Möte 2019-12-09

Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 25 november 2019 § 4 beslutades att återremittera ärendet om kommunplan till kommunstyrelsen i enlighet med moderaternas återremissyrkande. Motiveringen var enligt följande; vi anser att ärendet är ofullständigt berett eftersom budgetpåverkande ändringar kommit in efter kommunstyrelsens sammanträde.

Inför kommunstyrelsens förnyade ställningstagande till kommunplan har den tjänsteskrivelse som upprättades mellan kommunstyrelsens förra sammanträde och kommunfullmäktiges sammanträde kompletterats för att bli tydligare. Följande mening har lagts till: Specifikationen av finansförvaltningens nettokostnader i not 3 har korrigerats så att beloppet på raden ”oförutsedda behov mm” har ökat och beloppet på raden ”särskilda lönemedel” har minskat.

De förändringar som beskrivs i tjänsteskrivelsen innebär inga förändringar i budgeterat resultat för år 2020 och innehåller inte heller några ändrade förutsättningar för politiska prioriteringar.

Sedan början av 2011 är kommuner skyldiga att enligt lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag och Föredraget om Europeiska unionens funktionssätt, ta ut marknadsmässiga avgifter och ställa marknadsmässiga avkastningskrav på sina bostadsbolag. Detta innebär att bolagen undantas från reglerna i kommunallagen avseende självkostnadsprincipen och förbudet mot att driva företag i vinstsyfte. Om kraven ställs för lågt riskerar detta att klassas som otillåtet statsstöd. Bevisbördan för att kraven inte ställs för lågt ligger på kommunen.

Ärendet beskriver metod för att uppfylla ovanstående krav och därmed beslut om ändrade administrativa avgifter från 2020-01-01.

Enligt 4 kap. 29 § KL får kommuner ge politiska partier ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd). Syftet är att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Stödet får endast ges till politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Huruvida partiet är representerat i fullmäktige regleras i 14 kap. vallagen. Partiet är representerat om man fått ett mandat för vilket en vald ledamot är fastställd.

Vidare föreskriver 4 kap. 30 § KL att kommunen ska besluta om omfattningen och formerna för partistödet (ett s.k. partistödsreglemente). Fullmäktige har tidigare antagit regler om kommunalt partistöd.

Det ankommer på fullmäktige att minst en gång per år besluta om att partistöd ska betalas ut. Beslut om partistöd ska, enligt 4 kap. 31 § 1 st. KL, innehålla krav på att mottagaren av partistödet årligen lämnar in en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin.

Redovisningen ska avse perioden 1 januari till och med 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Utöver redovisningen ska partiet utse en särskild granskare med uppdrag att upprätta en granskningsrapport. Av granskningsrapporten ska följa om partiets redovisning ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Om redovisning och granskningsrapport enligt 4 kap. 31 § 2 st. KL inte lämnas in inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år.

Fullmäktige har tidigare behandlat de redovisningar som inkommit i anledning av partistödet för år 2018 (KF 2017-12-11 § 13). Det föreligger därför inget hinder att partistöd på nytt betalas ut till samtliga partier i fullmäktige.

Partistödet storlek år 2020
Partistödet består av två delar. Del 1 är ett fast grundstöd och utgörs av prisbasbeloppet före det år som bidraget lämnas. Bidraget lämnas för år 2020 och därmed avses prisbasbeloppet för år 2019, vilket uppstår till 46 500 kr. Del 2 är ett mandatstyrt stöd och utgör 1,1 gånger prisbasbeloppet före det år då bidraget lämnas gånger antalet mandat, vilket då utgör 51 150 per mandat. Partistödet kommer att fördelas enligt följande:

Finansiering
Kostnaderna för kommunalt partistöd ökar från 3 617 250 kr år 2019 till 3 696 750 kronor år 2020; en differens på +79 500kr mot föregående år. Partistödet betalas ut av sektor Styrning och stöd och belastar kommunstyrelsens budget. Kostnaderna är budgeterade för år 2020.

Enligt 5 kap. 71 § KL ska fullmäktige ha en arbetsordning. Syftet med arbetsordningen är att reglera vad som i övrigt ska gälla för fullmäktiges sammanträden – sådant som explicit inte följer av kommunallagens bestämmelser. Vidare föreskriver 72 § att vissa uppgifter ska regleras i arbetsordningen.

Den nu gällande arbetsordningen antogs av fullmäktige år 2012 med revideringar år 2015 och år 2017. I anledning av den nya kommunallagen har sektor Styrning och stöd tagit fram en ny och uppdaterad arbetsordning.

