Möte 2024-10-28
-
1
Upprop, val av justerare/justeringstid
-
Sektor styrning och stöd har sammanställt delårsrapport 2 2024. Delårsrapporten redovisar nämnderna, kommunens och de helägda bolagens ekonomiska resultat för perioden januari tom augusti och resultatprognos, genomförda investeringar och investeringsprognos för helåret samt återredovisning av verksamheten i relation till kommunfullmäktiges mål.
Intressebolag och kommunalförbund ingår i den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen, men de upprättar ej separata verksamhetsrapporter.
Vidare kommenteras de finansiella målen, kommunkoncernens skuldportfölj samt balanskravet.
Gävle Kommun redovisar ett ekonomiskt överskott per 31 augusti på 102,2 mnkr samt prognos för helåret på -245,3 mnkr, 51,5 mnkr under budget. Nämnderna prognostiserar ett underskott (exklusive exploateringsresultat och realisationsvinster) på -185,7 mnkr.
Gävle Stadshuskoncern redovisar ett överskott på 279,5 mnkr, samt en prognos för helåret på 356,5 mnkr.
I delårsrapporten prognostiserar Samhällsbyggnadsnämnden en prognos med negativt utfall om -25,5 mnkr. Nämndens prognostiserade underskott förklaras med förväntat höga kostnader inom vinterväghållning. Kommunstyrelsen prognostiserar ett underskott på -11 mnkr (exklusive exploateringsresultat och realisationsresultat) hänförligt till nedskrivning av exproprierad mark. Även Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden, Socialnämnden och Omvårdnadsnämnden prognostiserar negativa resultat om -50.9, -64,8 mnkr respektive 30,9 mnkr. Underskotten förklaras med ökade externa placeringar och kostnader för insatser och bemanning inom omsorg.
Övriga nämnder redovisar prognoser i princip enligt med budget.
Vid delår 1 beslutades att alla centrala reserver skulle frysas, vilket tillsammans med att förväntade kostnader i och med medfinansieringsavtal med Trafikverket är lägre än budgeterat och att skatteutfallet är positivt, innebär att finansförvaltningen redovisar en kraftigt bättre prognos jämfört med budget.
En preliminär balanskravsutredning visar att 158,9 mnkr av resultatutjämningsreserven behöver tas i anspråk och där 83,3 mnkr inte avses att återställas då posten avräknas som extraordinär post med anledning av att det avser medfinansiering till Trafikverket.
Inför 2025 hanteras alla nämnders ekonomiska förutsättningar genom beslut om ramar i kommunplan 2025.
Ordförandes förslag till beslut kopplat till Delårsrapport 2
Kommunstyrelsen har i sin lednings- och styrningsfunktion genom riktade uppdrag över åren sökt utforma en tydligare styrmodell och en mer utvecklad analys- och uppföljningsmodell. Det arbetet har skett stegvis men är ännu inte helt slutfört. I sin beredande funktion har kommunstyrelsen dessutom utvecklat budgetprocessen för att skapa en mer sammanhållen ekonomiberedning som visar alla delars påverkan på det totala ekonomiska resultatet på såväl drift- som investering- som exploateringsbudget. Kommunstyrelsen har också fattat beslut om en ” Förvaltningens analys” som bygger på gemensam analys och gemensamt ansvarstagande i kommundirektörens ledningsgrupp att tillsammans finna de strukturella avvikelser som finns i kostnadsbild och utförande jämfört med de kommuner vi vanligtvis jämför oss med( R9) och att utifrån denna analys lämna förslag på hantering. Ett första steg har tagits i kommunstyrelsen genom en återrapport av den inledande analysen och beslut har fattats i anledning av denna. Denna analys behöver stegvis byggas på som underlag för nya politiska ställningstaganden och beslut. I det svåra ekonomiska läge kommunen befinner sig i så behöver dock fler steg tas snabbare.
Personalkostnader är kommunens största utgiftspost. Det är oerhört viktigt att bemanning och personalförsörjning följs noggrant i alla nämnder och att uppföljningen stäms av utifrån beslutad personalbudget.
Arbetsgivarpolitiken måste hållas ihop på alla nivåer. När stora omstruktureringar behöver göras på personalområdet kopplat till demografi och förändrade behov så behöver kompetensförsörjningsarbetet ses ur ett kommunperspektiv och hållas ihop på kommunnivå för att klara omställning, anpassning och eventuella behov av yrkesväxling. Alla dessa delar är en förutsättning för att klara såväl budget som kompetensförsörjning samtidigt.
