Möte 2019-10-28

Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap ska alla kommuner en gång per mandatperiod ta fram en Plan för hantering av extraordinära händelser. Planen ska baseras på kommunens Risk-och sårbarhetsanalys.

Enligt Överenskommelse om kommunernas krisberedskap 2019–2022 (en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) ska kommunerna ta fram ett styrdokument för krisberedskapen i kommunen. Styrdokumentet får namnges och struktureras på ett sådant sätt att det passar in i kommunens övriga dokumentflora. Tanken är att Plan för hantering av extraordinära händelser med bilagor ska vara detta styrdokument.

I våras antogs ny riktlinje för att förhindra jäv och givande och tagande av muta för medarbetare i Gävle kommunkoncern. Förslaget har varit att särskilja på riktlinje för medarbetare i Gävle kommunkoncern och förtroendevalda avseende denna riktlinje som tidigare varit sammanslagna.

Arbetet med revidering av riktlinje har genomförts genom beredning i kommunens arbetsgivarutskott, samt genom remissrunda till de politiska partierna som finns representerade i kommunkoncern.  Syftet är att underlätta för förtroendevalda att undvika och motverka mutor, samt stöd för agerande där misstankar förekommer.

Kommunfullmäktige beslutade den 11 december 2017 § 13 att betala ut partistöd till samtliga partier som finns representerade i fullmäktige. Enligt 4 kap. 31 § KL ska beslut om partistöd innehålla krav på att mottagaren av partistödet årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att stödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin (Jfr. 4 kap. 29 § 1 st KL). Redovisningen ska avse perioden 1 januari-31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Erhållet partistöd för år 2018 ska därmed ha inkommit till fullmäktige senast den 30 juni 2019. Samtliga partier som finns representerade i fullmäktige har lämnat in sin redovisning i rätt tid.

Vid kommunfullmäktiges sammanträde 2019-09-23 återremitterades förslaget till beslut om Avfallstaxa 2020 enligt följande:

Moderaterna yrkar återremiss då vi efterfrågar en tydligare kostnadsjämförelse av avfallstaxa mellan jämförbara kommuner. Dessutom efterfrågar vi en redovisning av vilka effektiviseringsåtgärder som förbundsstyrelsen för Gästrike Återvinnare har fattat beslut om, och kommer fatta beslut om. I dessa ekonomiskt utmanande tider är det inte bara primärkommunen som behöver effektiviseras, och att dessutom politiker i respektive fullmäktige ges fullständig information. Kommunalförbundet Gästrike återvinnare har inkommit med svar och kompletterande information i anledning av återremissen.

Sektor styrning och stöd har sammanställt Delårsrapport 2 2019.
Gävle Kommun redovisar ett ekonomiskt överskott per 31 augusti på 371,4 mnkr samt prognos för helåret på 234,4 mnkr, 14,8 mnkr lägre än budget. Främst Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämndens, Socialnämndens och Omvårdnadsnämndens prognostiserade underskott för 2019 och kommande resursbehov inom välfärden behöver beaktas i kommande beslut om Kommunplan 2020.

Gävle Stadshuskoncern redovisar ett överskott på 229,8 mnkr, samt en prognos för helåret på 290,2 mnkr. Alla bolag utom GPAB prognostiserar bättre resultat än budgeterat.

Delårsrapport 2 omfattar perioden januari - augusti samt helårsprognos för kommunens nämnder, helägda bolag och Gävle Vatten. Intressebolag och kommunalförbund ingår i den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen, men de upprättar ej separata verksamhetsrapporter. Delårsrapporten innehåller uppföljning av kommunövergripande mål, indikatorer, nämnds- och bolagsmål, uppdrag till nämnderna och bolagen, uppföljning av resultat och finansiell ställning, driftbudget, investeringsbudget samt årsprognos för kommunen, nämnder och bolag. Vidare kommenteras de finansiella målen, kommunkoncernens skuldportfölj samt balanskravet.

Uppföljning av de politiska uppdragen redovisas i separat rapport i ärendet.

Enligt tidigare beslut, 18KS195 skall kundtjänst samlas inom kommunstyrelsen. Som en del i detta har en tjänst överförts från arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden till kommunstyrelsen. I detta beslut överförs motsvarande kommunbidrag.

Enligt tidigare beslut, 17KS426, skall en gemensam bemanningsfunktion skapas. Funktionen samlas under kommunstyrelsen och innehåller nu som förändring bemanningsfunktion, samlande av systemförvaltare för schema och bemanning samt samlande av ansvaret för LAS. Beslut om omfördelning av kommunbidrag för 2019 tas i och med detta delårsbokslut för kommunen. Omfördelning av medel från 2020 och framåt hanteras i kommunplan 2020.

