Möte 2023-05-24

Lokal: Förvaltningshuset
Datum: 30 maj
Förslag: Bengt Nises (M)

Beredning har ägt rum onsdag 10 maj 2023 kl.9.00- 14.19 med ordförande Anders Ekman (C), 1:e vice ordförande Elin Lundgren (S), 2:e vice ordförande Mikael Brodin (M), sektorchef Eva Jackson, nämndsamordnare Anette Paulsen samt föredragande tjänstepersoner.

Delårsrapport 1 år 2023 omfattar sammanställning av de väsentligaste händelserna per den sista april år 2023 och det ekonomiska resultatet. Rapporten är upprättad utifrån sektor Styrning och stöds anvisningar och har inför delår 1 förenklats och ingen uppföljning kommer att ske av mål och uppdrag.

Grundregeln är att nämnderna i Gävle kommun ska ha en budget i balans, vid eventuella avvikelser ska en åtgärdsplan tas fram, beslutas och verkställas.

Förutsättningarna för 2023 års budget, som fullmäktige fattade beslut om i december, har dock förändrats kraftigt. I vårens månadsrapporter visar flera nämnder stora underskott. Bakgrunden är omvärldsfaktorer såsom ökade räntor, hög inflation samt årets avtalsrörelse som gav ett löneutfall utöver det budgeterade. Det finns därmed nämnder som inte kommer att klara en budget i balans 2023 endast genom egna åtgärder.

För att Gävle kommun i det nya läget ska ha en budget i balans pågår nu en process som ska resultera i en reviderad budget för 2023 med preliminära ramar 2024–2026. Den politiska majoriteten önskar att en reviderad budget för 2023 ska beslutas av kommunfullmäktige den 19 juni. Inför detta budgetbeslut är den politiska majoritetens förslag att nämndernas ökade kostnader för hyror ska kompenseras med 8 procent i stället för budgeterade 5 procent, och att löneökningarna ska kompenseras från budgeterade 2 procent till avtalens utfall.

Alla nämnder har i budgeten som antogs av fullmäktige i december ett effektiviseringskrav på en procent som ska verkställas under 2023. Vissa nämnder har redan hanterat detta i internbudgeten, andra nämnder hanterar effektiviseringskravet vid nämndens sammanträde i maj.

Efter att ovan har beaktats, så lämnar samhällsbyggnadsnämnden en prognos med -22,1 mnkr, där vinterväghållningen står för -15,1 mnkr. Samhällsbyggnadsnämndens prognos exklusive vinterväghållningen är -7,0 mnkr. Det pågår ett arbete med en handlingsplan där åtgärder motsvarande minst 7,0 mnkr ska tas fram för att få en budget i balans.

Samhällsbyggnadsnämnden beslutade internbudgeten i februari 2023 och verkställde i och med det beslutet samtidigt effektiviseringskravet på en procent.

Kommunstyrelsen avser att besluta om ny risk- och sårbarhetsanalys för Gävle kommun 2023–2027. Mot bakgrund av detta ska samtliga nämnder yttra sig till kommunstyrelsen om ny risk- och sårbarhetsanalys.

Remissen är ställd till nämnd för att medvetengöra och aktualisera nämnden verksamheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalys.

Synpunkter på utkast risk- och sårbarhetsanalys:

3.4.3 Kommunal väg- och gatuhållning

Avdelningen Gata och park finns inte i nuvarande organisation.

Förslag till ändring i stycke 2:

Inom Verksamhet Tekniska på Sektor Livsmiljö finns enhet Drift och förvaltning. Verksamhet Tekniska planerar, bygger, underhåller och sköter kommunens vägar, gator, parker och grönområden. Enheten Drift och förvaltning är den operativa enheten som ansvarar för drift och skötsel av Gävles gator och övrig kommunalägd mark året om med egna och upphandlade resurser.

