Möte 2024-11-25
-
1
Upprop, val av justerare/justeringstid
-
Skattesatsen föreslås oförändrad från år 2024.
Om beslut om skattesats kommer in senare än 30/11 till Skatteverket så kan det bli problem för kommuninvånarna. Det betyder att kommunen formellt kan fatta ett senare beslut och Skatteverket kan ändra i sina tabeller, samt att invånarna kommer att slutligen betala ny/rätt skatt. Problemet är att vissa företag kanske inte själva ändrar i sina egna system för skatteavdrag, om kommunen kommer in med beslut efter 30/11. Vilket då leder till att felaktigt preliminärt skatteavdrag görs. Därmed kan ett ytterligare beslut fattas, men med fördel så att Skatteverket kan få informationen före 30/11
Bilagor
-
144kb Ladda ner dokument
-
88kb Ladda ner dokument
-
-
Majoriteten har inkommit med ett eget kommunplaneförslag samt de övriga enskilda partierna har inkommit med varsitt förslag till budget.
Bilagor
-
176kb Ladda ner dokument
-
97kb Ladda ner dokument
-
195kb Ladda ner dokument
-
421kb Ladda ner dokument
-
146kb Ladda ner dokument
-
146kb Ladda ner dokument
-
164kb Ladda ner dokument
-
168kb Ladda ner dokument
-
158kb Ladda ner dokument
-
171kb Ladda ner dokument
-
157kb Ladda ner dokument
-
177kb Ladda ner dokument
-
152kb Ladda ner dokument
-
166kb Ladda ner dokument
-
143kb Ladda ner dokument
-
144kb Ladda ner dokument
-
158kb Ladda ner dokument
-
-
Enligt 4 kap. 29 § KL får kommuner ge politiska partier ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd). Syftet är att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Stödet får endast ges till politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Huruvida partiet är representerat i fullmäktige regleras i 14 kap. vallagen. Partiet är representerat om man fått ett mandat för vilket en vald ledamot är fastställd.
Vidare föreskriver 4 kap. 30 § KL att kommunen ska besluta om omfattningen och formerna för partistödet (ett s.k. partistödsreglemente). Fullmäktige har tidigare antagit regler om kommunalt partistöd.
Det ankommer på fullmäktige att minst en gång per år besluta om att partistöd ska betalas ut. Beslut om partistöd ska, enligt 4 kap. 31 § 1 st. KL, innehålla krav på att mottagaren av partistödet årligen lämnar in en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin.
Redovisningen ska avse perioden 1 januari till och med 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Utöver redovisningen ska partiet utse en särskild granskare med uppdrag att upprätta en granskningsrapport. Av granskningsrapporten ska följa om partiets redovisning ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Om redovisning och granskningsrapport enligt 4 kap. 31 § 2 st. KL inte lämnas in inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år.
Samtliga partier har lämnat in sin redovisning och granskningsrapport avseende partistöd för år 2024 i rätt tid. Något hinder mot utbetalning av nytt partistöd för år 2025 föreligger därför inte.
Partistödets storlek år 2025
Partistödet består av 2 delar. Beräkningar som avser prisbasbelopp beräknas på beloppet före det år stödet avser (för 2024: 57 300kr). Del 1 är ett fast stöd som är lika stort som prisbasbeloppet. Del 2 är ett mandatstyrt stöd. Det mandatstyrda beloppet fås fram genom att multiplicera antalet ordinarie mandat i fullmäktige med 1,1 prisbasbelopp (för 2024 är 1,1 prisbasbelopp 63 030kr).
Formeln för att räkna ut partistödets storlek år är då
Prisbasbelopp + (1,1 prisbasbelopp * antalet mandat i fullmäktige)
Totalt partistöd kommer då att fördelas enligt följande:
- Arbetarpartiet-Socialdemokraterna 1 380 930 kr (21 mandat).
- Centerpartiet 246 390 kr (3 mandat).
