaden fungerar med telefonhandel kan kommunstyrelsens beslut vid upphandling inte inväntas. Kommunstyrelsen har därför tidigare delegerat besluten om upplåning. Lånebesluten har därefter redovisats till kommunstyrelsen löpande i efterskott. Kommunstyrelsen föreslås tillämpa samma förfaringssätt under år 2026.

Stiftelsen John Rettigs resestipendiefond har till ändamål att tilldela ett bidrag till unga skötsamma män och kvinnor, tillhörande Gävle stad, att i ett annat land utbilda sig inom handel och industri.

Under årets ansökningsperiod inkom 6 ansökningar, av dessa beviljas 5 ansökningar. En av ansökningarna stämmer inte överens med stiftelsens statut och ändamål.

Behörig firmatecknare för Gävle kommun – dess kommunstyrelse – är kommunstyrelsens ordförande med kontrasignation av behörig tjänsteman. För att den dagliga verksamheten skall fungera måste kommunstyrelsen delegera begränsade delar av firmateckningsrätten till vissa angivna personer. Ansvarsområden med tillhörande ekonomiskt ansvar (attesträtt) beslutas i särskild upprättad handling.

Delegation av beslut om upplåning mm enligt placerings- och upplåningsreglementet sker i årliga beslut av Kommunstyrelsen. Avrapportering sker varje tertial.

I bolagsstyrningsrapporter för 2025 har bolagen bedömt att verksamheten bedrivits i enlighet med styrande dokument, däribland bolagsordningar och ägardirektiv. Årsredovisningar för bolagen har avlämnats för 2025 med undertecknade revisionsberättelser. Revisionen har lämnat undertecknade granskningsrapporter där bolagens verksamhet 2025 bedömts ha varit förenlig med det kommunala ändamålet.

Utifrån dessa underlag föreslås kommunstyrelsen besluta att verksamheten i bolagen; 

• Gävle Stadshus AB, 
• Gävle Energi AB med dotterbolagen Gävle Energi Elnät AB, Gävle Kraftvärme AB,  Gävle Energisystem AB, Bionär Närvärme AB 
• AB Gavlegårdarna
• Gavlefastigheter Gävle kommun AB
• Gävle Hamn AB 
• Gävle Parkeringsservice AB 
• Gästrike Vatten AB,  
• Gävle Vatten AB  

har varit förenlig med det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna i enlighet med respektive bolags bolagsordning. 

Uppföljning av avkastningskrav enligt ägardirektiv:

Gävle Parkeringsservice AB redovisade för året 2025 ett resultat efter finansiella poster på 15,0 mnkr vilket är i nivå med beslutad budget på 14,5 mnkr.
Kommunstyrelsens uppdraget att ge bolaget förutsättningar för en hållbar ekonomisk ställning är avslutat och bolaget har ett nytt verksamhetsavtal med Samhällsbyggnadsnämnden från och med 1 januari 2026. På grund av den pågående utredningen är inte ägardirektivet för 2025 uppdaterat förrän från 1 januari 2026.

Uppföljning av utbetalda driftsbidrag:

Gävle Vatten erhöll år 2021 ett driftsbidrag på 250 mnkr för täckande av kostnader relaterade till skyfallet i augusti år 2021. I årsbokslutet 2023 har ytterligare driftsbidrag erhållits med 150 mnkr, se ärende 24KS120. Detta bidrag skall årligen redovisas till Gävle kommun, slutredovisning senast 2031-05-31 . Under år 2025 har 77,8 mnkr utbetalats i ersättning för ansvar för skador avseende skyfall 2021 vilket innebär att 312,1 mnkr kvarstår i avsättning

Enligt Kommunallagens 6 kapitel §1 ska kommunstyrelsen i årliga beslut för varje hel- och delägt bolag pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Sektor Styrning och Stöd har sammanställt underlag från bolagen för denna uppsiktsroll. 

Ställningstagande övriga delägda bolag

I delägda bolag ska fullmäktige se till att det delägda bolaget omfattas av ovanstående krav i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt.

Följande delägda bolag omfattas av detta ställningstagande

• Svenska Kommunförsäkrings AB (ägarandel 9 %)
• Bomhus Energi AB (ägarandel 50% via Gävle Energi AB)
• Gästrike Ekogas AB (ägarandel 49% via Gävle Energi AB)*
• Norrsken AB (ägarandel 12,77% via Gävle Energi AB)
• Ostkustbanan 2015 AB (ägarandel 9%)
• Samordningsförbundet Gävleborg

* samt andelen via Gästrike Återvinnare som äger 51 % i bolaget.

För de delägda bolagen Bomhus Energi AB, Gästrike Ekogas AB och Ostkustbanan 2015 AB samt kommunalförbunden Gästrike Rättningstjänst och Gästrike Återvinnare har revisorerna i granskningsrapporter och revisionsberättelser uttalat att respektive bolag och förbund bedöms bedriva verksamheten enligt bolagsordning och kommunfullmäktiges ändamål. Kommunstyrelsen föreslås därmed att utifrån denna information samt årsredovisningar och löpande information besluta att verksamheten i de delägda bolagen bedrivits i relation till vad som stadgas i bolagsordningarna för respektive bolag, i en omfattning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt, avseende det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheterna.

Förbundet Gästrike Återvinnare redovisar ett positivt resultat på 4,0 mnkr och koncernen redovisar ett positivt resultat på 23,7 mnkr. Förbundets resultat efter balanskrav är 3,6 mnkr.

Gästrike Räddningstjänst har upprättat årsredovisning, bedrivit verksamhet enligt direktiv. I revisionsberättelsen framgår att den interna kontrollen gällande riktlinjer för informationssäkerhet kan förbättras. Förbundet har uppfyllt de finansiella målen och balanskravet. Årets soliditet uppgår till 23,4% att jämföra med målsättningen på 25%.  . Gävle kommuns ägarandel uppgår till 62,04%.

