Möte 2026-05-27

Lokal: Förvaltningshuset

Datum: 2 juni

Förslag: Mikael Brodin (M)

Beredning har ägt rum tisdag 12 maj 2026 kl. 13:00-16:25 med ordförande Anders Ekman (C), 1:e vice ordförande Elin Lundgren (S), 2:e vice ordförande Mikael Brodin (M), sektorchef Eva Jackson, nämndsamordnare Anette Paulsen samt föredragande tjänstepersoner.

Delårsrapport 1 år 2026 omfattar sammanställning av nämndens väsentligaste händelser, strategiska mål och det ekonomiska resultatet per årets första tertial. Rapporten är upprättad utifrån sektor Styrning och stöds anvisningar.

I den kommunplan som har beslutats för innevarande år finns en översikt över de ekonomiska ramarna för nämnderna under de kommande åren.

Nämnderna ska lämna en beskrivning av hur ramarna för 2027, enligt kommunplan 2026, påverkar nämndens verksamhet och om det finns nya yttre förutsättningar som Kommunstyrelsen kan behöva ha kunskap kring inför beredning av Kommunplan 2027.

Utifrån de ekonomiska förutsättningar som gäller innehåller de preliminära ramarna krav på kostnadsreduceringar. Den politiska majoritetens ambition är att nämnderna ska fokusera på strukturförändringar, förändrat utförande och förändringar som inte påverkar kunder och brukare.

Nämnden ska beskriva;

•  Vad gör nämnden för att klara sig inom ram 2027

•  Finns det nya förutsättningar som kan påverka detta arbete

Kommunens revisorer har granskat hur barnets rättigheter enligt barnkonventionen beaktas i samhällsbyggnadsnämndens verksamhet. Granskningen pekar på förbättringsområden för att ytterligare stärka arbetet med att säkerställa barns rättigheter i kommunens beslutsprocesser.

Bedömning

Nämnden delar revisionens uppfattning att barnets rättigheter ska beaktas i all kommunal verksamhet och bedömer att barnrättsperspektivet i dag är integrerat i ordinarie beslutsprocesser genom gällande lagstiftning, där barnkonventionen utgör svensk lag.

Barnchecklistan har varit ett viktigt stöd, men dess innehåll hanteras numera inom befintlig rättstillämpning.

Barnrättsperspektivet säkerställs genom ordinarie processer, inklusive barnkonsekvensbedömningar och medborgardialoger. Så länge kommunfullmäktiges beslut från 2014 gäller kommer dock checklistan fortsatt att användas inom nämndens styrpaket.

Nämnden ser samtidigt behov av att stärka kompetensen inom barnrätt och planerar utbildningsinsatser inför mandatperioden 2026 samt en kartläggning av ytterligare kompetensbehov.

I samband med katastrofen i Tjernobyl drabbades Gävle kommun särskilt hårt av nedfall i form av cesium 137. Även om halterna har minskat finns det ett betydande undantag: cesium i vildsvinskött.

Medlen används för att lämna ekonomisk ersättning till jägare motsvarande deras kostnader för cesiumanalys av kött tillhörande vildsvin och för omhändertagande av de djurkroppar som inte godkänns som livsmedel (deponi).

Ansökan har tidigare beviljats sedan år 2021, en ny ansökan för 2026 har inkommit.

Det får även fortsatt anses vara ett allmänt intresse för Gävle kommun och dess invånare att, trots det principiella förbudet mot understöd till enskild (som i princip kräver lagstöd), lämna ett ekonomiskt understöd till jägare för provtagning av cesium 137 och för deponering av sådana djurkroppar som inte är tjänliga som livsmedel.

1. Sektorchefen informerar

2. Allmän information från ledamöter 

3. Resultat från Gävles medborgarråd om klimatet med tema persontransport, Jessica Birgersson, Erik Apel kl. 13.00

4. Fördelning av investeringsmedel för klimatanpassning och diskussion om framtida arbete med klimatrelaterade risker, Erik Glaas kl. 13.30

Samhällsbyggnadsnämnden har i verksamhetsplanen för 2024–2027 fått i uppdrag att utvärdera införandet av efterhandsdebitering inom livsmedelskontrollens område för tillsyn samt att förbereda ett införande inom miljöbalkens område.

Efterhandsdebitering innebär att verksamheter debiteras i efterhand utifrån den tid som faktiskt lagts ned i tillsynen. Modellen syftar till att skapa en tydligare koppling mellan utförd tillsyn och avgift, vilket kan öka rättvisan och förståelsen hos verksamhetsutövare. Samtidigt ger den bättre förutsättningar att planera tillsynen utifrån risk och behov, snarare än utifrån förutbestämda avgifter.

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tagit fram stödmaterial och rekommendationer för införandet av efterhandsdebitering, och flera kommuner följer utvecklingen. För Gävle kommun bedöms modellen bidra till ökad transparens, minskad tillsynsskuld samt ett mer flexibelt och framtidssäkrat arbetssätt.