- Liberalerna 246 390 kr (3 mandat)
- Kristdemokraterna 246 390 kr (3 mandat)
- Miljöpartiet de gröna 246 390 kr (3 mandat)
- Moderaterna 939 720 kr (14 mandat)
- Sverigedemokraterna 876 690 kr (13 mandat)
- Vänsterpartiet 372 450 kr (5 mandat)
Bilagor
-
172kb Ladda ner dokument
-
110kb Ladda ner dokument
-
Som en del i Gävle kommuns beredskapsarbete håller kommunen på att ta fram en nödvattenplan. Nödvattenplanen handlar om hur kommunen kommer distribuera, fördela och prioritera tillgång till dricksvatten om den ordinarie vattenproduktionen inte fungerar. Det skulle exempelvis kunna handla om bakterier i dricksvattnet, en större vattenläcka som leder till att det inte kommer vatten ur kranen etc. Nödvattenplanen pekar ut prioriterad verksamhet i kommunen som ska få vatten och hur vattnet ska distribueras dit. Detta arbete bedrivs tillsammans med Gästrike vatten AB och övriga ägarkommuner i Gästrike vatten AB.
Den övergripande nödvattenplanen tar upp lagstiftning och grova prioriteringsgrunder för nödvattenförsörjning för primärkommunen och således alla kommunala nämnders verksamheter. Till detta huvuddokument kommer det sedan att komma mer detaljerade bilagor. Detta huvuddokument bedöms inte omfattas av sekretess.
Bilagor
-
167kb Ladda ner dokument
-
93kb Ladda ner dokument
-
191kb Ladda ner dokument
-
359kb Ladda ner dokument
-
103kb Ladda ner dokument
-
329kb Ladda ner dokument
-
118kb Ladda ner dokument
-
266kb Ladda ner dokument
-
337kb Ladda ner dokument
-
205kb Ladda ner dokument
-
383kb Ladda ner dokument
-
104kb Ladda ner dokument
-
221kb Ladda ner dokument
-
182kb Ladda ner dokument
-
181kb Ladda ner dokument
-
187kb Ladda ner dokument
-
51kb Ladda ner dokument
-
222kb Ladda ner dokument
-
95kb Ladda ner dokument
-
318kb Ladda ner dokument
-
-
6
Beställning av koncernprogram för Gävle kommuns ledningsomläggningar för Gävle- Kringlan, Ostkustbanan
Med anledning av Trafikverkets projekt Gävle- Kringlan, som är en deletapp av utbyggnaden av nya Ostkustbanan, behöver Gävle kommun genomföra omfattande ledningsomläggningar. Dessa behövs längs med sträckan från Gävle Central till Tolvfors och E4:an. För att inte hindra Trafikverkets projekt behöver ett antal kritiska ledningsomläggningar genomförs innan 2027 vilket ställer höga krav på en snabb hantering från Gävle kommun.
För att driva dessa arbeten så effektivt som möjligt och minimera risken att Gävle- Kringlans genomförande fördröjs drivs detta i ett program, där flera olika entreprenadprojekt kan ingå. Programmet drivs med en gemensam organisation mellan Gävle kommuns förvaltning, Gävle Energi AB och Gästrike Vatten AB.
Dessa arbeten fordrar dock stora resurser, såväl ekonomiskt som personellt, varför nedprioriteringar av andra projekt inom kommunkoncernen kommer behövas.
Finansiering
Totalt bedöms dessa ledningsomläggningar kosta i storleksordningen 380 miljoner kronor.
Denna kostnad ska delas med Trafikverket enligt gällande lag och befintliga ledningsavtal samt fördelas internt inom Gävle kommunkoncern mellan kommunstyrelsen, Gävle Energi AB, Gävle Vatten AB och eventuellt samhällsbyggnadsnämnden. Programmet ska reglera dessa fördelningar i avtal med Trafikverket samt föreslå kostnadsfördelning internt inom Gävle kommunkoncern.
Programmet är beroende av att finansiering erhålls genom godkännande av kommunplan 2025 där finansieringen är budgeterad.
Bilagor
-
169kb Ladda ner dokument
-
110kb Ladda ner dokument
-
169kb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
410kb Ladda ner dokument
-
749kb Ladda ner dokument
-
249kb Ladda ner dokument
-
349kb Ladda ner dokument
-
411kb Ladda ner dokument
-
244kb Ladda ner dokument
-
230kb Ladda ner dokument
-
224kb Ladda ner dokument
-
227kb Ladda ner dokument
-
226kb Ladda ner dokument
-
224kb Ladda ner dokument
-
225kb Ladda ner dokument
-
231kb Ladda ner dokument
-
173kb Ladda ner dokument
-
233kb Ladda ner dokument
-
-
Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 19 juni 2023 (§ 25) väckte Anna Cullfors (V) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Omvårdnadsnämnden.
