Möte 2025-10-27

Sektor styrning och stöd har sammanställt delårsrapport 2 2025. Delårsrapporten redovisar nämnderna, kommunens och de helägda bolagens ekonomiska resultat för perioden januari tom augusti och resultatprognos, genomförda investeringar och investeringsprognos för helåret samt återredovisning av verksamheten i relation till kommunfullmäktiges mål.

Intressebolag och kommunalförbund ingår i den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen, men de upprättar ej separata verksamhetsrapporter.

Vidare kommenteras de finansiella målen, kommunkoncernens skuldportfölj samt balanskravet.

Kommunens ekonomi har förbättrats tydligt jämfört med förra året. Resultatet för januari–augusti 2025 är 453,7 miljoner kronor, drygt 350 miljoner bättre än samma period 2024. Förklaringen är framför allt lägre personalkostnader – både genom anställningsstopp och kraftigt minskade pensionskostnader – samt andra effektiviseringar och ökade skatteintäkter och statsbidrag. De finansiella intäkterna är lägre än i fjol, främst på grund av lägre utdelningar från kommunala bolag, men det vägs upp av att verksamheten blivit billigare och mer effektiv.

Perioden har präglats av fortsatt arbete med besparingar och effektiviseringar inom nämnderna. Arbetet har gett resultat och samtliga nämnder, utom Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden, lämnar nu en positiv prognos. Den snöfattiga vintern i början av året har också bidragit till ett bättre ekonomiskt utfall än budgeterat.

Gävle Stadshuskoncern redovisar ett överskott på 432,8 mnkr, samt en prognos för helåret på 496,6 mnkr. Prognosen visar på ett resultat som är drygt 48,5 mnkr bättre än budgeterat och samtliga bolag redovisar en prognos bättre än budget med undantag av Gävle Parkeringsservice AB, som redovisar en prognos i linje med budget. Förklaringar till det bättre resultatet är olika för bolagen, men alla har nämnt lägre räntekostnader som en följd av en lägre investeringsnivå än budgeterat.

Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden samt överförmyndarnämnden förutspår ett underskott vid årets slut. Övriga nämnder förutspår ett nollresultat eller ett överskott. Kommunens totala prognos är 271,4 miljoner kronor, vilket kan jämföras med det budgeterade resultatet på 176,9 miljoner kronor. Utbildningsnämnden, socialnämnden och omvårdnadsnämnden förutspår samtliga relativt stora överskott. Kommunstyrelsen förutspår ett överskott, men inte lika stort i förhållande till det budgeterade resultatet, vilket främst beror på exploateringsverksamheten som prognostiserar lägre intäkter än budgeterat.

Samtliga nämnder har tilldelats kommunbidrag för preliminärt PO-påslag, vilket består av arbetsgivaravgifter och pensionskostnader. Det fastställda PO-påslaget blev lägre än budgeterat, vilket innebär att alla nämnder förväntas redovisa skillnaden som ett överskott i prognosen. Detta kompenseras dock av att löneökningarna under året blev högre än budgeterat. Trots detta bör nämnderna ändå prognostisera ett överskott vid årets slut. Övriga nämnder redovisar prognoser i princip enligt med budget.

Kommunen är på god väg mot sina mål men få är helt uppnådda. Av 27 mål är 4 uppnådda, 21 delvis uppnådda och 2 inte uppnådda. Skola, trygghet och företagsklimat utvecklas men behöver fortsatt arbete. Miljöarbetet går framåt inom klimat och fossilfri omställning, men biologisk mångfald och cirkulär resursanvändning halkar efter.

I samband med årsredovisningen stäms balanskravet av. För närvarande visar prognosen på ett positivt resultat på 268,9 miljoner kronor, jämfört med det budgeterade resultatet på 176,9 miljoner kronor. Av det budgeterade resultatet reserveras 98,9 miljoner kronor till resultatreserven

Inför 2026 hanteras alla nämnders ekonomiska förutsättningar genom beslut om ramar i kommunplan 2026.

Enligt kommunallagen ska beslut om skattesats för kommande år fastställas av kommunstyrelsen senast under oktober månad och av kommunfullmäktige senast under november månad.

Skattesatsen föreslås oförändrad från år 2025.

