Möte 2022-11-28

Dessa riktlinjer tydliggör inriktningen för när, var och hur utbyggnaden av laddinfrastruktur på allmän plats-mark i Gävle kommun ska hanteras.

Gävle kommun har högst ställda ambitioner inom miljöområdet som grundar sig i det Miljöstrategiska programmet 2.0 för Gävle kommun. För att detta ska uppnås behövs färre resor och transporter, mer resor och transporter med hållbara färdmedel och en ökad del resor och transporter med klimatsmarta drivmedel. En ökad andel elektrifierade fordon av den totala fordonsflottan är en del i det arbetet.

För att det ska fungera med fordon som drivs med hjälp av el behöver infrastrukturen för detta och möjligheten att ladda fordon förbättras. Likaså kommer nya lagkrav om att allmänt tillgängliga parkeringsplatser ska förberedas och ta höjd för att fler och fler fordon drivs med el.

Riktlinjerna är ett led i att tydliggöra och konkretisera Gävle kommuns arbete med när, var och hur utbyggnaden av laddinfrastruktur ska hanteras och av vilken organisation. Riktlinjerna anger också kommunens ambition när det gäller den fortsatta utvecklingen av en ökad andel elektrifierade fordon och kommunens roll i att stötta en sådan utveckling.

Riktlinjerna har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av representanter från Gävle kommun samt bolagen i form av Gävle energi, Gävle parkeringsservice AB, Gavlegårdarna AB och Gavlefastigheter AB.

Efter att riktlinjerna gick ut på samråd och har arbetsgruppen gjort en del förtydliganden och förslag för att räta ut kvarvarande frågetecken om exempelvis dedikerade laddplatser och krav på aktör. Bilagorna villkor för laddinfrastruktur på gatumark och rutinbeskrivning för bedömning av laddplats på allmän plats, samt kartan över lämpliga platser är arbetsdokument som kan justeras vid behov.

Revidering av taxor för tillsyn och tillstånd enligt lag om skydd mot olyckor och lag om brandfarliga och explosiva varor genomfördes senast 2018. Uppräkning av taxorna har sedan dess inte genomförts. Lagstiftningen för avgift för tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor har förändrats som också föranleder behov av reviderade taxor.

Enligt 4 kap. 29 § KL får kommuner ge politiska partier ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd). Syftet är att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Stödet får endast ges till politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Huruvida partiet är representerat i fullmäktige regleras i 14 kap. vallagen. Partiet är representerat om man fått ett mandat för vilket en vald ledamot är fastställd.

Vidare föreskriver 4 kap. 30 § KL att kommunen ska besluta om omfattningen och formerna för partistödet (ett s.k. partistödsreglemente). Fullmäktige har tidigare antagit regler om kommunalt partistöd.

Det ankommer på fullmäktige att minst en gång per år besluta om att partistöd ska betalas ut. Beslut om partistöd ska, enligt 4 kap. 31 § 1 st. KL, innehålla krav på att mottagaren av partistödet årligen lämnar in en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin.

Redovisningen ska avse perioden 1 januari till och med 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Utöver redovisningen ska partiet utse en särskild granskare med uppdrag att upprätta en granskningsrapport. Av granskningsrapporten ska följa om partiets redovisning ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Om redovisning och granskningsrapport enligt 4 kap. 31 § 2 st. KL inte lämnas in inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år.

Samtliga partier har lämnat in sin redovisning och granskningsrapport avseende partistöd för år 2022 i rätt tid. Något hinder mot utbetalning av nytt partistöd för år 2023 föreligger därför inte.

Partistödets storlek år 2023

Partistödet består av 2 delar. Beräkningar som avser prisbasbelopp beräknas på beloppet före det år stödet avser (för 2022: 48 300kr). Del 1 är ett fast stöd som är lika stort som prisbasbeloppet. Del 2 är ett mandatstyrt stöd. Det mandatstyrda beloppet fås fram genom att multiplicera antalet ordinarie mandat i fullmäktige med 1,1 prisbasbelopp (för 2022 är 1,1 prisbasbelopp 53 130kr). Kommunstyrelsen vill även att förtydliga att i partistödet utgår ett utbildningsstöd för förtroendevalda.

