Möte 2018-06-18

a    Anmälan om ny ersättare i kommunfullmäktige

Alliansens förslag till Kommunplan med årsbudget 2019 och utblick 2020 - 2022 med ekonomiska ramar, avkastningskrav, kommunövergripande mål, ägardirektiv och uppdrag. Inför sammanträdet lämnades även förslag till kommunplan från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet samt Sverigedemokraterna.

Kommunledningskontoret har sammanställt Delårsrapport 1 2018. Uppdragen redovisas i bilaga.

Socialnämndens prognostiserade underskott för 2018 och förväntade framtida kostnadsutveckling beslutas i separat ärende 18KS95.

Prognostiserat underskott för Samhällsbyggnadsnämnden medför inga beslut om korrigerande åtgärder utan betraktas som icke strukturellt och därmed isolerad för 2018.

Enligt uppdrag i Kommunplan skall Kommunstyrelsen samla kommunikationsverksamheten i en central lösning. Det innebär i detta fall att medbetare från Socialtjänst Gävle (en medarbetare), Omvårdnad Gävle (två medarbetare) och Samhällsbyggnad Gävle (tre medarbetare) överförs till kundtjänsten inom Kommunstyrelsen.

1 januari 2015 infördes möjlighet att växla semesterdagstillägg mot ledig tid. Det har framkommit att den administrativa rutinen och handläggningen som funnits av detta i vissa delar varit otydlig. Det har inneburit att, i vissa fall när medarbetare bytt tjänst internt, löneskuld uppstått. Efter utredning är arbetsgivarens förslag att reglera uppkomna skulder med halva uppkomna beloppet, för anställda som påverkats av detta från start. Förslag är att reglering sker för samtliga förvaltningar via kommunstyrelsen genom centralt avsatta lönemedel.

Utredningen föreslår en systemlösning för dricksvattenförsörjningen där Älvkarleby och Gävle kommuners behov av dricksvatten för tillväxt och redundans möts både på kort som på lång sikt.

Systemlösningen för vattenförsörjning innefattar ett sammanknutet distributionssystem med fyra kompletterande vattenverk och tre kompletterande vattentäkter (Kronsågen-Sand, Mon och Gävle-Valboåsen). Systemlösningen utgör en regional lösning för en säker och robust dricksvattenförsörjning som skapar stabilitet och redundans för dagens kunder, samhälle och näringsliv samt ger möjlighet för tillväxt inom såväl respektive kommun som i regionen.

Redundans skapas genom att vattentäkterna kan komplettera varandra och att vattnet bereds i fyra kompletterande vattenverk till likvärdig kvalitet. Den nya anläggningen vid Mon kommer att distribuera vatten till Furuvik, södra Gävle och Älvkarleby kommun. Detta medför att Kronsågen och Sands vattenverk avlastas men är i kontinuerlig drift. Det finns även utrymme för att avlasta Sätra vattenverk. Genom att nyttja samtliga vattentäkter och vattenverk i ordinarie drift kan snabba driftomställningar vid behov ske för att möta mindre och större störningar på ett effektivt sätt. Vid större störningar i någon av vattentäkterna, vattenverken eller distributionssystemen kommer vatten att kunna fördelas från övriga vattentäkter och vattenverk till systemet som helhet.

Huvuddragen för systemlösningen för dricksvattenförsörjning innefattar

- Ny vattenförsörjningsanläggning vid Mon som nyttjar grundvatten förstärkt med ytvatteninfiltration

- Överföringsledning från Mon till Skutskär för Älvkarleby kommuns försörjning

- Överföringsledning från Mon till Gävle kommun (Bomhus vattentorn via Furuvik)

- Kronsågen och Sand vattenverk behålls

- Sätra vattenverk behålls

- Avhärdning av vatten från Mon, Kronsågen och Sand vattenverk

Till beslutet har principer för hantering av inlösen och intrångsersättning tagits fram och värdering har skett av oberoende part. Fastighet/er för vattentäkten tex brunnar och infiltrationsområden kommer att ägas av Älvkarleby kommun och av Gävle Vatten AB. Servitut skapas för Gävle Vatten AB på fastighet/er som ägs av Älvkarleby kommun. Älvkarleby kommun kompenseras för i den belastning som intrånget innebär i enlighet med framtagen värdering. Fastighet/er för vattenverk kommer att ägas av Gävle Vatten AB. Gävle Vatten AB:s anläggning kommer dessutom att innebära intrång i Älvkarleby Vatten AB:s verksamhet, för vilket Älvkarleby Vatten AB ska kompenseras.