Varje kommun ska enligt vallagen delas in i geografiska röstningsområden (valdistrikt). Kommunen ska se över indelningen året närmast före det år då ordinarie val till riksdagen skall hållas.

Valnämnden har utfört en översyn av valdistrikten i Gävle kommun. Utifrån översynen har ett förslag på ny indelning av valdistrikt utarbetats inför valen 2026, för beslut i kommunfullmäktige och slutgiltigt beslut av länsstyrelsen Gävleborg.

Förslaget innebär att de flesta valdistrikt lämnas oförändrade från 2022. Vissa justeringar föreslås för att bland annat uppnå jämnare storlek av distrikten då vissa distrikt idag är över den övre gränsen för antalet röstberättigade. Ett nytt distrikt skapas i norra Gävle då enbart justering av berörda valdistrikts gränser inte är tillräckligt för att uppnå en jämn fördelning av röstberättigade. Justeringarna framgår i beslutsunderlaget.

Bakgrund

Varje kommun ska enligt vallagen delas in i geografiska röstningsområden (valdistrikt). Kommunen ska se över indelningen året närmast före det år då ordinarie val till riksdagen skall hållas. Kommunfullmäktige ska föreslå en distriktsindelning som länsstyrelsen sedan fastställer.

Ett valdistrikt ska omfatta mellan 1 000 och 2 000 röstberättigade. Orsaken till att ett valdistrikt inte får vara för litet är att det äventyrar valhemligheten för de röstberättigade. Ett för stort valdistrikt innebär praktiska problem på valdagen med risk för köer och hög arbetsbelastning för röstmottagarna. Uppgifter om antal röstberättigade baserar sig på antal folkbokförda i kommunen och avser personer folkbokförda i Gävle som kommer att vara 18 år eller äldre på valdagen.

Valdistrikten ska vidare utformas så att de röstberättigade får en bra resväg till vallokalen. Ett distrikt ska om möjligt ha ”naturliga” gränser, vilket innebär att gränserna om möjligt ska gå längs med vägar och mellan bostadsområden snarare än igenom dem. Ett valdistrikt får inte heller helt omsluta ett annat valdistrikt.

Förslag till förändringar i valdistriktsindelningen

• Ett nytt valdistrikt, Lindbacka, har skapats genom överförande av delar av Strömsbro, Hille och Norrlandet-Utvalnäs.
• Gränserna har justerats mellan valdistrikten Andersberg S-Sälgsjön-Hästbo, Hemlingby och Andersberg N.
• Gränserna har justerats mellan valdistrikten Söder Ö och Hemsta.
• Gränserna har justerats mellan valdistrikten Gävle Strand och Öster-Alderholmen.
• Gränserna har justerats mellan valdistrikten Olsbacka, Villastaden och Söder V.
• Gränserna har justerats mellan valdistrikten Norrtull-Lexe, Hagaström C och Valbo Ö-Hagaström N.
• Valdistriktet Sätra Ö byter namn till Sätra Ö – Gavlehov.

Både Gästrike Återvinnare och Gävle Energi AB vill förändra ägandet i Gästrike Ekogas AB och har kommit överens om att aktierna i Gästrike Ekogas AB ska till fullo ägas av Gästrike Återvinnare.

En värdering har genomförts som underlag till den överenskomna köpeskillingen. Enligt förslag till aktieöverlåtelseavtal ska Gävle Energi AB sälja 196 000 aktier till ett värde av 120,50 per aktie vilket ger en total köpeskilling på 23 618 000 kr.

Beslutet är förankrat i Gästrike Återvinnares direktion och det måste nu även godkännas av samtliga ägarkommuners kommunfullmäktige innan transaktionen kan genomföras.

Gävle Energi ABs moderbolag Gävle Stadshus styrelse beslutade den 20 augusti att godkänna att dotterbolaget avyttrar aktierna till Gästrike Återvinnare.

Gävle Energis styrelse beslutade om försäljningen på sitt styrelsemöte den 25 september.

Planerat överlåtelsedatum är 2026-01-01.

Kommunfullmäktige beslutade att ärendet skulle återremitteras till kommunstyrelsen i enlighet med de regler som kommunallagen uppställer gällande minoritetsåterremisser. Motiveringen till återremiss var följande:

“Samtliga insamlade namn bör räknas i god demokratisk ordning. Det har inte skett. Därför bör ärendet återremitteras och denna felaktighet rättas till.”

