Möte 2020-08-19

Lokal: All Star rummet i Förvaltningshuset
Datum: 25 augusti
Förslag: Rosmari Holmgren (KD)

Beredning har ägt rum onsdag den 5 augusti 2020 kl 11:00-16:00 med ordförande Daniel Olsson (S), 1:e vice ordförande Kjell Helling (L), 2:e vice ordförande Måns Montell (M), sektorchef Eva Jackson, nämndsamordnare Jenny Blomberg samt föredragande tjänstepersoner. Ordföranden godkände att Kjell Helling (L) deltog i beredningen på distans.

E-petitionen ”Säkrare skolväg till Lillhagsskolan med övergångsställe” daterat den 14 februari 2020 har kommit in till Gävle kommun. Kommunstyrelsen har skickat förslaget till Samhällsbyggnadsnämnden för direktbesvarande.

Förslagsställaren vill att Gävle kommun ordnar två hastighetssäkrade övergångsställen över Furuviksvägen för att öka trafiksäkerheten för elever som ska till Lillhagsskolan. Övergångsställen önskas på varje sida av cirkulations-platsen vid Norra Norelundsvägen, i anslutning till hållplatserna Norelund. Förslagsställaren beskriver Furuviksvägen som kraftigt trafikerad i morgonrusningen och att det saknas säkra sätt för eleverna att korsa vägen.

Där övergångsställen önskas finns idag passager med refuger i anslutning till gångbanor som är separerade från motortrafiken med kantsten. Genom att ordna övergångsställen ökar framkomligheten gynnas gående som ska gå mellan exempelvis hållplatserna och Lillhagsskolan eller närliggande livsmedelsbutik. För att ordna övergångställen på platsen behöver hastighetsbegränsningen sänkas till 30 km/h.

Vid Trafikutskottet 2020-05-13 samt 2020-08-05 var Livsmiljö Gävles förslag att e-petitionen ska avslås, se utlåtande 20SBN114-5. Att ordna övergångsställen är framförallt en framkomlighetsåtgärd för gående, och Livsmiljö Gävle bedömer att en sådan åtgärd inte är motiverad här. Övergångsställen i det här läget har tidigare tagits bort som en trafiksäkerhetsåtgärd. Trafikutskottet anser dock att övergångsställen ska ordnas och föreslår att e-petitionen ska bifallas.

Sammanfattat anser Livsmiljö Gävle att det är möjligt att ordna övergångsställen vid cirkulationsplatsen för att förbättra framkomligheten för gående, i enlighet med Trafikutskottets förslag till beslut.

Förslagsställaren beskriver en situation där många i Hille/Strömsbro är oroliga och arga över att bilister inte håller hastighetsbegränsningar. Upplevelsen är att inte ens hälften stannar för gående vid övergångsställen. Omkörningar görs på både 30- och 50-sträckor. Därför önskas fler farthinder och/eller hastighetskameror samt sänkt hastighetsbegränsning på utvalda och särskilt utsatta sträckor. Gatorna som det främst handlar om är Hillevägen, Storgatan, Strömsbrovägen och Södra Prästvägen.

Att bilister inte håller hastighetsbegränsningar eller följer rådande trafikregler är en polisiär fråga. Hastighetsbegränsningen på Strömsbrovägen och Storgatan är 40 km/h. Medelhastigheten på Strömsbrovägen låg på 44 km/h vid mätning år 2019. Medelhastigheten på Storgatan varierade mellan 38-43 km/h vid mätning år 2018. Högst hastigheter uppmättes nattetid. Den senaste 5 års perioden har det inte skett någon olycka som är inrapporterad till sjukhus eller polis.

Hastighetsbegränsningen på Hillevägen är 50 km/h, bortsett från Strömsbro skola där skyltade hastigheten är 30 km/h. På Hillevägen i höjd med Strömsbro skola var medelhastigheten 35 km/h vid mätning år 2019. På morgon då barn är på väg till skolan uppmättes de lägsta hastigheterna, strax över 30 km/h, och sent på kvällen och nattetid uppmättes de högsta hastigheterna. På Hillevägen i höjd med Idrottsallén var medelhastigheten 35 km/h vid mätning år 2019. De högsta hastigheterna uppmättes även här nattetid. Den senaste 5 års perioden har det skett fem olyckor; två singelolyckor där personerna har ramlat, två cyklister som blivit påkörda av motorfordon och en singelolycka med motorfordon.