Inför 2019 genomfördes en förändring i den politiska organiseringen genom skapande av nya nämnder och ändra nämndernas ansvarsområden. I och med Kommunplan 2019, 17KS495, fördelades kommunbidraget till nämnderna enligt denna ändrade indelning. I samma beslut angavs att justeringar av denna fördelning kan komma att ändras. Ändringen utgörs av en omfördelning mellan kommunstyrelsen och arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden gällande resurser för indirekta OH-kostnader.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2018-10-29, §12, väckte Kristina Sjöström (V) och Owe Hellberg (V) rubricerad motion.
Yttranden över motionen har inkommit från Enheten för Social hållbarhet, Styrning och stöd, Säkerhetsenheten, Styrning och stöd samt från Socialnämnden.

Motionärerna föreslår att ett medborgarkontor öppnar i Sätra under 2019 och föreslår en specifik lokal som nu är uthyrd till annan hyresgäst. Analysen kring behovet av ett medborgarkontor kan dock göras oavsett. I de yttranden som inkommit från Enheten för social hållbarhet och Säkerhetsavdelningen samt Socialnämnden lyfts vikten av att insatsen att öka den offentliga närvaron behöver vara genomtänkt och organiserad tillsammans med andra offentliga aktörer för att nå en önskad trygghetsskapande effekt.

I dagsläget består den kommunala närvaron i Sätra av förskola, skola, familjecentral, socialtjänstens fältassistenter som de senaste åren utökats, daglig verksamhet och äldreomsorg. Samverkan sker med föreningslivet och näringsidkare genom Sätras nätverksgrupp samt genom att bidra och stödja med kommunala resurser till föreningsliv, fritidsgård och insatser såsom nattvandring och idrottsarrangemang för barn- och unga.

Majoriteten är i grunden positiva till att lokalisera ett medborgarkontor i Sätra för att ytterligare stärka kommunal närvaro och minska den oro som många Sätrabor har vittnat om. Ett lyckosamt arbete som uppnår effekten stärkt trygghet är troligen beroende av att också andra offentliga aktörer såsom Polisen ingår i ett sådant gemensamt medborgarkontor. Slutsatsen är att idén om att öppna ett medborgarkontor i Sätra kommer att tas med och beaktas i framtagandet av lokal trygghetsplan för Sätra och i dialog med Polismyndigheten samt andra offentliga aktörer som beslutar om sin egen roll och önskan att ingå i ett medborgarkontor.

E-petitionen inkom 2019-01-03. Gemensamt yttrande över E-petitionen har inkommit från Enheten för social hållbarhet, Styrning och stöd samt Säkerhetsenheten, Styrning och stöd.

Förslagsställaren föreslår att ett gemensamt medborgarkontor öppnas i Sätra, där kommun, Polis och andra aktörer samlokaliseras. I E-petitionen ingår i förslaget en önskan om att detta lokaliseras i en specifik lokal som nu är uthyrd till annan hyresgäst. Analysen kring behovet av ett medborgarkontor kan dock göras oavsett. I det yttrande som inkommit från Enheten för social hållbarhet och Säkerhetsenheten lyfts vikten av att insatsen att öka den offentliga närvaron behöver vara genomtänkt och organiserad tillsammans med andra offentliga aktörer för att nå en önskad trygghetsskapande effekt. Vilket också lyfts fram av förslagsställaren som önskar att fler offentliga aktörer tillsammans ska verka i medborgarkontoret.

I dagsläget består den kommunala närvaron i Sätra av förskola, skola, familjecentral, socialtjänstens fältassistenter som de senaste åren har utökats, daglig verksamhet och äldreomsorg. Samverkan sker med föreningslivet och näringsidkare genom Sätras nätverksgrupp samt genom att bidra och stödja med kommunala resurser till föreningsliv, fritidsgård och insatser såsom nattvandring och idrottsarrangemang för barn- och unga.

Majoriteten är i grunden positiva till att lokalisera ett medborgarkontor i Sätra för att ytterligare stärka kommunal närvaro och minska den oro som många Sätrabor har vittnat om. Ett lyckosamt arbete som uppnår effekten stärkt trygghet är troligen, som tidigare nämnts, beroende av att också andra offentliga aktörer såsom Polisen ingår i ett sådant gemensamt medborgarkontor. Slutsatsen är att idén om att öppna ett medborgarkontor i Sätra kommer att tas med och beaktas i framtagandet av lokal trygghetsplan för Sätra och i dialog med Polismyndigheten som beslutar om sin egen roll och önskan kring samlokalisering.

E-petitionen inkom 2018-12-12. Yttrande över E-petitionen har inkommit från Övergripande planering, Styrning och stöd.

Förslagsställaren vill att Gävle kommun ska uppdras att förvärva vattenkraftverket i Strömsbro för att riva vattenkraftverket och sedan återställa vandringsvägarna för fisk.