Det delägda bolaget Gästrike Ekogas AB har upprättat årsredovisning, bedrivit verksamhet enligt bolagsordningen samt har ingen anmärkning i revisionsberättelsen. Bolaget är från och med 1 januari 2026 ett helägt dotterbolag till Gästrike Återvinnare.

Norrsken AB är ett delägt bolag av Gävle Energi AB. Bolaget har upprättat årsredovisning, bedrivit verksamhet enligt bolagsordningen samt har ingen anmärkning i revisionsberättelsen.

Svenska kommunförsäkring ingår inte i den sammanställda redovisningen då kommunens ägarandel uppgår till 9,29%. Försäkringsbolaget står under tillsyn av Finansinspektionen och skall enligt EU-kommissionens delegerade förordning 2015/35 upprätta särskild rapportering ”Regelbunden tillsynsrapport SFCR – Solvency and Financial Condition Report 2017””. Denna rapportering innehåller utöver redovisning av bolagens verksamhet även beskrivning av riskprofil, kapitalbas och värdering av solvensändamål och denna rapportering är betydligt mera omfattande än kraven i företagspolicyn angående upprättande av bolagsstyrningsrapport varför försäkringsbolaget anses uppfylla det kravet.
Årsredovisningen är fastställd på årsstämma den 9 april 2026.

Samordningsförbundet Gävleborg har bedrivit verksamhet utifrån Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210) och förbundsordning samt har ingen anmärkning i revisionsberättelsen.

Övrigt:

I föregående års beslut i detta ärende uppdrogs till Sektor Styrning och Stöd att utveckla formerna för kommunstyrelsens uppsiktsplikt över de delägda bolagen. Under föregående år har sektorn arbetat med att ta fram en ”Riktlinje för kommunstyrelsens uppsiktsplikt” och kommunstyrelsen fattade beslut om riktlinjen den 2 april 2026, dnr 26KS35.

Enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 26 § framkommer det att en revisionsberättelse ska lämnas till förbundsmedlemmarna samt att de ska var för sig pröva om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan ska väckas.

Som underlag för Kommunfullmäktiges ställningstagande i frågan finns, utöver årsredovisningen, även den förtroendevalda revisorns revisionsberättelse, revisionsberättelse utförd av Azets Revision och Rådgivning AB, grundläggande granskning samt granskningsrapport av god ekonomisk hushållning samt av årsredovisningen utförd av Azets Revision och Rådgivning AB och på uppdrag av den förtroendevalde revisorn.

Revisorerna tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret samt att årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring.

Gästrike Återvinnare är ett kommunalförbund med direktion. I enlighet med 9 kap. 13§ kommunallagen ska revisorerna lämna en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Av det följer också att fullmäktige ska senast utgången av juni månad beslut om ansvarsfrihet kan beviljas eller inte.

Revisorerna för Gästrike Återvinnare har bedömt att direktionen för Gästrike återvinnare

• har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt,
• att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande,
• att den interna kontrollen har varit tillräcklig
• att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige fastställda finansiella målen och verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning.

Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma.

Gästrike Räddningstjänst bedriver sin verksamhet i direktion. Det innebär att respektive ägarkommun har att fatta beslut om beslut om ansvarsfrihet för styrelsen.

Enligt Kommunallagens 6 kapitel § 1 ska kommunstyrelsen i årliga beslut för varje hel- och delägt bolag pröva om den verksamhet som förbundet har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Sektor styrning och Stöds granskning visar att så varit fallet. 

Revisorerna bedömer sammantaget att direktionen i Gästrike Räddningstjänstförbund har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

Revisorerna bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Revisorerna bedömer att direktionens interna kontroll i stort har varit tillräcklig. Förbättringsområden noteras i den interna kontrollen rörande rutiner och ansvar kopplat till informationssäkerheten.

Revisorerna bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som direktionen har uppställt i budget 2025.

Azets Revision & Rådgivning AB har på uppdrag av lekmannarevisorerna i Gävle kommun genomfört två granskningar av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den ena granskningen avser Gävle Energi AB, Gävle Energi Elnät AB och Gävle Kraftvärme AB och den andra gäller Gävle Hamn AB.

Båda granskningarna och tilläggsuppdraget (genomlysning av hantering av styrdokument inom bolagskoncernen) som Azets Revision & Rådgivning AB genomfört, visar att bolagen har hanterat kommunfullmäktiges styrdokument på olika sätt. Granskningarna har också visat att processen för fastställande av fullmäktiges styrdokument inte varit helt tydliggjord för bolagen.

Mot bakgrund av de iakttagelser och bedömningar som framkommit i granskningarna har kommunrevisorerna lämnat följande rekommendation till kommunstyrelsen:

• Tydliggöra processen för beslutsfattandet för styrande dokument som även ska gälla för de kommunala bolagen. Revisorerna vill ha ett yttrande från kommunstyrelsen med kommentar till rekommendationen senast 26 juni 2026.

Kommunstyrelsens yttrande:

Kommunstyrelsen delar revisionens bedömning att processen för beslutsfattande för styrande dokument som även skall gälla för de kommunala bolagen bör tydliggöras.

Revisionens rekommendation bedöms vara delvis omhändertagen genom att Kommunstyrelsen under senaste fastställande av styrande dokument särskilt har föreslagit Kommunfullmäktige att uppmana bolagen att i sin tur fatta beslut om att anta dokumentet som sitt, ”Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta försäkringspolicy samt att uppmana hel- och delägda dotterbolag och kommunalförbund att anta denna försäkringspolicy.” (Försäkringspolicy 26KS40). Detta är en skrivning som från nu skall medfölja som anpassat beslut avseende andra styrande dokument.

För att stärka processen skall Ärendehandboken (21KS380) kompletteras med förtydligande för handläggare att särskilt beakta när kommunens bolag omfattas av beslutet, dels för korrekt beslutsformulering och dels för att aktuella bolag skall delges beslutet.

Azets Revision & Rådgivning AB har på uppdrag av lekmannarevisorerna i Gävle kommun genomfört två granskningar av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den ena granskningen avser Gävle Energi AB, Gävle Energi Elnät AB och Gävle Kraftvärme AB.