Hastighetsbegränsningen på Södra Prästvägen är 30 km/h och enligt en mätning som gjordes år 2015 var medelhastigheten 20 km/h. Den senaste 5 års perioden har det skett en singelolycka där en person ramlat.

Längs med Strömsbrovägen finns ingen hastighetssäkrad gångpassage. Längs Storgatan finns en hastighetssäkrad gångpassage och längs sträckan genomför Livsmiljö Gävle en förstudie för att titta på möjligheten att skapa en cykelbana och öka trafiksäkerheten. Längs Hillevägen finns sju övergångsställen, flertalet som är hastighetssäkrade med busskuddar, har intensivbelysning eller refug. Längs Södra Prästvägen finns två upphöjda farthinder. Livsmiljö Gävles bedömning är att trafiksäkerheten på det stora hela är god, men att det kan finnas platser som behöver ses över.

I Gävle kommuns Cykelplan från år 2020 beskrivs behov av ett flertal åtgärder i Strömsbro och Hille, allt från målade cykelpassager till hastighetssäkrade cykelpassager och vissa nya länkar i cykelvägnätet. De åtgärder som har högst prioritet är hastighetssäkrade passager längs Hillevägen över Sandmogatan, Stålbogatan och Fröken Bergstens väg samt målade cykelpassager över Terrassvägen, Norra Prästvägen och Bygränsvägen. Livsmiljö Gävle lyfter på samråd med polisen behovet av ökad övervakning i området.

Förslagsställaren önskar att luftmätaren på Södra Kungsgatan förses med en tydlig display som visar aktuell föroreningshalt. På morgonen och eftermiddagen är halterna av kväveoxiderna och partiklarna som högst. Årsmedelvärdena i Gävle för båda luftföroreningarna är över miljömålen. Bil-och busstrafiken längs Södra Kungsgatan är intensiv jämfört med sidogatorna där luftföroreningarna rent logiskt är betydligt mindre. Det är viktigt att invånarna i Gävle får tydlig information om luftföroreningssituationen i real tid så man kan välja en annan gata för att undvika påverkan av skadliga ämnen i inandningsluften.

Gävle kommun har en fast mätpunkt som mäter föroreningshalterna för partiklar PM10 och kvävedioxider NOx alla dagar året runt. Denna ligger på Södra Kungsgatan och är placerad utifrån var tidigare luftkartläggning visade på högst värden. Enligt denna mätning så överskrids inte miljökvalitetsnormen för luft. Däremot ligger sträckan inom den så kallade övre utvärderingströskeln vilket innebär att Naturvårdsverket ställer krav på Gävle kommun att följa utvecklingen genom att ha denna fasta mätpunkt. Motorfordonstrafiken skulle behöva halveras på Södra Kungsgatan för att Gävle kommun ska nå miljömålet för Frisk Luft. På Gävle kommuns hemsida www.gavle.se ”Luftkvaliteten i vår utomhusluft” går det att ta del av information om luftmätaren på Södra Kungsgatan samt kontroller av luftkvaliteten och halterna just nu vid den fasta mätpunkten. Livsmiljö Gävles bedömning är att det är bättre att hitta informationen på nätet istället för via en display på mätpunkten. Livsmiljö Gävle ska se över möjligheten att förbättra hemsidan och komplettera mätpunkten med information om var det går att få uppgifter om halterna just nu.

Kristdemokraterna föreslår att de områden söder om Gavleån som idag är så kallade röda zoner ändras till gula zoner. Röd zon är dyrast och utgör de centrala delarna i staden. Områden söder om Gavleån följer inte den strukturen för där är det röd zon där attraktionen av handel och kommers inte är på samma nivå som motsvarande gator i centrala delar. En förändring av parkeringszonerna skulle förbättra handeln och bättre spegla kostnadsprincip av närhet, läge och attraktion.

Parkeringszoner som idag har taxa 5-10 kronor (gul och blå zon) tenderar att användas av de som arbetar i centrum. I röd zon skapas omsättning på parkeringsplatserna och ökar tillgängligheten för handelns kunder även om de får betala en något högre avgift. Om Södra Kungsgatan ändras till gul zon så kommer med största sannolikhet parkeringsplatserna användas av de som jobbar i centrum. Enligt Parkeringspolicyn som är beslutad av Kommunfullmäktige så är målsättningen att parkeringen ska medverka till en god tillgänglighet i centrum och i första hand för besökare, vilket gör att Livsmiljö Gävles förordar att röd zon längs Södra Kungsgatan behålls.