Införandet innebär samtidigt förändrade arbetssätt, ökade krav på administration och en viss ekonomisk osäkerhet, särskilt under övergångsperioden. Mot denna bakgrund planeras ett successivt införande med start under 2026, där utvalda delar av verksamheten omfattas i ett första steg. Målsättningen är att från och med 2027 tillämpa efterhandsdebitering inom delar av miljöbalkens tillsynsområde.

En utvärdering behöver därefter genomföras för att belysa konsekvenserna, bland annat ur ett ekonomiskt perspektiv.

Inom ramen för Gävle kommuns klimatanpassningsarbete har en yta öster om vändplanen vid Apelgatan i Hemsta identifierats som lämplig för att anlägga tillfälliga översvämningsytor och ytor för rening av dagvatten från Österbågen. Området ingår i Hemlingbybäckens avrinningsområde.

Hemsta var en av de mest drabbade stadsdelarna vid skyfallet 2021 och bedömdes vara det enda området där fara för liv förelåg. Området är en instängd lågpunkt i terrängen med barriärer såsom järnvägen, vilket medför särskild sårbarhet vid höga vattenflöden. Det finns därför ett stort behov av åtgärder som minskar risken för översvämningsskador på bebyggelse och infrastruktur.

Den föreslagna åtgärden innebär att en översvämningsbar yta anläggs i grönområdet väster om järnvägen, där Hemlingbybäcken vid höga flöden kan svämma över på ett kontrollerat sätt. Ytan ska även bidra till rening av dagvatten samt tillföra rekreativa värden.

Gällande detaljplan medger endast delvis anläggningen. För en centralt belägen del av ytan gäller planbestämmelser för odlingslotter utan byggrätt, vilket omöjliggör genomförandet. Odlingslotterna har aldrig anlagts och kommunen har inte för avsikt att göra detta, då ytan bedöms ha större betydelse för klimatanpassning och säkerhet.

För att möjliggöra åtgärden föreslås därför att den del av detaljplanen som avser området öster om vändplanen vid Apelgatan upphävs. Ett upphävande bedöms vara mer ändamålsenligt än ny detaljplan, eftersom planprocessen blir mindre omfattande och kan genomföras snabbare, vilket är angeläget med hänsyn till behovet av skyndsamma klimatanpassningsåtgärder. Eventuellt lovpliktiga åtgärder kan hanteras genom bygglov.

Gavlefastigheter AB har ansökt om planbesked för att uppföra en ny brandstation på del av den kommunala fastigheten Kungsbäck 2:10 vid Kungsladuvägen i Valbo Backa.

Den planerade anläggningen omfattar cirka 7?700 m² bruttoarea på ett markområde om cirka 2 hektar och dimensioneras för cirka 100 medarbetare. Anläggningen föreslås innehålla byggnader i två–tre våningar, vagnhallar, kontor, logement, ledningscentral samt hårdgjorda ytor för parkering och utryckning. Området ska inhägnas med stängsel.

Lokaliseringen bygger på en lokaliseringsutredning från 2019, uppdaterad 2024, som visar att platsen har mycket god täckning ur räddningstjänstperspektiv samt utvecklingsmöjligheter. Platsen saknar dock fullt stöd i gällande fördjupad översiktsplan (2009), där området pekas ut för framtida bostadsbebyggelse. Bedömningen är ändå att etableringen är möjlig då brandstationen är en samhällsviktig funktion och inte omöjliggör framtida funktionsblandad bebyggelse.

I kommande detaljplanearbete krävs flera utredningar bland annat avseende trafik, dagvatten och skyfall, geoteknik, naturvärden, kulturmiljö, fornlämningar, landskapsbild och gestaltning.

Sammanfattningsvis gör Livsmiljö Gävle bedömningen att aktuell plats är möjlig att pröva som en lämplig lokalisering för en ny brandstation. Platsen har goda förutsättningar att möta verksamhetens behov avseende responstider, tillgänglighet till det övergripande vägnätet (E4 och E16) samt möjlighet att nyttja befintlig infrastruktur och teknisk försörjning på ett effektivt sätt. I kommande detaljplaneprövning behöver platsspecifika förutsättningar utredas vidare för att anpassa ny bebyggelse till platsen, omgivningen och dess värden.

Syftet med detaljplanen är att omvandla f.d. Mejeritomten till stadskvarter med ny blandad bebyggelse som stärker den urbana upplevelsen längs Södra Kungsgatan. Syftet är också att skydda befintlig kontorsbyggnad som har höga kulturmiljövärden.

Detaljplanen har varit utställd för samråd under perioden 2 – 23 juni 2025. Huvudsakliga synpunkter berör höjd på ny bebyggelse, ökad trafik och dagvattenhantering.