Enligt nu gällande arbetsordning för fullmäktige, 11 §, ska fullmäktige bestämma i vilka ortstidningar uppgifterna om tid och plats för fullmäktiges sammanträden ska införas. Annonseringen ska omfatta uppgifter om de ärenden som ska behandlas. Bestämmelsen i arbetsordningen måste tolkas och förstås i anledning av kraven i 1991 års kommunallag att annonsering i ortstidning var obligatoriskt.

I den nya kommunallagen togs kravet bort på att fullmäktiges sammanträden måste kungöras i ortstidningar (Jfr. prop. 2016/17:171 s. 230 ff.). Gävle kommun har under föregående år annonserat i Gävle Dagblad och Arbetarbladet motsvarande 100 000 kronor.

Kommunstyrelsen har gett sektor Styrning och stöd, via kommundirektören, i uppdrag att vidta kostnadsbesparande åtgärder. I anledning av den digitalisering som samhället genomgår kan det idag inte anses motiverat ur kostnadssynpunkt att fortsätta annonsera i den utsträckning som sker idag och till den kostnad som nu föreligger. Annonseringen för år 2020 ska därför begränsas till att endast avse nästkommande års sammanträden mellan perioden januari till juni. Där efter får gruppledarna och fullmäktiges presidium utvärdera om fortsatt annonsering ska fortsätta ske.

Varje år fastställer kommunfullmäktige en verksamhetsplan. I år innehåller den en kort tidsplan för principiellt viktiga beslut under året, sammanträdesdatum och plats för sammanträden, tidpunkter för fullmäktigeberedning och frågan om fullmäktigeledamöternas kompetensutveckling.

Med stöd av kommunstyrelsens reglemente att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra liknande sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, föreligger förslag att utse kommunens ombud till bolagsstämmor.

Enligt gällande kommunplan 2019 för Kommunstyrelsen uppgår investeringsramen för 2019 till 53 950 tkr. Utrymmet avser främst markköp och iordningställande av mark. Investeringsramen exkl mark och marknära investeringar uppgår till

2019; 10 950 tkr
2020; 8 920 tkr
2021; 14 040 tkr
2022; 9 160 tkr

Med syftet att undvika en planerad investering i nytt ekonomisystem år 2021 på 5 mnkr har befintligt avtal, efter direktupphandling, upphandlats under 2019 med en förlängning på 3 år. Därmed innehåller inte kommunplan 2020 (med utblick till 2023) investeringsplaner med ett utrymme för det ändamålet. Som följd krävs beslut om utökad investeringsram för 2019, på 1 mnkr.

För att motsvara en mer korrekt fördelning av verksamheternas kostnader i relation till nämndernas ansvarsområden omfördelas kommunbidrag för år 2019 mellan nämnderna Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden, Socialnämnden och Omvårdnadsnämnden

I omorganisationen (POG och FOG) användes en princip om att verksamhets- och enhetschefsnivåerna skulle läggas mot den nämnd som är störst (till omsättning) inom chefernas respektive ansvarsområden. Dessa kostnader ska fördelas till de nämnder respektive chef arbetar mot.

Sektorsledningen, kontorscheferna och resurserna under kontor Utveckling och stöd inom sektor Välfärd lades alla mot omvårdnadsnämnden.

Alla dessa kostnader ska fördelas mot alla tre nämnder vilket då föranleder en omfördelning av kommunbidraget.

Efter tidigare genomförd POG har vissa justeringar av verksamheten och ansvaret för köp av vissa verksamheter flyttats till annan nämnd inom Sektor Välfärd. Köp av boendestöd har till exempel flyttats från Omvårdnadsnämndens ansvar till Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämndens ansvar, vilket ensamt omfattar ett kommunbidrag på ca 29 914 000 kr.

Sammantaget innebär detta att befintliga ramar 2019 har omfördelats inför 2020 med utökat kommunbidraget med 98 875 000 kr för Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden och minskat kommunbidraget med 28 644 000 kr för Socialnämnden, samt minskat kommunbidraget med 70 231 000 kr för Omvårdnadsnämnden.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2019-02-18, §15, väckte Isabella Bexell rubricerad motion.
Ett yttrande över motionen har inkommit från Omvårdnadsnämnden och HR-avdelningen, Styrning och stöd.

Motionären föreslår att tillsvidareanställda och visstidsanställda inom hemtjänsten som saknar körkort ska erbjudas av Gävle kommun att läsa den teoretiska delen av körkortsutbildningen på betald arbetstid. I motionen föreslås också att berörd sektor utarbetar teoridelen av körkortsutbildningen för anställda inom Omvårdnadsnämndens ansvarsområde samt att Omvårdnadsnämnden årligen ska återrapportera antalet intresseanmälningar och antal anställda som genomgått körkortsutbildning för anställda i hemtjänsten.

