Möte 2024-12-16

Mark- och miljödomstolen har kungjort tillståndsansökan för havsbaserad vindkraft med tillhörande kabelanslutning vid Utposten II i mål M1686-23. Remissyttrandet på tillståndsansökan hanteras i ett separat ärende med DNR 24KS467. Detta ärende (24KS500) handlar enbart om beslut av kommunal tillstyrkan för vindkraft vid Utposten II med tillhörande kabelanslutning till land.

Beslut om tillstånd att få anlägga vindkraft åligger domstol att fatta. Tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om kommunen där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det, enligt 16 kap. 4 § Miljöbalken.

I en tidigare separat ansökan har Gävle kommun redan beslutat om att tillstyrka den föreslagna användningen i området (21KS452). Men eftersom detta gäller en ny ansökan så behöver Gävle kommun fatta ett nytt beslut avseende kommunal tillstyrkan. Därefter kan Mark- och miljödomstolen besluta om tillståndet.

Styrande dokument och vindkraft

I Översiktsplan för Gävle kommun år 2030 framkommer att förnyelsebara energikällor ska främjas och i processen att bli ett klimatneutralt Gävle behöver förutsättningar för hållbar utveckling skapas. I översiktsplanen framgår en positiv inställning till havsbaserad vindkraft inom riksintresseområden för vindkraft som är Storgrundet och Finngrundet. Detta med förutsättning att bland annat farleder och viktiga naturvärden eller arter inte påtagligt skadas.

Enligt Gävle kommun kommunplan år 2022 ska Gävle kommun vara klimatneutral till år 2030 och enligt kommunens Miljöstrategiska program så är utbyggnaden av vindkraft viktig.

Utposten II utgör 1 av ungefär 11 pågående tillståndsansökningar för havsbaserad vindkraft i Bottenhavet mellan Gävle och Hudiksvall.

Med stöd av kommunstyrelsens reglemente att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra liknande sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, föreligger förslag att utse kommunens ombud till bolagsstämmor. Val av ombud till bolags- och föreningsstämmor 2025.

Den nya kriskommunikationsplanen ger riktlinjer för effektiv kommunikation vid samhällsstörningar, både vid större och mindre händelser som kräver krishantering. Den innehåller förtydligade roller och ansvar för kriskommunikation.

Bilagor har flyttats ut från huvuddokumentet för enklare kunna göra uppdateringar vid behov, och ingår här enbart som referens för beslutet. Titeln är förkortad men riktlinjerna gäller som tidigare även för extraordinära händelser i fredstid samt vid höjdberedskap

En kommunikationspolicy anger grundprinciperna för hur en organisation kommunicerar, för att hjälpa den att genomföra beslut, nå mål och utveckla sin verksamhet. Policyn skapar riktning för utveckling av arbetssätt och rutiner som rör kommunikation.

Genom ett antagande av Gävle kommuns första Gävle kommun har tidigare inte haft någon kommunikationspolicy med tydligt dokumenterade grundprinciper, vilket till viss del försvårat vår möjlighet att kommunicera effektivt som organisation.

Enligt självkostnadsprincipen får den verksamhet som förbundet bedriver som omfattar det kommunala ansvaret och det som är taxefinansierat inte redovisa något överskott. Det är bara marknadsverksamhet som får gå med vinst och som då också bidrar med eget kapital. Enligt självkostnadsprincipen ska resultatet inom det kommunala ansvaret vara 0 (noll) kronor.

Den del av verksamheten som är marknadsverksamhet bör som mål ha ett resultat över tid (3 år) på 5% som beräknas på resultatet efter finansiella poster i förhållande till omsättningen.

Förslaget innehåller också ett förtydligande att ärenden som bedöms vara av principiell beskaffenhet ska beslutas av respektive kommuns kommunfullmäktige.

Punkten om att medlemskommunerna senast i september ska besluta om avfallstaxa för förbundets verksamhetsområde stryks då förbundet inte styr över kommunernas planering.

Ärendet beskrivs mera detaljerat i bilagan ”Missiv angående ärendet upprättat av Ockelbo kommun”.