Båda granskningarna och tilläggsuppdraget (genomlysning av hantering av styrdokument inom bolagskoncernen) som Azets Revision & Rådgivning AB genomfört, visar att bolagen har hanterat kommunfullmäktiges styrdokument på olika sätt. Granskningarna har också visat att processen för fastställande av fullmäktiges styrdokument inte varit helt tydliggjord för bolagen.

Mot bakgrund av de iakttagelser och bedömningar som framkommit i granskningarna har kommunrevisorerna lämnat följande rekommendation till kommunstyrelsen:

• Tydliggöra processen för beslutsfattandet för styrande dokument som även ska gälla för de kommunala bolagen. Revisorerna vill ha ett yttrande från kommunstyrelsen med kommentar till rekommendationen senast 26 juni 2026.

Kommunstyrelsens yttrande:

Kommunstyrelsen delar revisionens bedömning att processen för beslutsfattande för styrande dokument som även skall gälla för de kommunala bolagen bör tydliggöras.

Revisionens rekommendation bedöms vara delvis omhändertagen genom att Kommunstyrelsen under senaste fastställande av styrande dokument särskilt har föreslagit Kommunfullmäktige att uppmana bolagen att i sin tur fatta beslut om att anta dokumentet som sitt, ”Kommunstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige att anta försäkringspolicy samt att uppmana hel- och delägda dotterbolag och kommunalförbund att anta denna försäkringspolicy.”

(Försäkringspolicy 26KS40). Detta är en skrivning som från nu skall medfölja som anpassat beslut avseende andra styrande dokument.

För att stärka processen skall Ärendehandboken (21KS380) kompletteras med förtydligande för handläggare att särskilt beakta när kommunens bolag omfattas av beslutet, dels för korrekt beslutsformulering och dels för att aktuella bolag skall delges beslutet.

Inom exploateringsprojektet Ersbo syd etapp 4 ingår att sälja verksamhetsmark. Ett köpeavtal har därav upprättats mellan kommunen och Orbiglobe AB (org.nr 556584-4312) gällande fastigheten Skogmur 4:18, som omfattar 12 062 kvm. Köpeskillingen för fastigheten är
7 237 200 kronor. Villkoren för överlåtelsen regleras i köpeavtal med tillhörande bilagor.

Köparen avser att utveckla verksamhetslokaler mellan cirka 6-200 kvm.
Lokalerna riktar sig till:

• Småföretag
• Hantverkare
• E-handelsbolag
• Startup och växande bolag

Utöver köpeavtalet har ett sidoavtal, avtal gällande genomförande av exploatering, också upprättats mellan parterna. Detta avtal reglerar ansvars- och kostnadsfördelningar mellan parterna, i samband med genomförandet av exploateringen av fastigheten Skogmur 4:18

Gävle kommun har genom direktanvisning anvisat mark inom fastigheten Hemlingby 52:16 till Bygma AB för etablering av verksamhet inom Hemlingby handelsområde. Parterna tecknade markanvisningsavtal den 20 januari 2025 och markanvisningstiden har därefter förlängts till och med den 5 augusti 2026.

Föreliggande marköverlåtelseavtal reglerar villkoren för kommunens överlåtelse av fastigheten samt parternas ansvar för genomförandet av exploateringen. Köpeskillingen uppgår till 33 600 000 kronor och inkluderar gatukostnader för allmän plats inom detaljplaneområdet.

Avtalet innehåller bland annat reglering av byggnationstid, dagvattenhantering, hållbarhetskrav, fastighetsbildning samt parkeringslösningar kopplade till bygglovshandlingarna. Projektet bedöms bidra till fortsatt utveckling av Hemlingby handelsområde och stärka områdets verksamhetsutbud.

Konsekvenser av beslut

Ekonomi
Försäljningen av fastigheten innebär intäkter för kommunen i form av köpeskilling om 33 600 000 kronor. Gatukostnader för allmän platsmark inom detaljplaneområdet ingår i köpeskillingen. Projektet bedöms inte medföra några ytterligare investeringskostnader för kommunen utöver redan genomförda utbyggnader inom planområdet.

Övriga kopplingar
Beslutet är kopplat till:

· Detaljplan för Del av Hemlingby 19:1 m.fl., Utökning av Hemlingby handelsområde (dnr 21SBN79)

· Tidigare tecknat markanvisningsavtal mellan kommunen och Bygma AB (21KS88)

Beredning
Ärendet har behandlats i Projektportfölj Exploatering styrgrupp samt i Helhetsportfölj Utbyggnad styrgrupp. Avstämning har även skett med den politiska majoriteten i Samhällsbyggnadsutskottet

Trafikverket har under våren 2026 inkommit med en förfrågan om att tilldelas markanvisning inom Västra Kungsbäck etapp 2 för att uppföra kontorsbebyggelse. Ett markanvisningsavtal har därefter upprättats som reglerar villkoren inför en framtida marköverlåtelse. En viktig förutsättning som beskrivs i avtalet är att Trafikverkets framställan till Regeringen ska vara godkänd för att en framtida marköverlåtelse ska kunna ske.

Avtalet reglerar bland annat pris för marken, krav på hållbarhetsambitioner, gestaltning/utformning, dagvattenhantering samt markanvisningsavgift.

Konsekvenser av beslut

Ekonomi

Markförsäljning som ger kommunen intäkter om ca 5 700 000 kronor.

Övriga kopplingar

Etableringen sker i överensstämmelse med gällande detaljplan för området.

Beredning

I ett tidigt skede lyftes ärendet till Etableringsfunktionen där bland andra Gävle Energi deltog. Därefter har ärendet lyfts som information till samhällsbyggnadsutskottet. Vidare har det beretts med närmsta chef, planhandläggare samt trafikplanerare.

Salt Offshore AB planerar att uppföra, driva och avveckla den havsbaserade vindkraftsparken Auramaris Offshore i Bottenhavet, inom Sveriges ekonomiska zon, öster om Hudiksvall och Söderhamn. Projektet omfattar vindkraftverk, internkabelnät och offshorebaserad transformering och prövas som ett geografiskt avgränsat boxtillstånd.

