Möte 2022-09-28

Lokal: Förvaltningshuset
Datum: 4 oktober
Förslag: Andreas Kvarnström (SD)

Beredning har ägt rum onsdag 14 september 2022 kl.11.00-15.49 med ordförande Daniel Olsson (S), 1:e vice ordförande Mats Ivarsson (L), 2:e vice ordförande Måns Montell (M), sektorchef Eva Jackson, verksamhetschef Ulrica Olsson, nämndsamordnare Anette Paulsen samt föredragande tjänstepersoner.

Yrkesrevisorerna tar ställning till om verksamheten bedrivits på ett ändamålsenligt sätt, om ekonomistyrningen är tillfredsställande samt om den interna kontrollen är tillräcklig.

Yrkesrevisorerna bedömer att verksamhetens målstyrning varit ändamålsenlig.

Yrkesrevisorernas bedömning är att nämndens ledning, styrning och uppföljning gällande ekonomi för 2021 varit tillfredsställande.

Yrkesrevisorernas bedömning är att nämndens interna kontroll delvis är bristfällig. För att den interna kontrollen ska anses vara tillräcklig är yrkesrevisorernas bedömning att nämnden behöver fatta ett tydligt beslut om riskanalysen.

Yrkesrevisorerna rekommenderar nämnden att se över periodiciteten avseende återrapportering av de kontrollmoment som finns i internkontrollplanen gällande de risker som har högst risknivå. Detta då nämndernas interna kontroll syftar till att återrapportering ska förmedlas på ett sådant sätt att beslutsfattare kan vidta erforderliga åtgärder.

Delårsrapport 2 2022 omfattar verksamhetsrapport per den sista augusti år 2022 med måluppfyllelse och ett ekonomiskt resultat. Verksamhetsrapporten är upprättad utifrån Styrning och stöds anvisningar och redovisar hur målen och uppdrag i verksamhetsplan år 2022 har uppfyllts.

Internkontrollplanen för Samhällsbyggnadsnämnden är framtagen utifrån riktlinjer från Styrning och stöd och den så kallade COSO-modellen med en risk och konsekvensanalys. Kontrollområdena är uppdelade på två; risker mot målen samt övriga riskområden. Övriga riskområden innefattar finansiell rapportering och efterlevnad av externa och interna regelverk.

Uppföljningen av den interna kontrollen har skett utifrån de risker som lyftes fram i internkontrollplanen för 2022. Vid delår 2 har 7 punkter av totalt 16 kontrollmoment genomförts. Resterande kontrollmoment genomförs vid helårsbokslutet. Dokumentation från utförda kontroller finns förvarade hos verksamhetsstöd.

Varje kommun ska ha en aktuell energiplan. Gävle kommuns energiplan löpte ut 2020 och arbetet med att ta fram en ny energiplan påbörjades i september 2021.

Det nya förslaget på energiplan sträcker sig från 2022 till 2026.

Energiplanen är dels ett lagkrav men hanterar också utmaningarna i omställningen till en fossilfri energiförsörjning och de energirelaterade målen i kommunens Miljöstrategiska program 2.0.

Samhällsbyggnadsnämnden har nu fått möjlighet att yttra sig gällande förslaget.

1. Sektorchef Eva Jackson
2. Trafikutskottet
3. Allmän information från ledamöter 
4. Information granskningsrapport GDPR, Gustav Öst kl. 13.00

Detaljplanens huvudsakliga syfte är att möjliggöra för utbyggnad av verksamhetsmark för reningsverk med tillhörande funktioner samt en fortsatt utveckling av befintlig biogasanläggning för framställning av fordonsgas.

Detaljplanen syftar även till att säkerställa tillräckligt skydd mot skador vid översvämning samt att möjliggöra ny grönstruktur och nya ekosystemtjänster när befintliga värden ianspråktas.

Verksamhetsmarken ska kunna nyttjas flexibelt för reningsverkets olika tekniker och processer över lång tid. Detaljplanen säkerställer också naturvärden inom allmän plats och möjliggör ett nytt rekreativt promenadstråk. Detaljplanen möjliggör även ett parkeringshus samt fortsatt utveckling av befintlig biogasanläggning för framställning av fordonsgas.