Beslutet gäller under förutsättning att motsvarande beslut fattas i kommunfullmäktige i övriga medlemskommuner.

Kommuner som arbetar med exploateringsavtal är enligt Plan- och bygglagen hänvisade till att ha riktlinjer för exploateringsavtal.

Plan- och bygglagen definierar exploateringsavtal som ett avtal mellan kommunen och en byggaktör som avser exploatera privat mark.

Riktlinjerna för exploateringsavtal syftar till att tidigt i byggprocessen tydliggöra för exploatör konsekvenserna av att ingå avtal om genomförande av detaljplan med Gävle kommun. Riktlinjerna redovisar hur ansvar och kostnader för genomförandet fördelas mellan parterna.

Utgångspunkten är att samtliga kostnader som drabbar kommunen i sitt ansvar som huvudman, vid genomförandet av detaljplan ska hänvisas till exploatören. Lagen sätter dock gränser för vad en kommun får hänvisa exploatören att utföra.

Revidering 2024 avser:

• Medfinansieringsersättning -värdeåterföring
• Hantering av marköverlåtelse i samband med genomförandet av detaljplan

”Riktlinjer för exploateringsavtal Gävle kommun. Revidering av riktlinjer för exploateringsavtal 2024, dnr 24ks330” ersätter tidigare antagen riktlinje för exploateringsavtal, 23ks125.

Taxan inom miljöbalken har reviderats för att förtydliga att taxan innefattar både marknadskontroll samt tillsyn. Även vissa språkliga förändringar har skett.

Taxan för avfallshantering i småbåtshamn har nu knutits till miljötaxan samt reviderats gällande OB-beräkning.

Föreslagna taxeändringar berör i förkommande fall även jävsnämnden. Enligt 5 kapitlet 26 § kommunallagen ska ett ärende, innan det avgörs av fullmäktige, ha beretts antingen av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår därför att fullmäktige bereder ärendet för jävsnämndens räkning, så att beslut för båda nämnderna kanske vid samma tidpunkt.

Enligt 12. kap 10 § i PBL så ska grunderna för hur avgifterna beräknas anges i en taxa som kommunfullmäktige beslutar om.

Gävle kommuns bygglovstaxa bygger på Sveriges kommuners och regioners (SKR) förslag till modell för beräkning av avgifter.

Taxemodellen innebär i korthet att en genomsnittlig handläggningskostnad per timme räknas fram och multipliceras med handläggningstiden för den specifika ärendetypen för att få fram avgiften.

Den nuvarande bygglovstaxan antogs av kommunfullmäktige 2016 och började gälla 1 januari 2017. Den har reviderats och indexuppräknats flera gånger. Ingen förändring görs i själva grundbeslutet.

De förändringar som föreslås får följande konsekvenser

• För riktigt stora nybyggnader och tillbyggnader så ökar avgiften för att motsvara den genomsnittliga handläggningstiden.
• Avgiften för strandskyddsdispenser blir något högre med anledning av att prövningen har blivit svårare och oftare kräver ett platsbesök.
• Avgiften för byggbodar utanför planlagt område bedöms vara oskäligt hög och motsvarar inte den genomsnittliga handläggningstiden och föreslås sänkas.
• Tillbyggnad av stora enkla byggnader (t.ex. lagertält, lagerlokaler) och för små enkla byggnader (t.ex. redskapsbodar, kurer, små kiosker, vindskydd) har idag en för hög avgift och föreslås sänkas.
• Den avgift som tas ut för prövningen av pumpstationer och andra likande åtgärder är idag för hög och föreslås sänkas.

De föreslagna justeringarna rör enbart ett fåtal ärenden per år. Den ekonomiska konsekvensen blir därför marginell och de budgeterade intäkterna kommer inte att påverkas. För en fullständig beskrivning hänvisas det till Samhällsbyggnadsnämndens nämndsyttrande.