Frågan i återremissen bör då vara om de kompletterade namnunderskrifter, som finns diarieförda i kommunstyrelsens diarium, ska räknas med eller inte.

Bestämmelsen gällande folkinitiativ, 8 kap. 2 § kommunallagen innehåller en tidsgräns. Vid beräkningen av hur många står bakom ett folkinitiativ ska hänsyn inte tas till dem som undertecknat initiativet tidigare än sex månader före det att folkinitiativet lämnats in till kommunen. Syftet är att säkerställa att de insamlade namnunderskrifterna är aktuella.

De grunder som det hänvisas till i tidigare underlag är vad SKR skrivit på sin hemsida samt en dom vid et mål vid Förvaltningsrätten i Härnösand.

I PM – komplettering av folkinitiativ framkommer det att SKR skrivit på sin hemsida att om det kommer in ytterligare listor innan folkinitiativet har behandlats i fullmäktige så ingår dessa i ärendet. Någon grund för hur SKR har kommit fram till det antagandet har inte återfunnits. Den sida där texten från SKR funnits tidigare finns inte längre.

Den andra grunden som det i tidigare underlag hänvisas till är mål nr. 2199-24, Förvaltningsrätten i Härnösand. I domskälet framkom följande

” Någon skyldighet för kommunen att beakta senare inlämnande namnunderskrifter eller kompletteringar av de ursprungliga
namnunderskrifterna följer inte av vare sig 8 kap. 2 § kommunallagen eller av kommunens egen granskningsmetod som är baserad på samma bestämmelse. Det är därmed inte visat att kommunens beräkning av antalet initiativtagare har varit felaktig.”

Det inte finns några beslut tagna av vare sig kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige i Gävle gällande beaktandet av senare inlämnade namnunderskrifter eller kompletteringar av ursprungliga namnunderskrifter. Utifrån förvaltningsrättens resonemang går det då att dra slutsatsen att kommunen inte har någon skyldighet att räkna de kompletterade namnunderskrifterna ska räknas med i folkinitiativet.

Oavsett om SKR fortfarande står bakom den text som tidigare gick att hitta på deras hemsida eller inte så bör det vara rimligt att anse att de domskäl som en förvaltningsdomstol anger bör väga tyngre än det som SKR skriver. I övrigt har det inte heller framkommit några andra argument som motbevisar de slutsatser som framkommit i den tidigare promemorian och tjänsteskrivelse som legat till grund för kommunstyrelsens tidigare bedömning.

På Kommunfullmäktige den 16 juni fick Kommunstyrelsen tillsammans med Arbetsmarknads-och funktionsrättsnämnden, Omvårdnadsnämnden och Socialnämnden ges i uppdrag att i oktober rapportera till Kommunstyrelsen vilka insatser och åtgärder som behövs för att uppfylla kommunens mål om 100% fossilfri fordonsflotta. Sektor Välfärd och kommunstyrelsens avdelning för Övergripande planering har arbetat fram ett PM som beskriver vilka insatser och åtgärder som krävs för en 100% fossilfri fordonsflotta.

Gävle kommun antog 2019 ett socialt hållbarhetsprogram (SHP) som gäller 2019–2024 (idag finns ett reviderat SHP som gäller från 2025 och framåt).

Syftet med programmet är att säkerställa att Gävle kommunkoncern arbetar tillsammans för en hållbar framtid för alla som bor och vistas i Gävle kommun idag och i framtiden.

SHP följs varje år upp i ett socialt hållbarhetsbokslut, för att bidra med kunskap till förtroendevalda och tjänstepersoner om var kommunen befinner sig och vad som har skett under året.

Bokslutet 2023 har, liksom 2022, utförts av ett externt konsultföretag, Ramboll Management Consulting (Ramboll) och utgår från en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder.

Detta bokslut har fokus på perspektivet Hur mår Gävle?

Rapporten syftar till att ge en samlad bild av invånarnas livsvillkor och upplevelser i kommunen idag samt tydliggöra vilka frågor som kan behöva särskild uppmärksamhet framåt. För att göra detta lyfts bredare teman inom hållbarhetsprogrammets målområden, såsom trygghet, delaktighet, tillit, ekonomiska förutsättningar och barns uppväxtvillkor.

