Möte 2020-06-15

Sektor styrning och stöd har sammanställt Delårsrapport 1 2020.

Denna delårsrapport avser redovisning av en period som till sin helhet präglas av effekterna av Corona/Covid-19. Delårsrapporten redovisar nämndernas och kommunens samt de helägda bolagens ekonomiska resultat och prognos, återredovisning av verksamheten i relation till kommunfullmäktiges mål och uppdrag. På en övergripande nivå innebär situationen att kommunen sannolikt är finansierad under 2020, detta genom att staten på olika sätt har ökat sina bidrag. Dessa bidrag överstiger negativa kostnadseffekter och intäktsbortfall på nära 100 mnkr i nämnderna. Förutsättningarna inför kommande år är dock mer utmanande, där nämnderna i pågående kommunplaneprocess har givits uppdrag att redovisa konsekvenserna av minskade ramar på 3%.

Kommunstyrelsen uppmärksammar genom tidigare uppföljning och genom detta delårsbokslut nämndernas ekonomiska och verksamhetsmässiga utmaningar i och med Corona/Covid-19. Med hänsyn till prognosen för kommunens ekonomiska utfall för 2020 samt de ekonomiska förutsättningarna för kommande år föreslår kommunstyrelsen kommunfullmäktige att uppmana nämnderna att vara återhållsamma med tilldelade resurser samt att arbeta aktivt för att minska kostnadsvolymen inför 2021

Inom sektor välfärd har ett flertal uppstartade effektiviseringsåtgärder som beslutats i bl a omvårdnadsnämnden och arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden inför 2020 gått ned i tempo då fokus måste läggas på att få verksamheten att fungera under rådande pandemi. För att ändå kunna påskynda beslutade effektiviseringsåtgärder och/eller komplettera med alternativa åtgärdsförslag för att minska kostnaderna föreslås att kommunstyrelsen ges i uppdrag att efter dialog med berörda nämnder och berörd sektor stötta för att effektuera omställningsarbetet.

Ett av kommunfullmäktiges fem kommunövergripande mål är ”kraftigt förbättrade resultat i Gävles skolor”. En gemensam politisk ambition över många år är att detta mål är viktigt för Gävle kommuns utveckling framåt. Mätningar visar dock att elevernas betygsresultat, trots att analyser och åtgärder genomförs löpande – inte ökar. Utvecklingsområden finns identifierade men det finns anledning att se hur genomförandeförmågan kan stärkas. Kommunstyrelsen föreslås därför ges ett uppdrag att ge utbildningsnämnden stöd i att ytterligare förstärka genomförandet av prioriterade insatser för ökad måluppfyllelse. Som en del i detta kan en arbetsmodell med fokus på lärarnas förutsättningar och fortbildning vara aktuell.

Beslut om Kommunplan med årsbudget 2021 och utblick 2022–2024 tas i år av Kommunfullmäktige i november månad. För att säkerställa en bra framförhållning för planering av investeringsverksamheten kommer exploaterings- och investeringsbudgeten för 2021 med plan för 2022-2024 samt ombudgetering av 2020 att beslutas i kommunfullmäktige i juni.

I beslut av kommunplan med årsbudget som beslutas i kommunfullmäktige i november kommer den beslutade investeringsbudgeten att justeras utifrån uppdaterade exploateringskalkyler och tidsplaner avseende byggnation.

Miljöstrategiska programmet beslutades i juni 2013 och 2019 är det sjätte helåret med programmet. Resultatet från 2019 års arbete följs upp i årets miljöbokslut samt en jämförelse med startåret. Uppföljningen av programmet är uppdelad efter målområdena i miljöstrategiska programmet. Detta miljöbokslut blir den sista uppföljningen utifrån dessa mål och indikatorer. Nästa miljöbokslut kommer att utgå från det reviderade miljöstrategiska programmet som Kommunfullmäktige beslutade om 200330.

Socialt hållbarhetsprogram antogs av Kommunfullmäktige i december 2018. Under 2019 har former och strukturer utvecklats för programmets genomförande. De fyra övergripande målområdena är trygghet, jämställda och jämlika villkor, delaktighet och inflytande samt icke-diskriminering.