Efter samrådet har höjden på byggrätten närmast Bondegatan justerats, dagvattenfrågan har förtydligats samt frågor som har med allmän kvartersmark att göra. Planbeskrivningen har kompletterats med resultat från ny trafikutredning.

Efter önskemål från beställaren till detaljplanen har den tidigare preciseringen av skola till gymnasium tagits bort vilket möjliggör grundskola. Byggrätten har sänkts något i norra kvarteret mot Bondegatan men har blivit större i södra kvarteret. Regleringen innebär en flexiblare byggrätt i södra kvarteret vilket öppnar upp för olika volymer och utbredningar som lättare kan tillmötesgå marknadens behov.

På grund av rådande konjunktur och marknad finns i dagsläget ingen etablering på gång. Planen skapar dock planberedskap inför framtiden åt fastighetsägarna.

Syftet med planändringen är att anpassa byggrätterna inom befintlig kvartersmark för att möjliggöra större bostadsbebyggelse samt skapa förutsättningar för en gruppbostad, samtidigt som möjligheten att uppföra radhus tas bort. Ändringen justerar och tydliggör bestämmelser om fastighetsstorlek och tillåten byggnadsarea, tar bort ett u-område som inte längre behövs samt ger ökad flexibilitet i utformningen av tak.

Planändringen har varit ute på samråd under perioden 3 - 24 mars 2026 och därefter för granskning mellan den 1 - 22 april 2026.

Under samrådet inkom synpunkter från Gästrike Återvinnare, som bland annat efterfrågade ett förtydligande i planbeskrivningen avseende nuvarande och framtida avfallshantering. PostNord inkom även med yttrande rörande behovet av lämplig placering av lådinsamling i samband med nybyggnation.

Med anledning av inkomna synpunkter justerades planbeskrivningen efter samrådet genom ett förtydligande av avfallshanteringen. I övrigt genomfördes endast redaktionella justeringar.

Under granskningen inkom inga erinringar mot planförslaget. Gävle Energi lämnade en upplysning om att viss ombyggnad av elnätet kan komma att behövas vid en ändrad användning från radhus till gruppboende.

Efter granskningen har inga ytterligare ändringar bedömts nödvändiga och planförslaget föreslås därför antas i sin granskade form.

Detaljplanen är förenlig med en från allmän synpunkt lämplig markanvändning enligt 3 och 4 kap Miljöbalken, samt för området antagen översiktsplan.

Planen handläggs enligt reglerna för standardförfarande, plan- och bygglagen 5 kap 6§.

Del av Fredriksskans 17:1 m.fl., Aludden-Marieberg

Föredragande: Lena Boox

Ärendet gäller bygglov för ett reningsverk med tillhörande byggnader för verksamheten, nybyggnad av skyddsrum och parkeringsplatser inom fastigheten BRYNÄS 34:1 (fastigheten), vilken ligger inom detaljplanelagt område.

Aktuell ansökan om bygglov avser i stort sett samma åtgärder som redan beviljats i bygglov daterat 2025-01-29, § 12, dnr 25SBN5, gällande bygglov för nybyggnad av reningsverk med tillhörande byggnader och anläggningar, nybyggnad av skyddsrum, parkeringsplatser och marklov. Mot denna bakgrund ersätter aktuellt bygglov det tidigare givna bygglovet. Tidigare beslutade stratbesked, daterade 2025-03-14, 2025-09-10 och 2026-04-01 med dnr BOB-2024-1180, kopplade till bygglovet gäller dock fortsättningsvis.

Inom området för befintligt verk uppförs en ny pumpstation. Befintliga slutsedimenteringsbassänger kommer att återanvändas i det nya reningsverket men då med en funktion som utjämningsvolym och högflödesrening, bassängerna kommer att övertäckas för att klara kraven på omgivningspåverkan med avseende på lukt.

Utöver detta kommer en servicebyggnad som inhyser verkstad, teknikutrymme, förråd och tvätthall byggas, samt en personalbyggnad som tillhandahåller personalutrymmen som omklädningsrum, kontorsplatser och labb. Personalbyggnaden bedöms vara den enda byggnaden som omfattas av tillgänglighetskrav av nyetableringen. Mindre byggnader som kompletterar verksamheten uppförs i form av cykelhus och carport.

Ett underjordiskt skyddsrum med endast trappöverbyggnad ovan mark etableras då det tidigare som fick rivas blev villkorat att ersättas av ett nytt av MSB.

Den sammanlagda redovisade arean för byggnaderna är 20 649 m2 byggnadsarea, 28 467 m2 bruttoarea och 372 m2 öppenarea.

Omfattande markåtgärder utförs i form av utfyllnad och höjning av markhöjder och etablering av stråk för dagvatten- och skyfallshantering. Vidare anläggs 40 parkeringsplatser för personal och 11 parkeringsplatser för besökande, och en bussparkering utöver carport för verksamhetens behov.

