Möte 2020-05-18

Kommunstyrelsen har upprättat en årsredovisning för Gävle kommun för år 2019 samt överlämnat denna till Kommunfullmäktige för godkännande. I samband med behandlingen av årsredovisningen tar Kommunfullmäktige också ställning till frågan om ansvarsfrihet och eventuella anmärkningar.

Som underlag för Kommunfullmäktiges ställningstagande finns, utöver års-redovisningen, även revisorernas revisionsberättelse och de granskningar som revisionen har genomfört.

Revisorerna konstaterar i revisionsberättelsen att årsredovisningen, med vissa undantag, har upprättats i enlighet med kommunala redovisningslagen och god revisionssed. Revisorerna tillstyrker att Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen samt att styrelsen, övriga nämnder, gemensamma nämnder och de förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet.

Mot bakgrund av vad som framkommit i årsredovisningen och i revisionens granskning förslår presidiet att Kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet till styrelsen, övriga nämnder, gemensamma nämnder och de förtroende-valda i dessa organ.

I samband med behandlingen av kommunens årsredovisning behandlas även granskningen av revisionskollegiets förvaltning. Kommunfullmäktiges utsedda granskare har funnit revisionskollegiets förvaltning i god ordning. Presidiet föreslår att Kommunfullmäktige godkänner granskningen.

Kommunens investeringar år 2019 uppgår till 255,4 mnkr inklusive exploateringsverksamhet. Detta ger en positiv budgetavvikelse med 151,1 mnkr. Investeringar exklusive exploateringsverksamhet uppgår till 191,4 mnkr, vilket ger en positiv budgetavvikelse med 92,8 mnkr. Totalt föreslås ombudgeteringar och omdisponeringar som ökar 2020 års investeringsanslag med 46,7 mnkr (58,7 mnkr exklusive exploateringsverksamhet). Därutöver ombudgeteras 52,5 mnkr av budgetöverskotten till år 2020 eller senare, vilket avser främst exploateringsverksamheten (48,6 mnkr).

För fastighetsbolaget Gavlefastigheter i Gävle kommun AB redovisas investeringar, riktade mot kommunal verksamhet, med 421 mnkr år 2019. Det innebär en positiv budgetavvikelse med 133,1 mnkr. Investeringsanslagen för år 2020 föreslås utökas med 99,4 mnkr genom ombudgeteringar/omdisponeringar. Därutöver ombudgeteras 33,7 mnkr till år 2020 eller senare.

För bostadsbolaget AB Gavlegårdarna redovisas investeringar riktade mot kommunal verksamhet, med 8,3 mnkr år 2019. Det innebär en positiv budgetavvikelse med 5,4 mnkr. Investeringsanslagen för år 2020 föreslås vara oförändrad.

Gävle Vatten AB har under år 2019 investerat för 62,1 mnkr, vilket innebär en positiv budgetavvikelse med 80,2 mnkr. 2020 års investeringsanslag föreslås utökas med 3,9 mnkr genom ombudgetering.

Samhällsbyggnadsnämnden har vid nämndsmöte 20200325 beslutat om behovet av utökad investeringsram med anledning av den akuta situation som uppstod under vintern gällande norra kajen mellan Kungsbron och Rådmansbron.

Återställning av området är att betrakta som en investering. Detta behov omfattas inte av tidigare beslutade investeringsutrymme. Då åtgärden planeras att färdigställas nära årsskiftet 2020/2021, kommer investeringen inte att få några kapitalkostnader under 2020. Kapitalkostnader för 2021 och framåt beaktas i kommande beslut om kommunplan.

I samband med att nuvarande Medarbetarpolicy arbetades fram under 2018 inleddes ett arbete att revidera tillhörande riktlinjer.

Ett område i policyn är inkludering, jämställdhet och likabehandling och syftet med att revidera och uppdatera dagens riktlinje för området är att tydliggöra ramar och vägledning för genomförande av likabehandlingsarbetet i Gävle kommunkoncern.