Älvkarleby Vatten AB ska ges erforderlig insyn i den nya vattenförsörjningsanläggningens ekonomiska och tekniska förhållanden.

Debitering för vatten som levereras från Mon till Älvkarleby versus Kronsågen/Sand till Gävle regleras endast då redundansen nyttjas och då i enlighet med gällande taxa.

Eftersom systemlösningen för vattenförsörjningen förutsätter att även Älvkarleby kommuns kommunfullmäktige godkänner att Gävle Vatten AB investerar i en vattenförsörjningsanläggning vid Mon Älvkarleby kommun, bör Gävle kommuns kommunfullmäktiges beslut villkoras av ett godkännande från kommunfullmäktige i Älvkarleby kommun.

För att underlätta för kunder och Gästrike Vattens tjänstemän är det av stor vikt att verksamhetsområdet avspeglar det faktiska område som Gävle Vatten hanterar som verksamhetsområde. En översyn av befintligt verksamhetsområde har utförts. En justering av verksamhetsområdet så att det överensstämmer med de fastigheter som är anslutna samt de fastigheter som kan anslutas föreslås.

Byggnads- och miljönämnden beslutade 2013-11-20 § 270 att kriterierna i § 6 Lag om allmänna vattentjänster (LAV) är uppfyllda för området Sälgsjön. Gävle Vatten har därför som VA-huvudman uppdraget att fullgöra kommunens skyldighet att bygga ut den allmänna VA-anläggningen och bereda fastigheterna inom området möjlighet att ansluta till VA-nätet. Prioriteringsordningen för utbyggnaden har gjorts i enlighet med den Utbyggnads- och anslutningsplan för VA som kommunstyrelsen i Gävle har beslutat om. Anslutning beräknas vara möjlig från och med våren 2019 varvid avgiftsskyldighet kommer att göras gällande för fastigheterna i området. För att avgiftsskyldighet ska kunna göras gällande för fastigheterna förutsätts att fastigheterna ligger inom verksamhetsområdet för den allmänna VA-anläggningen. Verksamhetsområdet behöver därför utökas.

I samband med Gävle kommuns exploatering för bostäder i Lindbacka har Gävle Vatten byggt ut VA-nätet. Anslutning är möjlig från och med våren 2018. Enligt inriktning i gällande planbeskrivning förutsätts området försörjas med allmänna vattentjänster avseende vatten och spillvatten. Verksamhetsområdet för den allmänna VA-anläggningen behöver därför utvidgas till att omfatta det aktuella området.

En kommun ska enligt alkohollagen ha riktlinjer där det framgår hur kommunen tillämpar gällande lagstiftning för tillståndsgivning och tillsyn vid servering av alkohol. Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra för krögare och allmänhet vad som gäller och även vara grund vid tillståndsgivning och tillsyn.

Socialnämnden har tagit fram ett förslag till reviderade riktlinjer för beslut i kommunfullmäktige. Av förslaget framgår både gällande rättsregler och de kommunala riktlinjer som preciserar och kompletterar lagstiftningen.

Vid socialnämndens beredning av ärendet fanns olika uppfattningar i frågan att bevilja serveringstillstånd fram till kl. 03.00. Socialnämndens slutgiltiga beslut, som avvek från såväl förvaltningens ursprungsförslag och ordförandens förslag, innebar att tillstånd endast ska kunna beviljas fram till 02.00. Kommunstyrelsens ordförandes förslag är dock att serveringstid även fortsättningsvis ska kunna beviljas fram till kl. 03.00 om vissa strikta förutsättningar är uppfyllda (se s. 9-10 i förslaget till riktlinjer). Tillståndshavaren ska bland annat inte ha varit föremål för beslut om erinran till följd av brister i alkoholserveringen under de senaste 4 månaderna och får inte heller ha varit föremål för beslut om varning under de senaste 12 månaderna. 

