Möte 2021-11-22

Beslut om Kommunplan med årsbudget 2022 och utblick 2023 – 2025 med ekonomiska ramar, avkastningskrav, kommunövergripande mål, ägardirektiv och uppdrag kommer att fattas av Kommunfullmäktige i november 2021. När beslut om kommunplan fattas före november månad innehåller beslutet om Kommunplan även beslut om skattesats för kommande år. Med anledning av detta, 11 kap, 8 §, KL, föreslår kommunstyrelsen om beslut av skattesats för år 2021 i ett eget ärende.

Skattesatsen föreslås oförändrad från år 2021.

Enligt 4 kap. 29 § KL får kommuner ge politiska partier ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd). Syftet är att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Stödet får endast ges till politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Huruvida partiet är representerat i fullmäktige regleras i 14 kap. vallagen. Partiet är representerat om man fått ett mandat för vilket en vald ledamot är fastställd.

Vidare föreskriver 4 kap. 30 § KL att kommunen ska besluta om omfattningen och formerna för partistödet (ett s.k. partistödsreglemente). Fullmäktige har tidigare antagit regler om kommunalt partistöd.

Det ankommer på fullmäktige att minst en gång per år besluta om att partistöd ska betalas ut. Beslut om partistöd ska, enligt 4 kap. 31 § 1 st. KL, innehålla krav på att mottagaren av partistödet årligen lämnar in en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin.

Redovisningen ska avse perioden 1 januari till och med 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Utöver redovisningen ska partiet utse en särskild granskare med uppdrag att upprätta en granskningsrapport. Av granskningsrapporten ska följa om partiets redovisning ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Om redovisning och granskningsrapport enligt 4 kap. 31 § 2 st. KL inte lämnas in inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år.

Samtliga partier har lämnat in sin redovisning och granskningsrapport avseende partistöd för år 2019 i rätt tid. Något hinder mot utbetalning av nytt partistöd för år 2022 föreligger därför inte.

Partistödets storlek år 2022

Partistödet består av 2 delar. Beräkningar som avser prisbasbelopp beräknas på beloppet före det år stödet avser (för 2021: 47 600kr). Del 1 är ett fast stöd som är lika stort som prisbasbeloppet. Del 2 är ett mandatstyrt stöd. Det mandatstyrda beloppet fås fram genom att multiplicera antalet ordinarie mandat i fullmäktige med 1,1 prisbasbelopp (för 2021 är 1,1 prisbasbelopp 52 360kr).

Formeln för att räkna ut partistödets storlek år är då
Prisbasbelopp + (1,1 prisbasbelopp * antalet mandat i fullmäktige)
Totalt partistöd kommer då att fördelas enligt följande:

• Arbetarpartiet-Socialdemokraterna 1 147 160 kr (21 mandat).
• Centerpartiet 257 044 kr (4 mandat).
• Liberalerna 309 405 kr (5 mandat)
• Kristdemokraterna 204 683 kr (3 mandat)
• Miljöpartiet de gröna 204 683 kr (3 mandat)
• Moderaterna 675 932 kr (12 mandat)
• Sverigedemokraterna 623 571 kr (11 mandat)
• Vänsterpartiet 361 766 kr (6 mandat)

Gävle kommun har per 31 augusti 2021 ett samlat pensionsåtagande uppgående till 2 527 mnkr. Av detta åtagande återfinns 679 mnkr som avsättning i Gävle kommuns balansräkning och 1 848 mnkr är beskriven som en ansvarsförbindelse.

Pensionsavsättningen och ansvarsförbindelsen motsvarar ett ansvar från kommunens sida att rymma dess kostnader i kommunens driftskostnader samt att säkerställa tillgång på kapital för utbetalningar av pensioner. Genom att försäkra en del av ansvarsförbindelsen säkras betalning av pensioner för berörda individer samt att kommande utbetalningar framgent inte belastar kommunen med kostnader. Därmed tränger dessa betalningar inte undan annan verksamhet inom kommunen.

Kommunfullmäktige beslutade 2020-12-14, dnr 20KS475, att Gävle kommun skall i syfte att minska verksamhetens kostnader, för egen del och för kommunkoncernen, arbeta för att minimera skuldsättningen, samt att uppdra till kommunstyrelsen att senast under mars 2021 redovisa möjligheterna för och de ekonomiska konsekvenserna av förtidsinlösen av del av ansvarsförbindelsen gällande pensioner.