Till riktlinjen utformas särskilda rutiner för tillämpning inom området, vilket Gävle kommun respektive bolag ansvarar för att beskriva utifrån sina respektive organisationers förutsättningar och genomförande. Rutinerna avser trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling samt aktiva åtgärder enligt Diskrimineringslagen.

Arbetet med revidering av riktlinje har genomförts genom beredning i koncernens HR-chefsnätverksgrupp, samt genom remissrunda till kommunens helägda bolag.

Enligt 5 kap. 16 § KL kan fullmäktige besluta att ledamöter får delta i fullmäktiges sammanträden på distans. Varje kommun avgör i vilken utsträckning beslutsfattande på distans ska vara tillåtet. Det krävs inget särskilt beslut om att deltagande på distans ska vara tillåtet. Om fullmäktige tillåter deltagande på distans ska arbetsordningen innehålla föreskrifter om vilken uträcknings det får ske.

Ett sådant deltagande ska i sådana fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra på lika villkor.

Det här beslutet tar sikte på att det ska vara möjligt att hålla ett kommunfullmäktige på distans. En förutsättning för att kunna delta på distans är även att det i övrigt skapas en rutin som tillgodoser de praktiska, tekniska samt de juridiska förutsättningarna för att deltaga på distans.

Kommunerna Sollefteå, Timrå och Ånge har framfört önskemål om att bli delägare i bolaget Ostkustbanan 2015 AB. Detta föreslås ske genom att Region Västernorrland säljer delar av sitt aktieinnehav till de tre nämnda kommunerna. Beslut om delägarskap kommer ske på bolagets årsstämma 15 maj 2020. Beslut i kommunfullmäktige i Gävle sker först 18 maj 2020, och årsstämman i bolaget tar därför sitt beslut under förutsättning att kommunfullmäktige i Gävle sedan medger den föreslagna aktieförsäljningen.

Syftet med riktlinjerna för friytor vid förskolor och grundskolor är att bryta ner och konkretisera plan- och bygglagens (PBL) lagkrav till lokal nivå. Riktlinjerna gäller vid nybyggnad, om- och tillbyggnad av skol- och förskoleenheter oavsett om verksamheten bedrivs i kommunal eller privat regi.  Riktlinjerna ligger till grund för myndighetsutövningen enligt PBL och är en del i lämplighetsprövningen för såväl bygglov som i planprocessen men även vid tillsynsärenden. Beslut om att frångå riktlinjerna hanteras av samhällsbyggnadsnämnden som är ansvarig nämnd för såväl bygglovs- som planprocessen.

Riktlinjerna har arbetats fram i samarbete/samråd mellan berörda aktörer i kommunkoncernen och därefter slutligt utformats av livsmiljö Gävle i enlighet med politisk avstämning. En sammanfattning av regleringen återfinns på sidan 5 i riktlinjerna. Utgångspunkten är översiktsplanens målsättning om 40 kvadratmeter per barn i förskolan respektive 30 i grundskolan. I vissa preciserade fall får undantag från översiktsplanen göras och då med krav på kvalitetshöjande åtgärder. Riktlinjerna innehåller inget preciserat grundkrav på en minsta friyta som alltid ska uppfyllas.

Ärendet finns beskrivet i det underlag som presenterades inför kommunfullmäktiges sammanträde den 30 mars 2020.

