Möte 2023-02-22

Lokal: Förvaltningshuset
Datum: 28 februari
Förslag: Andreas Kvarnström (SD)

Beredning har ägt rum onsdag 8 februari 2023 kl. 09.00-14.30 med ordförande Anders Ekman (C), 1:e vice ordförande Elin Lundgren (S), 2:e vice ordförande Mikael Brodin (M), verksamhetschef Ulrica Olsson, nämndsamordnare Anette Paulsen samt föredragande tjänstepersoner.

Årsredovisning 2022 omfattar verksamhetsrapport per den sista december 2022 med måluppfyllelse och ett ekonomiskt resultat. Verksamhetsrapporten är upprättad utifrån styrning och stöds anvisningar och redovisar hur målen och uppdrag i verksamhetsplan 2022 har uppfyllts.

En resultaträkning samt resultat per avdelning bifogas. Båda dessa rapporter är hämtade ur ekonomisystemet Unit4ERP och visar samhällsbyggnadsnämndens ekonomiska resultat för 2022.

Internkontrollplanen för Samhällsbyggnadsnämnden är framtagen utifrån riktlinjer från Styrning och stöd och den så kallade COSO-modellen med en risk och konsekvensanalys. Kontrollområdena är uppdelade på två; risker mot målen samt övriga riskområden. Övriga riskområden innefattar finansiell rapportering och efterlevnad av externa och interna regelverk.

Uppföljningen av den interna kontrollen har skett utifrån de risker som lyftes fram i internkontrollplanen för 2022. Dokumentation från utförda kontroller finns förvarade hos verksamhetsstöd.

Samhällsbyggnadsnämnden upprättar sin internbudget för år 2023 med utgångspunkt från Kommunplan 2023 som fastställdes av Kommunfullmäktige i december 2022. Fördelningen av kommunbidrag mellan avdelningarna är baserad på de politiska prioriteringar som fattats i samband med beslutet i kommunstyrelsen i december 2022.

Revisionskontoret har utfört granskning av ansvar, roller och befogenheter i Gävle kommuns politiska- och förvaltningsorganisation. Detta till följd av beslut som togs december 2018 om ny politisk organisation och antagande av reglementen, vilket resulterade i en förändring av förvaltningsorganisationen.

Revisionskontorets granskning syftar till att bedöma om ansvaret för kommunens personal mellan kommunstyrelsen och nämnderna är tydligt, det vill säga om respektive nämnds delegationsordning är tillräcklig utifrån gällande lagstiftning, föreskrifter och kommunens styrdokument.

Revisionskontorets granskning har inriktats på att kommunstyrelsen blev arbetsgivaransvarig och anställningsmyndighet. Med detta kommer risken att arbetsgivaransvar och verksamhetsansvar mellan styrelsen och nämnderna inte är tillräckligt tydliggjort.

Vidare omfattar granskningen den form av beställar- och utförarsystem i förvaltningsorganisationen som införts. Detta ställer krav på tydlighet i relationen mellan kommunstyrelsen och nämnderna. Det anges att beslutfattandet kan påverkas av förändringen i förvaltningsorganisationen. Det behövs förtydligas i nämnds delegationsordning att beslutanderätten delegeras till rätt delegat och att den beslutanderätt som delegeras är inom nämndens ansvarsområde. Risken finns att kommunallagen och kommunens regler och styrdokument inte tillämpas korrekt.

Slutligen anges att arbetsmiljöansvaret mellan kommunstyrelsen och nämnderna måste klargöras på ett enhetligt sätt i kommunens styrdokument. Om det inte sker är risken att arbetsmiljöansvaret inte är tydliggjort i den politiska organisationen förvaltningen och att arbetsmiljölagen inte tillämpas korrekt.

Kommunrevisionens granskningsrapport ger följande rekommendationer till samhällsbyggnadsnämnden:

•Revidera delegationsordningen så att:

• delegerad beslutanderätt utgår ifrån nämndens ansvar och uppgifter som den har enligt sitt reglemente,
• enbart förvaltningschef får vidaredelegera beslutanderätt, och
• sektorchef inte kan överta alla delegerade beslutanderätter.

Yttrande över revisionens slutrapport ska lämnas revisorerna senast 2023-03-01.