Redovisning av förutsättningar för upphandling av försäkring av del av ansvarsförbindelsen har redovisats för finansutskottet 2021-06-16. Upphandling genomfördes under juni, med svar från vinnande part KPA per 2021-07-05. Resultatet av upphandling och dess ekonomiska konsekvenser har redovisats i Finansutskottet 2021-08-25 samt 2021-10-13.

Vid beslut om tecknande av avtal beräknas betalning ske 23 december 2021.

Avtalad kostnad för försäkringen uppgår till 719 374 757 kr. Av beloppet utgör 578 927 054 kr pensioner och 140 447 703 kr särskild löneskatt på pensionskostnader. Ca 86% av totala beloppet återfinns på ansvarsförbindelsen. Resterande belopp avser riskbuffert.

Genom att medel överförs till försäkringsgivaren skapas ett kapital som förväntas ge avkastning. Denna fond förväntas att över tid kunna finansiera bla ökningen av pensionsåtagandet som sker då styrande basbelopp ökar. Denna värdesäkring omfattas inte av försäkringsöverenskommelsen, varför Gävle kommun kommer att bli debiterad denna kostnad fram till att överskottsfonden kan finansiera kostnaden. Denna debitering bör kostnadsredovisas, då ursprungliga ansvarsförbindelsen kostnadsförs i och med tecknande av försäkring.

Vissa mindre förändringar kan ske i beräkningsunderlaget fram till undertecknande av avtal, varför bemyndigandet till kommunstyrelsen överstiger beräknad kostnad.

Ansvarsförbindelsen avseende pensioner är inte en post som redovisas i kommunens balansräkning som skuld. Däremot räknas summan av ansvarsförbindelsen av från eget kapital vid beräkning av soliditet gällande Gävle kommuns finansiella mål. Därmed påverkas inte soliditeten, eller målet, av denna transaktion. Konsekvensen av försäkringslösningen innebär att kommunen kommer att redovisa ett negativt resultat. Därmed kommer kommunen också att redovisa ett negativt balanskravsresultat. Enligt kommunallagens balanskravsbestämmelse ska ett negativt balanskravsresultat återställas inom tre år. Undantag finns, så kallade synnerliga skäl. En grund för att åberopa synnerliga skäl är att kommunen har en stark finansiell ställning. För det befarade negativa balanskravsresultatet, på grund av ovan nämnda försäkringslösning, bör synnerliga skäl kunna åberopas. Kostnaden är redan beaktad i kommunens finansiella mål och påverkar inte dessa negativt, dessutom överstiger kommunens soliditetsnivå satt målvärde. Konsekvensen blir att det negativa balanskravsresultatet ej kommer att behöva återställas i kommande budgetar.

Sedan kommunstyrelsen hanterat aktuell ansökan och föreslagit kommunfullmäktige att tillstyrka ansökan om vindkraftsetablering avseende Utposten 2 beslutade kommunfullmäktige den 25 oktober 2021 § 13 att återremittera ärendet. Som skäl för minoritetsåterremissen angavs följande:

”Med anledning av den information som Vision Jungfrukustens Ideell Förening delgivit kommunfullmäktiges ledamöter om osäkerheterna gällandenedmonteringskostnader och ekonomisk säkerhet bör frågan analyseras av Gävle kommun innan ställningstagande till ansökan. De pekar på att i ansökan gällande Utposten 2 är avsättningen för nedmonteringskostnader jämfört internationella projekt för lågt. Var eventuella nedmonteringsskulder hamnar är relevant för Gävle kommuns fullmäktiges ledamöter att veta inför beslutet. Ärendet bör även bifogas en näringslivskonsekvensanalys.”

Inför förnyat ställningstagande i kommunfullmäktige kan följande anföras. Kommunens tillstyrkan till en vindkraftsetablering enligt 16 kap 4 § miljöbalken avser själva lokaliseringen, dvs användningen av det geografiskt avgränsade området. De frågor som adresseras i återremissen är däremot sådana som kan lyftas av kommunen i samband med yttrandet över ansökan. Detta yttrande avgavs av kommunstyrelsen i beslut den 4 oktober 2021.

Inför kommunfullmäktiges förnyade ställningstagande hänvisas ånyo till översiktsplan för Gävle kommun år 2030 där kommunens inställning till havsbaserad vindkraft uttrycks som positiv om det inryms inom riksintresse för vindbruk. Den geografiska avgränsningen för Utposten 2 inryms inom riksintresse för vindbruk. 