1. Sektorchef 
2. Allmän information från ledamöter 
 

Fastighetsägaren önskar pröva möjligheten att uppföra ett kombinerat badhus/båthus (brygghus) inom fastigheten. För fastigheten finns idag en detaljplan för bostadsändamål med bl.a. en byggrätt avsatt för badhus och en för båthus. Byggrätten för badhus är placerad vid stranden i fastighetens västra del och byggrätten för båthus vid stranden i den östra delen. Kopplat till de två byggrätterna för badhus respektive båthus finns särskilda utformningsbestämmelser för att bland annat uppförande av nya byggnader ska anpassas till platsens kulturhistoriska värden samt uppförda byggnaders utformning. Gällande utformningsbestämmelser förhindrar möjligheten till kombinerad användning badhus samt båthus.

Initialt bedöms kommande planarbete kunna hanteras som en ändring av befintlig detaljplan där fokus bl.a. blir att justera utformningsbestämmelser för den östra byggrätten och ta bort den västra byggrätten. Medskick till planarbetet är att hänsyn till natur- och kulturvärden ska tas, begränsa ny byggnads påverkan på allmänhetens upplevelse av platsen och arbeta vidare med utformning av tillkommande byggnad.

Fastighetsägaren har ansökt om planbesked för att pröva möjligheten till ca 20 nya bostäder i form av radhus väster om tapetfabriken Duro intill Durovägen. Enligt inkommen ansökan anläggs en ny kvartersgata med infart från Durovägen. Durovägen är en kommunal väg men det nya bostadsområdet bedöms kunna uppföras som kvartersmark med enskild skötsel av den nya bostadsgatan i området. Området består idag av uppvuxen blandskog med gångstigar i den södra och mellersta delen av berört markområde som används av allmänheten.
Fastighetsägarens idé är att komplettera befintlig bebyggelse med bostäder som både kan vända sig till barnfamiljer och t.ex. äldre som önskar bo kvar i stadsdelen i en mindre bostad.

För området gäller fördjupad översiktsplan för Gävle stad, översiktsplanen anger ingen särskild markanvändning för området. Gällande detaljplan från 1981 anger markanvändningen småindustri.
Den södra delen av fastigheten ligger delvis inom område för strandskydd från Gavleån och i fortsatt planarbete behöver strandskyddsfrågan utredas vidare. Inga riksintressen berörs men området angränsar till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

Livsmiljö Gävle ställer sig positiv till föreslagen exploatering i inkommen ansökan om planbesked och anser att ärendet kan lämplighetsprövas genom en detaljplaneprocess. Tidigt identifierade frågor att skicka med in i ärendet är dagvattenhantering, hänsyn till natur- och kulturvärden, strandskydd, geoteknik samt trafik- och verksamhetsbuller.

Ägaren till fastigheten Lund 9:2 har inkommit med en ansökan om planbesked som visar på en önskan att utveckla fastigheten, som är placerad i byn Lunds östra del, för nya bostäder. Den till ansökan bifogade skiss redovisar ett bostadsområde med 13 parhus i två plan längs en ny kvartersgata. I skissen redovisas en ny infart till området från Lundbyvägen och några mindre släpp/passager till omgivande skogsmarker och närliggande områden samt en första idé om hur dagvatten kan hanteras i området.

Sammantaget gör Livsmiljö Gävle bedömningen att aktuell ansökan om planbesked är lämplig att pröva vidare i ett detaljplanearbete. Föreslagen utveckling av fastigheten ger ett positivt tillskott av bostäder i ett område där viss förtätning och utveckling bedöms lämplig. I för området gällande översiktsplan (FÖP Gävle Stad) redovisas aktuell fastighet delvis som område för bostäder. Idag omfattas området av en områdesbestämmelse där del av fastigheten utpekas som ett område avsett för verksamheter. I områdes-bestämmelsen finns också tankar på hur och i vilken omfattning nya bostadsbebyggelse kan tillskapas i Lund. Avsikten i områdesbestämmelsen är att ny bostadsbebyggelse ska ske som en komplettering till befintlig struktur och att nya fastigheter inte få ges för liten yta.