Gästrike räddningstjänst har uppmanat respektive medlemskommun att komplettera med en avgift gällande organisationstillsyn för mindre organisationer. Storlek på organisation påverkar tidsåtgången för tillsynen och det går inte åt lika mycket tid på förberedelse, besök och efterarbete när tillsyn sker på en mindre organisation. Taxetabellen föreslås att utökas med två taxor där tidsåtgången som ligger till grund för taxan justeras. De nya taxorna benämns organisationstillsyn mindre och samordnad organisationstillsyn mindre. Taxorna i enlighet med 2024 års nivå blir för organisationstillsyn mindre 7 110 kr och för samordnad organisationstillsyn mindre 5 820 kr. Taxorna läggs till i förbundets taxetabell.

Bedömning om vilken taxa som organisationen omfattas av bedöms utifrån taxetabellen och tidsåtgång för varje fastighetsägare.    

Samhällsbyggnadsnämnden har väckt ett ärende till kommunfullmäktige i enlighet med 5 kap. 22§ kommunallagen (2017:725).

Enligt 3 kap. 8 § ordningslag (1993:1617) får en kommun meddela de ytterligare föreskrifter för kommunen eller del av denna som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats.

Kultur- och fritidsnämnden beviljade e-petition 2021 om att välkomna hundar på två kommunala friluftsbad, Komsumbadet/Brädviken (Storsand) och Hilleviksbadet.

Friluftsbaden Storsand (även kallat Konsumbadet och Brädviken), Smörnäs och Hilleviksbadet bedöms vara passande badplatser för hund. Storsand är en långgrund badplats med stor sandstrand. Det finns även bra kommunikationer då både gångstråk och kustleden passerar området, i anslutning finns även en busshållplats. Besökare som har hundrädsla, allergi eller som av andra skäl inte vill bada på samma område som hundar kan nyttja närliggande badplats i Engeltofta eller Engesberg. Hilleviksbadet är lämpat att tillåta hund då det är ett annat typ av bad med grässtrand. Vidare bedömer förvaltningen att badet i Smörnäs är lämpat för att tillåta hund då det också är annat typ av bad med grässtrand.

Sammanfattningsvis innebär det här

a) ett namnbyte från Konsumbadet/Brädviken till Storsand/Brädviken.

b) ett tillägg av badplatserna Smörnäs och Vårvik i allmänna lokala ordningsföreskrifter.

c) ett undantag från vistelseförbudet badplats Storsand/Brädviken, Smörnäs och Hilleviksbadet.

Förslaget bedöms vara proportionerlig utifrån ordningslagens krav på föreskrift.

Varje år fastställer kommunfullmäktige en verksamhetsplan. I år innehåller den en
kort tidsplan för principiellt viktiga beslut under året, sammanträdesdatum och
plats för sammanträden, tidpunkter för fullmäktigeberedning.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 21 februari 2022, § 18, väckte Seppo Laine (V), Isabella Bexell (V), Charlotta Lagnander (V) samt Kristina Sjöström (V) rubricerad motion.

Motionärerna yrkar på att återskapa medborgarrelationen genom att Gävle kommun aldrig använder begreppet kund i sin relation till medborgarna.
Motionärerna argumenterar för att den del av samhället som utgörs av Gävle kommun enbart existerar i relation till sina medborgare. Även om kommunen agerar i samspel med både stat, region och andra kommuner är dess främsta syfte att tillhandahålla en välfärd och en samhällsservice åt de medborgare som är bosatta eller vistas i kommunen. Motionärerna menar att det att vara kund är ingen rättighet, att vara kund är villkorat. För att få vara en kund krävs en motprestation, ofta genom betalning och om denna uteblir upphör kundrelationen. Medborgarskapet är dock något helt annat, med det följer skyldigheter såsom att betala skatt och rättigheter som att vid behov kunna få försörjningsstöd eller andra insatser, från kommunen. Dessa rättigheter är garanterade, även om den enskilde inte har förmågan att betala skatt.