Formeln för att räkna ut partistödets storlek år är då

Prisbasbelopp + (1,1 prisbasbelopp * antalet mandat i fullmäktige)

Totalt partistöd kommer då att fördelas enligt följande:

1. Arbetarpartiet-Socialdemokraterna 1 164 030 kr (21 mandat).
2. Centerpartiet 207 690 kr kr (3 mandat).
3. Liberalerna 207 690 kr (3 mandat)
4. Kristdemokraterna 207 690 kr (3 mandat)
5. Miljöpartiet de gröna 207 690 kr (3 mandat)
6. Moderaterna 792 120 kr (14 mandat)
7. Sverigedemokraterna 738 990 kr (13 mandat)
8. Vänsterpartiet 313 950 kr (5 mandat)

Ett förslag till ny förbundsordning har inkommit från Samordningsförbund Gävleborg (finsam). Sedan tidigare har kommunstyrelsen den 7 juni 2022 (§115) beslutat om ett remisssvar gällande till ny förbundsordning. Den centrala frågan i remissutgåvan var då att styrelsen skulle utökas så att varje kommun har en ledamot och en ersättare. Kommunstyrelsen hade då inget synpunkter gällande detta.

En justering har därefter gjorts från remissversionen under § 5 styrelsen. Meningen ”Styrelsen utser ordförande.” har strukits och ersatts med följande två meningar: ”Ordförande är Region Gävleborg. Vice ordförande är en av kommunernas ledamöter.”

Sedan Företagshälsovårdsnämnden bildades 2014 har antalet medlemmar ökat och idag är Region Gävleborg och samtliga kommuner utom Ljusdal medlemmar i den gemensamma nämnden. I och med att antalet medlemmar har blivit fler behöver nämndens organisation ses över. Enligt reglementet utser varje medlem två ordinarie ledamöter och två ersättare vilket innebär att nämnden i dag består av 20 ordinarie ledamöter och lika många ersättare. Förslaget är att minska antalet ledamöter till en per medlem och en ersättare per medlem. Region Gävleborg har inkommit med förslag till nytt samverkansavtal och nytt reglemente för nämnden.

Förslaget innebär också att ordförandeposten permanent utses av Region Gävleborg och vice ordförande utses av Gävle kommun. Tidigare var ordförandeskapet roterande.

Kommunplanen för 2022 gav Kommunstyrelsen i uppdrag (18) att undersöka möjligheter och skapa förutsättningar för ett fortsatt arbete med regelförenkling för det lokala näringslivet. Näringslivsavdelningen har identifierat möjligheter för hur Gävle kommun kan arbeta med regelförenkling för näringslivet. Det har skett genom omvärldsanalys, nätverkande och kontakter med relevanta aktörer. I redovisningen listas fyra områden där Näringslivsavdelningen har identifierat möjligheter till förändring; kommunens styrmodell och organisation, tillämpning av lagar, förenkling av myndighetsutövning samt samverkan för regelförenkling. Redovisningen avslutas med ett avsnitt om konsekvenser kring arbetet med regelförenklingar för det lokala näringslivet.

Näringslivsavdelningen har utifrån redovisningen föreslagit ett antal ytterligare uppdrag till berörda nämnder inom Gävle kommun.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 28 mars 2022, § 24 c, väckte Pekka Seitola (M) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Gästrike Ekogas AB.

Motionen föreslår att utreda hur de ekonomiska konsekvenserna för såväl drift som investering skulle se ut för om Gästrike Ekogas AB skulle avbryta ingångna avtal med Region Gävleborg och Vy buss AB för leveranser av fordonsgas till Gävles stadstrafik, och istället producera el av gasen.

De biogasanläggningar som producerar el av sin biogas är framförallt små anläggningar i anslutning till jordbruk. Det har då varit ett strategiskt val från start och avgjort såväl investeringar som anläggningsstorlek, på samma sätt som att det strategiska valet med Ekogas verksamhet varit att producera fordonsgas för framförallt det offentligas egna behov.

Idag har Ekogas ett uppdrag att leverera biogas i 10 år till Stadstrafiken i Gävle. Att bryta det avtalet där bussleverantören investerat mångmiljonbelopp i biogasbussar, och biogasen i hela Europa är en bristvara, skulle vara mycket kostsamt för såväl bolaget Ekogas som ägarna. En enkel överslagsräkning utan att ens ta hänsyn till investeringar för omställning av verksamheten och avskrivningskostnader för detta gör det dessutom tydligt att en omstöpning av verksamheten till kraftverk skulle vara mycket kostsam.

Att såväl kommunens biogasfordon som stadstrafiken kan hålla kostnader och biljettpriser nere med biogasen som är billigare än såväl HVO, diesel och bensin, är en annan viktig del av samhällets totala kalkyl. Dessutom gör lokal bränsleproduktion våra samhällsnyttiga fordon i Gävleregionen mindre sårbar i en tid när beredskapsfrågorna står extra högt på agendan.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 2021-11-22, § 41, väckte William Elofsson (M) rubricerad motion. Ett yttrande har inkommit från Utbildningsnämnden.