Det som medborgarförslaget vill uppnå, att fortsätta stärka beståndet av vild lax och havsöring längs Testeboån, är angeläget. Som framgår i yttrandet är Testeboån en av femton vattendrag i Sverige som har vild lax och inte är beroende av utsättning av odlad lax. Såväl naturvärdet som värdet lokalt av potentiell turism och sportfiske är stort. Att Havsforskningskommissionen utsåg Testeboån till vildlaxälv 2013 är ett viktigt exempel på framsteg som gjorts för att stärka beståndet.

Gävle Energi har gjort bedömningen att kostnaden för köp av kraftverket inte är ekonomiskt försvarbart i förhållande till den effekt som förvärvet skulle kunna ge. I dagsläget finns inget tillstånd för att driva vattenkraftverket i Strömsbro vidare. Det finns också en rad omständigheter kring vattendomar och fastigheter som kräver djupare analys och utredning innan beslut kan fattas om vilken roll Gävle kommun tillsammans med andra parter kan och bör ta i denna fråga.

Under 2019 revideras kommunens miljöstrategiska program och i det pågående arbetet ska också här frågan att fortsätta beaktas och utredas för att kunna ge besked om ett slutligt ställningstagande.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2015-10-26, §16, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från Övergripande planering, Styrning och stöd.

Förslagsställaren vill att Gävle kommun genom Gävle Energi AB uppdras att förvärva vattenkraftverk längs Testeboån (i Strömsbro samt Ostlättfors) för att riva vattenkraftverket i Strömsbro men driva verket i Ostlättfors vidare. Detta för att värna om vildlaxen och övriga naturvärden.

Det som medborgarförslaget vill uppnå, att fortsätta stärka beståndet av vild lax och havsöring längs Testeboån, är angeläget. Som framgår i yttrandet är Testeboån en av femton vattendrag i Sverige som har vild lax och inte är beroende av utsättning av odlad lax. Såväl naturvärdet som värdet lokalt av potentiell turism och sportfiske är stort. Att Havsforskningskommissionen utsåg Testeboån till vildlaxälv 2013 är ett viktigt exempel på framsteg som gjorts för att stärka beståndet.

Gävle Energi har gjort bedömningen att kostnaden för köp av kraftverk inte är ekonomiskt försvarbart i förhållande till den effekt som förvärv skulle kunna ge. I dagsläget finns inget tillstånd för att driva vattenkraftverket i Strömsbro vidare. Det finns också en rad omständigheter kring vattendomar och fastigheter som kräver djupare analys och utredning innan beslut kan fattas om vilken roll Gävle kommun tillsammans med andra parter kan och bör ta i denna fråga.

Under 2019 revideras kommunens miljöstrategiska program och i det pågående arbetet ska också här frågan att fortsätt beaktas och utredas för att kunna ge besked om ett slutligt ställningstagande.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2015-10-26, §16, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från Övergripande planering, Styrning och stöd.

Förslagsställaren vill att Gävle kommun ska uppdras att förvärva vattenkraftverket i Strömsbro för att riva vattenkraftverket och sedan återställa vandringsvägarna för fisk.

Det som medborgarförslaget vill uppnå, att fortsätta stärka beståndet av vild lax och havsöring längs Testeboån, är angeläget. Som framgår i yttrandet är Testeboån en av femton vattendrag i Sverige som har vild lax och inte är beroende av utsättning av odlad lax. Såväl naturvärdet som värdet lokalt av potentiell turism och sportfiske är stort. Att Havsforskningskommissionen utsåg Testeboån till vildlaxälv 2013 är ett viktigt exempel på framsteg som gjorts för att stärka beståndet.

Gävle Energi har gjort bedömningen att kostnaden för köp av kraftverket inte är ekonomiskt försvarbart i förhållande till den effekt som förvärvet skulle kunna ge. I dagsläget finns inget tillstånd för att driva vattenkraftverket i Strömsbro vidare. Det finns också en rad omständigheter kring vattendomar och fastigheter som kräver djupare analys och utredning innan beslut kan fattas om vilken roll Gävle kommun tillsammans med andra parter kan och bör ta i denna fråga.

Under 2019 revideras kommunens miljöstrategiska program och i det pågående arbetet ska också här frågan att fortsätta beaktas och utredas för att kunna ge besked om ett slutligt ställningstagande.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2016-06-20, §29, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från Kommunikationsavdelningen, Styrning och stöd.

Förslagsställaren vill att kommunen inför en fond där medborgare ska kunna söka medel för att genomföra projekt inom ramen för Gävle kommuns vision 2025. I yttrandet över medborgarförslaget beskrivs att det krävs ett omfattande regelverk för en kommun att gå in och stödja enskilda personer med medel, och att Kommunallagen behöver uppfyllas.