Samrådsunderlaget utgår från en utformning med upp till 108 verk och en maximal totalhöjd om 370 meter. Installerad effekt vid full utbyggnad bedöms produktionen uppgå till cirka 10 TWh per år.

Eftersom projektet ligger i Sveriges ekonomiska zon tillämpas särskild tillståndsordning, med relevanta regler i miljöbalken, inklusive samråd och miljöbedömning.

Samrådet omfattar vindparken med tillhörande anläggningar.

Sista svarsdatum är den 10 juni 2026.

Gävle kommun har en vilja att stärka möjligheterna för både invånare och besökare att ta del av ett tillgängligt, attraktivt och hållbart kust- och skärgårdsliv.  En del av detta är att pröva förutsättningarna för skärgårdstrafik som möjliggörare för såväl invånare som besökare och se hur den kan bidra till ett ökat utbud av besöksanledningar i vår kust och skärgård. I utredningsuppdraget ingår även att belysa besöksnäringens behov och möjligheter, identifiera utvecklingsbara platser samt analysera hur tillgänglighetsperspektivet samspelar med utvecklingspotentialen.

Uppdraget ges till Gästriklands Besöksnäringsförening som samlar besöksnäringen i Gästrikland, föreningen verkar för att besöksnäringen får de bästa förutsättningarna att fortsätta växa och öka marknadsandel av svensk besöksnäring. Det finns viss otydlighet om detta är upphandlingspliktigt så därför bör föreningen utreda detta och rekommenderas att ta stöd av Gävle kommun.

Finansieringen sker från näringslivsenhetens budget.

Gävle Skidkamrater ansöker om sponsring för att arrangera, IFSS European Championships and European Masters Dryland, i Gävle den 14–18 oktober 2026.

Gävle Skidkamrater är en etablerad tävlingsarrangör och internationella mästerskap utgör en viktig del i arbetet med att synliggöra och stärka draghundssporten lokalt, nationellt och internationellt.

Mästerskapet samlar cirka 1600 besökare från hela Europa och omfattar invigning, tävlingar, prisceremonier samt publika aktiviteter på Skidstavallen i Gävle. Evenemanget bedöms generera ca 7,2 MSEK i turismekonomisk omsättning och stärker Gävles platsvarumärke som evenemangsstad och besöksmål genom positiv exponering lokalt och via digitala sändningar. Sponsringen bedöms skälig efter en samlad bedömning av omsättning, resursinsats och långsiktig utvecklingspotential.

Vid beviljad sponsring åtar sig arrangören att genomföra evenemanget enligt beslutsunderlaget och är återbetalningsskyldig av hela det beviljade beloppet om evenemanget ställs in. Är orsaken att betrakta som Force majeure (oförutsebara händelser) reduceras återbetalningsskyldigheten i förhållande till i vilken grad arrangören kunnat fullgöra sina åtaganden.

Gävle kommun har uppvaktats av flera aktörer som undersöker möjligheter att etablera små modulära kärnkraftsreaktorer (SMR:er) i Gävle. Kommunen har vidare genomfört pilotprojekt för planering av eventuell ny kärnkraft för att lära sig mer om vad en SMR-etablering kan innebära. Projektet bekostades av medel från Naturvårdsverket. Den 3 februari 2026 beslutade Kommunstyrelsen att möjliggöra för aktörer att teckna avsiktsförklaringar, memorandum of understandings eller liknande med kommunen, i detta ärende kallat avsiktsförklaring.

Blykalla har kontaktat Gävle kommun och önskar undersöka förutsättningar att etablera en SMR-anläggning inom kommunen. Därav har denna avsiktsförklaring tagits fram. Ingen del av avsiktsförklaringen kan läggas till grund för rättsliga anspråk och ingen av parterna har någon skyldighet att ingå ytterligare avtal. Avtalet tydliggör att kommunen, inom ramen för det kommunala uppdraget, bistår med råd och stöd under Blykallas undersökningsfas.

Förvaltningsrätten i Falun har fått in ett flertal överklagande av kommunfullmäktiges beslut att tillstyrka ansökan om tillstånd för etablering av Hamrånge vindpark, fattat den 30 mars 2026 i ärende § 2.

Förvaltningsrätten har slagit ihop ett flertal överklagande i mål nr 1690-26 och ytterligare några i mål nr 2037-26, därav två yttranden från Gävle kommun. Förvaltningsrätten vill nu att Gävle kommun yttrar sig över överklagan.

Gävle kommun yrkar på att överklagan ska avslås.

Samhällsbyggnadsnämnden har väckt ett ärende till kommunfullmäktige (i enlighet med 5 kap. 22§ kommunallagen).

Av 1 § lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. framgår att om tillstånd enligt 3 kap 1 § ordningslagen har lämnats i fråga om sådan offentlig plats som står under kommunens förvaltning, får kommunen ta ut ersättning för användningen. Rätt att ta ut ersättning föreligger också i fråga om användning, som avser salutorg eller liknande plats som kommunen har upplåtit till allmän försäljningsplats. Grunder för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige beslutade den 19 juni 2023, § 84, att anta taxa för upplåtelse av offentlig plats inom Gävle kommun. Sektor Livsmiljö har därmed funnit det lämpligt att genomföra en översyn av de allmänna bestämmelserna och avgifterna i taxan för upplåtelse av offentlig plats. Ett syfte med översynen har varit att skapa en tydlig struktur som förenklar tillämpningen. En annan avsikt med översynen har varit att införa nyanserade avgifter för torghandeln i taxan. Sektor Livsmiljö har även sett över huruvida avgifterna är skäliga bland annat genom en jämförelse med referenskommunerna Örebro, Uppsala, Västerås, Norrköping, Linköping och Eskilstuna som är jämförbara med Gävle kommun.