I föregående tjänsteskrivelse 21KS452-1 framkom ett skrivfel, i meningen ska stå "Anläggningen Utposten 2 förväntas producera cirka 1,8 TWh/år" och inget annat.

Sedan kommunstyrelsen hanterat aktuell ansökan och föreslagit kommunfullmäktige att tillstyrka ansökan om vindkraftsetablering avseende Storgrundet beslutade kommunfullmäktige den 25 oktober 2021 § 14 att återremittera ärendet. Som skäl för minoritetsåterremissen angavs följande:

”Med anledning av den information som Vision Jungfrukustens Ideell Förening delgivit kommunfullmäktiges ledamöter om osäkerheterna gällandenedmonteringskostnader och ekonomisk säkerhet bör frågan analyseras av Gävle kommun innan ställningstagande till ansökan. De pekar på att i ansökan gällande Storgrundet är avsättningen för nedmonteringskostnader jämfört internationella projekt för lågt. Var eventuella nedmonteringsskulder hamnar är relevant för Gävle kommuns fullmäktiges ledamöter att veta inför beslutet. Ärendet bör även bifogas en näringslivskonsekvensanalys.”

Inför förnyat ställningstagande i kommunfullmäktige kan följande anföras. Kommunens tillstyrkan till en vindkraftsetablering enligt 16 kap 4 § miljöbalken avser själva lokaliseringen, dvs användningen av det geografiskt avgränsade området. De frågor som adresseras i återremissen är däremot sådana som kan lyftas av kommunen i samband med yttrandet över ansökan. Detta yttrande avgavs av kommunstyrelsen i beslut den 12 oktober 2021.

Inför kommunfullmäktiges förnyade ställningstagande hänvisas ånyo till översiktsplan för Gävle kommun år 2030 där kommunens inställning till havsbaserad vindkraft uttrycks som positiv om det inryms inom riksintresse för vindbruk. Den geografiska avgränsningen för Storgrundet inryms inom riksintresse för vindbruk.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2021-06-21, §39, väckte Jan Myléus (KD) rubricerad motion.

I motionen föreslår motionären att Gävle kommuns tre strategiska program, Sociala hållbarhetsprogrammet, Näringslivsprogrammet och Miljöstrategiska programmet ska ersättas med ett hållbarhetsprogram.

Idag finns det ett systematiskt arbete i hela kommunkoncernen med de tre strategiska programmen. De utmaningar eller målkonflikter som av olika skäl kan finnas med att implementera programmen i olika verksamheter kommer inte att minska för att de tre programmen ersätts av ett program.

Miljöstrategiska programmet reviderades 2020 och nya uppdaterade Näringslivsprogrammet är framtaget för beslut. I båda processerna med att revidera programmen har näringsliv, civilsamhälle, medborgare och medarbetare involverats. Det sociala hållbarhetsprogrammet gäller fram till 2023 och kommer därmed vara föremål för en revidering kommande mandatperiod. För att nå hög måluppfyllelse i programmen och skapa ett Gävle som är socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart krävs ett fortsatt fokus på implementering och finansiering av insatser kopplade till de strategiska programmen, inte nya administrativa processer med att slå samman befintliga program.

Av dessa skäl föreslår Majoriteten att motionen avslås.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2019-09-23, §20, väckte Jan Myléus (KD) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden.

Parkering på lastzoner kan vara en metod för att frigöra gatuparkering, men det är inte oproblematiskt. Dels finns en oro att regelefterlevnaden blir låg och då försvårar för centrumhandel och restauranger att få varor levererade även de tider då de framförallt behöver ytan, vilket är syftet med lastzonerna. Det är även av stor vikt att användningen av parkeringshusen i centrala Gävle ökar framför gatuparkering för dem som har behov av att använda bilen. Detta då tillgången till parkeringsplatser i parkeringshusen är god. Oavsett hur möjligheten ser ut att parkera på lastzoner så kommer det fortsatt råda stor konkurrens om utrymmet i det offentliga rummet i centrala Gävle då staden fortsätter att växa, och därmed också om den befintliga gatuparkeringen.

I den parkeringspolicy som antagits av kommunfullmäktige finns samutnyttjade av lastplatser på kvällar och helger med som ett förslag. I yttrandet över motionen konstateras att parkeringspolicyn inte behöver revideras för att införa parkering på lastplatser utan det kan ske via bestämmelser i de lokala trafikföreskrifterna för respektive lastplats.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-06-15, §27, väckte Niclas Bornegrim (M) rubricerad motion. Yttranden över motionen har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden och Gävle Parkeringsservice.