En ansökan om planbesked har inkommit för fastigheten Norrsundet 15:131. Sökanden önskar fortsatt att justera användningen (S1) barnstuga till att möjliggöra Bed & Breakfast i befintlig byggnad samt komplettera den anläggningen med ställplatser för husbilar och mindre sovstugor. I ansökan redovisas en önskan om en bred användning där besöksanläggningen kan kompletteras med användningar som ger en flexibilitet över tid så som t.ex. bostäder och centrumändamål. Det redovisas också en önskan om att se över möjligheten att utöka befintlig byggnad/byggrätt med ytterligare en våning. På den till ansökan redovisade skissen redovisas ställplatser norr om befintlig byggnad med en accessväg i väster inom befintlig gemensamhetsanläggning för bland annat väg.

Gällande detaljplan medger användningen barnstuga och detaljplanen behöver justeras för att möta önskad användning. I för området gällande översiktsplan finns ingen särskild skrivning, dock gränsar området till ett redovisat LIS-område, Fårholmen, avsett för verksamheter kopplade till turism- och besöksnäring.

2022-07-27 fick fastighetsägaren (Bergmans Fisk & rökeri AB) bygglov för fasadändring av offentlig lokal (BOB-2022-404) samt åtta parkeringsplatser i fastighetens sydvästra del.

Planens syfte är att skapa ett bostadsområde med friliggande enbostadshus. Här eftersträvas ett landsbygdsliknande bostadsområde med naturkaraktär där bebyggelsen anpassas både till områdets naturvärden, höjdskillnader och närområdets bebyggelsekaraktär.

Planens genomförande bedöms inte medföra sådan betydande miljöpåverkan att miljökonsekvensbeskrivning enlig PBL 4:34 ska upprättas. Ställningstagandet motiveras av att de frågor som identifierats kan lösas inom ramen för detaljplanen.

Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Planens syfte är att skapa ett bostadsområde med fristående en- och tvåbostadshus (villor) och gruppbebyggda hus (parhus, radhus och kedjehus), cirka 12-25 bostäder. Ytor för teknisk anläggning, dagvattenhantering, natur och gångväg säkerställs. Marknivåer (plushöjder) inom Fönsterlavsvägen och Silverlavsvägen försvårar utbyggnad av Järvstagläntan etapp 1 och de tas därför bort.

Planens genomförande bedöms inte medföra sådan betydande miljöpåverkan att miljökonsekvensbeskrivning enlig PBL 4:34 ska upprättas.

Planen är förenlig med gällande översiktsplan

Detaljplanens syfte är att möjliggöra en ny mottagningsstation för det lokala elnätet. Den kommer att ersätta en station norr om Gävle sjukhus som behöver flyttas i samband med att järnvägen får ny dragning.

Planens genomförande bedöms inte medföra sådan betydande miljöpåverkan att miljökonsekvensbeskrivning enlig PBL 4:34 ska upprättas. Detaljplanen prövar teknisk anläggning som inte påverkas av omgivande buller. Anläggningens miljöpåverkan på omgivningen är begränsad.

Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utökad byggrätt för förskoleverksamhet samt säkerställa friyta. Planen syftar även till att säkerställa mark som är viktig för områdets grönstruktur, dagvattenhantering samt möjliggöra parkering för verksamhetens behov. Befintlig förskolebyggnad föreslås ersättas med en ny byggnad i två våningar och inrymma ca 100 barn jämfört med dagens 80.

En större förskola i två plan kräver såväl utökad byggrätt som utökad gårdsmiljö. Den friyta som finns kopplad till förskoleverksamheten motsvarar cirka 3300 m2 kvalitativ friyta. Med anledning av förskolans placering intill en värdefull grönkil och att större friytor skulle kräva ingrepp i värdefull natur/parkmark av allmänt intresse anses det skäligt att kompensera för en mindre friyta per barn med högre kvalitet på tillgänglig utemiljö, förenligt med kommunfullmäktige antagna riktlinjer för förskolegård.