Vid det sammanträdet återremitterades ärendet genom en minoritetsåterremiss med följande motivering; ”I Gävle kommuns näringslivspolitiska program går det att läsa följande i andra stycket ”En konsekvens av detta är att politiska beslut fattade av Gävle kommun ska bedömas utifrån dess påverkan på näringslivet och näringslivsklimatet”. Den bedömningen har inte gjorts och ej heller utretts i tillräckligt stor utsträckning. Därför bör Gävle kommun göra en fullständig undersökning och beskrivning av konsekvenserna vid etableringen av vindkraftsparken gällande fiske, turism/besöksnäring och miljöpåverkan. Vid ett så stort ingrepp i närmiljön som vindkraftsparken skulle innebära och som berör så många bör kommunen vara beredd att ta ett större ansvar för att utreda konsekvenserna innan vindkraftsparken byggs. Sedan är det ingen återvändo. Fler politiker behöver mer information om de konsekvenser vindkraftparken medför innan ett så stort beslut kan tas.”

Inför kommunfullmäktiges återupptagande av ärendet görs följande tillägg.

Näringslivet i Gävle kommun består av ca 8000 företag, i allt ifrån storskalig, elintensiv industri till små vandrarhem. En fullständig näringslivsanalys om konsekvenserna av en havsbaserad vindkraftpark vid Utposten 1 för hela näringslivet bedöms inte vara möjlig att genomföra med kommunala resurser och under så kort tid. Resonemangen som bifogas blir därför mer en övergripande bedömning än en fullskalig analys. 

Gällande Näringslivsklimatet, som Svenskt Näringsliv formulerar det, så menas summan av de institutioner, attityder, regler och kunskaper som möter företagaren i vardagen. Hur en etablering av storskalig havsbaserad vindkraft skulle påverka näringslivsklimatet kan därmed inte entydigt besvaras då både attityderna till vindkraft och påverkan av vindkraft troligen skiljer sig väsentligen åt mellan olika typer av företag. Näringslivsklimatet måste ses en bredare kontext är en enskild fråga. 

Vår bedömning är att alla de företag som är beroende av en jämn el- och energiförsörjning påverkas positivt av en stor vindkraftsetablering som direkt säkerställer att effektbrist inte uppstår i vårt lokala energiförsörjningssystem. Att inte bifalla ansökan och riskera effektbrist i systemet vilket i sin tur leder till att tunga el och energikonsumenter så småningom måste börja planera sin el och energiförbrukning, kommer att slå oerhört negativt mot framförallt produktionsföretag. 

Återremissen vill se Gävle kommun göra en fullständig undersökning och beskrivning av konsekvenserna vid etableringen av vindkraftsparken gällande fiske, turism/besöksnäring och miljöpåverkan. 

Enligt Länsstyrelsens fiskerienhet bedrivs idag inget fiske inom Utpostens område. Fiske bedrivs närmare land, samt längre ut. En stor del av den lokala fiskeriverksamheten i Norrsundet liksom övriga Jungfrukusten utgår från förädling av norsk importerad lax. Länsstyrelsen konstaterar att vindkraftverken kan leda till ökad biologisk mångfald på platsen, vilken i sin tur kan leda till bättre förutsättningar för fisket. För att fiska nära verken kan lokala fiskare behöva göra investeringar i ny utrustning. 

Hur vindparksetableringar påverkar turism och besöksnäring finns idag mycket lite fakta om utifrån evidens. De studier som gjorts ger heller inga entydiga svar. Hotell, vandrarhem och lokal handel påverkas troligen positivt under framför allt uppbyggnadstid. Upplevelse-och naturturism skulle kunna påverkas negativt om betraktaren störs av vindkraftverkens visuella intryck. De effekterna går dock inte att se på exempelvis Gotland eller i Öresund där vindkraft och turism växer stadigt. 

Det kan också konstateras att mäta attityd eller faktisk effekt för näringslivet är två olika saker. Ca 200 företag har lämnat sina synpunkter under samrådstiden. Vi från Gävle kommun har också deltagit i dessa samråd och vi har gjort våra tilläggsskrivningar som vi gärna ser att domstolen tar hänsyn till.

