Möte 2026-02-03

Initiativärende från Sverigedemokraterna

Förslag till beslut i Kommunstyrelsen

1. Att kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att kartlägga befintliga styrdokument och riktlinjer som berör pauser under arbetsdagen.

2. Att förvaltningen analyserar hur religiösa pauser och bönestunder hanteras i praktiken inom olika verksamheter.

3. Att kommunstyrelsen, utifrån kartläggningen, beslutar om behovet av att ta fram kompletterande riktlinjer för religiösa pauser och bönestunder.

4. Att riktlinjerna utformas i samråd med verksamhetschefer, HR och arbetsmiljöombud.

5. Att riktlinjerna kommuniceras tydligt till medarbetare och chefer för att främja likabehandling, arbetsro och ansvarstagande i verksamheten.

Bakgrund till initiativärende

I en kommun med många olika verksamheter, från skola och socialtjänst till teknisk service, administration och omsorg, är det viktigt att bemanningen är stabil och att arbetsuppgifter kan utföras utan avbrott. När medarbetare tar pauser utan tydliga ramar eller samordning kan det leda till störningar i arbetsflöden, försämrad service och i vissa verksamheter även risker för medborgarnas trygghet och rättssäkerhet. Religiösa pauser och bönestunder förekommer i flera delar av kommunens organisation. Även om det finns generella riktlinjer för pauser upplevs hanteringen av just religiösa pauser som otydlig och varierande mellan arbetsplatser. Detta skapar risk för ojämlikhet, oklara förväntningar och i vissa fall påverkan på verksamheternas kvalitet och tillgänglighet. Syftet är inte att begränsa religionsfriheten, utan att säkerställa att denna rättighet balanseras mot det ansvar som följer med att arbeta i verksamheter där kontinuitet och service till medborgarna är central. För att skapa likvärdighet och tydlighet bör kommunen se över befintliga styrdokument och vid behov ta fram gemensamma riktlinjer för hantering av religiösa pauser. Richard Carlsson Elizabeth Puhls

Den styrande politiska majoriteten i Gävle kommun har ambitiösa målsättningar för att kunna möta behovet av mer eleffekt och mer lokal/regional fossilfri energiproduktion.

Till Gävle kommun har förfrågningar kommit från företag inom såväl vindkraft som solkraft och vätgaslagring. Sedan etableringshindren för ny kärnkraft togs bort 2024 har kommunen också fått förfrågningar inom SMR (små modulära kärnkraftsreaktorer). Under 2024 lanserade regeringen möjlighet att söka projektmedel från Naturvårdsverket för att öka kunskapen hos landets kommuner om planering för ny kärnkraft. Gävle kommun valde att ansöka om medel för ett kunskapshöjande pilotprojekt. Detta är nu genomfört och det finns där ny kunskap att tillgå.

All ny energiproduktion kräver politiska beslut för att komma till stånd. Även eventuella avsiktsförklaringar kräver politiska beslut. För att förbereda för eventuella framtida förfrågningar behöver Gävle kommun förstå vilka planer, tidshorisonter, möjligheter och utmaningar som företag ser inom SMR och om Gävle kan komma att få frågan om att bli en framtida etableringsort. Att inta detta utforskande förhållningssätt ligger helt linje med våra ambitioner om att förstå näringslivets behov och agera med utgångspunkt från det. 

För att understödja att detta arbete kan få framdrift, ser vi anledning att förtydliga etableringsfunktionens roll även gällande förfrågningar om ny kärnkraft.

Den styrande politiska majoriteten i Gävle kommun har ambitiösa målsättningar för att kunna möta behovet av mer eleffekt och mer lokal/regional fossilfri energiproduktion.