Genom detaljplanen får grönstrukturen ett starkare skydd då detaljplanen endast tillåter en parkering på 230 m2 jämfört med tidigare 1400 m2 i den smala gröna korridoren. Resterande yta i grönstråket säkras genom att planläggas som allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap. I och med att marken som tas i anspråk för parkering ligger inom värdefull grönkil ska kompensationsåtgärder genomföras vid ett ianspråktagande utifrån kommunens antagna riktlinjer. Detta har reglerats i ett exploateringsavtal.

Detaljplanen var ute på samråd under perioden 28 oktober – 18 november 2022. Granskning av detaljplanen har genomförts under perioden 24 februari – 10 mars 2023.

Huvudsakliga synpunkter under samrådet har berört storleken på friytor, buller, dagvattenhantering samt gröna länkar.

Inför granskning har plankartan reviderats med ytterligare prickmark för att säkerställa möjlighet till infiltration och övrig dagvattenhantering. Planbeskrivningen har kompletterats med bullerkartor och beskrivning av bullersituationen kopplat till friytor. Kommunens friyteriktlinjer från 2020 beskrivs närmare i planbeskrivningen och de avsteg som gjorts i enlighet med riktlinjerna.

Under granskningen meddelade Länsstyrelsen att de inte har för avsikt att överpröva ärendet och inga ändringar har gjorts inför antagande.

Detaljplanen är förenlig med en från allmän synpunkt lämplig markanvändning enligt 3 och 4 kap Miljöbalken, samt för området antagen översiktsplan.

Planen handläggs enligt reglerna för standardförfarande, plan- och bygglagen 5 kap 6§.”

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en anslutningsväg till Sollidenvägen på annan plats än det vägreservat som finns i den gällande detaljplanen.

När detaljplanen ”Arla” antogs 2016 (lagakraft 2017-03-30) möjliggjordes en ny väganslutning till Sollidenvägen för två fastigheter som idag har sina utfarter mot Bönavägen. Nu vill närboende att vägen ska flyttas till ett läge där vatten- och spillvattenledningar har förlagts och enligt detaljplan utgör allmän plats, natur. Det tidigare läget hade en lutning mot bostäderna och skulle bli både svårare och dyrare att bygga än om man nyttjar området ovan vatten- och spillvattenledningarna för vägen. Inga ytterligare naturvärden behöver heller ianspråktas med denna lösning.

Tidigare har ett planarbete initierats för att åstadkomma det som redovisas i den nu aktuella ansökan. Men att ta fram en ny detaljplan har inte gått att genomföra då den i samband med ett antagande överklagades och mark- och miljödomstolen fastslog att ändringen inte var möjlig under pågående genomförandetid. Nu har underliggande detaljplans genomförandetid gått ut och frågan om att genomföra föreslagen ändring har åter lyfts.

Detaljplanen har varit ute på samråd under perioden 6 december 2022 – 9 januari 2023 och granskning av detaljplanen har genomförts under perioden 16 februari – 9 mars 2023.

Inkomna synpunkter handlar om att vändplanen är för stor eller inte bör vara med överhuvudtaget. Bedömningen är att detaljplanen planläggs med möjlighet för en vändplan för att vara en framtidssäker detaljplan. Utbyggnaden av vägen behöver inte ske i sin helhet på en gång om så inte önskas.

Detaljplanen är förenlig med en från allmän synpunkt lämplig markanvändning enligt 3 och 4 kap Miljöbalken, samt för området antagen översiktsplan.

Planen handläggs enligt reglerna för standardförfarande, plan- och bygglagen 5 kap 6§

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en byggnation av en ny och större förskola som ska ersätta den befintliga på platsen. Syftet med planen är också att säkerställa att en ny förskola kan byggas utan att påverka vattentäkten Gävle – Valboåsen negativt både i hänseende av kvalitet och kvantitet. Vattentäkten förser Gävleborna med sitt dricksvatten och är av riksintresse. För att inte minska möjligheten till naturlig grundvattenbildning har detaljplanen reglerat andel hårdgjord yta inom planområdet. Likaså har planbestämmelser avseende dag- och släck-vatten samt upplysning avseende hantering av förorenade områden införts för att inte påverka grundvattnets kvalitet negativt.