En av de främsta ändringarna i den nya taxan är att uteserveringar föreslås möjliggöras året om. Nya kategorier införs för uthyrningsverksamhet avseende utrustning för friluftsliv och aktiviteter, digitala skyltar och försäljning av ekologiskt odlade varor. En ny kategori för övriga upplåtelser införs, med syfte att användas i de fall ett ändamål inte går att härleda till annan kategori. Avgift för kvälls- och nattpass på salutorg införs och även så kallad Stockholmsställning införs vilket möjliggör differentierad avgift inom byggändamål.

Av 1 § lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. framgår att om tillstånd enligt 3 kap 1 § ordningslagen har lämnats i fråga om sådan offentlig plats som står under kommunens förvaltning, får kommunen ta ut ersättning för användningen. Rätt att ta ut ersättning föreligger också i fråga om användning, som avser salutorg eller liknande plats som kommunen har upplåtit till allmän försäljningsplats. Grunder för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige beslutade den 19 juni 2023, § 84, att anta taxa för upplåtelse av offentlig plats inom Gävle kommun. Sektor Livsmiljö har därmed funnit det lämpligt att genomföra en översyn av de allmänna bestämmelserna och avgifterna i taxan för upplåtelse av offentlig plats. Ett syfte med översynen har varit att skapa en tydlig struktur som förenklar tillämpningen. En annan avsikt med översynen har varit att införa nyanserade avgifter för torghandeln i taxan. Sektor Livsmiljö har även sett över huruvida avgifterna är skäliga bland annat genom en jämförelse med referenskommunerna Örebro, Uppsala, Västerås, Norrköping, Linköping och Eskilstuna som är jämförbara med Gävle kommun.

En av de främsta ändringarna i den nya taxan är att uteserveringar föreslås möjliggöras året om. Nya kategorier införs för uthyrningsverksamhet avseende utrustning för friluftsliv och aktiviteter, digitala skyltar och försäljning av ekologiskt odlade varor. En ny kategori för övriga upplåtelser införs, med syfte att användas i de fall ett ändamål inte går att härleda till annan kategori. Avgift för kvälls- och nattpass på salutorg införs och även så kallad Stockholmsställning införs vilket möjliggör differentierad avgift inom byggändamål.

Av 1 § lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. framgår att om tillstånd enligt 3 kap 1 § ordningslagen har lämnats i fråga om sådan offentlig plats som står under kommunens förvaltning, får kommunen ta ut ersättning för användningen. Rätt att ta ut ersättning föreligger också i fråga om användning, som avser salutorg eller liknande plats som kommunen har upplåtit till allmän försäljningsplats. Grunder för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige beslutade den 19 juni 2023, § 84, att anta taxa för upplåtelse av offentlig plats inom Gävle kommun. Sektor Livsmiljö har därmed funnit det lämpligt att genomföra en översyn av de allmänna bestämmelserna och avgifterna i taxan för upplåtelse av offentlig plats. Ett syfte med översynen har varit att skapa en tydlig struktur som förenklar tillämpningen. En annan avsikt med översynen har varit att införa nyanserade avgifter för torghandeln i taxan. Sektor Livsmiljö har även sett över huruvida avgifterna är skäliga bland annat genom en jämförelse med referenskommunerna Örebro, Uppsala, Västerås, Norrköping, Linköping och Eskilstuna som är jämförbara med Gävle kommun.

En av de främsta ändringarna i den nya taxan är att uteserveringar föreslås möjliggöras året om. Nya kategorier införs för uthyrningsverksamhet avseende utrustning för friluftsliv och aktiviteter, digitala skyltar och försäljning av ekologiskt odlade varor. En ny kategori för övriga upplåtelser införs, med syfte att användas i de fall ett ändamål inte går att härleda till annan kategori. Avgift för kvälls- och nattpass på salutorg införs och även så kallad Stockholmsställning införs vilket möjliggör differentierad avgift inom byggändamål.

En annan ändring är att flera kategorier tas bort eller sammanförs. Tidigare fanns till exempel många olika försäljningskategorier, flera av dessa samlas i syfte att förenkla avgiftsdebitering och ge bättre förutsebarhet för tillståndshavarna. Torghandelsplatser förenklas till att avse antal dagar som platsen används för att ge flexibilitet i hur tillståndet formuleras. Det så kallade Bondtorget, inom Stortorget där viss försäljning varit avgiftsfri, tas bort. Syftet är att förtydliga att det är ändamålet med upplåtelsen som avgör om den är avgiftsfri eller inte, inte den specifikt upplåtna ytan.

Ytterligare en ändring är att lägre avgifter införs. Det gäller främst i fråga om uteserveringar, evenemang samt reklamskyltar. Så kallad stadsodling föreslås bli avgiftsfri.

Kommunens egen avgift för handläggning av tillstånd till upplåtelse av offentlig plats tas bort. Enligt 2 kap 5 § kommunallagen får en kommun för tjänster och nyttigheter som de är skyldiga att tillhandahålla endast ta ut avgifter om det följer av lag eller annan författning. Av lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. framgår att kommunen får ta ut ersättning för tillståndshavarens användande av den offentliga platsen, inte kommunens handläggning av ärenden enligt 3 kap 1 § ordningslagen.

Även zonindelningen i taxan för upplåtelse av offentlig plats har reviderats. Dels har zon A utvidgats till att utöver Stortorget även avse Rådhustorget, Söderbacken och Södra Kungsgatan fram till Södermalmstorg, dels närliggande områden till Stortorget och Rådhustorget och del av Drottninggatan. Även zon B har utvidgats till att avse Boulognerskogen, delar av Brynäs, inklusive Ahlgrens torg. Evenemang föreslås få differentierad avgift utifrån zonerna. Tidigare har endast syftet med upplåtelsen kunnat avgöra avgiften.

Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få delegation från kommunfullmäktige att besluta om årlig indexjustering av taxan. Avgifterna (basavgifterna) ska baseras på konsumentprisindextalet (totalindex med 2020 som basår) för oktober månad (bastalet) före det kalenderår som avgifterna börjar att gälla. För varje följande kalenderår får samhällsbyggnadsnämnden besluta att avgifterna ska justeras den 1 januari så att de följer indexändringar till oktober månad närmast före det aktuella kalenderårets början. Jämförelse ska alltid ske med närmast föregående oktober månad. Utgående avgift ska aldrig vara lägre än avgiften föregående år. För den taxa som kommunfullmäktige beslutar att gälla från och med 1 juli 2026 är bastalet oktober 2025 (totalindex med 2020 som basår) och gäller till dess att samhällsbyggnadsnämnden beslutar att indexjustera enligt kommunfullmäktiges delegation.

Samhällsbyggnadsnämnden har väckt ett ärende enligt 5 kap. 22 kommunallagen.

Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att bilda tre nya naturreservat. Först ut är Almkärrets naturreservat, beläget i Ersbo industriområde.

Kommunen får enligt 7 kap. 4 § miljöbalken besluta om att bilda naturreservat för att bevara biologisk mångfald och värdefulla naturmiljöer. I samband med detta får kommunen meddela föreskrifter för området enligt 7 kap. 5, 6 och 30 §§ miljöbalken samt fastställa en skötselplan enligt förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

I samband med katastrofen i Tjernobyl drabbades Gävle kommun särskilt hårt av nedfall i form av cesium 137. Även om halterna har minskat finns det ett betydande undantag: cesium i vildsvinskött.

Medlen används för att lämna ekonomisk ersättning till jägare motsvarande deras kostnader för cesiumanalys av kött tillhörande vildsvin och för omhändertagande av de djurkroppar som inte godkänns som livsmedel (deponi).

Ansökan har tidigare beviljats sedan år 2021, en ny ansökan för 2026 har inkommit.

Det får även fortsatt anses vara ett allmänt intresse för Gävle kommun och dess invånare att, trots det principiella förbudet mot understöd till enskild (som i princip kräver lagstöd), lämna ett ekonomiskt understöd till jägare för provtagning av cesium 137 och för deponering av sådana djurkroppar som inte är tjänliga som livsmedel.

Kommunstyrelsen beslutar om samtliga insatser som tar del av värdeöverföringsmedlen.

Projektet Motorburen ungdom har sedan uppstarten bedrivits i faser från en testverksamhet av Gavle fastigheter under våren 2025 till finansierad projektverksamhet av Gävle kommun sedan september 2025. För att skapa kontinuitet och ge goda förutsättningar för ett sammanhållet genomförande övergick ansvaret till Socialnämnden (Förebyggande enheten barn och ungdom 2, Välfärd Gävle) under våren 2026.
Motorburen ungdom (som under projektets gång bytt namn till Motorintresserad ungdom för att inkludera fler) är ett fenomen som kan innebära både positiva och negativa aspekter. På den positiva sidan kan det handla om gemenskap, intresse för motorfordon och en social plattform för unga att umgås. På den negativa sidan återfinns underliggande brotts- och ordningsstörande fenomen tillika att mötesplatserna ofta sker utomhus samt med avsaknad av kompatibla vuxna.

Utifrån både trygghet-, skadeförebyggande- och kompetensförsörjningsbehov upprättades ”Verkstadsgården” en organiserad mötesplats för motorintresserade ungdomar - en samlingsplats för möten och lärande, där människor ges möjlighet att bryta utanförskap och utvecklas som individer.

Idag tas beslut för fortsatt finansiering av projektet hösten 2026. Finansieringsförslaget omfattar även verksamhet för 2027, beslut om finansiering för kommande år hanteras vid ordinarie beslutstillfälle i oktober 2026.

Värdeöverföringsmedlen för 2026 är 16 000 000 kr.

Den totala summan för beslut idag är 16 472 000 kr med föregående beslut inräknade. Summan som föreslås beslutas idag omfördelas från tidigare års ej nyttjade medel.

Föreningen Gävle Pride ansöker om 200 000 kronor i stöd från Gävle kommun för genomförandet av Gävle Pride 2026 samt för sina tillhörande verksamheter under året.

Pridefestivalen 2026 planeras att genomföras den 21–22 augusti och ska innehålla invigning med scenprogram, politisk debatt som filmas för att nå en bredare publik, föreläsningar och kulturinslag och prideparad genom centrala Gävle.

Gävle Pride beskriver och söker också stöd till den löpande verksamhet som innefattar återkommande träffar så som HBTQI-häng med kommunala LSS- och SoL-verksamheter där Gävle Pride är samaktör. Vidare planerar föreningen att genomföra månatliga utbildningar för unga ledare med fokus på ledarskap och samhällsfrågor. Utbildningsinsatser planeras även fortsatt inom ledarskap och värdegrund.

Det bedöms att den återkommande verksamheten är viktiga för gemenskap, synlighet, delaktighet och inkludering men att de inte uppfyller kriterierna för sponsring, då de avser löpande verksamhet snarare än ett avgränsat evenemang. Verksamheten hänvisas därför till att söka finansiering för sin återkommande årliga verksamhet hos Gävle kommuns fonder, såsom kommunstyrelsens donationsstiftelser (i september) samt förebyggande medel för barn- och ungdomsverksamhet (i oktober).

Vid beviljad sponsring åtar sig arrangören att genomföra evenemanget enligt besluts-underlaget och är återbetalningsskyldig av hela det beviljade beloppet om evenemanget ställs in. Är orsaken att betrakta som Force majeure (oförutsebara händelser) reduceras återbetalningsskyldigheten i förhållande till i vilken grad arrangören kunnat fullgöra sina åtaganden

Brynäs IF FK ansöker om sponsring för att utveckla en trygg och inkluderande fotbollsverksamhet. Satsningen innefattar uppstart av det sociala hållbarhetsarbetet En bättre vär(l)d, med utbildning av utsedda funktioner samt säkerställd vuxennärvaro på Måsbergets IP, i syfte att ge barn och unga tillgång till trygga vuxna vid behov. Verksamheten planerar även att starta gåfotboll för att främja delaktighet och engagemang samt möjliggöra ideella insatser inom föreningen.