Samhällsbyggnadsnämndens yttrande

Samhällsbyggnadsnämnden ser positivt på att en granskning har utförts.

Nämndens målbild är att ansvar, roller och befogenheter ska vara tydliga och följa gällande lagstiftning, föreskrifter och kommunens styrdokument.

Nämnden bedömer att vid nästa revidering av delegationsordningen bör arbetsgivaransvaret mellan kommunstyrelsen och förvaltningen förtydligas.

Nedan följer hur nämnden har tänkt att agera utifrån de rekommendationer som kommunrevisionen gett.

1. Det bör tydligt framgå av styrdokument att samhällsbyggnadsnämnden följer den kommungemensamma tolkningen om att sektorchef är att likställa med förvaltningschef och det bör förtydligas i delegationsordningen.

2. Revidera delegationsordningen så att det inte uppstår otydligheter i förhållande till kommunstyrelsens delegationsordning.

Revidering av nämndens delegationsordning är planerad till våren 2023.

Gävle kommun är medlemmar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund som är en ideell förening och bildades 1992 av 14 kommuner i Stockholms län. Förbundet har 73 medlemmar varav 62 är kommuner. Samhällsbyggnadsnämnden ska utse en ordinarie representant samt en ersättare.

Webbseminarium SKR Plan- och bygglagen
Sveriges Kommuner och regioner (SKR) erbjuder digitalt halvdagsseminarium med fokus på plan- och bygglagen och rollen som förtroendevald i en byggnadsnämnd eller motsvarande. 

Presidiedagar 2023
SKR bjuder in presidierna i kommunernas plan-, bygg- och miljönämnder till en presidiekonferens där aktuella plan- och miljöfrågor presenteras och diskuteras. 

 

1. Sektorchef Eva Jackson
2. Allmän information från ledamöter 
3. Introduktion Plan och bygg, Ulrica Olsson, Sari Svedjeholm, Anna Tengqvist
 

Enheten Projekt och Exploatering på Tekniska, Livsmiljö Gävle har uppdrag att arbeta med utvecklingen av ett nytt stationsläge norr om sjukhuset, Gävle västra. I uppdraget ligger att ta fram nya detaljplaner för området i enlighet planprogrammet för Gävle Västra och som överensstämmer med kommande järnvägsplan. Detaljplanen avser att möjliggöra en utveckling av en ny station (Gävle västra) och en bebyggelseutveckling runt stationsläget med mera. Projekt och Exploatering har nu inkommit med en ansökan om planbesked för att upprätta en detaljplan för bland annat ett nytt stationsläge.

Aktuell ansökan om planbesked har sitt ursprung i ett program för detaljplan, ny tågstation vid Gävle sjukhus. I programhandlingen finns en rad platsspecifika förutsättningar och styrdokument redovisade samt ett förslag på hur tänkt stationsläge ska kunna utvecklas. Programhandlingen innehåller också en rad mer konkreta hänvisningar och riktlinjer för ett kommande planarbete.

Aktuell ansökan om planbesked följer intentionerna i programhandlingen men förslaget har under en längre tid genomgått bearbetningar utifrån både platsspecifika förutsättningar men och anpassningar utifrån dialog/arbete med Trafikverket/järnvägsplanen. I ansökan redovisas ett förslag där justeringar bland annat gjorts runt ytors disposition, trafikkopplingar och kopplingar mellan sjukhusområdet och Sätra jämfört med de illustrationer och idéer som redovisas i programhandlingen.

Det finns idag en projektgrupp kopplat till kommunens arbete runt ett nytt stationsläge, en projektgrupp där flera olika kompetenser deltar och där frågor systematiskt bearbetas och anpassas utifrån rådande förhållanden.

Fastighetsägarna till fastigheterna Stigslund 59:1, 59:2 och 59:3 har tillsammans inkommit med en förfrågan om att göra om aktuell detaljplan för deras fastigheter. De önskar att det skyddsbälte (plantering) som finns fastslagen i gällande detaljplan görs om så att en skyddsplantering mot vägen minskas och kan kombineras med parkeringsändamål.