För fullständig utredning samt motivering till beslutet utöver, det som framgår ovan se Nämndsyttrande med dnr BOB-2024-1180 daterat 2026-05-11, med tillhörande underlag, vilket motsvarar nämndens dnr 25SBN153-74.

Ärendet gäller Bygglov för nybyggnad av verksamhetslokal och parkeringsplatser på fastigheten HEMLINGBY 52:16. Fastigheten ligger inom detaljplanelagt område.

Bygma avser att uppföra en komplett byggvaruhandel i anslutning till E4:an, bestående av butik, drive-in och lagerhall. Verksamheten riktar sig främst till den professionella byggmarknaden, där byggentreprenörer och fastighetsägare utgör den huvudsakliga målgruppen. Även privatpersoner kommer att ha möjlighet att handla i varuhuset.

Anläggningen planeras innehålla en lagerhall för förvaring av byggmaterial samt en utomhusdel med väderskyddat skärmtak för hantering och lagring av gods. Vidare ingår en drive-in-hall där kunder kan lasta byggprodukter inomhus. I butiksdelen kommer det att finnas kassa, säljkontor, café och kundtoaletter. Därutöver planeras personalutrymmen såsom omklädningsrum, pausrum och mötesrum samt utrymmen för fastighetsteknik. Utemiljön kommer att utformas med ytor för förvaring av byggvaror, parkering för kunder och personal samt körytor för transporter och godshantering.

Fasaden består mestadels av mörkgråa sandwichelement med vertikala delningar av träimiterad rockpanel. Träpanelens utformning bestäms på plats av arkitekt innan den monteras.

Den sammanlagda redovisade arean för byggnaderna är 7 125 m2 byggnadsarea och 5915 m2 bruttoarea.

För fullständig utredning samt motivering till beslutet utöver, det som framgår ovan se Nämndsyttrande med dnr BOB-2026-207 daterat 2026-05-26, med tillhörande underlag, vilket motsvarar nämndens dnr 25SBN154-14.

Ärendet gäller Bygglov för nybyggnad av parkeringsplatser på fastigheten VÄSTER 4:18. Fastigheten ligger inom detaljplanelagt område.

Ansökan avser den norra delen av fastigheten, vid den befintliga helikopterplattan.

Den aktuella delen ligger utanför vattenskyddsområdet men gränsar till skyddszonen. Åtgärden har tidigare fått två tidsbegränsade bygglov.

• Det första beslutet fattades den 14 oktober 2015 och gällde till och med den 15 augusti 2020 (BOB-2015-1021).

• Beslutet förlängdes den 23 mars 2022 för perioden 1 mars 2022 till och med 15 december 2025 (BOB-2021-1688).

Det innebär att parkeringarna saknade giltigt bygglov under en period mellan dessa beslut. I dag finns parkeringarna på platsen men saknar giltigt bygglov.

Ansökan kom in den 8 januari 2026 och gällde då en förlängning av beslutet BOB[1]2021-1688 för perioden 15 december 2025 till 15 december 2030. En förlängning av ett tidsbegränsat bygglov måste dock göras innan giltighetstiden har gått ut. I detta fall krävs därför en ny ansökan om tidsbegränsat bygglov.

Ett grundläggande krav är att tidsbegränsat bygglov inte får ges om åtgärden kan beviljas permanent bygglov. Detta har också bekräftats i flera rättsfall. Livsmiljö Gävle bedömer att åtgärden stämmer överens med detaljplanen. Därför kan ett tidsbegränsat bygglov inte beviljas. Sökanden har därför ändrat sin ansökan till att avse permanent bygglov.

Parkeringsytan har dock minskat något till ungefär 15 000 kvadratmeter mot tidigare 17 000 kvadratmeter.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att Region Gävleborg (Carina Svensson) ska betala en avgift för handläggningen av ärendet.

Avgiften är 9500 kronor och beräknas enligt kommunens taxa som är fastställd av kommunfullmäktige. Avgiften omfattar följande moment: ärendets start, beslut om lov, expediering, kungörelse, beslut om startbesked, beslut om slutbesked samt avslut av ärendet. Fakturan skickas separat.

Ärendet avser anmälan om installation av eldstad på fastigheten STIGSLUND 25:9.

Det sker en nyinstallation av eldstad och ny skorsten/rökkanal.

För fullständig utredning samt motivering till beslutet utöver, det som framgår ovan se Nämndsyttrande med dnr BOB-2026-343 daterat 2025-X, med tillhörande underlag, vilket motsvarar nämndens dnr 26SBN198.