Kommunstyrelsen anser att motionärerna har en poäng i att begreppet medborgare i de flesta fall är att föredra framför begreppet kund för att beskriva relationen mellan kommunen och den enskilde. Kommunen har i dagsläget inget styrande dokument som anger vilka begrepp som får eller inte får användas inom kommunen, utan språkrådets riktlinjer ska följas. I många fall används de mer specifika begrepp som passar för den givna situationen av kommunen i kommunikationen med Gävlebon/medborgaren. Det finns dock ingen intention från Kommunstyrelsens sida att införa några styrande dokument som föreskriver tillåtna begrepp och därmed helt avskaffar användandet av begreppet kund, varför motionen föreslås bli avslagen.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 30 oktober 2023, §16, väckte Richard Carlsson (SD), Elizabeth Puhls (SD) och Wanja Delén (SD) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Kultur- och fritidsnämnden.

Motionärerna föreslår att Kommunfullmäktige uppdrar till berörd nämnd/er att upprätta villkor, för föreningar som uppbär kommunalt stöd, med innebörden att individer med kända gängkriminella kopplingar förbjuds vistas i deras lokaler och/eller verksamhet, såvida inte syftet med verksamheten är specifikt inriktad på att få personer ur gängrelaterad verksamhet, men då ska det vara helt säkerställt att tredje persons trygghet ej äventyras. Motionärerna föreslår även att Kommunfullmäktige ska uppdra åt berörd nämnd att tillse att om attsats 1 ignoreras av dessa kommunfinansierade aktörer, ska prövning alltid ske angående framtida stöd.

Motionärerna argumenterar för att ungdomsgårdarnas verksamhet ska utgöra en trygg punkt där barn och unga kan mötas och umgås under trygga och säkra former och att deras förslag kan bidra till detta.

Kultur- och fritidsnämnden har inkommit med ett yttrande i anledning av motionen. Nämnden beskriver i yttrandet att de allmänna reglerna för föreningsstöd, som har beslutats av Kultur- och fritidsnämnden, gäller alla föreningar som uppbär någon form av stöd, inklusive de föreningar som driver fritidsgårdarna i Gävle kommun. Dessa regler anger bland annat att stöd inte ges till en organisation om den eller någon av dess företrädare, inom ramen för verksamheten, utövar våld, tvång eller hot eller på annat otillbörligt sätt kränker den enskildes grundläggande fri- och rättigheter; diskriminerar eller på annat sätt bryter mot principen om alla människors lika värde; rättfärdigar, främjar eller uppmanar till sådana ageranden eller motarbetar det demokratiska styrelseskicket. Reglerna säger också att Gävle kommun har rätt att utöva tillsyn och att begära återbetalning av stöd om reglerna för föreningsstöd inte följs.

Vidare beskriver nämnden i sitt yttrande att verksamhetschef, enhetschef eller sektorchef kan besluta om att stänga lokaler och anläggningar. För fritidsgårdarna gäller dessutom särskilda villkor genom avtal mellan kommunen och de föreningar som driver fritidsgård. Dessa avtal anger att fritidsgården ska vara en miljö helt fri från våld, alkohol och droger. Fritidsgårdens verksamhet ska också präglas av ett positivt klimat, fritt från all form av kränkande behandling och diskriminering. Fritidsgårdarna har dessutom ett särskilt uppdrag att utveckla de trygghetsplaner som finns; med målet tryggare fritidsgårdar och utarbetade metoder att möta extraordinära händelser. Kultur- och fritidsnämnden har tillit till fritidsgårdarna, som är väl insatta i problematiken kring gängrelaterad kriminalitet och samarbetar med andra aktörer för att motverka organiserad brottslighet. Fritidsgårdarna samverkar inom många olika forum för förbyggande arbete riktat mot ungdomar, exempelvis skolsamverkan, drogfri skola, SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid) och SIG (sociala insatsgruppen). Det förebyggande arbete som fritidsgårdarna utför går i linje med den nya socialtjänstlagen som väntas träda i kraft 1 juli 2025 och där förebyggande arbete har en central roll i lagstiftningen.

Kriminella handlingar är självklart förbjudna i fritidsgårdarnas lokaler och gårdarna arbetar aktivt med att motverka all form av kriminell verksamhet. Fritidsgårdarna arbetar efter samma gemensamma tillvägagångssätt för att hantera och reglera avstängning från lokalen, och det förekommer redan idag att den som inte följer reglerna på en fritidsgård avvisas från lokalen.