Parkering på lastzoner kan vara en metod för att frigöra gatuparkering, men det är inte oproblematiskt. Dels finns en oro att regelefterlevnaden blir låg och då försvårar för centrumhandel och restauranger att få varor levererade även de tider då de framförallt behöver ytan, vilket är syftet med lastzonerna. Det är även av stor vikt att användningen av parkeringshusen i centrala Gävle ökar framför gatuparkering för dem som har behov av att använda bilen. Detta då tillgången till parkeringsplatser i parkeringshusen är god. Oavsett hur möjligheten ser ut att parkera på lastzoner så kommer det fortsatt råda stor konkurrens om utrymmet i det offentliga rummet i centrala Gävle då staden fortsätter att växa, och därmed också om den befintliga gatuparkeringen.

I den parkeringspolicy som antagits av kommunfullmäktige finns samutnyttjade av lastplatser på kvällar och helger med som ett förslag. Gävle parkeringsservice beskriver vidare i sitt yttrande hur samutnyttjande av parkeringsplatser sker på olika sätt redan idag. Användningen av respektive rastplats styrs av bestämmelserna i de lokala trafikföreskrifterna och därmed krävs inget ytterligare beslut i kommunfullmäktige för parkering på lastzoner.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-09-28, §23, väckte Margareta Larsson (M) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Utbildningsnämnden.

Utbildningsnämnden konstaterar i sitt yttrande att det inte finns en entydig och precis definition av särskild begåvning, då det varierar mellan olika forskare och sakkunniga. Det finns heller inte någon strikt vedertagen gräns för vad som ska anses som särskild begåvning. Däremot uppskattar praxis och forskning att andelen med särskild begåvning handlar om ca 2–10 procent. Utbildningsnämnden beskriver vidare att särskilt begåvade inte är en homogen grupp, utan har olika individuella behov socialt och kognitivt.

Enligt skollagen (2010:800) 3 kap 3 § ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. De elever som lätt når kunskapskraven ska utmanas med hjälp av ledning och stimulans för att nå ännu längre i sin utveckling.

Vägledning och stödmaterial har tagits fram hos Skolverket för att möjliggöra kompetensutveckling och kunskap för pedagoger i förskola och skola. Både när det gäller att kunna uppmärksamma särbegåvade elever och möta elevernas behov. Tillsammans med ett antal kommuner har SKR tagit fram en handlingsplan som också kan ge viktig vägledning för medarbetare i förskola och skola.

I motionen ges en rad förslag när det gäller skolans arbete med särbegåvade elever. Utbildningsnämnden menar att skolans uppdrag är tydligt när det gäller ansvaret för att alla elever ska stimuleras och stödjas för att kunna utvecklas så långt det är möjligt utifrån sina förutsättningar. I nämndens yttrande konstateras även att det finns stöd och vägledning framtagen för att pedagoger och lärare ska ges kunskap och kompetensutveckling där det finns behov. Bedömningen är därför att delar av motionens förslag bör besvaras eller avlås.

Nämnden bedömer vidare att Sektor Utbildning ska ges i uppdrag att kartlägga fortbildningsbehovet hos medarbetare inom förskola och skola, under förutsättning att uppdraget till Utbildning Gävle specificeras enligt Utbildningsnämndens förslag. Förslag till beslut är därmed att att-sats ett bifalls under förutsättning att kartläggningen genomförs utifrån de handlingsplaner för särskilt begåvade barn och elever som tagits fram av Skolverket respektive SKR. Detta för att säkerställa att kunskap och handlingsstöd finns på varje förskola och skola och att fler insatser kan vidtas utifrån det lokala fortbildningsbehovet.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-06-15, §27, väckte Eva Marja Andersson (M) rubricerad motion. Yttranden över motionen har inkommit från Socialnämnden och enheten för Social hållbarhet, Styrning och stöd.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och motionen berör därför ett viktigt område som också är högt politiskt prioriterat genom det pågående arbetet för en kommun fri från våld. I motionen föreslås att Gävle kommun ska inleda en process för myndighetssamverkan enligt de modeller som finns i Eskilstuna och Strängnäs där också samlokalisering ingår.

Enheten för Social hållbarhet lyfter i sitt yttrande vikten av myndighetssamverkan för att det ska ske ett framgångsrikt arbete för hela kedjan från ett brett våldsförebyggande arbete till att upptäcka, ge stöd och skydd till våldsutsatta, liksom behandling för våldsutövare. Även i Gävle kommun sker denna myndighetssamverkan, men inte helt i den form som föreslås i motionen.