Idag finns olika typer av stöd i Gävle kommun dit föreningar kan söka medel för olika projekt, till exempel arrangemangsstöd och bosociala medel via Gavlegårdarna. 5 mnkr prioriteras årligen för initiativ i kommunens ytterområden genom lokala grupper. Majoriteten har en ambition att stärka medborgardialogen i hela Gävle och att bättre samordna arbetet med olika typer av ekonomiskt stöd i hela kommunkoncernen. Medborgarinitiativ och engagemang ska uppmuntras, men bedömningen är att det bör ske på annat sätt än genom att införa en ny fond och att administrera enligt det regelverk som krävs.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2016-12-12, §28, väcktes rubricerat medborgarförslag.

Förslagsställaren föreslår att Gävlebocken placeras på en fast ponton eller liknande i Gavleån istället för som idag, placeringen vid Slottstorget. Syftet skulle vara att en annan placering bättre skulle skydda bocken från dåd och minska risken för skadegörelse eller förstörelse av den världskända halmbocken.

Gävlebocken är en symbol både för julen och för Gävle. Genom åren har Gävlebocken dessvärre utsatts för en rad olika attentat och brand. Årligen görs en bedömning från kommunens sida kring behov av olika säkerhetsåtgärder såsom kameraövervakning och väktare för att skydda bocken från skadegörelse och brandattentat.

Att byta placering på Gävlebocken från dagens bedöms dock inte aktuellt då en placering någonstans i Gavleån troligen skulle medföra och innebära en rad praktiska hinder och problem. Det skulle troligtvis också innebära, vilket förslagsställaren nämner, att bocken behöver minska i storlek.

Sammantaget görs bedömningen att Gävlebocken fortsatt och traditionsenligt bör vara placerad vid Slottstorget. Beivrande av brott gentemot Gävlebocken behöver ske genom andra åtgärder än via en ny placering. Utifrån denna bakgrund föreslås medborgarförslaget att avslås.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-02-20, §14, väcktes rubricerat medborgarförslag.

I medborgarförslaget föreslås att Gävle kommun ska byta namn till Gävle stad. Förslagsställaren menar att ett namnbyte till Gävle stad vore önskvärt att göra för att uppmärksamma och markera att Gävle kommun växer och numer har över 100 000 invånare.

Det finns idag inget rättsligt hinder för att som kommun benämna sig som stad där det inte har någon kommunalrättslig betydelse. Ett beslut om att benämna sig som stad ska dock inte likställas med ett namnbyte då det juridiskt heter kommun i lagstiftningen. I dagsläget är det cirka 14 kommuner i Sverige som valt att benämna sig som stad istället för kommun där det är juridiskt möjligt.

Historiskt bildades vid Gävle kommun vid kommunreformen 1971. Hamrånge, Hedesunda och Hille var egna landskommuner som inkorporerades i dåvarande Gävle stad 1969. 1971 bildades sedan Gävle kommun av Gävle stad och Valbo landskommun. Gävle kommun består idag av både stadsdelar och ytterområden och alla invånare är inte boende i tätorten. Ett byte av benämning till Gävle stad riskerar att skapa en känsla av exkludering av kommunens ytterområden. Att byta benämning från Gävle kommun till Gävle stad skulle även medföra en rad kostnader. Bedömningen är därför att ett namnbyte enligt medborgarförslaget inte är aktuellt.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-05-29, §20, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från Övergripande planering, Styrning och stöd.

I yttrandet framgår att vid rustningen av Valbobadet har hänsyn tagits till miljöaspekter under byggnationen enligt förslagsställarens vilja. Till exempel har solceller installerats på badhusets tak och en lösning för att kunna tillgodogöra sig överskottsvärme från Valbo ishalls kylmaskin är på plats. Totalt beräknas Valbobadet efter sin renovering ha 20% mindre elförbrukning än kravet som ställs i Boverkets byggregler.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-05-29 §20, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från Kommunikationsavdelningen, Styrning och stöd.

Förslagsställaren föreslår att en större julmarknad arrangeras i Boulognerskogen för att sprida julstämning i Gävle. I yttrandet över medborgarförslaget beskrivs att konceptet ”julen börjar i Gävle” har utvecklats under senare år och att förslaget med en julmarknad passar väl in. Den arbetsgrupp som arbetar med ”julen börjar i Gävle” kommer att ta med sig förslaget inför kommande år i dialog med de näringsidkare som tillsammans med kommunen bidrar till arrangemang för att sprida julstämning i staden.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-09-25, §29, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från Administrativa avdelningen, Styrning och stöd.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-12-11, §38, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttranden över medborgarförslaget har inkommit från administrativa avdelningen, Styrning och stöd.