Inom ramen för dessa fyra målområdena har två prioriterade satsningar resurssatts; Äldrevänlig kommun och Trygghetsplaner. Dessa satsningar belyses särskilt i bokslutet, dels kvalitativt och dels i form av indikatorer. Bokslutet följer de indikatorer som är framtagna nationellt vilket ger en bild av Gävle kommun i förhållande till riket, men också möjlighet att se förändring över tid.

I bilagan till bokslutet presenteras Gävle kommunkoncerns inrapporterade åtgärder och analys i Stratsys kopplat till målet Ett socialt hållbart Gävle där alla människor lever i trygghet och får sina rättigheter respekterade.

I anledning av viruset covid-19 har Region Gävleborg hemställt att samtliga kommuner, som samverkar i ovan angivna nämnder, antar ett av regionen utarbetat förslag om revidering av nämndernas reglementen. Syftet är att möjliggöra deltagande på distans. Enligt 9 kap. 33 § kommunallagen ska reglementet för en gemensam nämnd antas av fullmäktige i var och en av de samverkande kommunerna eller regionerna.

Om en nämnd ska ha möjlighet att låta en ledamot delta på distans krävs att fullmäktige (i det här fallet Region Gävleborgs fullmäktige) har beslutat om det, samt i vilken utsträckning detta får ske. En följd av ett sådant beslut är samtidigt att det införs en reglering i den aktuella nämndens reglemente, vars syfte är att reglera nämndens verksamhet och arbetsformer (Jfr. 6 kap. 44 § kommunallagen).

Den här handlingsplanen innehåller riktlinjer samt fysiska och beteendepåverkande åtgärder för hur kommunen kan skapa möjligheter för hållbara resvanor till och från skolan. Handlingsplanen och åtgärdslistan är framtagen av Skolmobilitetsgruppen, där representanter från Livsmiljö Gävle – enheten för trafik och tillstånd, Utbildning Gävle, Gavlefastigheter samt representant från Region Gävleborg medverkat. Handlingsplanen ska även följa de riktlinjer som pekas ut i bl.a. det miljöstrategiska programmet och det sociala hållbarhetsprogrammet.

Handlingsplanen åtföljs av en åtgärdslista som antagits av samhällsbyggnadsnämnden.

Förslaget har beretts av både samhällsbyggnadsnämndens trafikutskott samt samhällsbyggnadsnämnden och kommunstyrelsen har inget i övrigt att erinra.

Samhällsbyggnadsnämnden har gett Livsmiljö Gävle, avdelningen Trafik och tillstånd, i uppdrag att se över nu gällande cykelplan och revidera materialet för att anpassas till dagens förutsättningar och behov. I arbetet har det konstaterats att det inte är aktuellt med mindre revideringar av cykelplanen. För att Gävle ska bli en cykelstad av rang behövs gediget och aktuellt underlagsmaterial, därför har det beslutats om att en helt ny cykelplan tas fram.

Cykelplan 2020 är ett av Gävle kommuns nya styrdokument och beskriver bland annat de aktiviteter och åtgärder som kommunen önskar genomföra. Syftet med cykelplanen är att Gävle kommun ska få ett aktuellt planeringsunderlag för cykeltrafiken både för översiktlig och detaljerad planering. Cykelplanen ska vara ett hjälpmedel för prioriteringar och ekonomiska bedömningar.

Cykelplanen kompletteras med en handlingsplan, samt rutiner för årligt cykelbokslut, som tas fram under 2020. Ett cykelbokslut är en sammanställning av åtgärder som gjorts under året. I handlingsplanen anges vem som ansvarar för att åtgärderna blir genomförda samt tidsramen för genomförande och uppföljning.

Aktualitetsgranskning av Cykelplanen ska ske vartannat år. Vid granskningen görs en bedömning om nytt beslut krävs i kommunfullmäktige. Löpande revideringar av Cykelplanen och avsteg från densamma beslutas av samhällsbyggnadsnämnden. Sammanfattat anser Livsmiljö Gävle att Cykelplan 2020 antas genom beslut i kommunfullmäktige.

Styrning och stöd har inget ytterligare att tillägga till ärendet utöver samhällsbyggnadsnämndens överväganden och föreslår därför att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Cykelplan 2020 för Gävle kommun.