Både Socialnämnden och Enheten för Social hållbarhet beskriver i sina yttranden resultaten av de utvärderingar som genomförts av den typ av modell som används i Eskilstuna och Strängnäs. Brottsförebyggande rådet, BRÅ har tidigare utvärderat Koncept Karin i Malmö, en samverkansmodell där Socialtjänst och Polis är samlokaliserade med varandra och samverkar med andra berörda aktörer och myndigheter. BRÅ:s bedömning var att de våldsutsatta upplevde ett bra bemötande från medarbetarna i en målgruppsanpassad fysisk miljö. Samtidigt visade utvärderingen också att få erbjöds stödsamtal och det ökade inte andelen våldsutsatta som deltog i polisutredningar. Uppklaringen av brott låg något lägre än inom Polismyndighetens ordinarie verksamhet och även om myndighetsaktörerna samverkade mer med varandra så påverkade det inte hur samverkan fungerade i sig. I utvärderingen lyfts till exempel att det fortfarande uppstod parallella utredningsprocesser mellan Socialtjänst och Polis trots samlokaliseringen.

Sammanfattningsvis var det svårt att bedöma nyttan av konceptet jämfört med andra arbetssätt då slutsatsen var att det fanns värdefulla komponenter i Koncept Karin kopplat till socialsekreterarens roll, samtidigt som behovet hos våldsutsatta av det mer långtgående stödet inte tillgodosetts.
Sedan Socialnämnden inkom med sitt yttrande över motionen har en översyn genomförts inom individ- och familjeomsorgen och en ny våldsenhet som samlar kommunens kompetenser har nyligen startats upp inom Socialtjänsten. Syftet med den nya enheten är att erbjuda våldsutsatta individer och familjer ett mer systematiskt, tydligt, tryggare och säkrare stöd som är mer sammanhållet än tidigare och med mer individanpassade insatser. Innan beslut fattas om exakt vilka ytterligare metoder eller modeller som Gävle kommun ska initiera med andra aktörer inom ramen för En kommun fri från våld bör därför den nya enheten få möjlighet att formera sig och arbeta.

Majoriteten utesluter inte att en samverkans- och samlokaliseringsmodell enligt den som föreslås i motionen, alternativt någon annan modell som bedöms som framgångsrik kan införas i framtiden. Men bedömer i dagsläget att det är viktigt att säkerställa de egna nya arbetsformerna som syftar till kvalitetsutveckling inom Socialtjänsten. Ett viktigt perspektiv är dessutom att den bästa kunskapen och idéerna om metodutveckling i verksamheten finns hos professionen och det behöver fortsatt tas tillvara i arbetet för en kommun fri från våld.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-09-28, §23, väckte Eva Marja Andersson (M) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Socialnämnden.

Det digitala verktyget SES, samarbete efter skilsmässa riktar sig till föräldrar och barn för att hantera de svårigheter som en skilsmässa eller separation ofta innebär. I Sverige är Helsingborg den första kommunen som implementerat delar av verktyget inom ramen för en gemensam upphandling där även andra skånska kommuner ingår. I upphandlingen var SES den enda produkt på marknaden som då motsvarade kommunens kravspecifikation. SES innebär en årlig kostnad bestående av en årsavgift och en licensavgift baserad på antalet kommuninvånare.

Socialnämnden beskriver i sitt yttrande över motionen att innan något beslut fattas om att upphandla den typ av digitalt verktyg som SES är ett exempel på, så behövs ett mer digert beslutsmaterial. SES implementerades i Helsingborg under 2021 och Sektor välfärd avser följa arbetet för att ta del av de erfarenheter som kommunen samlar på sig och de utvärderingar som tas fram.

Då SES innebär en betydande investering och en årlig kostnad så behöver insatsen också bedömas av professionen inom Socialtjänsten i förhållande till andra förebyggande insatser som riktar sig till föräldrar, barn och familjer i den typ av kris som en separation kan utgöra. Professionens bedömning av vilka insatser som bör prioriteras för att möjliggöra en fortsatt kvalitetsutveckling inom Socialtjänsten ska också få vara vägledande i vilka nya metoder och verktyg som ska implementeras.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2021-02-22, §18, väckte Tord Fredriksen (V) rubricerad motion.