Omvärlden har på kort tid förändrats dramatiskt. Kommunen måste nu ställa om från kraftig tillväxt till modest tillväxt. Planeringsprocesserna som effektueras nu startade för flera år sedan och bygger på befolkningstillväxt på ca 1% årligen. Därför är behovet stort att nedjustera takten och omfattningen både av befintliga exploateringsprojekt, där så är möjligt men också nya projekt måste omvärderas. Kommunen kan inte så omfattande som nu bekosta exploateringsprojekt som inte har tillräcklig medfinansiering och/ eller där tiden för intäkten uteblir eller skjuts kraftigt på framtiden. Obalansen, underskotten inom exploateringsbudgeten påverkar kommunens resultat alltför mycket så som planerna ligger idag.
Lokaler är en utgiftspost som påverkar kommunens ekonomi i allt högre utsträckning. Mer lokaler för nya behov var befogat när befolkningsökningen var stor. När nu läget drastiskt förändrats på kort tid så behövs nya ställningstaganden och nya strategier. Kommunstyrelsen har i dag uppgiften att sörja för nämndernas lokalförsörjning på kort och lång sikt. Nämnderna beställer idag lokaler utifrån sina analyser av behov och kommunstyrelsen sammanställer dessa behov och prioriterar i den investeringsbudget som beslutas av kommunfullmäktige. I den kalkylmodell kommunen idag använder sig av så kompenseras nämnderna därefter fullt ut för sina hyreskostnader. Kommunstyrelsen har sedan tidigare givit uppdrag och fått återrapporterat hur lokalkostnaderna ska kunna minska. Detta underlag ska givetvis användas framåt. Förvaltningens analys har dessutom genererat ett riktat uppdrag om lokaler kopplat till främst Utbildningsnämnden. Men kommunstyrelsen bedömer att fler delar behövs. Process- och beslutsgången kring beställning/ tillhandahållande av lokaler måste stärkas och samordnas i hela kommunen, en förstärkt prioriteringsfunktion måste inrättas som kan samordna, effektivisera och minska lokalkostnaderna för kommunen i sin helhet och de ekonomiska effekterna och incitamenten att lokaleffektivisera måste tydliggöras. Detta för att kommunstyrelsen fullt ut ska kunna fullgöra såväl lokalförsörjnings- som kostnadsminskningsuppdraget. Kommunstyrelsen bedömer att ambitionen att minska lokalkostnaderna blir svåra att verkställa inom ramen för nuvarande organiserings- och finansieringsprinciper.
Kommunens förvaltningsorganisation ska vara utformad så att den på bästa sätt möter såväl samhällets som medborgarnas behov och den ska vara såväl tydlig som effektiv och ansvar och befogenheter bör gå hand i hand. Sektor Välfärd är den sektor som har det mest omfattande och komplexa uppdraget av alla sektorer. Nämnderna som sektorn arbetar mot visar alla stora svårigheter att klara tilldelad budgetram. Analys om orsaker till detta pågår. Kommunstyrelsen ser att välfärdsnämnderna bör få än mer stöd för sitt analys- och åtgärdsarbete för en budget i balans. Kommunstyrelsen ser att flera väsentliga frågor är under bearbetning men att organisationsfrågan inte fullt ut är det. Den organisationsförändring som gjordes 2019 tycks inte fullt ut ha underlättat för effektivitet och ansvarstagande. För att skapa nödvändig legitimitet och handlingskraft, behöver organisationen genomlysas och förändras så att organiseringens eventuella del i de sammantagna svårigheterna undanröjs och inte skymmer sikten för behoven kopplat till kärnuppdragen. En översyn av organisationen är initierad av sektorchef i Välfärd Gävle.
Bilagor
-
224kb Ladda ner dokument
-
96kb Ladda ner dokument
-
177kb Ladda ner dokument
-
292kb Ladda ner dokument
-
352kb Ladda ner dokument
-
241kb Ladda ner dokument
-
170kb Ladda ner dokument
-
-
Gävle kommun antog 2019 ett socialt hållbarhetsprogram (SHP) som gäller 2019–2024.
Syftet med programmet är att säkerställa att Gävle kommunkoncern arbetar tillsammans för en hållbar framtid för alla som bor och vistas i Gävle kommun idag och i framtiden.