Reningsverket är en samhällsviktig verksamhet. Planområdets läge gör att det innan planens genomförande finns risk att det drabbas av översvämning både vid havsnivåhöjning och skyfall. Detaljplanen säkerställer att det finns tillräckligt skydd mot skador vid översvämning.

Detaljplanen har varit utställd för samråd under perioden 28 februari – 30 mars 2022. Under samrådstiden, onsdagen 9 mars, har ett öppet hus hållits där allmänheten bjudits in till en lokal på plats vid Duvbacken.

Synpunkter som kommit in under samrådet berör framför allt hälsa och säkerhet och markanspråk för reningsverkets verksamhet. Synpunkterna gällande hälsa och säkerhet berör geoteknik och markstabilitet samt förorenad mark.

Efter samrådet har delar av detaljplanen reviderats. Ny planbestämmelse reglerar krav på bevisad markstabilitet innan åtgärder kan få startbesked. Markanvändningen för reningsverk har utökats till att omfatta fler områden, byggrätten har utökats och byggnadshöjden har höjts för att ge reningsverksamheten mer flexibilitet och utrymme i sin exploatering.

Planens syfte är att möjliggöra parkeringsplatser i anslutning till bostads- och centrumkvarteren för personer med funktionshinder. För att möjliggöra detta kommer ett antal gatuparkeringar att överföras från allmänplats till kvartersmark. Granskning av detaljplanen har genomförts under perioden 7 – 21 juni 2022. Detaljplanen har tidigare varit ute på samråd under perioden 5 - 27 maj 2022.

Länsstyrelsen har inga synpunkter och avser ej ha för avsikt att överpröva detaljplanen. Lantmäterimyndigheten i Gävle kommun har inget att erinra.

Planens syfte är att skapa förutsättningar för bostadsändamål inom fastigheten Kristinelund 26:23. Byggnaders utformning ska anpassas efter platsens förutsättningar och bebyggelsestruktur i området.

Detaljplanen var ute på samråd under perioden 28 juni – 31 augusti 2022. Granskning av detaljplanen har genomförts under perioden 29 april – 20 maj 2022.

Huvudsakliga synpunkter från samrådet var kring beräkningarna av buller, föroreningar, lokalt omhändertagande sett till den höga grundvattennivån samt placering av byggnader i förhållande till fastighetsgränsen. Åtgärder efter samråd innefattar en reviderad bullerutredning, ett förtydligande av förutsättningar och konsekvenser kring föroreningar, dagvatten och buller. På plankartan har placeringsbestämmelser lagts till som reglerar byggnaders placering i förhållande till fastighetsgräns. Vid granskningen inkom inga synpunkter.

Detaljplanen är förenlig med en från allmän synpunkt lämplig markanvändning enligt 3 och 4 kap Miljöbalken, samt för området antagen översiktsplan.

Planen handläggs enligt reglerna för standardförfarande, plan- och bygglagen 5 kap 6§.”

Planens syfte är att justera byggnadshöjden inom (del av) Mackmyra 19:2 för att där möjliggöra en effektivare markanvändning. Syftet är även att säkra en för området god färgsättning som samspelar men sin omgivning.

Detaljplanen har varit ute på samråd 25 februari – 18 mars 2022. Huvudsakliga synpunkter inkom från ägare av grannfastigheter om hur deras boendesituation kommer att påverkas efter planens genomförande. Synpunkterna berör byggrätt på mark, byggnadshöjd, störningar, bullervallen, växtlighet, risk för ras och skred, föroreningar, markanvändning samt kulturhistoriska värden. Åtgärder efter samråd innefattar en utformningsbestämmelse för fasader och tak samt sänkt byggnadshöjd för industritomtens ytterområden vilket leder till en minskad påverkan på landskapsbilden och utblickar. Förtydliganden har gjorts på plankartan och i planbeskrivningen kring detta samt övriga frågor.