Vid allvarliga samhällsstörningar genomförs alltid en övergripande utvärdering av krisledningsorganisationen och kommunens krishantering enligt kommunens riktlinjer för extraordinära händelser i fredstid. Dit hör Coronapandemin som är den största hälsokris i modern tid som drabbat vårt samhälle. Under pandemin har en aktiv krishantering skett i alla delar av kommunens organisation, utifrån olika verksamheters ansvar och roller. För att få en samordnad och likvärdig utvärdering av kommunkoncernens krishantering på plats beslutade en enig kommunstyrelse i juni 2021 att tillsätta en extern utvärdering av coronahanteringen i alla kommunens nämnder och bolag. Inför upphandlingen av extern konsult tillsattes en parlamentarisk grupp där alla politiska partier var representerade och gavs möjlighet att ta fram frågeställningar till utvärderingen.

Den övergripande externa utvärderingen kommer presenteras under hösten 2021 och enskilda nämnder som särskilt påverkats av pandemin förväntas genomföra en fördjupad utvärdering utifrån sin verksamhet. Den nationella Coronakommissionens delbetänkande, Äldreomsorgen under pandemin utgör även den ett viktigt underlag för både utvärdering, lärdom och utvecklingsarbete. Det kommande delbetänkandet och slutbetänkandet som Coronakommissionen kommer att presentera är också av stort intresse för utvärdering i de delar som berör kommunens ansvarsområden.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-06-15, §27, väckte Tord Fredriksen (V) och Seppo Laine (V) rubricerad motion. Yttranden över motionen har inkommit från Gävle Energi och Gavlefastigheter.

I motionen föreslås att Gävle Energi AB ska ta ledningen för att installera solceller för elproduktion på varje tillgängligt tak på kommunens byggnader.

För att framgångsrikt klara omställningen till ett samhälle oberoende av fossil energi behöver mer lokal fossilfri energi produceras. När nyttjandet av fossil energi fasas ut så kommer därför användningen av andra energislag att öka. Solenergi är en av flera lösningar för att bidra till en klimatsmart energianvändning och samtidigt nyttja befintliga takytor på kommunala byggnader. I det nyligen antagna Miljöstrategiska programmet 2.0 är en målsättning att av Gävle kommunkoncerns elanvändning 2035 ska minst 10% produceras från solceller.

Gävle Energi beskriver i sitt yttrande att nuvarande ägardirektiv tillsammans med mål i det Miljöstrategiska programmet ger ett ramverk för investeringar i solceller på lämpliga tak för fastighetsägare. Både Gavlefastigheter och Gävle Energi beskriver i sina yttranden att alla tak på kommunala fastigheter inte passar för investering i solceller. Det som är avgörande är till exempel taklutning, husets placering och skuggning. En annan aspekt är att på större fastigheter behöver egenanvändningen av el vara relativt hög.

För att på affärsmässig grund ta fram och installera solceller på de ytor i kommunen som har bäst förutsättningar har Gävle Energi och Gavlefastigheter tillsammans arbetat fram ett så kallat PPA-koncept (Power-Purchase Agreement) som innebär att Gävle Energi tar investeringskostnaden och kunden i form av Gavlefastigheter betalar sedan ett beräknat pris för producerad el. Samverkansavtalet för detta har sedan yttrandena inkom inte bara färdigställts utan har också börjat implementerats för en rad fastigheter. Några exempel är Konserthuset, Hemlingborgs skola, Brynässkolan och Bergby centralskola.

Sammanfattningsvis är bedömningen att det befintliga arbetet för att öka andelen solceller på kommunala fastigheter redan bedrivs i den riktning som motionen föreslår.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2021-06-21, §39, väckte William Elofsson (M) och Pekka Seitola (M) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från enheten övergripande planering, Styrning och stöd.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige ska besluta att alltid använda möjligheten att avstyrka ansökningar om byggnation av vindkraft till havs inom Gävle kommuns planeringsområde och motverka havsbaserade vindkraftverk som är närmare än 50 km från närmaste kust eller skärgård. Motionen berör därmed två olika delar, dels hantering av ansökningar om att anlägga vindkraft inom Gävle kommun, dels användningen av havet utanför kommunens territorium.

All energiproduktion innebär någon form av påverkan på sin närmiljö eller på vårt klimat. Platsen för ny energiproduktion övervägs därför noga och omgärdas av en omfattande tillståndsprocess. För att framgångsrikt klara omställningen till ett samhälle oberoende av fossil energi och stärka industrins konkurrenskraft behöver ny fossilfri energi tillföras till elnätet.