Till Gävle kommun har förfrågningar kommit från företag inom såväl vindkraft som solkraft och vätgaslagring. Sedan etableringshindren för ny kärnkraft togs bort 2024 har kommunen också fått förfrågningar inom SMR (små modulära kärnkraftsreaktorer). Under 2024 lanserade regeringen möjlighet att söka projektmedel från Naturvårdsverket för att öka kunskapen hos landets kommuner om planering för ny kärnkraft. Gävle kommun valde att ansöka om medel för ett kunskapshöjande pilotprojekt. Detta är nu genomfört och det finns där ny kunskap att tillgå.
All ny energiproduktion kräver politiska beslut för att komma till stånd. Även eventuella avsiktsförklaringar kräver politiska beslut. För att förbereda för eventuella framtida förfrågningar behöver Gävle kommun förstå vilka planer, tidshorisonter, möjligheter och utmaningar som företag ser inom SMR och om Gävle kan komma att få frågan om att bli en framtida etableringsort. Att inta detta utforskande förhållningssätt ligger helt linje med våra ambitioner om att förstå näringslivets behov och agera med utgångspunkt från det.
För att understödja att detta arbete kan få framdrift, ser vi anledning att förtydliga etableringsfunktionens roll även gällande förfrågningar om ny kärnkraft.
Moderaternas initiativärende föreslår att kommunen ska bjuda in företag i kärnkraftsbranschen. Majoritetens förslag går i stället ut på att när företag i kärnkraftsbranschen hör av sig till Gävle kommun så är Gävle kommuns etableringsfunktion redo.

Med hänvisning till Kommunstyrelsens beslut om Etableringsprocess för mindre kärnkraftsreaktorer (SMR) föreslås att initiativärendet avslås.

Gävle kommun väljer att, i ett tidigt skede innan prövningsmyndigheten har kungjort ansökan om tillstånd för Hamrånge vindpark, tillstyrka den ansökan som sökande den 2025-08-26 lämnat till miljöprövningsdelegationen.

Ansökan om tillstånd för vindparken har ett antal bilagor som underlag och samtliga finns diarieförda under Länsstyrelsens diarienummer 7572–2025.

Det tidiga ställningstagandet tar stöd i den inriktning som följer av kommunens översiktsplan avseende förnybara energikällor såsom vindkraft, biogas och solenergi. Förnybar energiproduktion möter också beslutade mål i kommunens miljöstrategiska program.

Ansökan om tillstånd för Vindpark Hamrånge omfattar 15 vindkraftverk med en maximal totalhöjd om 300m. Totalt projektområde tar i anspråk cirka 501 hektar mark. Etableringen möjliggör en produktion av cirka 420 GWh förnybar el per år.

Gävle kommun är positiva till den inriktning för bygdemedel som beskrivs i SOU 2023:18 ”Värdet av vinden”. Även om det ännu inte har skett någon förändring av lagstiftningen så finns inställningen att den inriktningen också torde finnas hos sökande för etableringen av Vindpark Hamrånge. Och att den därmed är vägledande för utformning av bygdemedel vad gäller såväl struktur och lokalt inflytande som nivåer och mottagare.

Gävle kommuns inriktning till avstånd mellan boende och vindkraftverk är att det minst ska följa av beräkningen av vindkraftverks totalhöjd, navhöjd och rotorradie, multiplicerat med sex. Och att avståndet till sammanhållen bebyggelse lämpligen beräknas såsom totalhöjd av vindkraftverk multiplicerat med sju.

Gästrike Räddningstjänst har del av sin verksamhet på Rörberg, en brandstation, som är i behov av att få ett områdesskydd. Det är utifrån rådande säkerhetsläget som det behövs sättas stängsel kring byggnad och övningsplats med tillhörande körgrindar (återbruk från stationen i Gävle) för att ta sig in och ut från området. Vidare installeras även ett skalskydd på berörda byggnader.

Gästrike Räddningstjänst hyr del av området av Gävle kommun och betalar hyra för detsamma till kommunen. Investeringen finns inte med i Kommunplanen 2026 och är därmed en utökning av investeringsbudgeten om 700 000 kr för år 2026 för Samhällsbyggnadsnämnden. 

Gästrike Räddningstjänst kommer att debiteras som ett tillägg på nuvarande hyra för avskrivning och ränta gällande aktuell investering för de år som de beräknas vara kvar på Rörberg, uppskattningsvis 3-5 år beroende på när brandstation står färdig.

Gävle kommuns markförvaltare, Gavlefastigheters fastighetsförvaltare och Gästrike Räddningstjänst biträdande räddningsledare är samtliga involverade i framtagande av underlag och överens om behovet.

Styrning och stöd, ekonomiavdelningen, stämmer av nämnder och styrelses upprättade internbudgetar för år 2026.