Gävle kommun, Övergripande Planering, har ansökt om upphävande av hela eller delar av detaljplaner inom den västra delen av planprogrammet Gävle Västras geografiska avgränsning. Upphävanden krävs för att inte lägga administrativa hinder för Trafikverkets kommande järnvägsplan för den nya Ostkustbanan och ny vägplan för del av E4 som ska möjliggöra anslutning till Tolvforsskogens verksamhetsområde.

I samband med inventering av berörda detaljplaner har ytterligare detaljplaner och avstyckningsplan för bl.a. bostäder identifierats som icke längre lämpliga med hänsyn till kommande infrastruktur. Inom ramen för arbetet att möjliggöra statlig väg- och järnvägsplan upphävs därför även dessa planområden med olämplig markanvändning.

Arbetet med järnvägsplanen i de centrala delarna av Gävle har delats upp i flera delar, där ett delområde utgörs av det aktuella järnvägsområdet ungefär från E4 fram till trafikplats Sätra längs Hamnleden. För att kunna ansluta logistikområdet Tolvforsskogen med E4 krävs även att en ny vägplan tas fram för aktuell vägsträcka omkring trafikplats Gävle Norra. I detaljplaneprocessen kan man inte enbart upphäva detaljplaner inom ramen för annan detaljplaneläggning vilket innebär att upphävande av detaljplaner behöver hanteras genom ett eget detaljplanearbete. Övriga delar av planprogrammet Gävle Västras geografiska område kommer kräva nya detaljplaner där man i kommande detaljplaneskeden kommer anpassa planeringen utifrån Trafikverkets infrastrukturplaner.

En genomgång av gällande detaljplaner inom aktuellt geografiskt område har genomförts och initialt visar den att delar av fyra detaljplaner behöver upphävas för att järnvägsplan och vägplan kan antas. Utöver dessa fyra detaljplaner föreslås även att hela avstyckningsplanen för ett, ännu inte helt realiserat, bostadsområde i Lexe tas bort då det inte längre är lämpligt med ytterligare bostäder i närheten av väg och järnväg. Som en del i kommande detaljplaneprocess kommer gränsdragningen studeras ytterligare och vissa mindre justeringar kan krävas för att uppnå syftet med planarbetet.

De fyra detaljplaner som delvis behöver upphävas är följande:
Aktbeteckning 21-VAL-1687 (2180-10601). Detaljplan från 1940 som anger markanvändningen Park, Gata, Bostäder m.m. Berör delar av fastigheterna Tolvforsskogen 2:1 och Stenbäck 15:1. Gävle kommun äger samtliga fastigheter. Genomförandetiden har gått ut.

Aktbeteckning 21-74:899 (2180-11680). Detaljplan från 1974 som anger markanvändningen Park, Gata m.m. Berör delar av fastigheterna Lexe 31:1, Lexe 31:2, Tolvforsskogen 2:1, Norrtull 36:2 och Stenbäck 3:1. Trafikverket äger fastigheten Norrtull 36:2, övriga äger Gävle kommun. Genomförandetiden har gått ut.

Aktbeteckning 21-76:771 (2180-12619). Detaljplan från 1976 som anger markanvändningen Park, Gata m.m. Berör delar av fastigheterna Sätra 11:1, Tolvforsskogen 2:1, Lexe 31:1 och Lexe 31:2. Gävle kommun äger samtliga fastigheter. Genomförandetiden har gått ut.

Aktbeteckning 21-76:1399 (2180-12954). Detaljplan från 1976 som anger Park. Berör delar av fastigheterna Tolvforsskogen 2:1 och Stenbäck 3:1. Gävle kommun äger samtliga fastigheter. Genomförandetiden har gått ut.

Avstyckningsplanen som upphävs i sin helhet är:
Aktbeteckning 2180-3096. Avstyckningsplan från 1929 med syfte att möjliggöra avstyckning av bostadsfastigheter. Berör delar av fastigheterna Lexe 31:2 och Lexe 31:3 som ägs av Gävle kommun samt fastigheterna Lexe 4:1 och 4:2 som är privatägda.

Ingen av de detaljplaner som avses upphävas i sin helhet eller delvis har idag någon genomförandetid kvar.

I samband med beredningen av inkommen ansökan om planbesked har inget särskilt behov av ytterligare utredningar i kommande planarbete identifierats.