Planområdet ligger inom primärt skyddsområde för grundvattentäkt och inom kärnområde för vattentäkten. Med tanke på detta har en miljökonsekvensbeskrivning tagits fram för att påvisa konsekvenser ett genomförande av detaljplanen har.

Detaljplanen är förenlig med en från allmän synpunkt lämplig markanvändning enligt 3 och 4 kap Miljöbalken, samt för området antagen översiktsplan.

Planen handläggs enligt reglerna för utökat förfarande, plan- och bygglagen 5 kap 7§.

Planens syfte är att möjliggöra en utbyggnad av den befintliga förskolan Björngården. Utökningen av förskolan blir från två till fyra avdelningar, totalt ca 80 barn. För att förskolan ska kunna byggas ut behöver fastigheten utökas för att kraven på friyta för barnen kan uppnås och att en bra parkeringslösning ska kunna genomföras.

Förskoletomten kommer utökas på bekostnad av kommunal parkmark som idag omger förskolan. Planområdet är beläget i den östra delen av stadsdelen Andersberg ungefär 2,5 km från Gävle centrum.

Granskning av detaljplanen har genomförts under perioden 20 mars – 10 april 2023. Detaljplanen har tidigare varit ute på samråd under perioden 4 mars – 25 mars 2022.

Inga revideringar har gjorts efter granskningen.

Detaljplanen är förenlig med en från allmän synpunkt lämplig markanvändning enligt 3 och 4 kap Miljöbalken, samt för området antagen översiktsplan.

Planen handläggs enligt reglerna för standardförfarande, plan- och bygglagen 5 kap 6§.

Inom fastigheten FORSBACKA 1:34 (fastigheten) har en mur med ett smidesstaket ovanpå uppförts utan bygglov. När muren mättes in var den ca 15,06 meter + 60 centimeter lång och hade en varierande höjd om ca 37 centimeter, ca 54 centimeter respektive ca 60 centimeter. Stolparna på muren har en höjd om ca 1,4 meter. Muren är i sin helhet uppförd på prickad mark som inte får bebyggas.

Av den skrivelse från fastighetsägaren vilken registrerades 2023-05-12 framgår att muren klätts in och att en rabatt anlagts framför muren. Enligt fastighetsägaren har därmed murens höjd ändrats och muren är inte längre en mur, utan på platsen finns ett staket som är fastgjutet i ett betongfundament.

Enligt nämndens bedömning är åtgärden en sådan mur vilken kräver bygglov. Det är inte endast murens höjd som är avgörande för bedömningen av om bygglov krävs eller inte. Även andra faktorer påverkar kravet på bygglov som bl.a. att muren ger ett visuellt intryck av att vara en mur, att den har en avhållande effekt på omgivningen, murens längd, att den består av ett beständigt material utan genomsiktlighet i den nedre delen m.m. På muren finns ett smidesstaket uppfört. Av MÖD 2017-02-21, i mål nr P 196-16, framgår en nedre betongkonstruktion med en träkonstruktion ovanpå skulle ses som en och samma enhet. Enligt nämndens bedömning får därmed den nedre delen av konstruktionen tillsammans med smidesstaketet ovanpå ses som en och samma konstruktion. Staketets stolpar hade en högsta höjd om ca 1,4 meter vilket klart överstiger höjden av ett sedvanligt staket.

Muren kräver bygglov med stöd av 6 kap. 1 § plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, och något undantag från lovplikten föreligger inte.