Ärendet innehåller förslag till förändrade kommunbidrag som uppkommit efter att nämndernas ramar beslutades i Kommunplan 2026–2029.

Denna riktlinje klargör kommunstyrelsens ansvar för att leda och samordna kommunens verksamhet samt för att utöva den lagstadgade uppsiktsplikten enligt kommunallagen. Uppsiktsplikten är en integrerad del av kommunstyrelsens ledningsansvar och innebär ett aktivt och kollektivt ansvar för att följa upp, bedöma och vid behov föreslå åtgärder avseende hela den kommunala verksamheten.

Riktlinjen omfattar kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämnder, kommunala bolag, kommunalförbund, stiftelser samt verksamhet som bedrivs genom avtalssamverkan. Den beskriver både den ordinarie uppsiktsplikten och den förstärkta uppsiktsplikten för hel- och delägda kommunala aktiebolag, där kommunstyrelsen i sin roll som ägarföreträdare årligen prövar om verksamheten bedrivits i enlighet med fastställda kommunala ändamål och inom ramen för de kommunala befogenheterna.

Uppsiktsplikten utövas genom systematisk planering, uppföljning och rapportering inom ramen för kommunens styrmodell och ekonomiska årshjul, med fokus på ekonomi, mål och verksamhet. Riktlinjen utgör ett stöd för kommunstyrelsens samlade ansvar att säkerställa god styrning, insyn och ansvarsutkrävande i hela kommunkoncernen.

Gällande försäkringspolicy beslutades 1994. Den nu framtagna försäkringspolicy är en aktualisering av gällande policy och ersätter därmed HV 1993:579 ("Kommunens försäkringar - Förslag till övergripande strategier, självrisknivåer och intern självriskfinansiering samt bemyndiganden att teckna avtal").

Policyns syfte är att säkerställa att kommunkoncernen har ett samordnat och kostnadseffektivt försäkringsskydd och riskhanteringsarbete. Genom gemensam riskhantering i samarbete med Svenska kommun försäkrings AB ska vi

• skydda kommunens verksamhet och tillgångar, 
• minska risken för störningar vid större skador, och 
• på sikt sänka kostnaderna för skador och försäkringar.

Försäkring skall endast tecknas mot stora och sällan förekommande skador

Policyn utgår ifrån att försäkringsskyddet sker genom det delägda försäkringsbolaget Svenska kommun försäkrings AB.

Den främsta förändringen är att policyn innehåller ett ramverk för vad som avses med stora belopp.

Kommunfullmäktige delegerar till kommunstyrelsen hur riskhantering och försäkring av egendom, ansvar och olycksfall ska tillämpas i praktiken, vilket regleras i riktlinjerna till försäkringspolicyn. Beloppsgränserna gällande kommunkoncernenens självrisker kan ändras av kommunstyrelsen vid behov.

Detta är ett beslut som även ska omfatta kommunens hel- och delägda dotterbolag samt kommunalförbund.

Försäkringspolicyn ska ingå i kommunkoncernens styrande dokument och ska antas på bolagens årsstämma samt av kommunalförbundens direktion.

Sektor Styrning och stöd debiterar de hel- och delägda dotterbolag samt kommunalförbunden som ingår i kommunkoncernen och omfattas av denna policy en årlig serviceavgift för löpande försäkringsservice.

Regeringen skickade 4 januari ut förslag på förändringar i beräkningen av administration i kostnadsutjämningen för kommuner. Förändringen berör små och glesa kommuner.

Gävle kommun avstyrker förslaget till förändring av det kommunala utjämningssystemet som leder till att mindre kommuner får kraftigt försämrade förutsättningar. Gävle kommun vill påtala att även små landsbygdskommuner som inte klassas som rena glesbygdskommuner redan idag har mycket ansträngda förutsättningar med en åldrande befolkning, svårigheter att upprätta en god nivå på service, skolor, omvårdnad och andra delar av välfärdsuppdraget. Samtidigt har många ändå ofta relativt hög kommunalskatt för att försöka upprätthålla grundläggande välfärd och fungerande samhällstjänster.