Utredningar av det slag som föreslås i återremissen är ett ansvar för exploatören att ansvara för. Det som anges för återremissen har redan uppmärksammats av kommunen. Kommunen har i samrådet ställt krav på att exploatören i MKB ska beskriva påverkan på människor och miljö. Även omnämnt, såsom önskvärt, ” en beskrivning av de eventuella synergieffekter som en etablering av vindkraftpark på Utposten skulle ge, exempelvis med koppling till turism, näringsliv och innovation. ” Sökanden har gjort redovisningar av anfört slag och också i MKB redovisat möjliga samarbeten och synergieffekter som får förutsättningar att initieras genom vindparken.

Det är domstolen som ska ta ställning till ansökan. Kommunen kan i detta skede återigen hänvisa till att det är sökandens ansvar att svara upp mot de krav som kommunen (bland många fler) ställt i samrådet. Det är i det skedet som kommunen ges den möjligheten. Någon ytterligare utredning från kommunens sida i detta skede är inte aktuell. Det är domstolens roll att besluta om ansökan uppfyller de krav som ställs för att få ett tillstånd. Utöver det som redan framförts i samråds yttrandet innebär beslutsförslaget till kommunfullmäktige att det görs ett medskick till mark- och miljödomstolen att beakta vid tillståndsgivningen.

Med detta resonemang vidhåller vi våra yrkanden.

En kommun får, med de begränsningar som framgår av lag, överlämna skötseln av en kommunal angelägenhet till en privat utförare (3 kap. 12 § kommunallagen). Om verksamheten avser, eller annars innehåller, myndighetsutövning krävs dock alltid stöd i lag för att den överhuvudtaget ska få lämnas över (Jfr. 12 kap. 4 § 2 st. regeringsformen). Kommunen är alltid att betrakta som huvudman för sådan verksamhet som lämnats över till en privat utförare. Det är därför viktigt, och rättsligt nödvändigt, att kommunen följer upp verksamheten på ett tillfredställande sätt. Programmets syfte är att ange hur fullmäktiges antagna mål och riktlinjer ska följas upp och hur allmänhetens insyn ska tillgodoses.

Programmet har under våren varit ute på remiss. Samtliga nämnder har ställt sig bakom programmet och anser att programmet är tydligt och bra. Vissa förtydliganden har genomförts efter remisstiden i anledning av nämndernas synpunkter.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2019-05-27, §23, väckte Pekka Seitola rubricerad motion.
Ett yttrande över motionen har inkommit från Ekogas AB.

Motionären föreslår att en snabbutredning genomförs om vad en ombyggnad av produktionsanläggningen för biogas till ett kombikraftverk skulle innebära för bolaget och i form av nya investeringar samt ekonomiska konsekvenser.
I yttrandet över motionen beskrivs svar på de frågor som motionen önskar svar på.

Sammanfattningsvis konstateras att en ombyggnation enligt motionens resonemang skulle bli mycket olönsamt jämfört med dagens biogasproduktion. Den totala försäljningen av biogas motsvarar idag den produktionskapacitet som bolaget har. Vid en ombyggnation till kombikraftverk skulle intäkterna minska kraftigt. En situation där Ekogas AB slutar tillverka fordonsbränsle enligt dagens volymer innebär också att ingångna avtal bryts, till exempel det 10-åriga leveransavtalet med VY buss AB för att förse stadsbussarna i Gävle med fordonsgas. Motionens förslag att snabbutreda vad en ombyggnation till kombikraftverk skulle innebära gällande investeringar och ekonomiskt för bolaget, besvaras således av yttrandet.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2019-05-27, §23, väckte William Elofsson (M) rubricerad motion.
Ett yttrande över motionen har inkommit från Ekonomiavdelningen, Styrning och stöd.

Motionären föreslår att Gävle kommun ska upprätta en projektkatalog där alla pågående och avslutade projekt samlas. I redovisningen föreslås att syfte, kostnad, när projekt avslutas samt förväntad samhällsekonomisk och ekonomisk effekt framgår.