1. Sektorchef Eva Jackson
2. Trafikutskottet
3. Allmän information från ledamöter

Ett kvarter inom området Södra Hemlingby, Gävle Hemlingby 52:11, finns ett behov av ett kvartersnamn. I kvarteret ska det finnas en skola, förskola, vård- och omsorgsboende samt en idrottshall byggas.

Sektorerna Välfärd respektive Utbildning önskar att få ett gemensamt namn på denna anläggning. För att namnet i första hand ska kunna användas för kvarteret och för de verksamheter som kommer att finnas där rekommenderar Namnberedningen att Samhällsbyggnadsnämnden fattar beslut om ett kvartersnamn.

Namnberedningen vill mot bakgrund av ovanstående förslå att ägonamnet Hemlingborg används som kvartersnamn för det aktuella området. Namnet syftar ursprungligen på en intilliggande ägomark. Ägonamn är namn på mark som användes för jordbruk och boskapsskötsel, till exempel åkrar, ängar och hagar. Det nya namnet Hemlingborg vittnar på så sätt om en tidigare markanvändning. Genom namnet får vi idag en bild av platsens utveckling och historia. Namnet finns upptecknat i fält år 1960 och redovisas i ortnamnsregistret vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Hemlingborg redovisades på den tidigare ekonomiska kartan och idag redovisas det i Lantmäteriets grundläggande geodata.

Ett kvartersnamn Hemlingborg kommer att få en entydig och avgränsad syftning och ska därför inte spridas till den bebyggelse inom området Södra Hemlingby som är uppförd eller under uppförande och inte heller användas i marknadsföring för denna.

Detaljplanen syftar till att möjliggöra för att bostäder i mindre flerfamiljshus/radhus i två till tre våningar ska kunna uppföras i planområdets västra del. Detaljplanens syfte är också att säkerställa att nuvarande verksamhet med samlingslokal/kyrka, idrott och förskola och där tillhörande funktioner kan finnas kvar och i framtiden utvecklas inom fastigheten Olsbacka 51:2. Detaljplanen ger också möjlighet att dela fastigheten Olsbacka 51:1 för att bostadsändamål. Kommunal mark inom planområde ska fortsatt vara allmänt tillgänglig och planläggs som allmän plats, GATA eller PARK.

Planens genomförande bedöms inte medföra sådan betydande miljöpåverkan att miljökonsekvensbeskrivning enlig PBL 4:34 ska upprättas. Detaljplanens syfte att vid sidan av redan pågående verksamhet i form av samlingslokal, idrott och förskola uppföra bostäder bedöms fungera väl tillsammans.

De frågeställningar som i identifierats i aktuell utredning om betydande miljöpåverkan handlar till stor del om just påverkan på stadsbild men också markens förutsättningar när det gäller markföroreningar, detta med anledning av den verksamhet i form av en handelsträdgård som funnits på platsen. Detta är viktiga frågor att beakta i det fortsatta arbetet men bedömningen är att frågorna kan hanteras i planarbetet utan att en miljökonsekvensbeskrivning upprättas.

Planen är förenlig med gällande översiktsplan.
Planen handläggs enligt reglerna för standardförfarande, plan- och bygglagen 5 kap 6§.

Gavlefastigheter har inkommit med ansökan om planbesked för fastigheterna Södertull 21:8 samt för Södertull 29:1. Syftet är att möjliggöra en ny högstadieskola vid Polhemsskolan som på sikt ska inrymma totalt 576 elever. Ansökan redovisar en ny byggnad i fem våningar vid korsningen Kaserngatan – S Kopparslagargatan inom fastigheten Södertull 21:8. En ny idrottshall behöver även uppföras och den föreslås förläggas på fastigheten Södertull 29:1, invid S Kungsgatan. Det är viktigt att byggnaderna ges en god gestaltning.

Planens syfte är att möjliggöra en mer flexibel byggrätt för industri, verksamheter och detaljhandel. Skogbevuxen mark mot befintlig skola och bostäder bevaras. Detaljplanen tar hänsyn till skyddsavståndet till rekommenderad väg och järnväg för farligt gods, samt luftburen kraftledning.

Det är ett befintligt verksamhetsområde för industri, verksamheter och detaljhandel. Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten att minska andelen mark där byggnad inte får uppföras. I övrigt ändras inte byggrätternas storlek eller volym i förhållande till tidigare detaljplan. Liknade detaljplaneändringar har gjorts efter Kryddstigen år 2014, 2015 och senast 2018.