I motionen föreslås att Utbildningsnämnden ges i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan med målet att samtliga elever i kommunala gymnasieskolor ska erbjudas möjlighet att bedriva UF-företagande inom ramen för sin gymnasieexamen. I Utbildningsnämndens yttrande över motionen beskrivs att gymnasieelever redan idag kan välja att driva UF-företag inom kursen entreprenörskap. Kursen entreprenörskap finns i dagsläget med i poängplanen vid följande program; Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energiprogrammet, Ekonomiprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet (från 1 juli 2022 försäljnings- och serviceprogrammet), Hantverksprogrammet, Hotell- och turismprogrammet, Industritekniska programmet samt vid vissa inriktningar på Teknikprogrammet.

För de andra gymnasieprogrammen föreslår Utbildningsnämnden att till läsåret 2023 - 2024 att säkerställa att alla elever, vid de tre kommunala gymnasieskolorna, i årskurs 2 eller 3 kan välja kursen entreprenörskap som individuellt val. En ordning som tidigare varit gängse, och då målbilden för Gävle kommun var att det skulle erbjudas UF-företagande på varje gymnasieprogram.

För att skapa en reell möjlighet för Gävles unga att prova på livet som företagare behövs fler möjliga väga. Förutom möjlighet att bedriva UF-företagande inom kursen entreprenörskap eller som individuellt val ska Utbildningsnämnden utreda vilka ytterligare kurser inom de olika gymnasieprogrammen som kan vara möjliga. Exempel på kurser som kan vara aktuella är gymnasiearbete eller kurser inom programfördjupning. Målet är att samtliga gymnasieelever i Gävle kommuns gymnasieskolor ska kunna bedriva UF-företag inom sin utbildning.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 13 december 2021, § 46 , väckte Charlotta Lagnander, Vänsterpartiet rubricerad motion. Enheten Social hållbarhet, Styrning och stöd Gävle har beretts tillfälle att yttra sig över motionen.

I motionen yrkas att:
• det inrättas ett hbtqi-råd i Gävle
• hbtqi-rådet ges i uppgift att vara ett samrådsorgan i syfte att bevaka och tillvarata hbtqi-perspektivet i samtliga kommunens verksamheter
• varje beslut som fattas skall ha ett hbtqi-perspektiv

Ambitionen att förstärka arbetet för en nära dialog med medborgarna och att motverka alla former av diskriminering i Gävle kommun är lovvärt att kräver nya arbetsformer.
Personer i HBTQI gruppen har länge fört dialog med Gävle kommun och detta har resulterat i bland annat gemensamma projekt för mötesplatser och en ny bemötandeutbildning för all personal i kommunen. Vi tror att vi kan utveckla detta arbete ytterligare precis som motionsställaren genom att inrätta en HBTQI-råd. Arbetet att motverka diskriminering kan aldrig avstanna och detta innebär också att en revidering av det sociala hållbarhetsprogrammet som planeras till 2023 kan dra styrka av förstärkta kontakter med denna rörelse.
Utifrån uppföljningen av det sociala arbetet i Gävle kommun kan vi utläsa att sociala konsekvensanalyser är något som ännu inte nyttjas på relevanta områden i Gävle kommun. Det innebär därför att det idag är för tidigt att dessa perspektiv alltid ska beaktas inför alla beslut. Arbetsmetodik, former och resurser för detta behöver först fördelas ut och sättas i system i kommunen. Kanske är det också som så att en mera allmän social konsekvensanalys inför beslut bättre träffar ambitionen i kommunens sociala hållbarhetsprogram än att bara göra dessa för enbart HBTQI frågor.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 20 juni 2022, § 30 b, väckte Mattias Eriksson Falk, Rickard Carlsson och Roger Hedlund (SD) rubricerad motion där de har föreslagit till Kommunfullmäktige att
”För att kunna ta väl underbyggda beslut behövs bra beslutsunderlag, därför ska ett migrationspolitiskt bokslut årligen tas fram, där de ekonomiska effekter
migrationspolitiken som förs i Gävle redovisas och där det tydligt framgår vilka kostnader och intäkter kommunen har, kopplade till migrationen.”

Gävle kommun gör inga bokslut eller utvärderingar utifrån grupptillhörighet. Vi har inga äldrebokslut, inga ungdomsbokslut, inga bokslut baserade på kön eller etnisk tillhörighet. Kommunen gör istället sina uppföljningar samlat i delårsbokslut, årsbokslut samt i exempelvis det sociala hållbarhetsbokslutet där vi mäter och utvärderar de mål kommunfullmäktige satt upp. En korrekt och ärlig utvärdering av kostnader och nyttor av migration skulle också vara ett omfattande uppdrag då det bland nyttorna sannolikt finns faktorer som migrationens effekt för kompetensförsörjning, kulturella mervärden, företagande och mycket annat.

Sverigedemokraternas förslag är därför inte bara olämpligt utan skulle också kraftigt driva upp administrativa kostnader för kommunen. Pengar som bättre kan användas till våra kommuninvånare.