Gävle kommun ser också svårigheter i möjligheterna att upprätthålla kommungemensamma åtaganden som räddningstjänst, avlopps- och vattentjänster. Kraven ökar ständigt på tjänsternas kvalitet och utförande, väl motiverade krav som behöver lösas just i samverkan. Möjligheten att samverka och samarbeta kommer påverkas stort om mindre kommuner få allt mindre resurser.

Revisorerna har gett PwC i uppdrag att följa upp den tidigare granskningen avseende avtalshantering.

Revisorerna vill ha kommunstyrelsens kommentarer till de rekommendationer till kommunstyrelsen som rapporten innehåller.

Revisorerna har gett revisionskontoret och PwC i uppdrag att genomföra grundläggande granskning av kommunens verksamhet, intern kontroll och ekonomi. Granskningsrapporterna godkändes av revisorerna den 24 april 2025. Med anledning av det som framkommer i rapporterna önskar revisorerna kommunstyrelsens yttrande över lämnade rekommendationer.

En av rekommendationerna är ställd till kommunstyrelsen och avser att säkerställa att det inom nämnderna sker ett systematiskt åtgärdsarbete för att komma till rätta med driftsunderskott samt att verksamheten bedrivs inom den av kommunfullmäktige tilldelade ramen.

Sektor Styrning och stöd bedömer att det finns etablerade processer och arbetssätt som säkerställer en systematisk planering, budgetering och uppföljning av nämndernas verksamhet och ekonomi. Genom krav på redovisning av avvikelser och åtgärder, samt genom uppföljning och rapportering till kommunfullmäktige, fullgör kommunstyrelsen sitt uppsiktsansvar enligt gällande regelverk.

PwC genomförde på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna en granskning av Gävle kommuns finansförvaltning under 2025. Syftet var att bedöma om kommunstyrelsen har säkerställt en ändamålsenlig finansverksamhet med en tillräcklig intern kontroll.

Revisionen lämnar dels bedömningar av verksamheten samt sex rekommendationer kring behov av förstärkningar och förbättringar.

Förvaltningen har i Svar på revisionsrapport lämnat kommentarer på pågående utvecklingsarbete och utvecklat beskrivningen av verksamheten utifrån revisionens bedömning.

Beslutet har tidigare fastställts av kommunfullmäktige (§13 KF 2025-11-26). Beslutet innehöll några otydliga formuleringar och av den anledningen förtydligas beslutet på nytt. Grunden för beräkningen ska fortfarande baseras på konsumentverkets beräkningar för måltider per månad men taxan beräknas per dag. Således ska månadsberäkningen divideras med 30, utifrån det som beskrivs i arbetsmarknads- och funktionsrättsnämndens förslag. Förslaget är att kostnaden beräknas på åldersgrupperna 18–74 för att på ett likvärdigt sätt hantera avgifterna inom hela sektorn. Kostnaden per dag uppgår 2025 till 123 kronor per dag (3 680 kronor / 30 dagar = 122,66 kronor).

För år 2026 så har konsumentverket uppdaterat sin tabell för livsmedelskostnader vilket innebär att kostnaderna beräknas på en genomsnittskostnad för åldersgrupperna 18–71+år vilket innebär att för år 2026 så fastställs kostnaderna till 88 kronor per dag (2627,5 kronor / 30 dagar =87,58 kronor).

Då beslutsförslaget är ett förtydligande av tidigare beslut innebär det att beräkningen gäller från den 1 januari 2026. Det beslut som fattades då innebar en sänkning av taxan.

Kultur- och fritidsnämnden har väckt ett ärende till kommunfullmäktige gällande att anta en biblioteksplan för perioden 2026–2029.

Enligt bibliotekslagen 17 § Bibliotekslagen (2013:801) ska kommuner anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Planen har sin utgångspunkt i bibliotekslagen och ligger till grund för biblioteksverksamheternas inriktning och utveckling i Gävle Kommun.

Kommunfullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen. Biblioteksplanen kan anses vara av sådan karaktär då planen beskriver uppdrag, mål och prioriterade områden för verksamheten på folkbibliotek och integrerade folk- och skolbibliotek i Gävle kommun och ligger till grund för verksamheternas planering.

Nedre Dalälven har under lång tid haft återkommande och omfattande problem med översvämningsmyggor. I området verkar aktiebolaget Nedre Dalälvens Utveckling AB (NEDAB) som huvudman för den biologiska myggkontrollen. Bolagets verksamhet samfinansieras av flera aktörer, däribland staten, berörda kommuner och regioner.