En ambition i Majoritetens politiska inriktning och kommunplanen är uppdraget att skapa en tydlig och samlad överblick över föreningsstöd och projektmedel som tillhandahålls inom kommunkoncernens olika delar. Motionens förslag har viss likhet med det pågående arbetet men berör just delen om hur alla olika typer av projekt sedan ska redovisas i detalj. I yttrandet från ekonomiavdelningen beskrivs att arbete i projektform sker i olika delar av kommunorganisationen, med olika syften och vad som räknas som ett projekt eller inte är i vissa fall en definitionsfråga. Det är heller inte så att projektstyrning utgör en central del av kommunens styrningsprinciper.

Bedömningen är att motionens grundtanke i vissa delar liknar arbetet som redan pågår, men med skillnaden att motionens genomförande är så pass omfattande att det skulle kräva ökad administration och ökade administrativa kostnader i ett läge när kommunens kärnverksamheter har behov som ökar. Att genomföra motionen i sin helhet bedöms därför inte som prioriterat i förhållandet mellan nytta och kostnad.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2019-03-25, §16, väckte Martina Kyngäs (KD) rubricerad motion.
Ett yttrande över motionen har inkommit från Kultur- och fritidsnämnden.

I motionen föreslås att Gävle kommun ska upprätta riktlinjer för konstgräsplaner där syftet är att minska spridning av mikroplast i naturen.

I yttrandet som antagits av Kultur- och fritidsnämnden så konstateras att granulat som används på konstgräsplaner kan spridas på flera sätt till närmiljö eller vidare via dagvatten och avlopp. Spridning kan ske till exempel via snöröjning, regnvatten eller idrottsutövarnas skor eller kläder. Naturvårdsverket rekommenderar att alla verksamhetsutövare som sköter skötsel och underhåll av konstgräsplaner ska ha en plan för att minska miljöpåverkan från sin anläggning.

Tillsammans med Gavlefastigheter AB har fritidsavdelningen påbörjat en inventering av kommunens konstgräsplaner för att göra åtgärder som minskar spridning av granulat. Gavlefastigheter utreder också användningen av plastgranulat i stort med syfte att förtydliga och förbättra arbetet med konstgräsplaners miljöpåverkan. Utredningen kommer att utmynna i riktlinjer för användning och skötsel av granulat på kommunala fotbollsplaner. Informationen ska också öka till föreningar, idrottsutövare och driftspersonal hur spridning av granulat kan minska. De riktlinjer som efterfrågas i motionen kommer därmed att komma på plats i och med det arbete i frågan som redan pågår inom kommunkoncernen. Minskad plastanvändning är en prioriterad åtgärd i det Miljöstrategiska programmet. Alla verksamheter kommer att ses över utifrån hur användningen av plast kan minska och ersättas av mer hållbara material.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2019-05-27, §23, väckte Jan Myléus (KD) rubricerad motion.
Ett yttrande över motionen har inkommit från Näringslivsavdelningen, Styrning och stöd.

I motionen föreslås att Gävle kommun ska revidera riktlinjer för konkurrensprövning och att en webbtjänst ska införas där det går att anmäla osund konkurrens. Arbete kring det som motionen efterfrågar har redan initierats och pågår i Näringslivsutskottet och av näringslivsavdelningen. Motionen anses därför besvarad.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2019-09-23, §20, väckte Gin Akgul Hajo (V), Isabella Bexell (V), Tord Fredriksen (V), Kristina Sjöström (V), Owe Hellberg (V), Charlotta Lagnander (V) rubricerad motion.
Ett yttrande över motionen har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden.

Motionärerna föreslår att Sektor Livsmiljö får i uppdrag att plantera ut fruktträd i stadsträdgården, undersöka vilka ytterligare parker som är lämpliga för fruktträd och vid nyplantering av träd i största möjliga mån plantera ut fruktträd.