Enligt beslut dnr 17KS426 beslutade kommunfullmäktige 2017 om att organisera en kommungemensam bemanningsenhet under Kommunstyrelsen. Enheten påbörjade sin verksamhet i oktober 2019.

De omfördelningar av kommunbidrag mellan nämnderna som gjordes enligt beslut dnr 19KS55 för att finansiera bemanningsenheten baserades på en uträkning som gjordes 2018. Ett antal större poster har identifieras som inte fanns inkluderade i ursprungsberäkningen.

Korrekt kalkyl för befintlig organisation borde ha angett en högre kostnad för funktionen när den var decentraliserad. Ny kalkyl för centraliserad bemanningsenheten för 2020 innebär efter denna överföring en effektivisering efter införandet av bemanningsenheten med 4,7 mnkr.

Kommunstyrelsen beslutade 2019-03-19 (dnr 19KS108) att till kommundirektören delegera rätten att fatta beslut om samtliga nämnders enskilda inhyrningar av verksamhetslokaler på kort sikt samt att uppdra till kommundirektören att genomföra en utredning av kommunens samlade lokalresursbehov på lång sikt med återredovisning till kommunstyrelsen för ställningstagande i sak.

En projektbeskrivning togs fram under 2019 och ett projektarbete startades upp. Utredningen fick i uppdrag att återkomma med förslag på ny fastighetsstrategi, hyresmodell, lokalpolicy 2020, gränsdragningslista mellan fastighetsägare och hyresgäst samt eventuellt förändrat ägar-direktiv för Gavlefastigheter för beslut i kommunfullmäktige.

Utredningen har nu arbetat fram förslag till ny Fastighetsstrategi för Gävle växer samt en uppdaterad hyresmodell och lokalpolicy för återrapportering till kommunstyrelsen. I beslutsunderlagen har hänsyn tagits till de remissyttranden som inkommit från kommunens nämnder och bolagen Gavlegårdarna och Gavlefastigheter.

Med den nya fastighetsstrategin skall kommunstyrelsen ges förutsätt-ningar för en strategisk och aktiv styrning och uppföljning med en tydlig planerings- och beslutsprocess med uttalade beslutsforum.

Förslag till ändringar av gällande lokala ordningsföreskrifter för torghandel i Gävle kommun framgår av bilaga till beslutsunderlaget. I dokumentet lokala ordningsföreskrifter för torghandel är även mer eller mindre redaktionella ändringar kommenterade i marginalen.

De viktigaste ändringarna innebär att Livsmiljö föreslår att de lokala föreskrifterna ska omfatta hela torgytorna Stortorget, Rådhustorget och Södermalmstorg, att föreskrifterna även ska omfatta beredning av mat samt att det av föreskrifterna framgår hur ansökan till ledig torgplats ska ske.

Dessutom föreslås att upplåtelsetid för fast torgplats ska vara minst sex månader och högst ett år. Enligt befintliga föreskrifter är upplåtelsetiden minst sex månader och högst tre år.

Motiv för ändringen är att det innebär avsevärda förenklingar för näringslivet att enbart vända sig till kommunen för beslut om att få nyttja torgytor. I dagsläget omfattas huvuddelen av Stortorget, huvuddelen av Södermalmstorg och hela Rådhustorget inte av de lokala ordningsföreskrifterna för torghandel. Det innebär att sökande som önskar nyttja sådana torgytor först måste söka tillstånd hos polismyndighet. Polismyndigheten skickar sedan ansökan till kommunen för yttrande och först därefter kan tillstånd medges, såvida inte kommunen nyttjar sin vetorätt. Detta anses vara en ganska omständlig process.

Ytterligare beskrivning av förändringarna går att ta del samhällsbyggnadsnämndens promemoria samt i bilagan där ändringar markeras.

I initiativet från samhällsbyggnadsnämnden var förslaget att ändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2020, men på grund av att beslutet inte kan vinna laga kraft till det datumet, föreslås beslutet ska gälla från den 15 juli 2020. I övrigt har kommunstyrelsen inget att invända.