SHP är indelat i fyra målområden; trygghet, jämställda och jämlika villkor, delaktighet och inflytande samt icke diskriminering.
SHP följs varje år upp i ett socialt hållbarhetsbokslut för att bidra med kunskap till förtroendevalda och tjänstepersoner om var kommunen befinner sig och vad som har skett under året.
Bokslutet 2023 har, liksom 2022, utförts av ett externt konsultföretag, Ramboll Management Consulting (Ramboll) och utgår från en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder.
Bokslutet innehåller ett urval av indikatorer från SHP, utifrån de som ingick i bokslutet för 2022. För att bidra med ytterligare insikter om kommunens nuläge för social hållbarhet, innefattar bokslutet flera fördjupade indikatorer hämtade från kommunens pågående utvecklingsarbete kring statistik.
I detta bokslut inkluderar statistiken för indikatorerna från SHP åren 2015–2023, i stället för de senaste tre åren som tidigare. Syftet är att tydligare synliggöra eventuella förändringar.
Som underlag till bokslutet har även intervjuer genomförts, med syfte att fördjupa bilden från den kvantitativa analysen samt identifiera lärdomar till nytta för kommunens fortsatta utvecklingsarbete.
Bokslutet innefattar även ett urval av både genomförda insatser och indikatorer som illustrerar kommunens status i förhållande till de fyra målområdena.
Bokslutet avslutas med slutsatser och rekommendationer för Gävle kommuns fortsatta arbete med SHP.
Bilagor
-
158kb Ladda ner dokument
-
84kb Ladda ner dokument
-
739kb Ladda ner dokument
-
156kb Ladda ner dokument
-
-
Samhällsbyggnadsnämnden har väckt ett ärende angående att anta ett åtgärdsprogram mot buller i Gävle kommun till kommunfullmäktige enligt 5 kap. 22§ kommunallagen. Enligt den svenska förordningen om omgivningsbuller SFS 2004:675 så ska alla kommuner med över 100 000 invånare ta fram en kommunomfattande bullerkartläggning med tillhörande åtgärdsprogram.
Samhällsbyggnadsnämndens beslutsförslag har rapporterats in till Naturvårdsverket för kännedom men även det slutgiltiga beslutet från fullmäktige kommer också att rapporteras in.Åtgärdsprogrammet har varit ute på samråd under perioden 14 december 2023 till 29 februari 2024. Inga synpunkter kom in under samrådet.
I åtgärdsprogrammet finns även en budgetbedömning. Budgetbedömningen för respektive åtgärd är grovt uppskattad och åtgärdsaktiviteterna är inte ett absolut krav på Samhällsbyggnadsnämnden utan ska ställas i relation till övriga investering- och resursbehov och kan komma att skjutas på framtiden om förutsättningarna inte finns inom den kommande 5 årsperioden.Bilagor
-
176kb Ladda ner dokument
-
104kb Ladda ner dokument
-
165kb Ladda ner dokument
-
-
Gästrike Vatten AB fick genom ägarsamrådet 22-10-14 uppdraget att ta fram en vattentjänstplan för respektive ägarkommun. Förslag till vattentjänstplan för Gävle kommun har nu arbetats fram och varit ute på samråd och granskning. Kommunfullmäktige behöver fatta beslut om antagande av Vattentjänstplanen Gävlekommun.
Nya regler i Vattentjänstlagen (SFS 2006:412 §6) ställer krav på att alla kommuner ska ta fram, samråda och besluta i kommunfullmäktige om en Vattentjänstplan. En vattentjänstplan ska innehålla kommunens långsiktiga planering av hur behovet av allmänna vattentjänster ska tillgodoses och innehålla kommunens bedömning av vilka åtgärder som behöver vidtas för att de allmänna va-anläggningarna ska fungera vid en ökad belastning på grund av skyfall. vattentjänstplan Vattentjänstplanen ska samrådas med de fastighetsägare och myndigheter som kan antas ha ett väsentligt intresse av planen och förslaget ska ställa ut ett förslag till plan för granskning under minst fyra veckor.