Planens genomförande bedöms inte medföra sådan betydande miljöpåverkan att miljökonsekvensbeskrivning enlig PBL 4:34 ska upprättas. Miljöfrågor som har hanterats vidare under det fortsatta planarbetet är översvämningsrisk och andra riskfaktorer vilka kan medföra säkerhetsavstånd. I närheten av planområdet angränsar karaktärområdet Järvsta-Hemlingby och en björkallé med biotopskydd. Dessa värden har också beaktats under planarbetet.

Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Syfte med detaljplanen är att i kvarteret Herakles fortsätta den bebyggelseutveckling som skett i de intilliggande kvarteren längs Muréngatan. Detaljplanen möjliggör för en blandad markanvändning inom kvarteret med bostäder, centrumfunktioner och kontor. I detaljplan skyddas en kulturhistorisk byggnad, Makaronifabriken, och planen säkerställer att ny bebyggelse i sin utformning tar hänsyn till riksintresse för kulturmiljö.

Kvarteret har ett exponerat läge vid järnvägen och Kaserngatan, vilket ställer krav på gestaltning av ny bebyggelse. Ny bebyggelse ska tillföra nya värden i stadsbilden och skapa goda förutsättningar för en upplevelserik stadsmiljö samt goda boendemiljöer. Bebyggelsen är i åtta till fyra våningar. En högre byggnadskropp i 15 våningar ligger i ena kvarterets hörn mot Staffansbron- Muréngatan.

Planens genomförande bedöms inte medföra sådan betydande miljöpåverkan att miljökonsekvensbeskrivning enlig PBL 4:34 ska upprättas. Ny bebyggelse föreslås uppföras på redan ianspråktagen och hårdgjord mark som omvandlas till en funktionsblandad bebyggelse med högre utnyttjandegrad. Området har god tillgänglighet till service, centrum och kollektivtrafik. Kvarterets utformning och höjdskala mot Muréngatan ansluter mot övrig bebyggelse. Planområdet ligger inom område för riksintresse för kulturmiljö Gävle stad och har två värdefulla kulturhistoriska byggnader. Planen innebär att en av de befintliga byggnaderna, Makaronifabriken, skyddas och förses med rivningsförbud. Den andra byggnaden, transformatorstationen är i dåligt tekniskt skick och avses rivas, den skyddas inte i detaljplanen.

Detaljplanen är förenlig med gällande översiktsplan och Översiktlig utredning/program för detaljplan för bebyggelse utmed Muréngatan, 2011.

Planen handläggs enligt reglerna för standardförfarande, plan- och bygglagen 5 kap 6§.

Ansökan avser ett datacenter bestående av en huvudbyggnad med kontor, serverhallar och stödytor samt fyra mindre komplementbyggnader för elförsörjning, sprinkler- och dagvattensystem samt externt placerade generatorer för nödström.

Ärendet gäller bygglov för bygglov för nybyggnad av radhus med 27 bostäder, åtta enbostadshus, tillhörande komplementbyggnader samt bullerplank på fastigheten FREDRIKSSKANS 2:10, som ligger inom detaljplanelagt område. Två bilparkeringsplatser anordnas framför varje radhusenhet.

Husens fasader täcks med liggande träpanel i svart kulör med utfyllnad av mellanpartier med gråsvart/svart skrivmaterial/plåt. Tak täcks med svart papp. Uteförråd gestaltas lika huvudbyggnad. Husen har traditionella trädfasader med moderna fönsterpartier med stark arkitektonisk karaktär. Utförandet är lika etapp 1 inom Strömsbro trädgårdar bostadsområdet.

Ansökt åtgärd är planenlig och uppfyller kraven i 2 och 8 kap. PBL.

Ärendet gäller bygglov för nybyggnad av enbostadshus i ett plan med tillhörande komplementbyggnad (garage) på fastigheten HEMLINGBY 79:1, som ligger inom detaljplanelagt område. Åtgärden avser en byggnadsarea totalt 235,4 kvadratmeter uppdelat om 171,9 kvadratmeter för bostadshus och 63,5 kvadratmeter för komplementbyggnaden. Byggnader ska uppföras i en grå kulör (S5502-Y) samt betongpannor (S8500-N).

1. Kustcykelvägen. Förstudien för kustcykelvägen ska vara klar, men när kommer redovisningen? Kent Edin (S).
Frågan besvaras av Pia Grönwall, projektledare.

2. Invasiv växt. Jag undrar hur förvaltningen arbetar med att få bort den invasiva växten Parkslide. Stefan Pettersson (V).
Frågan besvaras av: Alexander Alenvall, parkingenjör.