Med hänsyn till att aktuell detaljplan är från 1993 är den att anses som antagen enligt den äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, och dess termer ska tolkas mot bakgrund av ÄPBL och i enlighet med den praxis som gällde enligt ÄPBL (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 9 april 2015 i mål nr P 8223-14). Av RÅ 1995 ref. 21 framgår att anläggandet av plank är att betraktas som att marken bebyggs. Av praxis framgår att det inte är motiverat att göra någon skillnad gällande murar, vilket innebär att uppförandet av såväl murar som plank på prickad mark som inte får bebyggas innebär att marken bebyggs enligt en detaljplan som är antagen enligt ÄPBL, se bl.a. MÖD 2016-02-12 i mål nr P 8651.

Med hänsyn till att muren i sin helhet är uppförd på prickad mark som inte får bebyggas kan bygglov inte beviljas i efterhand med stöd av 9 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, då åtgärden strider mot detaljplanen. Murens placering på den prickade marken bedöms inte vara nödvändig för att området ska kunna bebyggas på ett ändamålsenligt sätt och den kan inte heller godtas som en sådan liten avvikelse från planen som avses i 9 kap. 31 b § PBL. Eftersom muren inte har uppförts för mer än 10 år sedan förelägger samhällsbyggnadsnämnden fastighetsägaren att från fastigheten ta bort den uppförda muren i sin helhet med stöd av 11 kap. 20 § PBL.

Med hänsyn till att den uppförda muren kräver bygglov enligt 6 kap. 1 § PBF och då något lov inte finns för åtgärden föreligger grund för uttag av byggsanktionsavgift enligt 11 kap. 51 § PBL. Det föreligger inga skäl till att avgiften inte ska tas ut eller att den ska sättas ned enligt 11 kap. 53, 55-56 och 53 a §§ PBL. Fastighetsägaren har fått yttra sig inom fem år från överträdelsen, enligt 11 kap. 58 § PBL.

Samhällsbyggnadsnämnden ska därmed ta ut en byggsanktionsavgift om 9 535 kr av fastighetsägaren till fastigheten, vilken är den som vidtagit överträdelsen, om inte rättelse sker innan nämndens sammanträde. Avgiften ska betalas inom två månader från det att detta beslut vunnit laga kraft.

Kommunikation med fastighetsägaren

Fastighetsägaren har inkommit med flera yttranden till nämnden kring den uppförda muren där det bl.a. framgår att muren inte kräver lov, att inmätningen av muren är felaktig, att muren inte kräver lov om höjden understiger 50 centimeter, att rättelse inte är aktuellt och att ärendet ska tas på nämndens sammanträde i maj 2023. Livsmiljö Gävle har besvarat fastighetsägaren i de delar som rör den uppförda muren och kravet på bygglov, samt informerat om att även om muren inte skulle kräva lov strider den mot detaljplanen och kan således inte vara kvar. Den kommunikation som förevarit med fastighetsägaren föranleder inte någon annan bedömning av ärendet än den som redan gjorts. Fastighetsägaren är delgiven nämndens förslag till beslut och förenklad delgivning kommer att användas i ärendet. Ärendet behandlas på nämndens sammanträde i maj 2023.

Inom fastigheten LILLHAGEN 2:11 (fastigheten) har en mindre byggnad – en grillkåta – på hjul om ca 9 kvadratmeter uppförts utan bygglov. Grillkåtan vilken används av personalen är försedd med en grillstad och sittplatser. Det är inte fråga om inredande av bostad som anmälan avsåg.

Huvudregeln är att uppförandet av en ny byggnad kräver bygglov vilket framgår av 9 kap. 2 § PBL. Det gäller både inom och utanför detaljplanelagt område.

På fastigheten, vilken enligt detaljplanen ska användas för bilservice, har en grillkåta om ca 9 kvadratmeter uppförts någon gång mellan 2019 och 2021. Inom fastigheten finns inte något en- eller tvåbostadshus, vilket innebär att kraven för bygglovsbefrielse för uppförande av en friggebod inte är uppfyllda. Grillkåtan kräver därmed bygglov med stöd av 9 kap. 2 § PBL och något annat undantag från bygglovsplikten föreligger inte. Något bygglov finns dock inte för grillkåtan.