Förslaget på riktlinjer för alkoholservering har skickats på remiss till totalt 162 tillståndsinnehavare vilket vid tidpunkten för remissen, september 2017, var samtliga tillståndsinnehavare som har eller har haft serveringstillstånd. Sju svar har inkommit från främst från de större tillståndsinnehavarna.

Socialnämnden har tagit fram förslag till taxa för tillsyn och ansökningar m.m. för serveringstillstånd, försäljning av folköl, e-cigaretter, tobak och receptfria läkemedel. Taxan innebär förutom en justering av avgiftsnivåerna en justering av konstruktionen.
Inom ramen för kommunstyrelsens beredning har de faktiska summorna och nivåerna för tydlighetens skull brutits ut i en egen handling som fastställs av kommunfullmäktige. Inga ändringar i de faktiska nivåerna föreslås jämfört med socialnämndens förslag. Bakgrund, motiv och en beskrivning av hur taxan är beräknad återfinns i underlaget från Socialnämnden.
Socialnämnden har även tagit fram ett förslag till rörlig tillsynsavgift för serveringstillstånd baserat på volymtaxa. Förslaget återfinns i underlaget från socialnämnden. Denna är skickat på remiss till berörda näringsidkare. Socialnämnden kommer att återkomma till kommunfullmäktige med förslag efter remisshanteringen ingår alltså inte i detta beslut.
Taxan föreslås att gälla från 2018-08-01 i den del som rör tillsynsavgifter för folköl, tobak, e-cigaretter och receptfria läkemedel samt ansökningsavgifter för serveringstillstånd. Taxan för tillsynsavgift för serveringstillstånd föreslås att gälla från 2019-01-01.

Planeringsriktlinjer för Gävle växer är ett styrdokument som främst är riktad till Gävle kommunkoncern som stöd i uppdraget att medverka till och ha planeringsberedskap för 20 000 fler gävlebor och 10 000 fler bostäder i kommunen innan år 2030.

Förändringstrycket är stort och förändringstakten är snabb. Flera planeringsunderlag med ny kunskap som kräver nya ställningstaganden kommer in allt eftersom frågor och geografiska områden utreds och utvecklas.

Planeringsriktlinjer för Gävle växer är en sammanfattning och politiskt förtydligande av de allra senaste planeringsunderlagen och de senaste planeringsriktlinjerna för Gävle växer. Det som står här är mål, underlag och riktlinjer som förvaltningar och bolag själva lyft och som kommunkoncernen just nu behöver ha gemensam kunskap, samsyn och beslut kring.

Planeringsriktlinjer för Gävle växer är också en del av underlagen kring listan ”Prioritering för Gävle växer” där översiktliga planeringsprojekt och exploateringsprojekt bedöms och prioriteras för att utveckla Gävle tillsammans med andra för att satsa på rätt projekt på rätt plats i rätt tid.

Kommunstyrelsen beslutade 2018-02-13 att tillsätta en arvodeskommitté med parlamentarisk representation, med ledamöter som partierna utsåg. Detta för att inför kommande ny mandatperiod göra en översyn av gällande arvodesbestämmelser.

Uppdraget till arvodeskommittén var att översynen kan ha en allmän inriktning, där olika erfarenheter från bestämmelsernas tillämpning vägs samman och diskuteras. Frågor som bör uppmärksammas är nivåer för timarvoden eller arvoden utifrån nuvarande intervaller, möjligheten till samordning av arvoden för de kommunala bolagen. En fråga för arvodeskommittén att beskriva var om arvoderad tjänstgöringsgrad bör justeras/differentieras mellan nämnder/bolagsstyrelser till förmån för de mer komplexa nämnderna. Likvärdiga förutsättningar för fritidspolitikers möjligheter till inläsning, information mm bör regleras, samt fråga om arvodering i utskott.

Kommunledningskontorets HR-avdelning har bistått kommittén med sekreterarkunskap och diskussion kring tillämpning av nuvarande regler mm

Arvodeskommittén har i sitt arbete beaktat, förutom beskrivet uppdrag, POG-kommitténs förslag på organisering och kommunplanens styrning på kostnader för den politiska organisationen.