Detaljplanen har varit ute på granskning 10 maj – 24 maj 2022. Huvudsakliga synpunkter var önskemålet att marken planlagd som industrimark norr om befintlig bullervall skulle få behålla sin naturkaraktär, förslagsvis genom att genomförandetiden inte förlängs. Plankartan och planbeskrivningen har därefter reviderats för att det tydligt ska framgå att genomförandetiden enbart gäller för de bestämmelser som omfattas av ändringen.

Detaljplanen är förenlig med en från allmän synpunkt lämplig markanvändning enligt 3 och 4 kap Miljöbalken.

Aktuellt område är i gällande översiktsplan, Översiktsplan för Gävle Stad 2025, redovisat som ett utvecklingsområde för bostäder. Arbetet med utvecklingstankarna för bostäder har idag stannat på grund av bland annat osäker tillgång till vatten i Valbo. Utvecklingen av verksamhetslokaler och kontor bedöms inte vara av sådan karaktär att det på sikt förhindrar en utveckling av bostäder i området och bedöms inte påverka eventuella framtida bostäder på ett påtagligt negativt sätt.

Planen handläggs enligt reglerna för standardförfarande, plan- och bygglagen 5 kap 6§.”

En förfrågan har inkommit om att på fastigheten Forsby 8:1 uppföra ett LSS-boende i kombination med radhus (14 radhus). Radhusen avses uppföras i två våningar och LSS-boendet i en våning. Den föreslagna bebyggelsen är placerad i fastighetens södra del och påminner i sin struktur om en gårdsbebyggelse där LSS-boendet placeras centralt likt en mangårdsbyggnad och flankeras av två längor med radhusbebyggelse som i sin volym påminner om ladugårdsbebyggelse. Avsikten med strukturen är att få den nya bebyggelsen att knyta an till platsen och omgivande bebyggelse och visa på platsens historik. Totalt omfattar exploateringen ca 21 nya bostäder.

I ärendets beredning har det identifierats att fastigheten tidigare inrymt bland annat en handelsträdgård och på senare tid använts som stall och hagmark för hästar. Norra delen av fastigheten är idag inte ianspråktagen för bebyggelse utan utgör en öppen hagmark som i norr avgränsas av ett mindre vattendrag som rinner ut i Testeboån i öster. Det har konstaterats att vattendraget troligen omfattas av strandskydd och att den öppna marken i norra delen av fastigheten i sin karaktär fortsatt kan ha ett visst värde som oexploaterad brukningsbar mark. Det är ur den aspekten positivt att den föreslagna bebyggelsen är placerad i områdets södra del där det idag redan finns byggnader uppförda. Områdets norra del är också mark som potentiellt kan översvämmas och vid stora flöden har marken delvis påverkats av översvämningar, vilket ytterligare talar för att den fortsatt ska hållas fri från ny bebyggelse. Områdets närhet och eventuella påverkan från närliggande vattendrag behöver studeras närmare i fortsatt arbete och vid behov behöver åtgärder vidtas i planläggningen som bidrar till en minskad negativ påverkan på bland annat bebyggelse.

Väster om planområdet finns en järnväg som kan komma att påverka området med trafikrelaterat buller i viss omfattning. Initialt bedöms bullerfrågorna gå att hantera på platsen men det är viktigt att i ett fortsatt arbete utreda effekterna av buller på den tänkta bebyggelsen och vid behov vidta åtgärder i planarbetet som minskar negativa effekter av buller på bostäder.

Med anledning av att det på aktuell fastighet har funnits en handelsträdgård kan det finns skäl att befara att det kan förekomma markföroreningar på platsen. Exploatören har inför ansökan planbesked gjort en miljöteknisk markundersökning av fastigheten. Markundersökningen visar på att det finns provtagningspunkter som redovisar ett resultat i nivå eller över nivån för användningar som klassas som känslig markanvändning (t.ex. bostad). Detta ger att i ett planarbete behöver ytterligare arbete göras för att säkerställa att boende i området inte påverkas av befintliga markföroreningar på att negativt sätt.