Av 1 § lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. framgår att om tillstånd enligt 3 kap 1 § ordningslagen har lämnats i fråga om sådan offentlig plats som står under kommunens förvaltning, får kommunen ta ut ersättning för användningen. Rätt att ta ut ersättning föreligger också i fråga om användning, som avser salutorg eller liknande plats som kommunen har upplåtit till allmän försäljningsplats. Grunder för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige beslutade den 19 juni 2023, § 84, att anta taxa för upplåtelse av offentlig plats inom Gävle kommun. Sektor Livsmiljö har därmed funnit det lämpligt att genomföra en översyn av de allmänna bestämmelserna och avgifterna i taxan för upplåtelse av offentlig plats. Ett syfte med översynen har varit att skapa en tydlig struktur som förenklar tillämpningen. En annan avsikt med översynen har varit att införa nyanserade avgifter för torghandeln i taxan. Sektor Livsmiljö har även sett över huruvida avgifterna är skäliga bland annat genom en jämförelse med referenskommunerna Örebro, Uppsala, Västerås, Norrköping, Linköping och Eskilstuna som är jämförbara med Gävle kommun.

En av de främsta ändringarna i den nya taxan är att uteserveringar föreslås möjliggöras året om. Nya kategorier införs för uthyrningsverksamhet avseende utrustning för friluftsliv och aktiviteter, digitala skyltar och försäljning av ekologiskt odlade varor. En ny kategori för övriga upplåtelser införs, med syfte att användas i de fall ett ändamål inte går att härleda till annan kategori. Avgift för kvälls- och nattpass på salutorg införs och även så kallad Stockholmsställning införs vilket möjliggör differentierad avgift inom byggändamål.

En annan ändring är att flera kategorier tas bort eller sammanförs. Tidigare fanns till exempel många olika försäljningskategorier, flera av dessa samlas i syfte att förenkla avgiftsdebitering och ge bättre förutsebarhet för tillståndshavarna. Torghandelsplatser förenklas till att avse antal dagar som platsen används för att ge flexibilitet i hur tillståndet formuleras. Det så kallade Bondtorget, inom Stortorget där viss försäljning varit avgiftsfri, tas bort. Syftet är att förtydliga att det är ändamålet med upplåtelsen som avgör om den är avgiftsfri eller inte, inte den specifikt upplåtna ytan.

Ytterligare en ändring är att lägre avgifter införs. Det gäller främst i fråga om uteserveringar, evenemang samt reklamskyltar. Så kallad stadsodling föreslås bli avgiftsfri.

Kommunens egen avgift för handläggning av tillstånd till upplåtelse av offentlig plats tas bort. Enligt 2 kap 5 § kommunallagen får en kommun för tjänster och nyttigheter som de är skyldiga att tillhandahålla endast ta ut avgifter om det följer av lag eller annan författning. Av lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. framgår att kommunen får ta ut ersättning för tillståndshavarens användande av den offentliga platsen, inte kommunens handläggning av ärenden enligt 3 kap 1 § ordningslagen.

Även zonindelningen i taxan för upplåtelse av offentlig plats har reviderats. Dels har zon A utvidgats till att utöver Stortorget även avse Rådhustorget, Söderbacken och Södra Kungsgatan fram till Södermalmstorg, dels närliggande områden till Stortorget och Rådhustorget och del av Drottninggatan. Även zon B har utvidgats till att avse Boulognerskogen, delar av Brynäs, inklusive Ahlgrens torg. Evenemang föreslås få differentierad avgift utifrån zonerna. Tidigare har endast syftet med upplåtelsen kunnat avgöra avgiften.

Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få delegation från kommunfullmäktige att besluta om årlig indexjustering av taxan. Avgifterna (basavgifterna) ska baseras på konsumentprisindextalet (totalindex med 2020 som basår) för oktober månad (bastalet) före det kalenderår som avgifterna börjar att gälla. För varje följande kalenderår får samhällsbyggnadsnämnden besluta att avgifterna ska justeras den 1 januari så att de följer indexändringar till oktober månad närmast före det aktuella kalenderårets början. Jämförelse ska alltid ske med närmast föregående oktober månad. Utgående avgift ska aldrig vara lägre än avgiften föregående år. För den taxa som kommunfullmäktige beslutar att gälla från och med 1 juli 2026 är bastalet oktober 2025 (totalindex med 2020 som basår) och gäller till dess att samhällsbyggnadsnämnden beslutar att indexjustera enligt kommunfullmäktiges delegation.

Samhällsbyggnadsnämnden har fått uppdraget att bilda tre nya naturreservat. Först ut är naturreservat Almkärret i Ersbo industriområde.

Under arbetet med torgprogrammet, som inkluderade en enkät till allmänheten och flera worshops med fastighetsägare och näringsliv, framkom många behov och förslag på åtgärder för att göra Stortorget mer levande, trivsamt och attraktivt.

Vissa av dem hoppas vi kunna genomföra redan i år, som t.ex. att aktivera bondtorget, förbättra belysningen, tillföra en trygghetsskapande aktivitet bakom Brända bocken, skapa ett mattorg och se till att torget är rent, snyggt och omhändertaget.