Med hänsyn till att fastighetsägaren inkommit med en ansökan om tillfälligt bygglov för uppställning av grillkåtan, finner nämnden inte skäl till att utreda om lov kan ges i efterhand eller inte. Detta får istället prövas inom ramen för det befintliga bygglovsärendet. Om bygglov inte kan beviljas i efterhand kan nämnden utan hinder av detta beslut fatta ett nytt beslut om ingripande gällande aktuell grillkåta.

Mot denna bakgrund finns det i dagsläget inte skäl för nämnden att varken utfärda ett eventuellt lovföreläggande eller något rättelseföreläggande med stöd av 11 kap. PBL.

Däremot föreligger grund för uttag av byggsanktionsavgift eftersom en bygglovspliktig åtgärd har vidtagits utan bygglov. Det föreligger inga skäl för att avgiften inte ska tas ut eller att den ska sättas ned med stöd av 11 kap. 53, 53 a § eller 55-56 §§ Plan- och bygglagen (2010:900), PBL. fastighetsägaren har fått tillfälle att yttra sig inom fem år från överträdelsen enligt 11 kap. 58 § PBL. Nämnden tar därmed ut en byggsanktionsavgift om 13 125 kr av fastighetsägaren.

Ärendet gäller bygglov för nybyggnad av verksamhetslokal / butik A och B på fastigheten VALBO-ÖN 31:1, som ligger inom detaljplanelagt område. Åtgärden avser en bruttoarea om 7 321 kvadratmeter.

Etablering i Butik A avser sällanköpshandel med inriktning fordonsservice. Inom denna butiksyta inryms även för verksamheten tillhörande verkstad, däcklager och tvättanläggning. Aktören är en butikskedja med ursprung i Finland som precis påbörjat sin etablering i Sverige.

Etablering i Butik B avser en svensk butikskedja inom detaljhandeln och närmare bestämt lågprissegmentet. Butikskedjan erbjuder bland annat hem och fritidsprodukter. Denna etablering utgör en omlokalisering av butikskedjan inom Gävle.

Ärendet gäller bygglov för ändrad användning från handel till sammanträdesrum/kontor på fastigheten NORR 41:3, som ligger inom detaljplanelagt område.

För beslutets motivering, se nämndsyttrande med diarienummer BOB-2023-371 daterat 2023-04-26 med tillhörande underlag.

Ärendet gäller bygglov för nybyggnad av datacenter och tillhörande stödbyggnader på fastigheten STACKBO 1:35, som ligger inom detaljplanelagt område.

Datacentret kommer att innehålla kontor, serverhallar med stödytor, rum för elektrisk försörjning, utrymmen för ventilation och kylsystem, externt placerade generatorer för nödström samt till generatorerna hörande skorstenar.

För beslutets motivering, se nämndsyttrande med diarienummer BOB-2023-354 daterat 2023-04-27 med tillhörande underlag.

Gävle kommun har fått remiss av boverket att yttra sig över förslaget på nya byggregler för några av kapitlen i föreskrifterna.

Målet för Boverkets regelarbete är att författningsförslaget ska ha en tydlig struktur där krav ställs på funktion. Författningsförslaget formuleras som teknik- och materialneutrala verifierbara funktionskrav. När föreskrifterna uttrycks som funktionskrav, utan den begränsning som de allmänna rådens normerande roll kan innebära, tydliggörs det att byggherrar får frihet att före-slå egna lösningar som uppfyller föreskrifterna. Därigenom främjas kostnads-effektiva lösningar och nytänkande som på längre sikt kan bidra till att för-bättra produktiviteten och pressa byggkostnaderna.

Moderaterna föreslår via ett initiativärende att bygga ett övergångställe vid cirkulationen i Stigslund för dem som ska besöka restaurangerna vid Norra Kungsgatan 42. Moderaterna menar att det inte är trafiksäkert för besökare att ta sig dit, värst menar de att det är under vintern då plogvallar gör det svårt att passera vägen.