Vid genomgång av tillgängligt underlag för aktuell fastighet har ett behov av kartmaterial med bland annat gränskontroll och ev. inmätningar identifierats. Det är av stor vikt att tidigt i arbetet säkerställa att det finns korrekt kartunderlag med tillförlitliga gränser inför fortsatt arbete.

I ansökan redovisas en struktur med ambitionen att skapa en ny bebyggelse som smälter in i sin omgivning och till viss del speglar området och platsens historia. Men det är fortsatt viktigt att i kommande arbete jobba vidare med bebyggelsens uttryck för att förverkliga ambitionen med en ny bebyggelse som samspelar med sin omgivning. Inte bara byggnadernas volym och uttryck är viktiga i sammanhanget utan även hur logistiken (interna gator och in-/utfarter) och parkeringar hanteras i området. Det är också viktigt att se vidare på vilket sätt fastighetens norra del ska komma att utvecklas.

Med anledning av förutsättningarna i området med påverkan av markföroreningar, översvämningar, buller och ev. visst ianspråktagande av brukningsbar mark kan eventuellt en särskild miljökonsekvensbeskrivning behöva upprättas som en del i ett kommande planarbete.

Det kan bli aktuellt att i kommande planarbete upprätta ett exploateringsavtal mellan Gävle kommun och exploatören för att säkerställa projektets genomförande i förhållande till kommunala intressen på platsen.

Sammantaget gör Livsmiljö Gävle bedömningen att föreslagen exploatering som redovisas i ansökan om planbesked är möjlig att pröva i ett kommande planarbete, det bedöms finnas goda förutsättningar att nå genomförbarhet i projektet om de för området platsspecifika förutsättningarna kan hanteras på ett tillfredställande sätt.
I samband med beredningen av inkommen ansökan om planbesked har ett visst behov av ytterligare utredningar i kommande planarbete identifierats.

I fortsatt arbete behöver ärendets prövning kompletterats med ytterligare underlagsutredningar rörande:

Markföroreningar
Buller (trafik)
Översvämningar och höga flöden
Kontroll av gränser och ev. inmätningar
Ev. miljökonsekvensbeskrivning

Livsmiljö Gävle kommer i samband med ärendets uppstart att avgränsa utredningarnas innehåll utifrån aktuell förfrågan och platsens förutsättningar.

I samband med fortsatt arbete kan ytterligare utredningsbehov uppkomma, behov som av olika skäl inte kunnat förutses i samband med beredningen av aktuell ansökan.

I arbetet med nya Ostkustbanan har Trafikverket fört en dialog med Gävle kommunen och hur gällande detaljplaner i centrala Gävle påverkas av den kommande järnvägsplanen. Generellt gäller att en järnvägsplan inte får strida mot underliggande detaljplaner och att om så är fallet behöver dessa ersättas eller upphävas. Mindre avvikelser gentemot gällande detaljplaner kan accepteras så länge det inte motverkar planens syfte.

Arbetet med järnvägsplanen i de centrala delarna av Gävle har delats upp i flera delar, där ett delområde utgörs av järnvägsområdet mellan Skånbergsbron och Gävle Central/Staketgatan. I detta område kommer det med anledning av järnvägens utveckling inte ske någon ytterligare detaljplaneprövning som t.ex. runt ett nytt stationsläge vid Gävle västra, utan här har endast en genomgång gjorts av gällande detaljplaner för att se vilka detaljplaner som har stöd eller inte för kommande järnvägsplan. Då ingen ytterligare planläggning har adresserats i aktuellt område har beredningen istället gett att de detaljplaner som idag strider mot kommande järnvägsplan ska upphävas i sin helhet eller delvis beroende på typ av användning i förhållande till tänkt användning i järnvägsplanen.

Initialt har fyra detaljplaner (plus en ändring av en av detaljplanerna) identifierats som planer som inte överensstämmer med kommande järnvägsplans syfte. Två av dessa avses upphävas i sin helhet och för de andra två är tanken att endast mindre del av gällande plan ska upphävas.