Det senare inkluderar (förutom nya fräscha sopkärl, som är på väg ut) tvätt av marken, möblerna och markiserna, samt daglig städning med gatudammsugare.

Den nya utrustningen belastar investeringsbudgeten, men skötselåtgärderna kräver utökade driftmedel om 500 tkr, vilka föreslås sökas från kommunstyrelsen.

Motionen föreslår en översyn av parkeringssystemet i centrala Gävle för att bättre följa intentionerna i Centrumplanen 2014, där gång-, cykel- och kollektivtrafik prioriteras och biltrafik framför allt hänvisas till parkeringshus. Motionen hänvisar till tidigare analyser som visar hög beläggning på gatuparkeringar och låg nyttjandegrad i parkeringshus, samt att avgiftsjusteringar kan skapa bättre balans och ökad tillgänglighet. Mot denna bakgrund föreslås att centrumplanens inriktning genomförs och att avgiftsnivåerna för gatuparkeringar och parkeringshus ses över.

Allmänt om parkering

Kommunen har enligt 2 § Lag (1957:259) om rätt för kommun att ta ut avgift för upplåtelser av offentlig plats, m.m., möjlighet att ta ut avgift för parkering på offentliga platser. Grunderna för beräkning av parkeringsavgift beslutas av kommunfullmäktige.

Skälet för att ta ut avgift för parkering ska enligt lagens krav vara att ordna trafiken och kan anses omfattas av följande motiv:

• att skapa balans mellan utbud och efterfrågan på parkeringsplatser.
• att styra parkering från mindre lämpliga eller överbelastade platser till mer lämpliga platser.
• att av miljöhänsyn minska trafiken i särskilt utsatta trafikmiljöer.

Kommunfullmäktige beslutade avgift för att parkera på allmän plats i Gävle kommun 2003 (Kommunfullmäktige, § 141, 2003-06-16). Beslutet var att avgiften som kommunen upplåter för parkering ska vara som högst 15 kr i timmen och lägst 2 kr i timmen. Efter att kommunfullmäktige beslutat om dessa avgifter ankommer det på Samhällsbyggnadsnämnden att besluta om:

• att utöka område som parkeringsutgift får uttas inom.
• vilken avgift som ska gälla för varje enskild parkeringsplats.
• under vilka tider avgiftsplikt ska gälla.

Samhällsbyggnadsnämnden kan justera med stöd av redan fattade beslut i kommunfullmäktige, förutsatt att taxan är max 15 kronor i timmen.

Centrumplanens intentioner avseende parkering

Intentionerna i Centrumplanen avseende parkering är tydligt definierade och har konkretiserats i Gävle kommuns Parkeringspolicy. Styrdokumenten tydliggör att parkering ska användas som ett styrmedel för att prioritera gång, cykel- och kollektivtrafik i stadskärnan samt för att styra biltrafiken mot gemensamma parkeringsanläggningar.

Parkeringspolicyn anger vidare att gatuparkering i centrala Gävle ska prioriteras för besökare genom tids och avgiftsreglering, samt att långtidsparkering ska begränsas till förmån för en effektivare markanvändning. Parkeringspolicyn slår även fast att parkeringsplaneringen ska ske målstyrt enligt målområdena i policyn:

• Parkering för en attraktiv och tillgänglig stad
• Parkering för ett hållbart transportsystem

Mot denna bakgrund bedömer Livsmiljö Gävle att intentionerna i Centrumplanen är utredda och den övergripande inriktningen gällande parkering är beslutad i och med Parkeringspolicyns antagande. Frågan om vidare genomförande av åtgärder inom parkeringssystemet hanteras löpande inom ramen för parkeringspolicyn.

Därmed föreligger inte behov av ytterligare utredning av intentionerna i Centrumplanen.

Förändringar av avgifter på gatuparkering och i parkeringshus

Inventeringar av gatumarksparkering och parkeringshusen har gjorts, senast 2020. Inventeringens resultat visade att det var stor skillnad mellan beläggning i parkeringshusen och gatumarksparkeringen i centrala Gävle. Beläggningsgraden under maxtimmen (kl. 13.00) visade att det totala nyttjandet av parkeringssystemet i centrala Gävle underutnyttjas, med en beläggning på 66 %.

Genomförda analyser av parkeringssystemet indikerar att skillnader i beläggning mellan gatuparkering och parkeringshus är kopplade till prissättning och reglering. En indikation på det är att beläggningen på gatumarksparkering är högre närmre stadskärnan och de centrala parkeringshusen, röd och gul zon.