Myggbekämpningen är avgörande för att säkerställa goda levnadsförhållanden för både människor och djur i området. Därför föreslås att kommunstyrelsen avsätter 843 884, 75 kronor ur kommunstyrelsens medel för 2026, som en garanti för eventuell delfinansiering av myggbekämpningen vid Nedre Dalälven.

Den föreslagna avsättningen möjliggör, tillsammans med medel från andra berörda kommuner, en gemensam beställning bekämpningsmedel. De avsatta medlen ska endast användas om annan finansiering inte kan säkras exempelvis genom statlig finansiering.

I samband med att det gamla intranätet Ankaret avvecklades och ersattes av det nya, Knutpunkten, uppstod frågan vad som skulle hända med det gamla intranätet och dess innehåll. Webbsidorna och dess innehåll är på sikt i princip omöjliga att statiskt bevara i sin nuvarande form med bibehållen funktionalitet. Som en långsiktig lösning är bevarandet av ankaret i sin helhet kort sagt inte särskilt gångbar, och värdet av informationen som förloras med gallring bedöms vara på det stora taget ringa.

Det uppladdade innehållet som ska bevaras är till övervägande del handlingar som upprättats och hålls någon annanstans likväl. Ansvaret att ta vara på ev. original på ankaret för bevarande ålades funktionerna som upprättades dem inför och under avvecklingen av intranätet.

Förslaget innefattar utöver gallring av originalfiler och episerverdatabasen att valda delar av intranätets egna originalinnehåll som har ett värde ska bevaras och att intranätet dokumenteras för att tillgodose möjligt framtida intresse i hur det var utformat.

Kommunstyrelsen beslutade 2021-06-08 att införa Gävle kommuns arkitekturpris och att fastställa riktlinjer för detta pris. Syftet med arkitekturpriset är att uppmärksamma väl genomförda projekt i Gävle, väcka intresse i samhället för god arkitektur, hållbara lösningar och väl tillgängliga byggnader, anläggningar, offentliga platser och miljöer.

Arkitekturpriset har delats ut fyra gånger. Det gick till bostadshuset Tallkotten 2022, renovering av Staffanskyrkan 2023, Diléns saluhall 2024 och Agnes kulturhus 2025.

Enligt riktlinjerna ska juryn utses av kommunstyrelsen och utgörs av 7 personer som bidrar med hög och bred kompetens. Jurymedlemmarna utses lämpligen från högskola, arkitekturhögskola, lokal press, handelskammare i länet, stadsutvecklare inom kommunen och arkitekter från näringslivet. Gävle kommuns representanter är kommunstyrelsens ordförande som även är juryns ordförande samt stadsarkitekten. Kommunens representanter är fasta och återkommande varje år.

Utöver kommunstyrelsens ordförande och stadsarkitekten föreslås följande personer ingår i juryn för arkitekturpriset 2026:

• Cathrine Bulow, Byggnadsvårdare och frilansjournalist, Ekobyggportalen och Svenska Byggnadsvårdsföreningen
• Marita Wallhagen, arkitekt Arkitektgruppen samt universitetslektor Högskolan i Gävle
• Andreas Hansson, landskapsarkitekt Sweco Architects
• Sara Hammar, arkitekt Kontrollbolaget
• Bodil Juggas, kulturjournalist och tidigare kulturredaktör Arbetarbladet

Kommunstyrelsen har beslutat om ett stadsdelslyft i stadsdelen Sätra. Sedan tidigare bedrivs ett stadsdelslyft i stadsdelen Andersberg.

Reserverat i kommunstyrelsens budget för år 2026 finns 2.5 mnkr avsatta för nytt stadsdelslyft i Sätra och för fortsatt finansiering av stadsdelslyftet i Andersberg.