Samhällsbyggnadsutskottet beställde vid sitt möte den 16 oktober 2018 en fördjupad översiktsplan för att möjliggöra omvandling av norra delarna av Brynäs till en mer hållbar och funktionsblandad stadsdel. Under de senaste två åren har utskottets politiker tillsammans med medarbetare från Styrning och Stöd och Livsmiljö Gävle i dialog med intresserade aktörer, fastighetsägare och gävlebor hjälpts åt att arbeta fram en plan för framtidens Brynäs.

Processen har bestått av att diskutera fram mål och visioner under november och december 2018, att samråda om olika alternativa stadsplaner i april och maj 2019 och under perioden december 2019 till februari 2020 har ett planförslag varit ute på granskning.

Fördjupad översiktsplan för Norra Brynäs har många olika funktioner. Först och främst redovisar den Gävle kommuns samlade viljeinriktning för hur mark- och vattenanvändningen inom Norra Brynäs ska bevaras och utvecklas med planeringshorisont år 2040.

Fördjupad översiktsplan Norra Brynäs har också prövat lämpligheten, på översiktsplanenivå, för markanvändning reningsverk i anslutning till Duvbacken vilket resulterat i utpekat område med planeringsriktlinjer.

Översiktsplanen tydliggör att Gävle kommun kommer att använda möjligheten till etappvis utbyggnad och samfinansiering genom exploateringsbidrag av allmän plats enligt bland annat PBL 6 kap. 40§ och 42§. I lagförarbetena står att etappvis utbyggnad ska kommuniceras i planprogram och riktlinjer för exploateringsavtal. I Norra Brynäs anser alltså Gävle kommun att en fördjupad översiktsplan är att likställa med att kommunicera via planprogram.

Omvandlingen av Brynäs och förverkligandet av översiktsplanen ställer nya krav på Gävle kommun att samverka, samfinansiera och samplanera med många parter. För att transparent och tydligt redovisa hur Gävle kommun hanterar genomförandefrågor behövs en Genomförande-strategi. Kommunstyrelsen bör under hösten 2020 därför fastställa en strategi som innehåller principer för samfinansiering genom exploateringsbidrag, vilka satsningar som kan göras var och när samt Gävle kommuns egen organisation, etappindelning och tidplan för genomförande av allmän plats på Norra Brynäs. Genomförandestrategin kommer att ligga till grund för planering och prioritering av exploaterings- och investeringsprojekt

I samband med antagande av denna översiktsplan sker också en förändring i aktualiteten i tidigare planer. Fördjupad översiktsplan för Norra Brynäs blir en geografiskt avgränsad del som med övriga aktuella översiktsplaner tillsammans utgör Gävle kommuns översiktsplan. Inom Norra Brynäs gäller alltså både Översiktsplan Gävle kommun (17KS40) och Fördjupad översiktsplan Norra Brynäs. Den kommunövergripande gäller för den strategiska inriktningen på kommun- och stadsnivå medan fördjupningen gäller för aktuella vägval och planeringsriktlinjer på stadsdelsnivå.

Det betyder också att Översiktsplan Gävle stad 2025 (08KS239) inte längre gäller för de delar som berör Norra Brynäs planområde. (Kulturmiljöbilagan,08KS239, fortsätter dock att gälla.)

Stadsdelsomvandlingen ska bidra till att Gävle når målet om en klimatneutral kommun senast år 2035 vilket förtydligas i antagandehandlingen.

Samhällsbyggnadsnämnden väckte ärendet om nya riktlinjer för skolskjuts och elevresor 2020-01-29 som sedan fastställdes av kommunfullmäktige 2020-03-30.

Riktlinjerna ska börja gälla för kommande läsår 20/21. Riktlinjerna fastställer grundregeln om att elever inte har rätt till skolskjuts till och från fritidsverksamhet. Undantagna för denna huvudregel är elever i grundsärskolan. Riktlinjerna reglerar att elever i grundsärskolan, gymnasiesärskolan samt i autismsspektrumgrupperna (anvisade av Utbildning Gävle) ska kunna få skolskjuts vid samordnade tider från fritids till hemmet efter en individuell bedömning. Dock säger riktlinjerna inget om huruvida samma elever har rätt till skolskjuts från hemmet till fritids. Det föreligger ingen särskild anledning eller princip om varför undantaget enbart ska kunna beviljas vid samordnade hemresor men inte samordnade reser till fritids.