Många olika faktorer behöver sammanfalla för att en plats ska anses lämplig för energiproduktion via vindkraft till havs. Det handlar om försvarsintressen, naturvärden, djur- och fågelliv, påverkan på omgivande miljöer och friluftsliv, närhet till det nationella elstamnätet, riksintresse för yrkesfiske och vattendjupet, för att nämna några faktorer. Det gör att avstånd från kust och skärgård inte är ensam aspekt för om en plats utifrån sina förhållanden kan anses lämplig framför andra områden. De områden längs kommunens kustband som är utpekade som riksintressen för vindbruk anses ur ett nationellt perspektiv vara särskilt lämpliga för att bidra till en trygg energiförsörjning och möta behov av ny energiproduktion i vårt område.

Majoriteten motsätter sig inte vindkraftsetableringar som ligger 50 km eller längre från kustlinjen, men det är marknadens aktörer som själva bedömer vilka områden de vill ansöka om att etablera vindkraft på. Vid ansökningar 50 km från kusten har dessutom Gävle kommuns territorialgräns passerats, vilket gör att kommunen inte kan påverka hur havet där används.

I Energimyndighetens vägledning för kommuner som tagits fram tillsammans med Naturvårdsverket och SKL, nuvarande Sveriges kommuner och regioner SKR tydliggörs roller i planerings- och tillståndsprocessens olika delar vid ansökan om att anlägga vindkraft. Kommunen ska vid tillstyrkan eller avstyrkan bedöma om vindkraftsetablering på platsen utgör en lämplig vatten- och markanvändning, med grund i kommunens översiktsplan. Innan beslut om avstyrkan eller tillstyrkan av en ansökan ges kommunen även möjlighet att yttra sig och som part lämna synpunkter på ansökan.

Gävle kommun har i sina yttranden över hittills inkomna ansökningar särskilt lyft fram behovet att värna de tysta områden som identifierats längs kusten och de områden som i kommunens översiktsplan pekats ut som särskilt värdefulla för friluftslivet. Utifrån närheten till Axmar Bruk lyfts även behov av hänsyn till Axmar Bruk som riksintresse för kulturmiljö och ett besöksmål under utveckling. Gävle kommun har även lyft fram att sökande företag behöver redovisa om bullernivå från vindkraftverk i dessa områden kan utgöra en intressekonflikt och om så är fallet, vilket åtgärder som vidtas för att inte nå en ljudnivå som överstiger 35dBA ekvivalent. Utöver detta bedöms att mer fossilfri el som lokalt tillförs till elnätet gynnar Gävle Hamn i sin roll som ett fortsatt viktigt logistiknav i Mellansverige.

Gävle kommun har även yttrat sig över Havs- och vattenmyndighetens förslag till regeringen om ”Havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet”. Där har Gävle kommun betonat att förslaget tydligare behöver beskriva osäkerheterna i att kunna få ett tillstånd att anlägga vindkraft på de platser som pekats ut som riksintresse där det också finns höga naturvärden i området.

Sammanfattningsvis bör möjligheten att avstyrka ansökningar om att anlägga vindkraft innan de avgörs av Mark- och miljödomstolen bedömas från ansökan till ansökan. Det är därför inte önskvärt att generellt besluta om att alltid nyttja det kommunala vetot enbart baserat på ett visst avstånd från kusten. Detta då det är många olika faktorer som påverkar om en plats är lämplig eller inte för energiproduktion via vindkraft. Gävle kommuns havsplaneringsområde sträcker sig ca 2,2 mil ut till territorialgränsen. Kommunen har därför ingen beslutanderätt över användningen av havet 50 km eller längre ut från kusten.

E-petitionen har inkommit och uppnått 50 röster. Yttrande över e-petitionen har inkommit från Enheten övergripande planering, Styrning och stöd.

I E-petitionen föreslås att Gävle kommun ska motsätta sig vindkraft inom 50 km från fastlandet och 30 km från bebodda skärgårdssamhällen utmed Jungfrukusten. Det föreslås även att Gävle kommun ska utreda möjlighet till storskalig etablering längre ut till havs, inleder samarbete med andra kommuner för att driva frågan på regional och nationell nivå och stärker skydd och klassificering av Jungfrukusten som en unik tillgång för Gävleborg utifrån potential för natur, kulturmiljövård, friluftsliv och turism.