Omvärldsbevakning har gjorts på sex kommuner likvärdiga Gävle kommun.

Kommittén föreslår:

ändrade arvodesnivåer utifrån POG-kommitténs förslag.

ett förslag som total motsvarar dagens sammantagna arvodeskostnad.

jourtillägg för socialnämnden.

att nämnd/bolag kan omfördela ersättning från ordförande till 1:a vice ordförande, om ordförande under en längre tid har förhinder att fullfölja sitt uppdrag.

förtydligande förutsättningar för ersättning i samband med beredningar, utskott och kommittéarbete.

förtydligande kring frånvaro och sjukdom, samt förlorad arbetsinkomst.

fördelningsmodell för kommunalråd och politiska sekreterare – för fördelning av kommunalråd 20% grundnivå med 6% per mandat upp till 100%. Över 100% inträder 8% för alla mandat utan grundnivå. Därutöver får de partier som bildar politisk ledning ytterligare 50 % att fördela, en halvering från dagens 100%. För fördelning av politiska sekreterare 20% grundnivå och 5% per mandat, maximalt 100%. Fördelningen av politiska sekreterare föreslås ändras till fördel för mindre partier.

Beslutsunderlag - förslag Bestämmelser om ersättning för förtroendeuppdrag i Gävle kommunkoncern, samt Fördelningsmodell för kommunalråd och kommunalråds sekreterare.

Arvodeskommittén har sammanträtt vid sex mötestillfällen.

Gavliakoncernen har två vilande bolag, Gävle Flygplats AB och Gävle Teknikcenter AB, samt en enskild näringsfastighet som ägs av GÅFAB Fastighets AB. För att minska administrationen främst med bokföring, bokslut och revision föreslås de vilande bolagen att likvideras samt att GÅFAB Fastighets AB fusioneras med Gavlefastigheter Gävle kommun AB där moderbolaget är mottagande juridisk person i fusionen.

Gävle Stadshus ABs styrelse beslutade på styrelsemöte den 23 maj att föreslå kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att GÅFAB Fastighets AB fusioneras in i Gavlefastigheter Gävle kommun AB samt att de vilande bolagen Gävle Teknikcenter Fastighet AB och Gävle Flygplats avvecklas genom snabblikvidering.

Enligt gällande företagspolicy (KF 2012-06-18) är ändrad koncernstruktur ett ärende som skall beslutas av kommunfullmäktige.

Gävle kommun beslutade 2008 att tillsammans med Sundsvalls kommun förvärva försäkringsbolaget ReCere Försäkringsaktiebolag och sedan 14 januari 2009 är det ett helägt kommunalt bolag under namnet Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB (KSFAB) med säte i Gävle. I koncernen finns även det helägda dotterbolaget Kommun Garanti Reinsurance S.A. (KGRe) med säte i Luxemburg.

Syftet med bolaget och den försäkringslösning som tillskapades var att säkra medel för att kunna möta de framtida ökade kostnaderna för kommunanställdas kollektivavtalade pensioner utan att dessa skulle slå mot övrig kommunal verksamhet. Detta då kommuner enligt lagen om kommunal redovisning inte ska redovisa intjänade pensioner före år 1998 som en skuld i balansräkningen. Försäkringen, Kommungaranti PLUS, är inte en pensionsförsäkring utan försäkrar försäkringstagarens, dvs kommunens, ekonomiska utfall, så någon direkt koppling mellan pensionskostnaderna och försäkringen har aldrig funnits. Vid avvikelse mellan kommunens budget och utfall eller kostnadsökningar inom äldreomsorgen kan en skada uppstå enligt försäkringsvillkoren och då betalas en ersättning ut.

Bedömningen vid bolagets förvärv och försäkringslösningens konstruktion var att ökade pensionskostnader och förmodade skador skulle uppstå ungefär samtidigt under åren mellan 2009 och 2028. Det var också den period som behovet av försäkringen uppskattades bestå.

Moderbolaget återförsäkrar sitt försäkringsåtagande i det helägda luxemburgföretaget KGRe och det är där den obeskattade reserven finns, det som utgör själva grunden för försäkringsåtagandet. Genom ett flertal företagsköp mellan 2009 och 2012 har reserven byggts upp.