I samband med fortsatt arbete kan ytterligare utredningsbehov uppkomma, behov som av olika skäl inte kunnat förutses i samband med beredningen av aktuell ansökan.

Detaljplanens huvudsakliga syfte är att möjliggöra för utbyggnad av verksamhetsmark för reningsverk med tillhörande funktioner samt en fortsatt utveckling av befintlig biogasanläggning för framställning av fordonsgas.

Detaljplanen syftar även till att säkerställa tillräckligt skydd mot skador vid översvämning samt att möjliggöra ny grönstruktur och nya ekosystemtjänster när befintliga värden ianspråktas.

Samråd om detaljplanen genomfördes 28 februari – 25 mars 2022. Huvudsakliga synpunkter under samrådet gällde detaljplanens syfte, behov av ytterligare utrymme för reningsverkets verksamhet, geoteknik, hydrologi och förorenade områden.

Detaljplanen reviderades och ett nytt förslag skickades ut för granskning
4 oktober – 3 november 2022. Från samrådet återstår i princip inga synpunkter. Huvudsakliga synpunkter under granskningen har berört exploateringsavtal och kollektivtrafik.

Detaljplanen är förenlig med en från allmän synpunkt lämplig markanvändning enligt 3 och 4 kap Miljöbalken, samt för området antagen översiktsplan.

Planen handläggs enligt reglerna för utökat förfarande, plan- och bygglagen
5 kap 7§.

Detaljplanens syfte är att möjliggöra omvandling av tidigare industriområde till bostadsområde. Detaljplanen ska också verka för att den nya bebyggelsens karaktär anpassas till kulturmiljön i omgivningen.

Samråd om detaljplanen genomfördes 28 oktober – 18 november 2022. Huvudsakliga synpunkter under samrådet handlade om vatten- och avloppsförsörjning och trafikbuller.

Detaljplanen reviderades och ett nytt förslag skickades ut för granskning 12 – 26 januari 2023. Från samrådet återstår inga synpunkter. Synpunkter under granskningen har handlat om möjligheter att optimera bebyggelsen för energieffektiva värme- och kylningssystem.

Detaljplanen är förenlig med en från allmän synpunkt lämplig markanvändning enligt 3 och 4 kap Miljöbalken, samt för området antagen översiktsplan.

Planen handläggs enligt reglerna för standardförfarande, plan- och bygglagen
5 kap 6§.

Magelungen bedriver kombinerad resursskola och behandling på fastigheten Alderholmen 25:4, och har ansökt om bygglov för detta.

Verksamheten vänder sig endast till elever med omfattande behov av särskilt stöd och är en integrerad verksamhet mellan behandling och skolgång i samverkan med socialtjänsten och på initiativ av socialtjänsten. Som sådan skiljer sig verksamheten från traditionella skolverksamheter. Till följd av detta skiljer sig också verksamhetens behov av lokaler och ärendet behöver därför prövas utifrån denna verksamhets särprägel och speciella förutsättningar.

65% av de 23 eleverna har kombinerad behandling och skolgång. En majoritet av finansieringen rör behandlingsinsatser och en majoritet av personalen arbetar med behandling. Bara hälften av verksamhetens lokaler nyttjas till undervisning. Den huvudsakliga användningen kan därför anses vara behandling.

I gällande detaljplan är lokalen märkt med H för handel. Behandling kan anses vara en användning som är förenlig med detaljplanens bestämmelse om handel. Enligt 9 kap. 31 c § PB, punkt 2 kan bygglov även ges efter att genomförandetiden gått ut för verksamheter som är ett lämpligt komplement till användningen som anges i detaljplanen. Skoldelen av Magelungens verksamhet kan anses vara ett sådant komplement.

Verksamheten saknar helt friyta på tomten. Elevernas behov av utomhusvistelse löses istället individuellt i närliggande park och grönytor. Detta fungerar tack vare skolans begränsade storlek och den höga personaltätheten (1 vuxen per 1,5 elever). En traditionell och gemensam skolgård skulle skulle inte möta elevernas behov.