De två detaljplaner som avser upphävas i sin helhet berör fastigheterna Sätra 104:5 och 104:6 och har aktbeteckning 21-P91:236 (ändring av detaljplan 21-P97:48) och 2180K-26150. Anledningen till att dessa ska upphävas i sin helhet är att det tänkta järnvägsområdet gör så stort intrång på aktuella fastigheter och detaljplaner att Trafikverket väljer att lösa in hela fastigheterna. Järnvägsplanens genomförande gör också att de gällande detaljplanerna för aktuella fastigheter kommer påverkas i så stor grad att dess innehåll inte längre kommer fungera. T.ex. inskränks byggrätterna i så stor grad att det i verkligheten inte kommer gå att uppföra bebyggelse på ett planenligt sätt.

Gällande detaljplan, aktbeteckning 21-P91:236, anger en markanvändning innehållande handel, kontor och småindustri. Detaljplanen vann laga kraft 1991-08-28. Genomförandetiden har gått ut.

Gällande ändring av detaljplan, aktbeteckning 21-P97:48. Syftet med ändringen var bland annat att möjliggöra livsmedelshandel. Ändringen vann laga kraft 1997-04-23. Genomförandetiden har gått ut.

Gällande detaljplan, aktbeteckning 2180KJ-26150, anger en markanvändning innehållande handel. Detaljplanen vann laga kraft 2012-09-19. Genomförandetiden har gått ut.

Två ytterligare detaljplaner behöver delvis upphävas för att nå järnvägsplanens syfte. Dessa detaljplaner har aktbeteckning 21-77:1334 och 2180-8839 och initialt bedöms att de markanspråk som görs i dessa utifrån kommande järnväg endast medför att en mindre del av planen behöver upphävas och detaljplanernas funktion och syfte i övriga delar fortsatt är relevanta och funktionella.

Gällande detaljplan, aktbeteckning 21-77:1334, anger en markanvändning för aktuellt område innehållande Natur (allmän plats). Detaljplanen vann laga kraft 1977-10-05. Genomförandetiden har gått ut.

Gällande detaljplan, aktbeteckning 2180-8839, anger en markanvändning för aktuellt område innehållande Industri. Detaljplanen vann laga kraft 1962-02-24. Genomförandetiden har gått ut.

I praktiken innebär det att även om detaljplanerna upphävs i sin helhet eller delvis kommer området inte förbli planlöst och att aktuell järnvägsplan istället går in och tar över som reglering av markanvändningen i området.

Ingen av de detaljplaner som avses upphävas i sin helhet eller delvis har idag någon genomförandetid kvar.

I samband med beredningen av inkommen ansökan om planbesked har inget särskilt behov av ytterligare utredningar i kommande planarbete identifierats.

I samband med fortsatt arbete kan ytterligare utredningsbehov uppkomma, behov som av olika skäl inte kunnat förutses i samband med beredningen av aktuell ansökan.

Planens syfte är att möjliggöra för kontor, hotell och skola för gymnasium eller högre utbildning samt reglera allmän plats och järnvägsändamål i del av planområdet. Då planområdet ligger i ett öppet stadslandskap ska ny bebyggelse ha en hög arkitektonisk kvalitet och anpassas till sin omgivning. Planen syftar även till att säkerställa ytor för dagvattenhantering och friyta samt att ny bebyggelse placeras och utformas så att störningar för hälsa och säkerhet minimeras.

Planförslaget innebär att fastigheterna Norrtull 36:14 och Norrtull 36:21 kan bebyggas med två nya större byggnader. Planen möjliggör för en total byggrätt på ca 16 000 m2 bruttoarea (BTA) fördelad på ca 5 000 m2 på Norrtull 36:14 och ca 11 000 m2 på Norrtull 36:21. Föreslagen höjdsättning utgår från platsens förutsättningar och är anpassad för att ny bebyggelse ska samspela med omgivande bebyggelse, främst Staffanskyrkan. På fastigheten Norrtull 36:14 möjliggörs för maximalt ca 6 våningar medan det på Norrtull 36:21 är möjligt med ca 7 våningar. De översta våningarna kan inte bebyggas fullt ut för att möjliggöra för större takterrasser. Mot bangården ska även bottenvåning vara indragen för att klara skyddsavstånd till närmsta räl.