Koncernens totala tillgångar i moderbolaget KSFAB och dotterbolaget KGRe var per 2017-12-31 1695 MSEK, varav Gävle kommuns andel uppgick till 960 MSEK. Den totala obeskattade reserven i dotterbolaget uppgick per samma datum till 639 MSEK.

Fram till och med 2017 har skador på totalt 214 MSEK betalts ut till försäkringstagarna, dvs Gävle och Sundsvalls kommuner. Dessa skador är fördelade så att 76 MSEK betalats till Gävle kommun och 138 MSEK till Sundsvalls kommun.

När försäkringsupplägget påbörjades 2009 var tanken att det skulle finnas kvar obeskattade reserver till någon gång kring år 2028. Även om självrisken har sänkts, dvs en skada uppstår vid en mindre avvikelse, är bedömningen att det är mycket osannolikt att en större del av den obeskattade reserven kommer att vara förbrukad inom tio år från nu. Fortsätter försäkringsupplägget under hela den tid som det var ursprungligt tänkt kommer det därför att vid försäkringsuppläggets slutpunkt behöva beslutas vad som ska göras med den kvarvarande obeskattade reserven som är grunden för försäkringsåtagandet.

Företaget har idag en anställd VD som även är VD i dotterbolaget, alla övriga tjänster köps. I Sverige finns ett serviceavtal med Svenska Kommun Försäkrings AB och i Luxemburg ett serviceavtal med Risk and Reinsurance Solutions S.A.

Under tiden sedan företaget köptes 2009 har kraven på försäkringsbolag ökat markant. År 2016 trädde EU-direktivet Solvens 2 i kraft något som föranlett ökade administrativa kostnader och ökade krav på verksamheten. Ny lagstiftning i Luxemburg kommer att kräva ökad lokal närvaro vilket gör att dagens upplägg med personunion i styrelserna och samma VD som i huvudsak arbetar i Sverige troligtvis inte är möjlig framöver. Bolaget står under finansinspektionens tillsyn och en förestående tillsyn har aviserats.

Det är dessa två anledningar – dvs förutsättningarna att uppfylla försäkringsupplägget fram till 2028 och förutsättningarna för bolaget att p g a ändrade förutsättningar bedriva rörelsen i enlighet med Solvens 2 kraven och med säte huvudsakligen i Sverige - som föranlett bolaget att närmare analysera vad en avveckling av bolaget skulle innebära. Bolaget har bifogat en utredning från KPMG som visar de skattekonsekvenser en avveckling av KSFAB med dotterbolag skulle innebära (bilaga). Kommunledningskontoret har beräknat skattekonsekvenser och värdetillväxt på inbetalda belopp för Gävle kommuns del vid en likvidation (bilaga).

I juni 2015 fattades beslut i Sundsvalls kommunfullmäktige att de ska avsluta sitt engagemang i KSFAB. Det beslutet har de dock inte kunnat verkställa.

Det innebär att båda delägarna i KSFAB numera har ett gemensamt intresse av att på bästa affärsmässiga sätt avsluta sina engagemang i KSFAB och dess dotterbolag. En försäljning är knappast ett realistiskt alternativ då Sundsvalls kommun inte lyckats försälja sin del i bolaget. Likvidation framstår därför som den troligaste lösningen.

När bolaget väl har avvecklats – vilket enligt uppgift från bolaget kommer att ta cirka ett år – måste Gävle kommun hantera de utlikviderade medlen. Kommunstyrelsen bör därför ges i uppdrag att upprätta förslag till hur Gävle kommun ska hantera detta såväl ur ett organisatoriskt perspektiv som ett placerings perspektiv.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 22 februari 2016 § 14 b, väckte Jörgen Edsvik, Ellinor Hedblom, Kent Edin samtliga (S) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Kommunledningskontoret Övergripande Planering, samt synpunkter från Kommunala Pensionärsrådet.

Socialdemokraterna i Gävle ser ett ökat behov av trygghetsboenden och föreslår därför i sin motion åtgärder uttryckta i ett flertal ”att-satser”.