Sammanfattat bedömer Kultur- och fritidsnämnden att de allmänna reglerna för föreningsstöd, villkoren i avtalen om fritidsgårdsverksamhet samt fritidsgårdarnas befintliga arbetssätt redan är relevant för att motverka gängrelaterad kriminalitet.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 27 maj 2024, §30, väckte Richard Carlsson (SD), Elizabeth Puhls (SD) och Wanja Delén (SD) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Övergripande planering (Styrning och stöd).

Motionärerna föreslår att Kommunfullmäktige uppdrar åt samhällsbyggnadsnämnden att inleda en planeringsprocess för att identifiera och reservera lämplig mark för möjlig etablering av ett nytt regemente inom kommunens gränser samt att Kommunfullmäktige avsätter medel för en förstudie som ska utreda lämpliga placeringar för ett nytt regemente, inklusive infrastrukturbehov, miljökonsekvensanalys och samråd med Försvarsmakten och andra relevanta statliga myndigheter. Kommunfullmäktige föreslås även besluta att uppmana samhällsbyggnadsnämnden att inleda ett nära samarbete med Försvarsmakten, Länsstyrelsen och andra berörda aktörer, för att säkerställa att planeringen av marken stödjer nationella försvars- och säkerhetsmål samt främjar lokala utvecklingsmål.

Motionärerna argumenterar för att Gävle kommun, genom att planera för mark som möjliggör ett nytt regemente kan bidra till nationell säkerhet samt utveckla regional utveckling och tillväxt.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 27 maj 2024, §30, väckte Richard Carlsson (SD), Elizabeth Puhls (SD) och Wanja Delén (SD) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Omvårdnadsnämnden.

Motionärerna föreslår att Kommunfullmäktige uppdrar åt Omvårdnadsnämnden att utarbeta och införa en parboendegaranti som säkerställer att äldre par kan fortsätta att bo tillsammans, även i de fall där endast en av parterna har ett omedelbart vård- och/eller omsorgsbehov i särskilt boende. Vidare föreslås att Kommunfullmäktige beslutar att avsätta medel för att anpassa befintliga äldreboenden och/eller utveckla nya boendeformer som möjliggör för par att leva tillsammans, oavsett den enskildes vårdbehov samt att Kommunfullmäktige uppmanar Omvårdnadsnämnden att, i samarbete med lämpliga aktörer, utveckla riktlinjer för hur parboendegarantin ska tillämpas, inklusive kriterier för ansökan och processen för att säkerställa att parens behov möts på ett värdigt sätt. Slutligen föreslår motionärerna att Kommunfullmäktige ska uppdra åt Omvårdnadsnämnden att regelbundet följa upp och utvärdera effekterna av parboendegarantin och rapportera detta tillbaka till Kommunfullmäktige med en årlig översyn.

Motionärerna argumenterar för att de flesta människor önskar att åldras tillsammans med sin livskamrat och ett en parboendegaranti skulle stärka de äldres rättigheter och välfärd samt bidra till att minska psykiska ohälsa och lidande.

Omvårdnadsnämnden har inkommit med ett yttrande med anledning av motionen. Där beskrivs det att det, enligt socialtjänstlagstiftningen, ingår i skälig levnadsnivå för makar/par att fortsättningsvis kunna sammanbo under förutsättning att de tidigare varaktigt sammanbott eller, om den ena parten redan bor på ett vård- och omsorgsboende för äldre, att paret dessförinnan varaktigt sammanbott (4 kap. 1 c § SoL).