Bokslutet är organiserat utifrån tre av de fyra målområdena i hållbarhetsprogrammet: trygghet, jämställda och jämlika villkor samt delaktighet och inflytande. Perspektiv som rör icke-diskriminering återkommer löpande i analysen, även om området inte behandlas i ett eget avsnitt.

Bokslutet innehåller ett urval av indikatorer från det sociala hållbarhetsprogrammet. Urvalet har gjorts utifrån perspektivet Hur mår Gävle?

Mot bakgrund av att det sociala hållbarhetsprogrammet reviderats från 2025, inkluderas endast indikatorer som följer med från det tidigare programmet in i det reviderade programmet. Samtidigt har vissa av de nya indikatorerna från det reviderade programmet inkluderats i årets bokslut.

Bokslutet innefattar även flera fördjupade indikatorer, med syfte att ge en ännu mer nyanserad bild av några delar i programmet genom att synliggöra skillnader mellan olika grupper av invånare.

Exempel på fördjupade indikatorerna är till exempel högsta avslutade utbildningsnivå utifrån kön och bakgrund, ställning på arbetsmarknaden utifrån kön, bakgrund och utbildningsnivå, samt låg ekonomisk standard utifrån ålder och hushåll.

Detta bokslut inkluderar statistik för indikatorerna från SHP åren 2015–2024 (där det är möjligt), i stället för de senaste tre åren som tidigare. Syftet är att tydligare synliggöra eventuella förändringar.

Som underlag till bokslutet har även intervjuer genomförts, för att fördjupa bilden från den kvantitativa analysen samt identifiera lärdomar till nytta för kommunens fortsatta utvecklingsarbete.

Bokslutet innefattar ett urval av både genomförda insatser och indikatorer som illustrerar kommunens status i förhållande till de fyra målområdena.

Bokslutet avslutas med slutsatser och rekommendationer för Gävle kommuns fortsatta arbete med SHP.

Enligt 4 kap. 29 § KL får kommuner ge politiska partier ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd). Syftet är att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Stödet får endast ges till politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Huruvida partiet är representerat i fullmäktige regleras i 14 kap. vallagen. Partiet är representerat om man fått ett mandat för vilket en vald ledamot är fastställd.

Vidare föreskriver 4 kap. 30 § KL att kommunen ska besluta om omfattningen och formerna för partistödet (ett s.k. partistödsreglemente). Fullmäktige har tidigare antagit regler om kommunalt partistöd.

Det ankommer på fullmäktige att minst en gång per år besluta om att partistöd ska betalas ut. Beslut om partistöd ska, enligt 4 kap. 31 § 1 st. KL, innehålla krav på att mottagaren av partistödet årligen lämnar in en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin.

Redovisningen ska avse perioden 1 januari till och med 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Utöver redovisningen ska partiet utse en särskild granskare med uppdrag att upprätta en granskningsrapport. Av granskningsrapporten ska följa om partiets redovisning ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Om redovisning och granskningsrapport enligt 4 kap. 31 § 2 st. KL inte lämnas in inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år.

Samtliga partier har lämnat in sin redovisning och granskningsrapport avseende partistöd för år 2025 i rätt tid. Något hinder mot utbetalning av nytt partistöd för år 2026 föreligger därför inte.

Partistödets storlek år 2026

Partistödet består av 2 delar. Beräkningar som avser prisbasbelopp beräknas på beloppet före det år stödet avser (för 2025: 58 800). Del 1 är ett fast stöd som är lika stort som prisbasbeloppet. Del 2 är ett mandatstyrt stöd. Det mandatstyrda beloppet fås fram genom att multiplicera antalet ordinarie mandat i fullmäktige med 1,1 prisbasbelopp (för 2025 är 1,1 prisbasbelopp 64 680).

Formeln för att räkna ut partistödets storlek är då

Prisbasbelopp + (1,1 prisbasbelopp * antalet mandat i fullmäktige)

Totalt partistöd kommer då att fördelas enligt följande:

1. Arbetarpartiet-Socialdemokraterna 1 358 280 kr (21 mandat).
2. Centerpartiet 194 040 kr (3 mandat).
3. Liberalerna 194 040 kr (3 mandat)
4. Kristdemokraterna 194 040 kr (3 mandat)
5. Miljöpartiet de gröna 194 040 kr (3 mandat)
6. Moderaterna 905 520 kr (14 mandat)
7. Sverigedemokraterna 840 840 kr (13 mandat)
8. Vänsterpartiet 323 400 kr (5 mandat)

I Gävle kommuns Miljöstrategiska program finns målet ”Stärkt biologisk mångfald och fler värdefulla rekreationsområden” med bl.a. indikatorerna ”1.) Total andel skyddad natur i % ska öka” och ”4.) Antal och areal kommunalt bildade naturreservat enligt Strategi för bildande av naturreservat i Gävle kommun”.