Utifrån dagens riktlinjer beviljas de undantagna eleverna enbart skolskjuts till den tiden skolan börjar.

Ekonomiska konsekvenser
Samhällsbyggnadsnämnden har gjort följande bedömning av de ekonomiska konsekvenserna kring detta tillägg:

Elever som kan bli berörda av samordnade resor till fritids på morgonen får redan resor till skolan. Det ekonomiska konsekvenserna för att möjliggöra ett tidigareläggande av resorna på morgonen tros således vara marginella och inom ramen för nuvarande uppdrag. Risken för ökade kostnader kan dock uppkomma ifall det finns elever som idag, på grund av nuvarande riktlinjer blir skjutsade av vårdnadshavare. Dessa elever skulle nu kunna börja åka taxi istället, med ökade kostnader som konsekvens.

Kommunstyrelsen har inget att tillägga gällande samhällsbyggnadsnämndens bedömningar.

Enligt 5 kap. 16 § kommunallagen (KL) får ledamöter delta på distans om fullmäktige har beslutat det. Deltagandet ska i sådant fall ske genom ljud- och bildöverföring i realtid samt på ett sådant sätt att samtliga deltagare kan se och höra varandra och delta på lika villkor.

Om fullmäktige har beslutat att deltagande på distans får ske ska arbetsordningen reglera i vilken utsträckning sådant deltagande får ske. Detta framgår av 5 kap. 72 § 3 st. KL.

Innebörden av regleringen i 5 kap. 16 § KL är inte att fullmäktige måste godkänna distansdeltagande vid varje givet tillfälle då en eller flera ledamöter vill delta på distans. Emellertid kan föreskrifterna i arbetsordningen formuleras så att det är fullmäktige som alltid måste avgöra om en eller flera ledamöter får delta på distans.

Ordförande i fullmäktige leder sammanträdet tillsammans med presidiet. Det är därför viktigt att det finns ett mandat för presidiet att avgöra om deltagande på distans får ske och med beaktande av vad som föreskrivs i fullmäktiges arbetsordning.

Sveriges kommuner & regioner (SKR) har uttalat att när fullmäktige väl har fattat beslut om möjligheten att delta på distans, är det som regel ordföranden som har att avgöra om närvaro får ske på distans vid visst sammanträde. Nu föreslagen revidering av arbetsordningen återspeglar i huvudsak SKRs förslag på hur föreskrifterna i arbetsordningen bör utformas när det gäller deltagande på distans.

Presidiet fattar en form av rambeslut med innebörden att deltagande på distans får ske. Ett sådant tillstånd är således generellt, vilket innebär att samtliga ledamöter som anmält intresse att delta på distans omfattas av tillståndet. Någon individuell prövning görs därför inte.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2015-03-26, väckte Daniel Kvarnlöf (M) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Socialnämnden. Sektor Välfärd Gävle har meddelat att yttrandet över motionen från 2015 kvarstår i sin helhet.

Motionären föreslår att Socialtjänsten ska avskaffa behovsprövning av öppenvårdsinsatser inom missbruksvården, ta fram en plan för införande om valfrihetssystem avseende öppenvårdsinsatser och återföra för beslut i kommunfullmäktige samt att utreda eventuellt behov av att omfördela nödvändiga personella resurser från utredning till lotsning.

Nationellt pågår en översyn av Socialtjänstlagen där utredningens resultat väntas presenteras hösten 2020 med förslag till regeringen. Utredningens uppdrag är bland annat att säkerställa en socialtjänst med individen i centrum, där lagstiftningen underlättar för effektiva insatser baserat på kunskap. Nuläget är dock att det som föreslås i motionen inte är möjligt att genomföra med dagens socialtjänstlag.

Utifrån denna bakgrund föreslås att motionen ska anses besvarad för att kunna invänta utredningens förslag och därefter eventuella förändringar i lagstiftningen. Det i sin tur påverkar hur möjligheterna ser ut för socialtjänsten när det gäller vilka insatser där biståndsbeslut ska och bör användas, alternativt att erbjuda medborgarna insatser som en service.