Avseende stadsdelslyftet i Sätra avses medlen finansiera:

Lokal utvecklingsledare   500 tkr Kommunikation och dialog   100 tkr

Insatser i park- och utemiljö  500 tkr

Sociala insatser  500 tkr

Summa:   1. 6 mnkr

Avseende stadsdelslyftet Andersberg avses medlen finansiera:

Sociala insatser i samverkan med civilsamhället900 tkr

Summa:   900 tkr

Mot bakgrund av ovan föreslås kommunstyrelsen besluta att till enheten för social hållbarhet tillföra 2.5 mnkr i kommunbidrag för finansiering av stadsdelslyftet i Sätra och Andersberg.

Inom ramen för stadsdelslyftet i Andersberg finns investeringsmedel motsvarande 24 mnkr avsatta för en aktivitetsyta. Av dessa är 12 mnkr upparbetade och resterande 12 mnkr kommer att upparbetas under 2026.

Uppkomna investeringskostnader hos samhällsbyggnadsnämnden till följd av investeringen beräknas till 599 tkr / år (se bilagd driftskalkyl) och avser kostnader för:

• veckovis tömning av sorteringsstationen för förpackningsavfall på allmänplats
• skräpplockning
• harvning grusytor
• linjemarkeringar
• årlig oljning av läktare och parkmöbler
• drift av belysningspunkter
• slamsugning av rännstensbrunnar
• gräsklippning
• skötsel av bruksbuskage
• beskärning av träd
• drift av konstgräsplan
• tillsyn och drift av aktivitetspark och utegym
• tillsyn och underhåll av grill, avbytarbås, fotbollsmål, piffalbox, paviljong
• klottersanering

Mot bakgrund av ovan föreslås kommunstyrelsen besluta att till samhällsbyggnadsnämnden för år 2026 tillföra 599 tkr för finansiering av uppkomna driftskostnader med anledning av investering och att beslutet inarbetas i kommande års kommunplan.

Gävle kommun bedriver exploateringsprojektet Hemlingby Handel etapp 4 som syftar till att utöka Hemlingby handelsområde. För området gäller detaljplan som vann laga kraft den 24 april 2023.

Kommunen och Bygma AB har ett gällande markanvisningsavtal avseende fastigheten Hemlingby 52:16. Markanvisningsavtalet gäller till och med den 5 februari 2026. Bolaget har under markanvisningstiden arbetat med projektets utveckling. De handlingar som enligt markanvisningsavtalet krävs för att ett marköverlåtelseavtal ska kunna ingås har inte färdigställts inom avtalad markanvisningstid.

Bolaget har inkommit med en tidplan för det fortsatta arbetet. Mot bakgrund av denna tidplan föreslås att markanvisningen förlängs med 6 månader, vilket innebär att markanvisningens nya slutdag fastställs till och med den 5 augusti 2026. Tilläggsavtalet tydliggör att ett eventuellt framtida förvärv endast kan avse fastigheten i dess helhet. Förvärv av delar av fastigheten är inte aktuellt.

Förslaget innebär inte ett ställningstagande till ett framtida marköverlåtelseavtal, utan avser endast att reglera förutsättningarna för fortsatt projektutveckling inom ramen för en förlängd markanvisningstid.

Gävle kommun och Gävle Fjärrfrakt AB har den 22 oktober 2025 ingått Köpeavtal gällande fastigheten Skogmur 4:10, nedan kallad huvudavtalet. Där köparen förvärvat fastigheten Skogmur 4:10 i syfte att exploatera och bebygga fastigheten.

Enligt punkt 4 i huvudavtalet ska köpebrev upprättas när köpeskillingen har erlagts och köparen påbörjat byggnation enligt punkt 9 i huvudavtalet. Köparens bank har sedermera meddelat köparen att banken inte kommer betala ut lån/krediterna om inte köparen får köpebrev och kan bli lagfaren ägare när slutlig köpeskillingen erläggs.

Köparen har beviljats bygglov på fastigheten (BOB- 2025-503). Köparen har kontrakterat byggherre, tidsplan för byggnationen (med påbörjande i mars) och beviljade byggnadskreditiv/lån för att bygga enligt bygglovet.

Med anledning härav har ett tilläggsavtal skrivits som innebär att köpebrev upprättas när slutlig betalning sker, och köparen blir lagfaren ägare till fastigheten.

I tilläggsavtalet till kommer ett villkor. Där köparen förbinder sig att påbörja byggnation inom 18 månader från tillträdesdagen annars utgår vite om 30 % av köpeskillingen.