Analysen som gjordes i samband med utredningen av Gävle parkeringsservice ABs mobilitetshus resulterade i åtgärdsförslag, bland annat att se över taxan och avgiften i de kommunala mobilitetshusen. I juni 2025 justerades taxan från 8–15 kr/h till 6 kr/h (dagtid) och 4 kr/h (kväll/natt). Även månadsavgiften justerades ned till 600 kr (officepris) respektive 750 kr. Justeringen innebär att det nu är billigare både per timme och månadsvis att parkera i kommunens mobilitetshus jämfört med gatumarksparkering i blå, gul och röd zon. Röd zon omfattas dock av en tidreglering på max två timmar.

1 januari 2025 justerades taxorna i vit, blå och gul zon inom spannet 2–15 kr/h som beslutades av Kommunfullmäktige 2003 (24SBN250). I samband med beslutet om justerade taxor gavs förvaltningen i uppdrag att utreda och genomföra åtgärder i parkeringssystemet för att bidra till Parkeringspolicyns målområde ”en attraktiv och tillgänglig stad”. Åtgärderna var kopplade till reglering och skyltning samt justering av befintliga parkeringszoner.

I enlighet med analysens slutsatser har taxan och avgiften i de kommunala parkeringsanläggningarna justerats ned. Avgiften är nu på en lägre nivå än avgiften för gatuparkering i centrala lägen. Taxorna för vit, blå och gul zon har också justerats till en högre nivå inom ramen för grunderna för beräkningen av parkeringsavgifter som enligt tidigare beslut i kommunfullmäktige. Därmed har en viktig del av analysens intentioner redan genomförts inom den rådighet samhällsbyggnadsnämnden och Gävle parkeringsservice AB har.

De parkeringshus som ligger mest centralt ägs och drivs av privata aktörer. Gävle kommun eller Gävle parkeringsservice AB har inte rådighet över avgiftssättningen i dessa parkeringsanläggningar. Avgiftsnivåerna för gatuparkering i direkt anslutning till de privata parkeringshusen är satta i enlighet med kommunfullmäktiges beslutade taxeintervall samt med stöd av parkeringspolicyns inriktning att prioritera korttidsparkering på gatumark och styra längre parkering till parkeringshus.

Begränsningar i gällande taxe- och beslutsramar

Möjligheten att använda parkeringsavgifter som ett styrmedel är i dag begränsad av gällande beslutsramar. Kommunfullmäktiges beslut från 2003 fastställer ett högsta respektive lägsta taxeintervall för gatumarksparkering på 2–15 kr/h. Inom detta intervall kan samhällsbyggnadsnämnden besluta om var och när avgift tas ut, men inte om taxans yttersta nivåer.

Förvaltningen bedömer att de styrmedel som ryms inom det beslutade taxeintervallet i huvudsak är uttömda. Det gäller i särskilt de mest centralt belägna parkeringsplatserna, där efterfrågan och beläggningen är som högst. På dessa platser uppgår avgiften till 15 kr per timme, vilket motsvarar den högsta taxa som får tillämpas enligt kommunfullmäktiges beslut.

Genomförda justeringar av avgifter, zonindelning och tidsreglering har skett inom ramen för befintliga beslut, men dessa åtgärder ger ett begränsat handlingsutrymme för fortsatt utveckling av parkeringssystemet i de mest belastade delarna av stadskärnan.

För att parkeringsavgifter i högre grad ska kunna användas för att styra parkeringen i enlighet med målen i Parkeringspolicyn – exempelvis genom ökad differentiering mellan gatumark och parkeringshus eller ökad flexibilitet över tid – krävs nya politiska ställningstaganden på kommunfullmäktigenivå avseende taxeramarna.

Utan sådana beslut har samhällsbyggnadsnämnden och förvaltningen begränsade verktyg kopplat till taxa och avgift för gatumarksparkering för att ytterligare förstärka styrningen mot ett mer attraktivt, tillgängligt och hållbart parkeringssystem.

Vänsterpartiet skriver i sin motion att Gävle kommun har ett välutvecklat nätverk av cykelvägar med prioritet för snöröjning. Men ett förslag från deras sida är att se hur andra europeiska och svenska städer arbetat med satsningar på snabb och säker cykelinfrastruktur som lett till ökad cykling, minskad biltrafik och förbättrad folkhälsa. Men även se till städer som Stockholm där de infört cykelgator där övrig trafik ska anpassa sig efter cyklister.

De vill då utveckla de prioriterade cykelvägnätet till cykelmotorvägar för att främja hållbar mobilitet, förbättra trafiksäkerheten och öka cyklandets attraktivitet.

Vidare listar de utvecklingspotential i cykelvägnätet:

• Planskilda korsningar eller cykelöverfarter med väjningsplikt för bilister
• Tydlig vägvisning och skyltning
• Möjlighet till högre hastighet för cyklister genom färre stopp
• Särskild utformning som signalerar cyklisters prioritet

Nuvarande hantering och prioriteringar

Gävle kommun bedriver ett kontinuerligt arbete med att utveckla och förbättra det befintliga gång- och cykelvägnätet. Utvecklingen sker med en realisering av Gävle kommuns Cykelplan samt gällande handlingsplaner för cykling.