Mot Fältskärsleden är det utfartsförbud längs större delen av sträckan, dock möjliggörs en ny in- och utfart i norr samt söder om Staffansbron. Mellan ny bebyggelse och Staffansbron kan även en anslutning skapas för gående och cyklister. Parkering ska ske inom egen fastighet men oavsett vilken användning det blir, eller i vilken kombination, kommer parkeringsbehovet att vara dimensionerande för hur mycket övrig verksamhet byggnaderna kan rymma.

Planens genomförande bedöms inte medföra sådan betydande miljöpåverkan att miljökonsekvensbeskrivning enlig PBL 4:34 ska upprättas. Inga gällande miljökvalitetsnormer bedöms överskridas och detaljplanens genomförande är i linje med relevanta miljömål. De miljöfaktorer som särskilt uppmärksammats är risk utifrån närheten till järnväg och buller då planområdet idag är kraftigt bullerutsatt. Inga av dessa faktorers enskilda eller kumulativa miljöeffekter bedöms vara av sådan omfattning att de innebär betydande miljöpåverkan.

Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en byggnation av en ny och större förskola som ska ersätta den befintliga på platsen. Syftet med planen är också att säkerställa att en ny förskola kan byggas utan att påverka vattentäkten Gävle – Valboåsen negativt både i hänseende av kvalitet och kvantitet. Vattentäkten förser Gävleborna med sitt dricksvatten och är av riksintresse. För att inte minska möjligheten till naturlig grundvattenbildning har detaljplanen reglerat andel hårdgjord yta inom planområdet. Likaså har planbestämmelser avseende dag- och släck-vatten samt upplysning avseende hantering av förorenade områden införts för att inte påverka grundvattnets kvalitet negativt.

Planområdet ligger inom primärt skyddsområde för grundvattentäkt och inom kärnområde för vattentäkten. Med tanke på detta har en miljökonsekvensbeskrivning tagits fram för att påvisa konsekvenser ett genomförande av detaljplanen har.

Planen är förenlig med gällande översiktsplan.

Inom den befintliga detaljplanen finns idag ett bergrum som ägs av Fortifikationsverket och nu önskar de även äga den naturmark som ligger ovanpå bergrummet, mark som idag ägs av Gävle kommun. Syftet med upphävande av del av den befintliga detaljplanen är att Gävle kommun ska kunna sälja marken ovanpå bergrummet till en privat fastighetsägare. Idag är den största delen av marken allmän plats NATUR och kan därmed inte ägas av en privat fastighetsägare. Den del av gällande detaljplan som är planlagd för biltrafik upphävs inte för att fortsättningsvis säkerställa tillfartsväg till de fastigheter som ligger söder och öster om planområdet. Inte heller den del av befintlig detaljplan som anger kontor och lager upphävs.

1. Detaljplan Brynäs 125:2 mfl, kv Baggarevarvet 17SBN138
Föredragande: Emma Olofsson

2. Vad kan man reglera i översiktsplan, detaljplan och bygglov?
Och varför blev det som det blev ex. Harkskär m.fl.
Föredragande: Brita Bugge, Petter Jonegård

Den 12 juni 2019 beviljades bygglov för nybyggnad av kontor på fastigheten Andersberg 14:43 och den 2 juli 2019 gavs starbesked för att påbörja åtgärden.

Den 9 januari 2020 gavs ett intermistiskt slutbesked för den södra delen av byggnaden. Enligt det intermistiska slutbeskedet avses den lokal på plan 1 och 2 i den södra delen av byggnaden där Atea är hyresgäst.