Av 8 kap. 9 § PB framgår att en skola ska ha tillräcklig friyta på eller i närheten av tomten. Av 10 § framgår att kravet för en redan bebyggd tomt som denna bara behöver uppfyllas i skälig utsträckning. Med hänsyn till verksamhetens speciella förutsättningar kan ovan nämnda lösning anses uppfylla kravet om friyta i skälig utsträckning.

Även kommunens riktlinjer för friytor ställer krav på minsta friyta per elev, men möjliggör också för nämnden att göra avsteg. Den här sortens speciella verksamhet togs inte i beaktning när riktlinjerna togs fram, utan man fokuserade istället på de behov en mer traditionell skola har. Riktlinjerna kan därför inte användas för att schablonmässigt bedöma verksamhetens behov, utan man måste se till verksamhetens speciella förutsättningar. Avsteg från riktlinjerna för friytor kan därför göras.

På grundval av detta anses frågorna om detaljplan och friytor inte utgöra ett hinder för bygglov. Ärendet är dock inte färdighandlagt vad det gäller andra aspekter. Jag yrkar därför på återremiss, med uppdrag att förbereda övriga aspekter inför beslut.

Livsmiljö Gävles ärendebeskrivning

Ärendet gäller bygglov för ändrad användning samt invändig ändring av verksamhetslokal på fastigheten ALDERHOLMEN 25:4, som ligger inom detaljplanelagt område. Åtgärden avser en lokalarea om 686 kvadratmeter. Verksamheten består av vård och utbildning. Verksamhetskonceptet heter Heldag som innefattar behandling med skola och riktar sig till barn med psykosociala svårigheter, i grundskoleåldern 12-16 år årskurs 6-9.

Ärendet gäller enbart flygelbyggnaden som ska få ny användning från verksamhetslokal till bostad. Den önskade utformningen med altan är inte planenlig och den saknar därmed stöd i lagstiftningen.

Så långt prövningen av ärendet har kommit ser dock Livsmiljö Gävle positivt på att bevilja ett lov för den ändrade användningen. Sökanden önskar dock få ett beslut i ärendet.

Ärendet gäller tidsbegränsat bygglov för modulbyggnader för vård, för tiden 2024-05-01 till 2034-05-01, på fastigheten VÄSTER 4:18, som ligger inom detaljplanelagt område. Åtgärden avser en bruttoarea på 8 717 kvm.

Ett tidsbegränsat bygglov har tidigare beviljats för etapp 1.

För beslutets motivering, se nämndsyttrande med diarienummer BOB-2022-709 daterat 2023-02-09 med tillhörande underlag. 

Ärendet gäller bygglov för nybyggnad av flerbostadshus på fastigheten SÖDER 69:3 och 69:4, som ligger inom detaljplanelagt område. Åtgärden avser en bruttoarea på 15 538 kvadratmeter för bostäder och 2 479 kvadratmeter övrig bruttoarea. Ansökan omfattar totalt 262 lägenheter.

Ansökan avser nybyggnad av flerbostadshus som består av 5 huskroppar som varierar mellan 4–15 våningar. Hus A (husbeteckningar, se situationsplan) blir det högsta huset och ligger närmast Staffansbron mot Kaserngatan.

Kvarteret Herakles ligger i stadsdelen Söder och angränsar till Kaserngatan (Staffansbron) i söder, Nedre Åkargatan i norr och Muréngatan i öster.

Kvarteret har en stark historia som ligger som grund för den nya byggnationens gestaltning. Fasaduttryck härstammar från fabrikernas strama repetition, samtidigt som de olika varierade byggnadsvolymerna påminner om ett kvarter byggt i omgångar. Kvarteret är en del av en stadsutveckling längs Muréngatan och det har därför varit viktigt att de tre kvarterens utformning och höjdskala ses i ett helhetsperspektiv. Åtgärderna i ansökan följer planprogrammets intentioner och skapar en högre och tätare kvartersbebyggelse med en högre tornbyggnad. Mot järnvägen skapas en ny stadssiluett med en tornbyggnad i hörnet mot Staffansbron- Muréngatan som samspelar med de högre byggnadskropparna i kv. Mumman. Byggnaden blir en ny referenspunkt i staden, väl synlig från de stora öppna gaturummen längs Fältskärsleden och Kaserngatan/Staffansbron. Bebyggelsens skala och täthet är liknande de kvarter som nu uppförs längs Muréngatan.