Gävle kommun erbjuder en parboendegaranti som innebär att de som är gifta eller har varit sammanboende under en längre tid kan fortsätta bo tillsammans i vissa lägenheter vid Gävle Kommuns vård- och omsorgsboenden. En förutsättning är dock att minst en i paret är över 65 år samt att en har ett beslut om vård- och omsorgsboende. Vidare erbjuder Gävle kommun möjligheten att ”provbo” vilket möjliggör för de par som vill bo tillsammans att pröva detta under 3 månader innan de bestämmer sig. För att kunna flytta in i sin partners lägenhet på ett vård- och omsorgsboende behöver dock den anhörige avsäga sig besittningsskyddet. Detta är en överenskommelse som skall skickas till hyresnämnden. Det är först när hyresnämnden har godkänt besittningsskyddet som den anhörige får flytta in hos sin partner. Den anhörige kan bo kvar så länge dennes partner bor i vård- och omsorgsboendet. Hyresrättsliga frågor kring parboende regleras i hyreslagstiftningen, 12 kap. jordabalken.

Gävle kommun erbjuder idag ett antal lägenheter i egen regi, så kallade dubblettlägenheter, som är särskilt anpassade för två personer, vilket är i enlighet med 2 kap. 2§ socialtjänstförordningen (SoF). Till dessa lägenheter har de par där båda två har beslut om vård- och omsorgsboende förtur. Skulle någon av dessa vara lediga kan de erbjudas till par där det finns ett beslut samt ett önskemål om medboende. Det går även bra att bo som medboende i ”vanliga” lägenheter på vård- och omsorgsboenden så länge dessa är över 35 kvadratmeter. Sådana lägenheter erbjuds på flera olika boenden, både i egen regi och hos privata utförare. Omvårdnadsnämnden ser därför ingen anledning att avsätta särskilda medel för att göra ytterligare anpassningar.

Omvårdnadsnämnden beskriver att det erbjuds en parboendegaranti och redan finns riktlinjer samt kriterier för ansökan om parboende, vilka även finns publicerade på Gävle kommuns hemsida. Omvårdnadsnämnden bedömer att dessa är tillfyllest och ser inget behov av att utveckla nya. Eftersom parboendegarantin redan finns, och har funnits sedan flertalet år tillbaka, ser inte Omvårdnadsnämnden vilka effekter som skulle kunna följas upp eller utvärderas. En årlig översyn kan göras, förslagsvis i samband med det årliga kvalitetsarbetet där exempelvis mätetal så som antal beslut om parboende skulle kunna följas upp.

Utifrån Omvårdnadsnämndens yttrande föreslås motionen anses besvarad.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 17 juni 2024, §45, väckte Maritha Johansson (V) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Utbildningsnämnden.

Motionären yrkar att Gävle Kommuns kommunala gymnasieskolor, från och med avslutet av vårterminen 2025, ska erbjuda lånemössor för de ungdomar som så önskar.

Motionären argumenterar för att studentfirandet ofta medför stora kostnader och att Gävle kommun borde ta efter andra kommuner, som lånar ut studentmössor som ungdomarna kan använda på examensdagen vid fotografering och utspring.

Utbildningsnämnden har inkommit med ett yttrande med anledning av motionen där de delar motionärens uppfattning om att det idag kan vara kostsamt att ta studenten och hänvisar till informationssidan studentmottagning.se där det uppges att studenten i genomsnitt kostar mellan 13 000 och 17 000 kronor. Priset på en studentmössa varierar vanligtvis mellan 400 och 1500 kronor medan de dyraste studentmössorna kan kosta omkring 5 000 kronor. För elever som lever i ekonomisk utsatthet innebär studenten ofta ekonomiska påfrestningar.

Utbildningsnämnden ställer sig i yttrandet positiv till motionärens idé om att Gävle kommuns kommunala gymnasieskolor från och med avslutet av vårterminen 2025 ska erbjuda lånemössor. Utbildningsnämnden konstaterar att det inte finns några formella hinder för att inneha ett låneutbud av studentmössor. Det förekommer redan i nuläget att de kommunala gymnasieskolorna bistår med studentmössor till elever i ekonomiskt trångmål efter kontakt med elevhälsan. Utbildningsnämnden föreslår att ett mindre antal studentmössor ska införskaffas och erbjudas till låns till elever vid signal till skolan om ekonomiskt trångmål. Vad gäller de ekonomiska förutsättningarna bedömer Utbildningsnämnden att det skulle innebära en ringa kostnad motsvarande inköpspriset på aktuellt antal studentmössor.