Vid ett slutsamråd den 27 mars 2020 inför ett intermistiskt slutbesked för en annan del av byggnaden (plan 2 på norra delen) konstaterades att den aktuella delen redan tagits i bruk. På bild från besöket syns att lokalen är inredd och att personer arbetar i lokalen.

Enligt 10 kap. 34 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska en byggnadsnämnd med ett slutbesked godkänna att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk, om

1. byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda,

2. byggherren har visat att denne har gett in en klimatdeklaration enligt lagen (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att ge in en klimatdeklaration, och

3. nämnden inte har funnit skäl att ingripa enligt 11 kap.

Om ett slutbesked inte kan ges på grund av att en brist som inte är försumbar behöver avhjälpas eller på grund av att en kontroll behöver göras i ett senare skede, får byggnadsnämnden enligt 10 kap. 36 § PBL ge ett slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs (interimistiskt slutbesked). Ett interimistiskt slutbesked får avse etapper i ett projekt.

Om det behövs, ska nämnden i ett interimistiskt slutbesked ange vad som gäller i fråga om möjligheterna att ta ett byggnadsverk i bruk.

När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked enligt 34 §.

I detta fall har PT Ersbo Fastigheter AB tagit en del av en byggnad i bruk utan slutbesked eftersom lokalen har inretts och personal arbetar där. Detta intygas i både det protokoll kommunens byggnadsinspektör upprättade efter slutsamrådet och i den besöksrapport den kontrollansvarige upprättade efter slutsamrådet.

Det intermistiska slutbesked som gavs den 9 jauari 2020 gäller, som redovisats ovan, en annan del av byggnaden och betyder inte att den nu aktuella delen av byggnaden fick tas i bruk.

Den 27 juli 2021 gavs slutbesked för nybyggnad av verksamhetslokal vilket innebar att hela byggnaden fick tas i bruk.

Att ta ett byggnadsverk eller del av byggnadsverk i bruk utan slutbesked är förbjudet, enligt 10 kap. 4 § PBL. Om någon bryter mot det förbudet, ska nämnden enligt 11 kap. 51 § PBL ta ut en särskild avgift (byggsanktionsavgift). Närmare bestämmelser om byggsanktionsavgifter finns i 9 kap. plan- och byggförordningen (2011:338), PBF.

En mätning av arean av den aktuella delen av byggnaden ger en yta om 81 kvadratmeter. Byggsanktionsavgiften blir följaktligen (48 300 x 0,6) + ((48 300 x 0,004) x (81 – 15)) = 41 731 kr.

För fullständig motivering till beslutet se Nämndsyttrande med dnr BOB-2020-288 daterat 2022-08-16, vilket motsvarar nämndens dnr 22SBN228-1.

Ärendet gäller bygglov för nybyggnad av bostäder på fastigheten HEMLINGBY 76:1, som ligger inom detaljplanelagt område. Åtgärden avser en bruttoarea om 2584 kvadratmeter. På fastigheten ska 7 parhus (totalt 14 bostäder) och en radhuslänga (totalt 4 bostäder) uppföras. 

För beslutets motivering, se nämndsyttrande med diarienummer BOB-2022-563 daterat 2022-09-16 med tillhörande underlag. 

Ärendet gäller bygglov för tillbyggnad av verksamhetslokal (Tullhuset - tillbyggnad restaurang) på fastigheten ALDERHOLMEN 13:2, som ligger inom detaljplanelagt område.

För beslutets motivering, se nämndsyttrande med diarienummer BOB-2022-704 daterat 2022-09-14 med tillhörande underlag. 

1. Björke 8:25 – information om avslutat ärende
Föredragande: Rickard Westling

1. Investeringsplan   
Föredragande: Tomas Lindeborg                       

Delårsrapportering av investeringsplan

Enligt lag (1957:259) om rätt för kommuner att ta ut avgifter för vissa upplåtelser av offentlig plats, m m äger kommun rätt att ta ut ersättning för upplåtelse av offentlig plats som står under kommunens förvaltning. Detta gäller även så kallat salutorg som kommunen har upplåtit som allmän försäljningsplats.