För beslutets motivering, se nämndsyttrande med diarienummer BOB-2022-1012 daterat 2023-02-14 med tillhörande underlag.

1. Mark- och miljödomstolens dom angående Vasaskolan (överklagat bygglov) 
Föredragande: Andreas Wennberg

1. Mobilitetsnorm och arbetet med avtal om parkeringslösning
Föredragande: Martin Gunnarsson och Elin Bohlin

1. Gatuutvecklingsplan för Centrala Gävle
Föredragande: Theodor Randås

2. Hundrastgårdsprogrammet
Föredragande: Theodor Randås 

1. Information vinterväghållning
Föredragande: Stefan Erixon         

Samhällsbyggnadsnämnden anser e-petitionen besvarad utifrån att Livsmiljö Gävle arbetar med frågan i den förstudie som nyligen presenterades i 2023 års investeringsplan. Förstudien för investering efter Furuviksvägen beräknas klar hösten 2023.

E-petitionen Säker skolväg Sikvik - Bomhus inkom 22-07-22 till Gävle kommun. Styrning och stöd Gävle har skickat förslaget till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Förslagsställaren föreslår att en ny gång- och cykelväg byggs mellan Sikvik-Korsnäsvägen-Depkens väg för att på så sätt skapa säkrare skolvägar till Lillhagsskolan, omkringliggande bostadsområden samt busshållplatser.

Förslagsställaren föreslår att 65 + biljetten i kollektivtrafiken bör gälla även på helger, lördag och söndag då många reser mer på helgen än i vardagen.

Gävle kommun erbjuder folkbokförda i Gävle kommun som är 65 år eller äldre en förmånlig biljett för att resa inom kommunen. Konceptet 65+ började 2010 och erbjudandet har alltid varit helgfria vardagar klockan 9-15. Gävle kommun tar ut en årsavgift på 280 kronor per biljett. Denna biljett möjliggör resor helgfria vardagar klockan 9-15 inom Gävle kommun med X-trafiks bussar samt UL:s trafik på sträckan Gävle-Furuvik. Den är personlig och får inte lånas ut till någon annan. När personen reser måste den kunna visa upp legitimation.

Mer information om biljetten finns att läsa på X-trafiks webb.

Gävles kommunfullmäktige antog den 2022-12-12 en kommunplan för år 2023 med utblick mot 2024 – 2026. I beslutet innehöll det att Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att göra en utredning för att utöka pensionärsresorna till att även innefatta helger och kvällar.

I och med den kommande utredning som ska påbörjas under år 2023 så kommer Gävle kommun utreda förutsättningarna för att kunna erbjuda resor på 65+biljetten även helger och kvällar, och därefter kan ett politiskt beslut fattas om det är möjligt.

Samhällsbyggnadsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och tjänstemän i enlighet med Samhällsbyggnadsnämndens delegeringsordning, dnr 19SBN197. Dessa beslut ska redovisas till Samhällsbyggnadsnämnden. Redovisningen innebär inte att Samhällsbyggnadsnämnden omprövar eller fastställer besluten. Däremot får Samhällsbyggnadsnämnden återta lämnad delegation eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet och fatta beslut.

Anmälan av beslut fattade enligt beviljad delegation gäller: Mottagningsattestant, Mottagningsattestant, Mottagningsattestant, Mottagningsattestant, Mottagningsattestant, Mottagningsattestant, Delegationslista bostadsanpassningsbidrag januari, Delegationslista bygglov januari, Delegeringsbeslut - Riksfärdtjänst januari 2023, Delegeringsbeslut - Parkeringstillstånd januari 2023, Delegeringsbeslut - Färdtjänst januari 2023.

Besluten är förtecknade i separat lista. Listan finns som bilaga till protokollet.

Varför sköter Gävle kommun inte om alla sina fastigheter på ett lagenligt sätt? Kommunen ställer ju stora krav på andra fastighetsägare och då borde ju kommunen vara ett föredöme och åtminstone uppfylla aktuella bestämmelser i lag. Stefan Pettersson (V)

Svar ges på sammanträdet av Christina Lindström.