I en av att-satserna föreslås att ett stödsystem för trygghetsboenden införs. Kommunstyrelsen beslutade den 7 juni 2018 om ”Inriktningsbeslut för inrättande av bidrag till trygghetsboenden (dnr 16KS431-3)”. I bilaga 1 ”Principer för beviljande av bidrag till trygghetsboenden inom Gävle kommun (dnr 17KS431-4)” framgår formkrav för erhållande av bidrag definierat under rubrikerna

Beslut och finansiering

Förutsättningar och krav

Beräkningsunderlag – gemensamhetslokal och trivselvärd

Trygghetsboenden i Gävles landsbygdsområden erhåller bidrag till både gemensamhetslokal och trivselvärd. Däremot ges endast bidrag till trivselvärd i Gävles centrala delar. Kommunstyrelsen beslutar om bidraget som ges till fastighetsägaren. 

Sedan inriktningsbeslutet antogs av kommunstyrelsen har beviljande av bidrag skett vid två tillfällen. Dels till Tickselbo (62 lägenheter) där bidrag är beviljat till trivselvärd med 100% tjänstgöring där verksamheten bemannas av Omvårdnad Gävle (dnr 17KS450) dels till Brf Takterassen (70 lägenheter) på Muréngatan för trivselvärd med 100% tjänstgöringsgrad, bemannad av bostadsrättsföreningen själv (dnr 17KS369).

Socialdemokraterna i Gävle vill även genom uppdrag till Gavlegårdarna säkerställa byggnation av trygghetsboenden i Gävles ytterområden såsom Bergby, Norrsundet, Forsbacka. Valbo och Hedesunda. Önskan är att minst två trygghetsboenden färdigställs fram till 2018. Om privat aktör bygger på den specifika orten skall däremot Gavlegårdarna befrias från uppdraget på orten.

Utbyggnads- och planeringsläget i april 2018 är följande;

Gavlegårdarna bygger trygghetsboende (35 lägenheter) på Pukslagarvägen i Bomhus med inflyttning i början av 2019. Bidrag till trivselvärd kommer att sökas om hos kommunstyrelsen.

I Bergby pågår arbete med ny detaljplan för att möjliggöra byggnation av trygghetsboende, 23 alternativt 46 lägenheter beroende på efterfrågan. Planen omfattar två hus, som kan byggas samtidigt eller i etapper. Trafikutredning är under framtagande enligt krav från Länsstyrelsen. Antagande av detaljplanen är planerad till juni 2018. Vid stormöte på orten inkom ett 50-tal intresseanmälningar.

I Forsbacka pågår utredningar i tidigt skede för byggnation av trygghetsboende. Detta förutsätter dock framtagande av ny detaljplan.

Vad gäller ägardirektivens utformning så är det uttryckt som följer i senast beslutade ägardirektiv (dnr 17KS506-5)

Bolaget ska säkerställa attraktiva bostäder med hög tillgänglighet för alla boendegrupper. Särskild vikt ska läggas vid att utveckla boendet för kundgrupperna äldre, unga samt personer med funktionsnedsättning.

Bolaget ska eftersträva att erbjuda alla sina hyresgäster goda boendesociala miljöer.

Med denna skrivning, särskilt i första punkten, tolkas att Gavlegårdarna har uppdraget att arbeta för en utbyggnad av trygghetsboenden som en av flera boendeformer för kundgruppen äldre.

Denna skrivning är kommunicerad med och upprättad i samråd med Gavlegårdarna och berörda inom kommunledningskontorets avdelning för övergripande planering.

Motionens att-satser är följande

1.        att Gävle kommun snarast inför ett stödsystem för trygghetsboenden i enlighet med den s.k. ”Luleåmodellen”.

2.        att kommunfullmäktige ger Gavlegårdarna i uppdrag att säkerställa att det byggs ett trygghetsboende i Bergby.

3.        att kommunfullmäktige ger Gavlegårdarna i uppdrag att säkerställa att det byggs ett trygghetsboende i Norrsundet.

4.       att kommunfullmäktige ger Gavlegårdarna i uppdrag att säkerställa att det byggs ett trygghetsboende i Hedesunda

5.       att kommunfullmäktige ger Gavlegårdarna i uppdrag att säkerställa att det byggs ett trygghetsboende i kommunens västra område i anslutning till Forsbacka eller Valbo.