Kommunfullmäktige har senast den 21 juni 2010, § 90, i samband med den stora ombyggnationen av Stortorget som färdigställdes år 2010, beslutat om avgifter för upplåtelse av offentlig plats i dess helhet.

Eftersom det nu har gått tolv år sedan Kommunen senast gjorde en större översyn av avgifter för upplåtelse av offentlig plats, har Livsmiljö Gävle funnit det lämpligt att ånyo göra en sådan översyn. Livsmiljö har då sett över huruvida avgifterna är skäliga utifrån en jämförelse med jämförbara kommuner.

Beslutsunderlaget utgöres dels av ett dokument Promemoria Grunder för uttagande av avgifter i Gävle kommun från och med den 1 januari 2023 och dels av ett dokument Avgifter för upplåtelse av offentlig plats i Gävle kommun år 2023. Det sistnämnda dokumentet är, liksom i befintligt motsvarande dokument senast beslutat av Kommunfullmäktige år 2010, indelat i ett avsnitt Allmänna bestämmelser och ett avsnitt som avser Upplåtelsens Ändamål och Avgift.

Livsmiljö Gävle har informerat Näringslivsenheten, Gävle Citysamverkan, Miljö- och hälsa samt berörda torghandlare om förslaget samt genomfört en näringslivskonsekvensanalys.

1. Aktivitetshundgård
Föredragande: Rasmus Klingstedt

2. Åtgärdsplan för luftkvalitet
Föredragande: Marie Grew

E-petitionen ” Muddring Bönan” inkom 2021-12-01 till Gävle kommun. Kommunstyrelsen har skickat förslaget till samhällsbyggnadsnämnden för beslut.

Förslagsställaren föreslår att Gävle kommun ska utföra muddring vid flera vikar då underhåll ej sköts vid kommunal mark som är en del av passager till privata fastigheter. Problemet börjar bli stora för många vikar och störst är det vid Djuphamnsviken, Engesberg och Bönasand.

Sammanfattat anser Livsmiljö Gävle att samhällsbyggnadsnämnden avslår e-petitionen. Det finns ingen budget för att utföra dessa åtgärder. Muddring skulle endast tillgängliggöra åtkomst till privata bryggor och fastigheter då kommunal farled saknas samt att inget juridiskt krav finns att kommunen ska muddra.

Samhällsbyggnadsnämnden har överlåtit sin beslutanderätt till ordförande och tjänstemän i enlighet med Samhällsbyggnadsnämndens delegeringsordning, dnr 19SBN197. Dessa beslut ska redovisas till Samhällsbyggnadsnämnden. Redovisningen innebär inte att Samhällsbyggnadsnämnden omprövar eller fastställer besluten. Däremot får Samhällsbyggnadsnämnden återta lämnad delegation eller föregripa ett beslut i ett enskilt ärende av den som fått beslutanderätten genom att själv ta över ärendet och fatta beslut.

Anmälan av beslut fattade enligt beviljad delegation gäller: Förslag till bevarandeplan för Natura 2000-området Testeboån-nedre, Mottagningsattestant, Mottagningsattestant, Mottagningsattestant, Mottagningsattestant, Mottagningsattestant, Mottagningsattestant, Avslutad detaljplan september 2022, Delegeringsbeslut avseende samråd, och godkännande av lantmäteriförrättningar, 8 Dispenser från LTF och TRF Augusti 2022, 8 Lokala trafikföreskrifter Augusti 2022, Mottagningsattestant, Riksfärdtjänst Augusti 2022, Färdtjänst Augusti 2022, Parkeringstillstånd Augusti 2022, Delegationslista skolskjuts, 2220201-220630 läsåret 2021-2022, Delegationslista skolskjuts, 220501-220831 läsåret 2022-2023, Beslut om rättelseföreläggande gällande Brynäs 42:1 (BMN-2013-614), Delegationslista bostadsanpassningsbidrag augusti, Delegationslista bostadsförturer augusti, Delegationslista bygglov augusti. 

Besluten är förtecknade i separat lista. Listan finns som bilaga till protokollet.