Bilagor
-
154kb Ladda ner dokument
-
91kb Ladda ner dokument
-
153kb Ladda ner dokument
-
445kb Ladda ner dokument
-
88kb Ladda ner dokument
-
305kb Ladda ner dokument
-
97kb Ladda ner dokument
-
-
”Riktlinjer för markanvisning Gävle kommun – revidering av riktlinjer för markanvisning 2024, dnr 24ks187” syftar till att beskriva hur kommunen arbetar med markanvisning. Riktlinjer för markanvisning ska vara beslutade för de kommuner som tillämpar markanvisning (Lag 2014:899)
Revidering av riktlinjer för markanvisning 2024 avser förtydligande av;
- Markanvisningsavgift
o Avgiften beräknas från prisbasbeloppet som förhålls till bedömd eller faktisk byggrätt inom markanvisningen.
- Principer för förlängning av markanvisningsavtal
o Främjar likabehandling och ger byggaktören god tydlighet tidigt i byggprocessen.
Bilagor
-
196kb Ladda ner dokument
-
109kb Ladda ner dokument
-
161kb Ladda ner dokument
-
362kb Ladda ner dokument
-
30kb Ladda ner dokument
-
60kb Ladda ner dokument
-
-
Det saknas regler om val av revisorer och om ansvarsfrihet i de ovan angivna stiftelsernas stiftelseförordnande. Utifrån reglerna i stiftelselagen ankommer det därför på stiftelserna själva att förrätta val av revisorer. Fullmäktige kan inte heller pröva frågan om ansvarsfrihet då detta institut inte finns i stiftelselagen och stiftelseförordnandet innehåller inte heller några föreskrifter om detta. Stadsfullmäktiges senare meddelade instruktioner om val av revisorer och ansvarsfrihet för stiftelserna är, ur rättslig synpunkt, ointressant. Mot denna bakgrund är det styrelsens uppfattning att fullmäktige inte ska pröva frågan om ansvarsfrihet för någon av de båda stiftelserna.
Bilagor
-
168kb Ladda ner dokument
-
99kb Ladda ner dokument
-
121kb Ladda ner dokument
-
386kb Ladda ner dokument
-
-
Styrning och stöd har tagit fram förslag till sammanträdesdatum för Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige år 2025. Förslaget bygger på föregående års mötesstruktur och sammanträdesdatumen är inplanerade i samstämmighet med ekonomiavdelningen. Även avstämning har gjorts med den övriga nämndsadministrationen samt fullmäktiges presidium för att för att på bästa sätt möjliggöra en tydlig process.
Nytt för i år är också att lämna preliminära förslag för Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktiges sammanträdesdagar för år 2026 för att ge bolagen och nämnderna bättre förutsättningar att planera för sin ärendehanteringsprocess. Kommunfullmäktiges sammanträden i övrigt regleras av fullmäktiges arbetsordning.
Styrning och stöd har tagit fram förslag till preliminära sammanträdesdagar för Kommunfullmäktige år 2025:
17 februari, 31 mars, 12 maj, 16 juni, 29 september, 27 oktober, 24 november och 15 december.
Preliminära sammanträdesdagar för Kommunfullmäktige år 2026 föreslås vara:
16 februari, 23 mars, 18 maj, 15 juni, 28 september, 26 oktober, 23 november och 14 december.
Kommunfullmäktiges sammanträden börjar kl. 09:00 och pågår som längst till kl. 17:00 på sammanträdesdagen. Sammanträdena 16 juni och 15 december kommer vid behov ej ha sluttid kl. 17:00.
Bilagor
-
94kb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
335kb Ladda ner dokument
-
86kb Ladda ner dokument
-
212kb Ladda ner dokument
-
87kb Ladda ner dokument
-
295kb Ladda ner dokument
-
70kb Ladda ner dokument
-
208kb Ladda ner dokument
-
246kb Ladda ner dokument
-
240kb Ladda ner dokument
-
69kb Ladda ner dokument
-
119kb Ladda ner dokument
-
-
21
Interpellation från Vänsterpartiet (V) - Elevskyddsombud
-
22
Interpellation från Vänsterpartiet (V) - Anpassad studiegång
-
Bilagor
-
50kb Ladda ner dokument
-
53kb Ladda ner dokument
-
68kb Ladda ner dokument
-
63kb Ladda ner dokument
-
77kb Ladda ner dokument
-
68kb Ladda ner dokument
-
67kb Ladda ner dokument
-
66kb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
78kb Ladda ner dokument
-
78kb Ladda ner dokument
-
66kb Ladda ner dokument
-
75kb Ladda ner dokument
-
76kb Ladda ner dokument
-
69kb Ladda ner dokument
-