Gävle kommun har under mars månad genomfört ett platsbesök och studerat platsen lämplighet för ett övergångställe. Utifrån en första bedömning av dokumentet Riktlinjer för lämplighetsbedömning av obevakade markerade övergångsställen anses inte ett övergångställe lämplig på denna plats.

Men Livsmiljö Gävle föreslår att Samhällsbyggnadsnämnden anser initiativet som besvarat med hänvisning till att Livsmiljö Gävle följer upp förslaget ytterligare i den kommande handlingsplan för trafiksäkerhet-/framkomlighetsinvesteringar som Tekniska kontoret kommer ta fram under år 2023. I arbetet kommer det att utredas mer om en åtgärd är nödvändig eller inte.

1.Politiskt uppdrag åtgärdsprogram för ren och frisk luft – information om tidigare utredningar och möjliga åtgärder
Föredragande Marie Grew.

2 .Utvärdering av digitala lekplatser
Föredragande Agnes Lindblom.

Musikljud upplevs ofta mer störande än buller från andra verksamheter vilket gör att Folkhälsomyndigheten har satt 25 dB ekvivalent ljudnivå inomhus som riktvärde vilket är 5 dB lägre än för andra bullrande verksamheter. En stor del av problemet är lågfrekvent ljud från bashögtalare och Folkhälsomyndigheten har därför också riktvärden för sådant ljud.

År 2010 tog nämnden beslut att anta riktlinjer för musikspelning på uteserveringar för att på det sättet minska risk för bullerstörningar och för att underlätta verksamhetsutövares egenkontroll. Riktlinjerna har inte fungerat tillfredsställande då många verksamhetsutövare tror att riktlinjerna ger dem en absolut rätt att spela upp till de angivna ljudnivåerna. Så är inte riktlinjerna utformade. De utgår från Folkhälsomyndighetens riktvärden inomhus och tar sedan höjd för normal fasaddämpning, för att få fram ett ungefärligt maxvärde för utomhusspelning. Riktlinjerna använder uttryck som att ljudnivån inomhus förväntas hålla sig under riktvärdet men att verksamhetsutövaren kan behöva sänka om det finns närboende, vilket förbises av många verksamhetsutövare. I realiteten kan musikspelning på maximalt 60 dB utomhus ge högre ljudnivåer inomhus i bostäder även vid normal fasaddämpning, eftersom många omständigheter samspelar. Dessutom finns det K-märkta hus i centrala Gävle där fastighetsägaren inte kan byta ut fönstren till treglasfönster vilket gör att fasaddämpningen blir lägre än normalt.

Sammanfattningsvis finns det många bostäder i centrala Gävle och det finns skäl att anta att många får sin dygnsvila störd av musikspelning.

Det åligger nämnden enligt miljöbalken att besluta i ärenden som rör människors hälsa. Vi anser att det är bättre att hänvisa verksamhetsutövarna till Folkhälsomyndighetens (FoHMFS 2014:13) allmänna råd om buller inomhus som många andra kommuner gör i stället för att tillhandahålla lokala riktlinjer som riskerar att förvirra

Samhällsbyggnadsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och tjänstemän i enlighet med Samhällsbyggnadsnämndens delegeringsordning, dnr 19SBN197. Dessa beslut ska redovisas till Samhällsbyggnadsnämnden. Redovisningen innebär inte att Samhällsbyggnadsnämnden omprövar eller fastställer besluten. Däremot får Samhällsbyggnadsnämnden återta lämnad delegation eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet och fatta beslut.

Anmälan av beslut fattade enligt beviljad delegation gäller: Delegeringsbeslut - Riksfärdtjänst mars 2023, Delegeringsbeslut - Färdtjänst maras 2023, Delegeringsbeslut - Parkeringstillstånd mars 2023, 3 Lokala trafikföreskrifter Mars 2023, 3 Dispenser från LTF och TRF Mars 2023, Delegationslista bostadsanpassningsbidrag april, Delegationslista bostadsförturer april, Delegationslista bygglov april, Mottagningsattestant i Agresso. 

Besluten är förtecknade i separat lista. Listan finns som bilaga till protokollet.