Motionären beskriver ett skånskt samarbetsprojekt med demenslots i form av prenumerationstjänst, som fungerar som de kommunernas anhörigstöd. I motionen lyfts även att det troligen behövs en fysisk person som komplement till den digitala lotstjänsten. Motionären yrkar att fullmäktige ställer sig positiva till att undersöka om digital demenslots är en lämplig lösning för Gävle Kommun.
I det yttrande som antagits av Omvårdnadsnämnden ges först en bakgrund kring demenssjukdom, vilket räknas som en av de största folksjukdomarna där ca 150 000 personer i Sverige lever med demenssjukdom. De totala samhällskostnaderna för demenssjukdomar i Sverige beräknas till närmare 81,6 miljarder kronor, vilket till absolut största del är kostnader som bekostas av kommunerna. Yttrandet beskriver att specifikt yngre demenssjuka och deras närstående är en bortglömd grupp som hamnar i ett glapp mellan olika vårdgivare efter att ha fått diagnos, vilket även är en erfarenhet som finns från Gävle. I yttrandet beskrivs att det i Gävle kommun finns en äldrelots som ger stöd och vägledning generellt till seniorer. De demenssjuka och deras närstående kan behöva ett komplement till detta med en specifik inriktning på demens. Det beskrivs vidare hur verktyget den digitala demenslotsen fungerar, såsom att tjänstens mål är att stötta anhöriga med relevant information när man behöver det och att Demenslotsens information är uppdelad för olika anhörigroller.
I yttrandet från Omvårdnadsnämnden beskrivs att det även bedöms finnas en efterfrågan och behov av en fysisk ”demenslots”, det vill säga en person med hög demenskompetens för mer specifik rådgivning och stöd i enskilda ärenden. Idag finns hos Välfärd Gävle ett demensteam som utgörs av två medarbetare; demenssamordnare och en undersköterska. Önskvärt vore ett multiprofessionellt demensteam bestående av personer från både kommun och region där alla har en viss tid av sin tjänst i demensteamet. Behovet av stöd från anhöriga till personer med demenssjukdom, individer som är i tidigt stadie i sjukdomen och biståndshandläggare förefaller öka över tid. Välfärds Demenssamordnare anordnar, tillsammans med anhörigkonsulent, en samtalsgrupp på kvällstid för yngre personer med demenssjukdom och deras partner. Samtalsgruppen har varit framgångsrik och formen för dessa samtalsträffar är unik då det annars är vanligt med separata anhöriggrupper och mindre vanligt med samtalsgrupper för personer med demenssjukdom.
Omvårdnadsnämnden är i yttrandet positivt inställda till förslaget om digital demenslots i Gävle kommun, men bedömer också att den behöver kompletteras med en fysisk ”demenslots” för att möta dagens och framtida behov hos de personer som drabbats av demenssjukdom och deras närstående samt nätverk. I dagsläget finns inte finansiering för vare sig digital eller fysisk demenslots.Bilagor
-
162kb Ladda ner dokument
-
101kb Ladda ner dokument
-
554kb Ladda ner dokument
-
168kb Ladda ner dokument
-
127kb Ladda ner dokument
-
-
Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 30 oktober 2023, §16b, väckte William Elofsson, Pekka Seitola och Margareta Larsson (M) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden.
Motionärerna föreslår att Gävle kommun utreder möjligheten att införa en maxtaxa för färdtjänst inom kommunen. Motionärerna argumenterar för att det skulle öka tillgängligheten och den ekonomiska tryggheten för personer med funktionsnedsättningar som är beroende av färdtjänst.
Att införa maxtaxa skulle innebära sänkta resekostnader och därmed ökad mobilitet för vissa av kommunens färdtjänstkunder. 19 procent av kunderna skulle påverkas om ett tak sattes på 700 kr/månaden. Det vore en tydligt positiv och önskvärd effekt av förslaget, för de färdtjänstkunder som reser mest.
Förslaget är också förenat med kostnader, vilka blir extra påtagliga i och med det rådande, tuffa ekonomiska läget. Till att börja med innebär förslaget en direkt kostnad i form av intäktsbortfall. En maxtaxa om 700 kr/månad bedöms medföra ökade kostnader på 1,2 miljoner kr årligen, under antagande att det inte leder till ökat resande.
En maxtaxa skulle dock sannolikt leda till ökat resande bland de som slagit i kostnadstaket. Hur stort detta resande skulle bli är svårt att bedöma, men det skulle vara förknippat med en avsevärd ytterligare kostnad för kommunen.