Information ges om lägesbilden efter stormen "Johannes" och ovädret "Anna". Det skiljer sig stort mellan kommunerna och kommunikationen behöver förbättras samt att ett mer förebyggande arbete krävs.

Sektorchef informerar om yttrandet rörande Ostkustbanan på nationell nivå. Andra remissinstansers liknande synpunkter har beaktats och Länsstyrelsen har lämnat ett skarpt yttrande.

Christina Forsberg informerar bland annat om kulturresan, som är en del av Gävle kommunkoncernen samt om det tillitsbaserade arbetssättet.

Ledningsstrateg Jorunn Wallton Haaland informerar om den nationella samverkan hackathon för att utveckla digital beredskap. 

E-petitionen föreslår att Gävle kommun ska ta fram en odlingsstrategi. E-petitionen beskriver att klimatkrisen kräver en medvetenhet om vår utsatthet när det gäller självförsörjningsgraden med livsmedel i Sverige och att alla måste bidra på bästa sätt och värna den biologiska mångfalden både ovan och under jord. Allt odlande måste ske så att jordmånen bevaras, där man odlar utan att plöja, utan konstgödsel och utan gifter, så att matjorden blir en kol-sänka, och inte bidrar till koldioxidutsläpp, och genom att återföra växtrester och djurgödsel och öka humuslagret, så kallat regenerativt jordbruk. E-petitionen föreslår att Gävle kommun ska ta fram en odlingsstrategi för detta och Södertälje kommuns odlingsstrategi lyfts som ett utmärkt exempel.

I e-petitionen nämns att regionens alla kommuner utom Gävle har antagit Gävleborgs handlingsplan för Sveriges livsmedelsstrategi.

Gävle kommun har inte någon odlingsstrategi. Däremot är det beskrivet i Gävle kommuns miljöstrategiska program inom målområdet Robusta ekosystem. Där finns det flera indikatorer inom målet Stärkt biologisk mångfald och fler värdefulla rekreationsområden som stödjer att kommunen ska arbeta med frågan;

• Andel ekologiskt odlad areal åkermark/jordbruksmark i % ska öka.
• Andel av den kommunalt ägda jordbruksmarken som brukas ekologiskt.
• Arealen kommunägd betes- och slåttermark ökar.

Det som lyfts i e-petitionen stöds även i målområdet Ren och giftfri vardag i vilket det finns flera mål om livsmedelsförsörjningen, bl.a.

• Hållbar och klimatsmart mat,
• Värdet av den samlade livsmedelsproduktionen (kr) inom Gävle kommun som geografiskt område har ökat med 50 % från år 2020 till år 2030,
• Bibehållen jordbruksareal i kommunen, och
• Invånarnas användning av och exponering för miljö- och hälsofarliga ämnen ska minska.

Gävle kommun har nu antagit ”Gävleborgs handlingsplan för Sveriges livsmedelsstrategi 2018-2030” den 14 maj 2025. Det med syfte att främja lokal livsmedelsproduktion för ökad tillgång till god och hälsosam mat samt bidra till fler företag, ökad sysselsättning, rikt odlingslandskap, öka vår beredskap och att livsmedel som produceras och konsumeras nära ska ge ökad medvetenhet om matens betydelse.

I Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan för 2026-2029 står följande aktivitet under ”En ekologiskt hållbar och klimatneutral kommun”;

”4. Ta fram riktlinjer för stadsodling på kommunal mark, för att göra det lättare för de som vill att bidra till livsmedelsförsörjningen men inte har odlingsmöjligheter på den egna tomten.”

Utifrån det ovan beskrivna arbetet, det vill säga innehållet i det miljöstrategiska programmet, att kommunen nu antagit Gävleborgs handlingsplan för Sveriges livsmedelsstrategi samt aktiviteten i Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsplan för 2026-2029, anses Gävle kommun uppfylla e-petitionens förslag och den bör därför anses vara besvarad.

Gävle kommun tackar för bra input till arbetet med frågan.

Avdelningschef Jan Karlgren samt enhetschef Johan Larsson, Tekniska, informerar om kostnader och erfarenheter snöröjningsarbetet. 

Beredskapsstrateg Maria Attve Storm från Styrning och stöd samt  enhetschef Johan Larsson från Livsmiljö