Utbyggnad och optimering av cykelöverfarter integreras systematiskt i kommunens ordinarie processer, främst genom:

• Investerings- och exploateringsprojekt: Nyanläggning och upprustning i samband med stadsutveckling.
• Trafiksäkerhetshöjande åtgärder: Riktade insatser för att öka cyklisters trygghet och sänka olyckstalen.

Dessa åtgärder har framgångsrikt bidragit till en högre trafiksäkerhet och stärkt cykelns attraktivitet som transportmedel inom kommunen.

Avgränsningar och ekonomiska ställningstaganden

Avseende planskilda passager medför de ofta omfattande investeringskostnader och kommunen arbetar för närvarande inte aktivt med att införa sådana lösningar i befintlig miljö.

Avseende cykelmotorvägar har Gävle kommun i dagsläget inte någon plan på att införa cykelmotorvägar av den typ som ges förslag på från Amsterdam och Köpenhamn. Fokus ligger på att optimera det befintliga gång- och cykelvägnätets sammanhållning och standard utifrån lokala förutsättningar.

Förslagsställaren föreslår att hastigheten sänks från 50 kilometer i timmen till 30 kilometer i timmen vid Hillevägen intill förskolorna och idrottsallén i Hille. Förslagsställaren menar att hastighetssänkningen kan påverka trafiksäkerheten och minska risken för olyckor i området där många barn och vuxna rör sig dagligen.

Vänsterpartiet inkommer med ett initiativärende med följande lydelse: 

Vid kontakt med boende på stadsdelen Öster, har flera människor lyft trafiksituationen. Åsikter som framförts är bland annat - att många kör fort på Nygatan och att farthinder kan behövas - att många kör, cyklar och åker elsparkcykel fort inne i området (en fråga för Gavlegårdarna) - att det saknas övergångsställen för att nå andra sidan av Strömsbrovägen, där det finns en busshållplats för linje 11 - att stället där Fältskärsvägen ansluter till Strömsbrovägen är en farlig övergång för både cyklister och fotgängare. En välfrekventerad gång-/cykelväg går parallellt med Strömsbrovägen, övergångsställe/cykelöverfart vid Fältskärsleden saknas Men det som tydligast framstår som en upplevd fara är där Nygatan mynnar ut på Redargatan. Många barn och ungdomar som bor på Öster går över Redargatan för att nå grönytan vid Gävle Strand, basketplanen och skateparken. Övergångsställen saknas helt. Även om trafiken på Redargatan inte är tät upplevs det problematiskt just eftersom många barn korsar där. Dessutom mynnar två cykelvägar från Gävle Strand ut just där. Ett övergångsställe och en cykelöverfart vore lämpligt. Se bifogade kartor över Nygatan/Redargatan och Strömsbrovägen/Fältskärsleden.

Mitt förslag är att Samhällsbyggnadsnämnden gör en övergripande granskning av trafiksituationen på Öster, och att situationen gällande Nygatan/Redargatan prioriteras då det gäller barns säkerhet.

Samhällsbyggnadsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och tjänstemän i enlighet med Samhällsbyggnadsnämndens delegeringsordning, dnr 24SBN302. Dessa beslut ska redovisas till Samhällsbyggnadsnämnden. Redovisningen innebär inte att Samhällsbyggnadsnämnden omprövar eller fastställer besluten. Däremot får Samhällsbyggnadsnämnden återta lämnad delegation eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet och fatta beslut.

Anmälan av beslut fattade enligt beviljad delegation gäller: Delegationsbeslut avseende avtal gällande anspråk på ersättning eller inlösen, Behörighet i Unit4, redigering av opersonlig referens, ärende 377162, Delegationsbeslut Lokala trafikföreskrifter april 2026, Delegeringsbeslut avseende Omsorgsresor, april 2026, Delegeringsbeslut avseende Riksfärdtjänst, april 2026, Delegeringsbeslut avseende färdtjänst, april 2026, Delegationsbeslut avseende skolskjuts & elevresor, april 2026, Mottagningsattestant i Unit4 ERP och Proceedo, ärende 379550, Delegationsbeslut avseende punkt 3.4.3, Arrenden, under perioden 2026-03-01 till 2026-04-30, Delegationsbeslut avseende punkt 5.10.1, Upplåtelser torgplats, under perioden 2026-03-01 till 2026-04-30, Delegationsbeslut avseende punkt 5.7.2, Upplåtelser Remisser, under perioden 2026-03-01 till 2026-04-30, Beslut om dispens för militär övning i Testeboskogens naturreservat, Delegationsbeslut bygglov april, Delegationsbeslut bostadsanpassningsbidrag april, Delegationsbeslut bostadsförtur april.

Besluten är förtecknade i separat lista. Listan finns som bilaga till protokollet.