I yttrandet som är antaget av Samhällsbyggnadsnämnden beskrivs att kommunens arbete med trädplantering utgår från den antagna trädpolicyn där en bärande princip är att ett varierat trädbestånd ska eftersträvas där rätt förutsättningar ges för att träd ska kunna vårdas, skyddas och hållas livskraftigt. Det innebär att fruktträd kontinuerligt planteras ut i staden där förutsättningarna är de rätta. Att politiskt peka ut att just fruktträd ska planteras ut på specifika platser och föredras framför andra trädarter, utan att ta hänsyn till platsens förutsättningar vore därför inte önskvärt. Däremot möts motionärernas intentioner på flera sätt redan idag då fruktträd, precis som andra trädarter kontinuerligt planteras ut där det är lämpligt. Bedömningen är därför att arbetet med att plantera ut fruktträd ska fortsätta ske i kommunen enligt trädpolicyns principer.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-10- 30, §20, väckte Tord Fredriksen (V) rubricerad motion.
Yttranden har inkommit från enheten för Social hållbarhet, Styrning och stöd, ett uppdaterat gemensamt yttrande över motionen har inkommit från Enheten för Social hållbarhet och kommunikationsavdelningen, Styrning och stöd samt från Kommunala tillgänglighetsrådet.

I motionen föreslås att det till alla utredningar som utgör underlag för beslut som fattas i kommunfullmäktige ska det tillföras en sammanfattning på Lättläst svenska.

Alla människors rätt att kunna ta del av information, oavsett funktionsvariation styrs av en rad lagar och kommunala beslut som Gävle kommun ska följa. I yttrandet från Enheten för social hållbarhet lyfts särskilt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service som ställer krav på tillgänglighet på kommunens hemsida och språklagen som innebär att språket inom offentlig sektor ska vara vårdat, enkelt och begripligt. På kommunal nivå styr det Sociala hållbarhetsprogrammet som har som mål att Gävle ska vara en tillgänglig kommun och där en framgångsfaktor är att Gävle kommun kommunicerar lättillgängligt på olika språk och med symboler eller bilder. Enligt kommunens gällande kommunikationsstrategi ska kommunens kommunikation vara tydligt, tillgängligt, relevant och ha ett budskap som är händelse- och målgruppsanpassat. Enheten för social hållbarhet bedömer att kommunikationsstrategin tydligt förhåller sig till Lättläst svenska. I kommunikationsstrategin slås också fast att Klarspråksprincipen alltid ska användas i all kommunikation och att särskild översättning till Lättläst svenska också kan användas när det finns behov. Särskilt på hemsidan används ett anpassat språk.

Gävle kommun lyckas trots bestämmelserna som beskrivs ovan inte alltid väl med att möta kraven på tillgänglighet i sin kommunikation. På Gävle kommuns intranät Ankaret finns en skrivguide tillgänglig och det finns också egna hänvisningar från sektorerna till sina medarbetare som ger vägledning. Motionen lyfter fram en viktig fråga om tillgången till förståelig information för alla och möjlighet att förstå bakgrunden till politiska beslut. Det kommunala tillgänglighetsrådet ställer sig positiva till motionen men skulle gärna vilja vidga frågan ytterligare utöver översättning till Lättläst svenska och istället använda begreppet Alternativa format som öppnar för fler olika sätt att erbjuda information.

Tillsammans bedömer enheten för Social hållbarhet och Kommunikationsavdelningen att en större följsamhet i hög grad stärker alla medborgares möjlighet att ta del av kommunal information och förstå bakgrunden till politiskt fattade beslut.

Sammanfattningsvis så skulle Gävle kommun på ett bra sätt kunna förbättra tillgängligheten till information genom att säkerställa att redan gällande styrdokument, lagar och klarspråksprincipen följs fullt ut i Gävle kommun. En viktig del i detta är att kontinuerligt utbilda kommunens medarbetare. Under året kommer bemötandeutbildning att återupptas där tillgänglighet ingår, vilket är en angelägen insats för att stärka tillgängligheten i kommunens information och underlag.