All energiproduktion innebär någon form av påverkan på sin närmiljö eller på vårt klimat. Platsen för ny energiproduktion övervägs därför noga och omgärdas av en omfattande tillståndsprocess. För att framgångsrikt klara omställningen till ett samhälle oberoende av fossil energi och stärka industrins konkurrenskraft behöver ny fossilfri energi tillföras till elnätet. Många olika faktorer behöver sammanfalla för att en plats ska anses lämplig för energiproduktion via vindkraft till havs. Det handlar om försvarsintressen, påverkan på naturvärden, djur- och fågelliv, påverkan på omgivande miljöer, närhet till det nationella elstamnätet, riksintresse för yrkesfiske och vattendjupet, för att nämna några faktorer. Det gör att avstånd från kust och skärgård inte är ensam aspekt för om en plats utifrån sina förhållanden kan anses lämplig framför andra områden längre ut till havs.

I Energimyndighetens vägledning för kommuner som tagits fram tillsammans med Naturvårdsverket och SKL, nuvarande Sveriges kommuner och regioner SKR tydliggörs olika parters roller i planerings- och tillståndsprocessens olika delar vid ansökan om att anlägga vindkraft. Kommunen ska bedöma om vindkraftsetableringen utgör en lämplig vatten- och markanvändning, med grund i kommunens översiktsplan. Innan beslut om avstyrkan eller tillstyrkan av en ansökan ges kommunen möjlighet att yttra sig och som part lämna synpunkter på ansökan.

I kommunens gällande översiktsplan med planeringsunderlaget ”Vindkraft i Gävle kommun” som antogs 2017 har två områden i havet pekats ut enligt riksintresse för vindkraft. Där påpekas även att en sådan verksamhet inte negativt ska påverka andra intressen som sjöfart eller viktiga naturvärden.

Gävle kommun har i sina yttranden över hittills inkomna ansökningar särskilt lyft fram behovet av att värna de tysta områden som identifierats längs kusten och de områden som i kommunens översiktsplan pekats ut som särskilt värdefulla för friluftslivet. Utifrån närheten till Axmar Bruk lyfts även behov av hänsyn till Axmar Bruk som riksintresse för kulturmiljö, kulturreservat och ett besöksmål under utveckling. Gävle kommun har även lyft fram att sökande företag behöver redovisa om bullernivå från vindkraftverk i dessa områden kan utgöra en intressekonflikt och om så är fallet, vilka åtgärder som vidtas för att inte nå en ljudnivå som överstiger 35dBA ekvivalent. Att ta tillvara Jungfrukustens potential för turism och värna dess stora naturvärde, friluftsliv och kulturmiljö är en uppfattning som Majoriteten delar.

Möjligheten att från kommunen avstyrka eller tillstyrka ansökningar till Mark- och miljödomstolen om att anlägga havsbaserad vindkraft inom kommunens havsplaneringsområde bör bedömas från ansökan till ansökan. Det är därför inte önskvärt att generellt besluta om att alltid nyttja det kommunala vetot så att ansökningar inte prövas av Mark- och miljödomstolen, enbart baserat på ett visst avstånd från kusten. Detta då det är många olika faktorer som avgör om en plats är lämplig eller inte för energiproduktion via vindkraft.

Förslag att kommunen ska utreda möjligheten för en storskalig etablering längre ut till havs är inte möjlig att genomföra då det åligger den sökande parten att göra. Kommunen kan och ska inte agera åt enskild genom att särskilt utreda förutsättningar för vindkraft inom avgränsade geografiska områden inom eller utanför kommunen. Majoriteten motsätter sig däremot inte vindkraftsetableringar som ligger 50 km eller längre från kustlinjen, men det är marknadens aktörer som själva bedömer vilka områden de vill ansöka om att etablera vindkraft på. Gävle kommuns havsplaneringsområde sträcker sig ca 2,2 mil ut till territorialgränsen. Kommunen har därför ingen beslutanderätt över användningen av havet 30–50 km eller längre ut från kusten.

Att fortsätta ha en dialog med andra berörda kustkommuner i länet och tillsammans föra dialog med den nationella nivån kommer vara viktigt även framöver i frågan om energiförsörjning och havsbaserad vindkraft. Gävle kommun har tidigare yttrat sig över Havs- och vattenmyndighetens förslag till regeringen om ”Havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet”. Där har Gävle kommun betonat att förslaget tydligare behöver beskriva osäkerheterna i att kunna få ett tillstånd att anlägga vindkraft på de platser som pekats ut som riksintresse där det också finns höga naturvärden i området.