I yttrandet från Omvårdnadsnämnden beskrivs att Välfärd Gävle inte ser behov av att erbjuda körkortsutbildning på betald arbetstid då behovet av anställda som har körkort är tillgodosett i verksamheterna. De bedömer också att det inte finns någon problematik i att vid behov få tillgång till vikarier som har körkort i de områden där transport via bil är nödvändigt för verksamheten.

HR-avdelningen lyfter i sitt yttrande också fram att det inte finns någon garanti att medarbetare fullföljer hela utbildningen då körkortsteori är en av flera delar i körkortsutbildningen. Det är också tveksamt om det ligger inom den kommunala kompetensen att utarbeta teoridelen av körkortsutbildningen när det finns flera privata utbildningsanordnare.

I motionen hänvisas till att Sundsvalls kommun tidigare har genomfört det som motionären föreslår, dock i en mindre skala. Erfarenheterna där var att intresset först var stort, men att utfallet inte blev lyckosamt då få fullföljde utbildningen och kostnaden blev omfattande i förhållande till antalet.

I motionen lyfts att detta skulle vara ett sätt att öka Gävle kommuns attraktivitet som arbetsgivare, ett perspektiv som Majoriteten i grunden tycker är mycket viktigt och prioriterat att arbeta med för att klara kompetensförsörjningen framåt. Bedömningen är dock att de insatser som prioriteras för att Gävle kommun ska bli en ännu bättre arbetsgivare för de som arbetar inom välfärden, behöver vara insatser som verksamheten själva anser vara mest angeläget. Utifrån denna bakgrund föreslås att motionen avslås.

E-petitionen inkom 2019-04-28. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden.

Förslagsställaren vill att Magasinområdet ska bli ett mer levande område än idag med bostäder, butiker och restauranger. Majoriteten delar uppfattningen att Magasinområdet är en plats med stor potential och Gävle kommun arbetar tillsammans med fastighetsägarna för utveckling av området i hög grad i den riktning som förslagsställaren önskar. Dock inte när det gäller utvecklingen av bostäder.

Samhällsbyggnadsnämnden beskriver i sitt yttrande över E-petitionen att arbete pågår för att göra området till en mer levande och trivsam plats. En tidigare utredning av Magasinområdet har utrett möjligheterna att utveckla bostäder i området men det finns en rad problem som gör att det inte bedöms vara möjligt. Dels gör närheten till Fältskärsleden att bullernivåerna är för höga, dels finns industri i området och bostäder får inte byggas för nära verksamheten. Däremot finns goda möjligheter för att utveckla och göra området mer attraktivt för butiker, restauranger och hotell. Det är ett arbete som pågår från kommunens sida och som kommer att fortgå inom ramen för den detaljplan som finns för området sedan tidigare. Utifrån detta föreslås att E-petitionen besvaras.

E-petitionen inkom 2019-04-22. Yttrande över E-petitionen har inkommit från Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden.

Förslagsställaren föreslår att Gävle kommun ska upplåta en galleria likt återbruksgallerian ReTuna i Eskilstuna. Där upplåter kommunen i anslutning till en större återvinningsstation en galleria med enbart butiker som säljer begagnade och återbrukade saker. Kommunen äger byggnaden och privata företag hyr sin plats. Förslagsställaren menar att det vore ett bra sätt att bidra till miljön att öka återbruket.

ReTuna ägs genom kommunala bolaget Eskilstuna Energi och Miljö och medarbetare från kommunens arbetsmarknadsenhet tar emot och sorterar från besökare skänkta produkter i den gemensamma returcentralen såsom möbler, kläder, leksaker och teknik.

Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden ställer sig positivt kring intentionen i E-petitionen och önskar att E-petitionens förslag tas med och beaktas i arbetet med ny Avfallsplan för Gävle kommun, men med benämningen Kretsloppsplan.

Majoriteten ställer sig positivt till förslaget som också tydligt kan kopplas till arbetet med nuvarande Miljöstrategiskt program där revidering pågår under 2019. Ett ökat återbruk och strategiskt arbete för en mer lokal och hållbar konsumtion är en viktig fråga för att bidra i omställningen till ett hållbart samhälle. Det finns dock en rad frågor att hantera innan ett slutligt ställningstagande i frågan kan göras. Det kan finnas flera olika alternativa lösningar för hur och vilken roll Gävle kommun kan och ska ta för att en återbruksgalleria kan startas i Gävle. Förslaget är därmed att motionen besvaras med förslaget tas med i arbetet med Kretsloppsplan och nytt Miljöstrategiskt program.