Motivering till beslutet
Ansökan föreslås avslås då den aktuella insatsen, trots sitt tydliga fokus på social hållbarhet och trygghetsskapande åtgärder, inte ryms inom gällande sponsringsriktlinjer. Insatsen bedöms i stället vara mer lämplig att finansiera genom kommunens skadeförebyggande medel, där dialog är påbörjad.

Inom finansförvaltningen budgeteras och redovisas intäkter och kostnader som inte är direkt hänförliga till en nämnd eller kommunstyrelsen. I kommunplan 2026 finns 19,0 mnkr budgeterade på finansförvaltningen för 2026 varav 5 mnkr är avsedda för stärkt förebyggande öppenvård inom socialtjänsten.

Socialnämnden har i samband med godkännande av delårsrapport 28 maj gett Välfärd Gävle i uppdrag att till sammanträdet i september 2026 återkomma med en åtgärdsplan för 2026 och 2027, syftande till att åstadkomma en ekonomi i balans. Planen ska ta hänsyn till behoven av omställning utifrån Socialtjänstlagens krav, samt kommande reformer.

Kraven på omställning till tidigare och mer förebyggande insatser är fortsatt höga, och nämnden fattade också beslut om fler insatser utan behovsprövning.

För att kunna stärka förmågan att jobba tidigt och förebyggande behöver resurser tillföras till nämnden och till verksamheterna.

Stärkt öppenvård

Utifrån ovanstående föreslås att 5 mnkr tillförs Socialnämnden för att:

· Kartlägga pågående placeringar för att möjliggöra vård på hemmaplan med befintliga resurser.

· Stärka samverkan med regionen för att utveckla bättre metoder att hantera individer med samsjuklighet (social/beroende i kombination med psykiatri) både för barn och unga samt vuxna.

· Numerärt stärka de interna öppenvårdsinsatserna (dvs de facto anställa fler medarbetare). Ett mer differentierat och intensivt stöd på hemmaplan bedöms på sikt kunna möta behoven hos individer med omfattande problematik och därigenom minska behovet av externa placeringar. Att kunna erbjuda en palett av insatser på individnivå är oerhört viktigt, och kommer kräva fler medarbetare. 

Motverka hemlöshet

Vad gäller de redan tillförda resurserna för att motverka hemlöshet föreslås följande:

• Av de till Härbärget redan tillförda 1.1 mnkr för fler platser tillförs ytterligare 750 tkr för att stärka verksamheten resten av året och över vintern (totalt 1.85 mnkr)

• Att resterande medel kan användas av nämnden för att stärka arbetet utifrån det pågående arbetet.

• Om nämnden inte har möjlighet att förbruka 5 mnkr under innevarande år kan detta användas för stärkt öppenvård, såsom beskrivs under den rubriken

Feriearbete för barn och unga samt utveckla en väg in

• Lönekostnader motsvarande en koordinatorfunktion, placerad vid enheten för social hållbarhet, med uppdrag att samordna ett fortsatt koncernövergripande arbete i syfte att till 2027 kunna erbjuda fler barn och unga feriearbete i samverkan med närings- och föreningsliv, civilsamhälle och inom den egna koncernen. Funktionen ska också upparbeta strukturer för ”en väg in” i kommunen för närings- och föreningsliv, civilsamhälle, offentliga aktörer, myndigheter med flera för att alla som kan och vill bidra till att stärka skyddsfaktorer för barn och unga ska kunna göra det på ett enkelt sätt. Det kan vara ett jobb. En kompis. En extraförälder. Något att göra efter skolan eller på sin fritid.
Detta utgör en del av Gävle kommuns förebyggande arbete kring barn och unga. Dvs en del av hur vi svarar upp mot socialtjänstlag och mot lagen om kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete men också en del i att skapa en ökad trygghet för alla barn och unga.

Kultur- och fritidsnämnden har tillsammans med ansvariga tjänstepersoner har stått i dialog med IK Huge gällande säkerställandet av driften av Kasthallen. Därefter har nämnden beslutat att i dialog med IK Huge utforma en handlingsplan för att fortsatt möjliggöra drift av Kasthallen. Handlingsplanen omfattar ett akutstöd, en beskrivning av alternativ för föreningens aktiva i den händelse aggregatet helt skulle sluta fungera och en utredning av anläggningens investeringsbehov samt kostnaderna en kommunal drift skulle medföra. Stödet kan KFN betala ut till IK Huge utifrån en gemensamt framtagen handlingsplan.

Inom arbetet med torgprogrammet, som omfattat enkät till allmänheten samt dialoger med fastighetsägare och näringsliv, har flera behov och förslag på åtgärder för Stortorget identifierats. 

Överföringen motiveras av en höjd ambitionsnivå i syfte att göra Stortorget mer levande, trivsamt och attraktivt, vilket medför behov av utökade driftmedel för Samhällsbyggnadsnämnden.

Arbetsgivaren ska varje år följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den årliga uppföljningen ska visa om arbetsmiljöarbetet motsvarar de krav som finns i föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Om uppföljningen visar att det finns brister i hur arbetsmiljöarbetet fungerar ska arbetsgivaren vidta förbättrande åtgärder.

För närvarande finns en pensionspolicy som rör både medarbetare såväl som förtroendevaldas pensioner, därtill finns en riktlinje för förtroendevalda och en riktlinje för medarbetare. Föreslagen förändring är att det blir ett dokument för medarbetare och ett för förtroendevalda. Förutom att separera medarbetare och förtroendevalda så innebär förslaget att kraftigt reducera mängden text för att göra det mer lättförståeligt.

De styrdokument som gäller för närvarande består främst utav text hämtat från tidigare OPF-KL, vilket leder till viss otydlighet utan att egentligen tillföra något reellt värde. Därtill finns en del bestämmelser som går i strid mot de centrala avtalen och OPF-KR, detta är främst kopplat till att pensionsåldern har höjts.

I praktiken innebär inte föreslagen förändring något annat än att det tillförs en skrivning angående Gävle kommuns syn gällande tillämpningen av partiell nedtrappningsförmån för seniora medarbetare. Samt förtydliganden kring hur beslut om särskild avtalspension fattas och att det blir möjligt att uppdatera regelverket till gällande OPF utan att nytt politiskt beslut behöver tas.