6.       att uppdragen om att säkerställa byggandet av trygghetsboenden fastställs vid revideringen av ägardirektiven i kommunens bolag

7.      att minst två trygghetsboenden skall färdigställas under mandatperioden fram till 2018

8.       att Gavlegårdarna befrias från sitt uppdrag för den specifika orten om annan bostadsaktör väljer att bygga trygghetsboende eller motsvarande där.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2016-04-25, § 24c väcktes rubricerad motion från Hans Wahlström (S). Ett yttrande över motionen har inkommit från kommunledningskontoret. Kommunalrådskansliet lämnar följande utlåtande över motionen:

Lagregler om krav på villkor enligt kollektivavtal vid offentlig upphandling är redan införda. Reglerna trädde i kraft den 1 juni förra året - men först efter omfattande debatt och efter att lagförslaget hade ändrats i olika delar. Mycket av kritiken handlade om att det blir ett svårförutsägbart system som blir svårt att tillämpa, särskilt för de många små företagen som står utan kollektivavtal.

Reglerna omfattar beloppsmässigt större upphandlingar, där kontraktens värde ligger över EU:s tröskelvärden. Reglerna innebär att i sådana upphandlingar ska upphandlande myndigheter bedöma om det föreligger risk för oschysta arbetsvillkor vid utförandet av det kontrakt som ska upphandlas. Om det bedöms finnas sådana risker ska myndigheten ställa krav på villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med vad som gäller enligt kollektivavtal. Bestämmelserna innebär dock inte att det blir tillåtet att ställa krav på att leverantören ska vara bunden av ett kollektivavtal.

Det är viktigt att konstatera följande;

- Att lagreglerna inte ställer krav på att villkor enligt kollektivavtal ska ställas på bred front, utan enbart i sådana situationer när det föreligger risk för oskäliga arbetsvillkor.

- Att det är ett mycket komplext arbete för upphandlande myndigheter att slå fast vilket kollektivavtal och vilka villkor som ska gälla. Kollektivavtalen och deras villkor är inte allmänt tillgängliga och det är arbetsmarknadens parter som uttolkar dem.

Gävle kommun har alltid ställt krav på goda arbetsvillkor. Krav som möter och är i enlighet med de kollektivavtalsenliga villkor som finns. Viktigt är att kraven som ställs måste vara tydliga och förutsägbara för företagen, så att inga lokala företag med goda arbetsvillkor utestängs från våra upphandlingar.

Motionären vill i sin motion att Gävle kommun ska gå längre än vad lagen föreskriver kring att ställa kollektivavtalsenliga villkor. Att gå utanför lagen kan bli både oförutsägbart och otydligt för kommunen som upphandlande myndighet. Vidare föreslår motionären att Gävle kommun ska skapa en egen organisation för att kontrollera hur företagen lever upp till de sociala kraven.

Det ska aldrig råda några tvivel om att Gävle kommuns upphandlingar ställer krav på goda arbetsvillkor. Gävle kommun ska som upphandlande myndighet följa våra skyldigheter.

Enlig lag är upphandlande myndigheter skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtal om det är behövligt. Denna skyldighet, att säkerställa att antagen leverantör ger sina anställda åtminstone vissa minimivillkor, gäller vid upphandling av varor, tjänster, byggentreprenader samt koncessioner som uppgår till minst de tröskelvärden som gäller enligt respektive lag. Bestämmelserna om arbetsrättsliga villkor i LOU, LUF och LUK gäller dock inte för upphandlingar under tröskelvärdena och inte heller för upphandling av sociala tjänster och andra särskilda tjänster.

När upphandlande myndighet ställer krav, så ska kraven även kontrolleras under avtalstiden. Det gäller givetvis även om man ställer krav på villkor enligt kollektivavtal. Upphandlingsmyndigheten har i uppdrag att ge vägledning om hur de nya reglerna ska tillämpas. Vägledningen bör användas istället för att hitta på egna modeller. Annars blir resultatet än mer spretiga och oförutsägbara arbetsrättsliga villkor.