Samtliga kommuner i länet, inklusive Gävle, har ingått ett samarbetsavtal om anropsstyrd trafik med Region Gävleborg. Avtalet innebär bland annat att samma taxa ska tillämpas i alla kommuner. För att kunna inför maxtaxa i färdtjänsten skulle Gävle kommun behöva säga upp samarbetsavtalet. Att själv ta över alla de uppgifter som idag samordnas via Region Gävleborg skulle innebära en ytterligare ökning av administrativa kostnader.
Redan idag finns vissa möjligheter att få ytterligare ersättning för reskostnader med färdtjänst. Den som behöver färdtjänst för att ta sig till och från arbete kan ansöka om ett speciellt tillstånd som täcker arbetsresor för en fast månadskostnad på samma nivå som X-Trafiks 30-dagarsbiljett. Försäkringskassan kan också ge ersättning för vissa kostnader som uppstår på grund en funktionsnedsättning.
Den sammanfattade bedömningen är därför att maxtaxa i färdtjänsten inte ska införas i rådande ekonomiska läge.
Bilagor
-
11
Motion från Sverigedemokraterna (SD) - Test av trafikljus med nedräkning av tid för gående och cyklister
Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 11 december 2023, §23a, väckte Mattias Eriksson Falk (SD) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden.
Motionären föreslår att kommunfullmäktige ger samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att genomföra test med nedräkning av tid på utvalda befintliga trafikljus för fotgängare och cyklister och efter testet göra en utvärdering av försöket samt överlämna denna till kommunfullmäktige som ett anmälningsärende. Motionärerna argumenterar för att det skulle öka höja trafiksäkerheten i Gävle.
Trafikljus med nedräkning av tid är inget som Gävle kommun förvaltar idag.
En trafiksignal är en ljus- eller ljudsignal som reglerar trafik. Signalens olika lägen talar om för trafikanter hur de ska bete sig i trafiken. trafiksignaler bidrar till en säkrare fordonstrafik och till skydd för gång- och cykeltrafikanter. Trafiksignaler i EU, EES och Schweiz följer en gemensam standard enligt den s.k. Genèvekonventionen från 1980. Dock förekommer vissa lokala variationer i och med att konventionen ännu inte har införts fullt ut i alla berörda länder. I Sverige är det regeringen som fastställer vägmärken och andra trafikanordningar. Bestämmelser om bland annat trafiksignaler och vägmärken anges i vägmärkesförordningen (2007:90).
Sverigedemokraterna tilldelade en liknade motion till riksdagens trafikutskott 2023-10-05 gällande införandet av trafikljus med nedräkning av tid.
Riksdagens trafikutskott avstyrkte motionsförslaget och hänvisar att trafiksignalers utformning regleras av befintliga regelverk och påminner om att de i stor utsträckning bygger på internationella överenskommelser som syftar till att uppnå en viss grad av enhetlighet mellan olika länder. Utskottets förslag till beslut på motionen var avslag och 2024-04-11 beslutade riksdagen om bifall till förslaget.
Trafiksignaler som har en extra ljusöppning eller annan anordning som visar återstående tid till växling till röd eller grön signal har inte stöd i vägmärkesförordningen. Nedräkningsfunktionen fungerar dessutom som regel endast tillsammans med tidsstyrda trafiksignaler eller med en mycket begränsad funktionalitet i trafikstyrda trafiksignaler. Reglering av trafikljus som inte är förenlig med lagen är olämpligt. Dels för att regleringen eventuellt inte finns i liknande situationer på andra platser och därmed kan vilseleda trafikanterna, dels för att de kan vålla problem för väghållaren vid eventuella olyckor då de saknar juridiskt stöd i regelverket.
Bilagor
-
162kb Ladda ner dokument
-
162kb Ladda ner dokument
-
226kb Ladda ner dokument
-
185kb Ladda ner dokument
-
118kb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
111kb Ladda ner dokument
-
71kb Ladda ner dokument
-
109kb Ladda ner dokument
-
101kb Ladda ner dokument
-
-
Bilagor
-
107kb Ladda ner dokument
-
149kb Ladda ner dokument
-
81kb Ladda ner dokument
-
98kb Ladda ner dokument
-
78kb Ladda ner dokument
-
75kb Ladda ner dokument
-