Syftet med inrättande av ytterligare naturreservat är att skydda mark som är av stort värde för rekreation, grönstruktur och ekologi.

I kommunplan med årsbudget för 2023, Dnr 22KS39, står följande skrivelse ”Uppdrag 5: Samhällsbyggnadsnämnden uppdras att förbereda och planlägga för 3 nya naturreservat”.

I uppdraget anges; Plan för genomförande: Vid årsskiftet 2022/23 levereras del 1 av Strategi för skydd av naturmark. Den förväntas vägleda hur kommunen kan arbeta med olika typer av skydd för att bevara naturvärden och säkerställa tätortsnära rekreation. Efter denna leverans föreslås att vidare utreda förslag till lämpliga platser för att inrätta naturreservat baserat på värden, nytta, kostnader och övriga konsekvenser. I denna utredning ska även en analys göras av redan inrättade naturreservat och deras standard och driftskonsekvenser. Förslag på lämpliga naturreservat med dess sammantagna nytta och effekter presenteras för samhällsbyggnadsnämnden kvartal 4 2023.

Ett arbete påbörjades 2023, men pausades under 2023 pga. resursbrist.

Arbetet återupptogs i februari 2025 och har lett till tre nya förslag till lämplig mark att bilda naturreservat på.

Naturreservaten ligger inom Gävle kommun och utgörs av dessa förslag;

• Sanatorieskogen
• Almkärret
• Bönan

Totalt är det cirka 100 hektar som tas i anspråk för bildandet av de tre naturreservaten. De tre områdena har valts ut för att de kan genomföras snabbt till låg kostnad, och kostnaden är direkt kopplad till storlek. Därav blir storleken på naturreservaten inte så stor.

Ett delresultat förväntas kunna levereras under t2 2026 och samtliga reservaten ska vara bildande under år 2027.

Finansiering:

I inledningen av arbetet fanns, utöver förslag på kommunal mark, även flera förslag på områden med privat mark med skyddsvärd natur. En budget om 25 miljoner lyftes därför för inköp av naturmark.

Arbetet har nu lett fram till ett förslag på tre områden för bildande av naturreservat - Norrlandet (har avgränsats till det mindre området Bönan) och Almkärret, som omfattar kommunal mark, samt Sanatorieskogen som omfattar både kommunal och privatägd mark. Markförvärvskostnaden beräknas bli mindre än vid tidigare budgetering, då merparten av marken i förslaget redan är kommunägd. Utöver kostnaden för markförvärv uppstår även kostnader för bildandet av naturreservaten samt investeringar för rekreation, så som rastplatser för besökare.

Budgeten för bildande av naturreservat är redan beslutad i investeringsram för KS och SBN, diarienummer: 25KS23.

Total budget uppgår till 6 000 000 kr, sedan tillkommer kostnader för markköp och drift.

För Sanatorieskogen behövs en ny detaljplan upprättas, till en kostnad om 0,4 miljoner kronor 2026. Efter att naturreservaten har bildats beräknas Samhällsbyggnadsnämndens driftkostnader öka med 0,1 miljoner kronor årligen.

Investeringskostnaden är fördelad på tre år, 2025-2027 och är fördelade enligt;

• År 2025: 1 miljon kronor,
• År 2026: 2,5 miljoner kronor,
• År 2027: 2,5 miljoner kronor.

Den totala driftkostnaden per år är en schablon baserat på genomsnittligt driftpris per kvadratmeter befintligt naturreservat. Den årliga riktiga driftskostnaden tas fram i projektet och förväntas kunna avvika med upp till 50 %. Små områden förväntas vara undervärderade och stora områden övervärderade. Det går därför i nuläget inte att särredovisa driftkostnaden för respektive naturreservat och inte heller investeringskostnaden.