I samband med beslut behöver Riktlinje för ersättning till förtroendevald revideras med en uppräkning av arvoden för förtroendevalda om 6% för dem som inte omfattas av OPF-KR, som exempelvis styrelseledamöter och suppleanter i GSAB bolagen. Riktlinjen ska även revideras med en skrivning om att avsaknaden av pension har beaktats vid rekommendationer av arvodesnivåer, och att orsaken till att höja arvodet istället för att göra det till en pensionsförmån är utifrån kostnads och skattemässiga fördelar.

Ärendet har beretts i Arbetsgivarutskottet.

Stadsfullmäktige har den 30 mars 1903 beslutat om instruktion för styrelsen för Stiftelsen Fonden för Större Arbetarbostäder och den 21 december 1903 för styrelsen för Stiftelsen Fonden för mindre arbetarbostäder. Instruktionerna har vid ett flertal tillfällen uppdaterats. Instruktionen för styrelsen för Fonden för Större Arbetarbostäders har t.ex. uppdaterats av kommunfullmäktige 26 mars 1979, § 84.

Gävle kommun har tidigare i yttrande till Stiftelsen för större arbetarbostäder, 25KS172, konstaterat att stiftelsen inte är en s.k. kommunal stiftelse enligt den definition som finns i 10 kap. 6 § KL. Gävle kommun konstaterade då även att de instruktioner som har beslutats om för styrelsen för stiftelserna togs fram innan det fanns någon stiftelselag och att instruktioner beslutade av stadsfullmäktige inte är en del av stiftelseförordnandet och därmed, rättsligt sett, ointressant.

Kommunfullmäktige beslutade den 15 december att ställa sig bakom POG-kommitténs kommittéberättelse med förslag till förändringar som ska gälla från den 1 december 2027. Därefter har kommunfullmäktige även beslutat om nya reglementen utifrån dessa förändringar.

Kommittén gav även kommundirektören i uppdrag av att formulera ett förslag på ny benämning av Sektor Styrning och stöd.

Något tydligt syfte med uppdraget har inte angivits mer än att POG-kommittén uppfattat att det finns tjänstepersoner uttryckt att ett namnbyte vore bra samt att det finns en potentiell risk att medborgarna skulle blanda samman sektorn med den nya Stöd- och omsorgsnämnden. Räknar man enbart de kostnader som uppstår i att förändra olika administrativa system så beräknas de kosta 0,5 - 1 miljon kronor, och utöver det tillkommer ytterligare kostnader för exempelvis skylt byten och annat. Utifrån ett oklart syfte och oklar nytta i relation till de kostnader som uppstår blir rekommendationen från förvaltningen att namnet Sektor Styrning och stöd, med förkortningen SG, ska kvarstå.

Med att regeringens proposition 2023/24:78 trätt i kraft har kraven runt bevarandet av fysiska original för bokföringsunderlag lättats på så vis att fysiskt inkomna eller upprättade original såsom t.ex. inkomna fakturor, kvitton etc. nu inte behöver bevaras förutsatt att de har korrekt digitaliserats. Detta påverkar i sig inte tiden som bokföringsunderlag ska sparas enligt kommunal bokföringslag, utan endast villkoren för hur handlingarna ska sparas och i vilka format.

Då inga lagkrav längre finns för att bevara fysiska original i ursprungligt format är det möjligt att gallra dessa original. Detta kräver fortfarande gallringsbeslut från nämnderna. Ett gallringsbeslut för fysiska original till digitaliserat bokföringsunderlag skulle kraftigt minska behovet av fysiska lagringsutrymmen för förvaltningens ekonomifunktioner såväl som inhyrda lagringsutrymmen hos scanningstjänst som i dagsläget förvarar merparten av kommunens fakturor i lager tills dess att gallringstiden för handlingarna utlöpt och gallring verkställs.

För att besluten i praktiken ska kunna verkställas effektivt av den centrala ekonomifunktionen under styrning och stöd förutsätter det att samtliga nämnder antar beslutet.

PwC har på uppdrag av revisorerna i Gävle kommun, genomfört en granskning av avtalsförvaltning och avtalsuppföljning av privata utförare. Mot bakgrund av de iakttagelser och bedömningar som framkommit i granskningen har kommunrevisorerna lämnat följande rekommendation till kommunstyrelsen:

• Att säkerställa att kommunfullmäktige vid varje mandatperiod antar mål och program för privata utförare.

Revisorerna vill ha ett yttrande från kommunstyrelsen med kommentar till rekommendationen.

Kommunstyrelsens yttrande:

Kommunstyrelsen delar revisionens bedömning av vikten av att det finns aktuella mål och riktlinjer för uppföljning och insyn av privata utförare av kommunal verksamhet.

Revisionens rekommendation bedöms vara omhändertagen genom att Kommunstyrelsen under innevarande mandatperiod har tagit fram och beslutat om riktlinjen Mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet (dnr 26KS43), vilken antogs i mars 2026.

Arbetet har genomförts senare under mandatperioden än vad som varit önskvärt. Detta har bland annat berott på förändrad lagstiftning och behov av att invänta klargöranden kring hur tidigare program skulle omarbetas och anpassas till nya förutsättningar.

Inför nästa mandatperiod avser Kommunstyrelsen att ta fram ett nytt Mål och riktlinjer för utförare av kommunal verksamhet tidigare under mandatperioden. I det arbetet kommer även hänsyn att tas till de lagförändringar som är under beredning våren 2026, som stärker kommunstyrelsens uppsiktsplikt i dessa frågor. 

Kl. 14:00-15:55

• Redovisning av kommunens säkerhetsarbete (Andreas Lindahl) 15 min
• Medborgarråd för klimat (Erik Apel, Jessica Birgersson) 30 min
• PAUS 15 min
• Indikatorer företagsklimat (Mattias Durnik) 15 min
• Utforskande styruppdrag (Jorunn Walton Haaland, Anna Hedqvist, Christina Forsberg) 40 min