Möte 2023-06-19

Kommunstyrelsen har upprättat en årsredovisning för Gävle kommun för år 2022 samt överlämnat denna till Kommunfullmäktige för godkännande. I samband med behandlingen av årsredovisningen tar Kommunfullmäktige också ställning till frågan om ansvarsfrihet och eventuella anmärkningar.

Som underlag för Kommunfullmäktiges ställningstagande i frågan finns, utöver årsredovisningen, även revisorernas revisionsberättelse och de granskningar som revisionen har genomfört under året.

Revisorerna konstaterar att årsredovisningen är upprättad i enlighet med Lag om kommunal bokföring och redovisning samt i övrigt god revisionssed. Kommunrevisionen tillstyrker att Kommunfullmäktige godkänner årsredovisningen för 2022 samt att styrelsen, övriga nämnder, gemensamma nämnder och de förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet.

Mot bakgrund av vad som framkommit i årsredovisningen och i revisionens granskningar föreslår presidiet att Kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet till styrelsen, övriga nämnder, gemensamma nämnder och de förtroendevalda i dessa organ.

Kommunens revisorer har kommit med två revisionsberättelser i samband med att ärendet om årsredovisning och ansvarsfrihet ska bedömas i fullmäktige. Samtliga revisorer tillstyrker ansvarsfrihet. De tillstyrker också att årsredovisningen för år 2022 godkänns. Båda revisionsberättelserna är likalydande bortsett från att fem revisorer riktar en anmärkning mot Kommunstyrelsen för brister i styrning och intern kontroll av verksamheten, medan en revisor delar alla skrivningar gällande granskningsresultaten för Kommunstyrelsen men inte riktar någon anmärkning.

Om revisorerna riktar en anmärkning mot en nämnd eller en fullmäktigeberedning eller mot enskilda förtroendevalda i sådana organ, ska fullmäktige besluta om även fullmäktige ska rikta anmärkningen. Om fullmäktige inte delar revisorernas uppfattning kan fullmäktige avstå från att rikta anmärkning. Revisorernas anmärkning kvarstår dock även om anmärkning inte riktas från fullmäktiges sida. 

Kommunfullmäktiges presidium har inhämtat ett yttrande från kommunstyrelsen. Av yttrandet framgår att kommunstyrelsen bestrider grunderna för revisorernas anmärkning. Således konstateras att uppfattning står mot uppfattning. Samtidigt konstateras att revisorerna uppenbarligen anser att påtalade brister är varken var för sig eller sammantaget av sådan art att kommunstyrelsen inte ska beviljas ansvarsfrihet. Att revisorerna anser att ansvarsfrihet ska beviljas kan inte tolkas på annat sätt än att man anser att kommunstyrelsen har gjort vad som rimligen kan förväntas av dem, trots påtalande brister. Mot bakgrund av detta och att uppfattning står mot uppfattning föreslås att kommunfullmäktige med hänvisning till vad som framkommit avstår från att rikta en anmärkning mot kommunstyrelsen.

I samband med behandlingen av kommunens årsredovisning behandlas även granskningen av revisionskollegiets förvaltning. Kommunfullmäktiges utsedda granskare har funnit Revisionskollegiets räkenskaper och förvaltning i god ordning och utan anmärkning. Presidiet föreslår att Kommunfullmäktige godkänner granskningen av Revisionskollegiets förvaltning.

Gästrike Återvinnare bedriver sin verksamhet i direktion från och med 1 janauri 2023. Det innebär att respektive ägarkommun har att fatta beslut om fastställande av resultat- och balansräkning utöver beslut om ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i direktionen.

Enligt Kommunallagens 6 kapitel § 1a och b ska kommunstyrelsen i årliga beslut för varje hel- och delägt bolag pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Sektor Styrning och Stöds granskning visar att så varit fallet. 

Se även 23KS32 Kommunstyrelsens årliga uppsiktsplikt över kommunala bolag 2022.

Som underlag för Kommunfullmäktiges ställningstagande i frågan finns, utöver årsredovisningen, även den förtroendevalda revisorns revisionsberättelse, samt granskningsrapport samt av god ekonomisk hushållning av årsredovisningen utförd av KPMG på uppdrag av den förtroendevalde revisorn.

Båda revisorsparter tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret samt att årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring.

Verksamheten bedöms bedrivas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och att den interna kontrollen varit tillräcklig samt att resultatet enligt årsredovisning är förenligt med verksamhetsmålen, däremot uppnås inte det finansiella målet.

Gästrike Räddningstjänst bedriver sin verksamhet i direktion. Det innebär att respektive ägarkommun har att fatta beslut om fastställande av resultat- och balansräkning utöver beslut om ansvarsfrihet för styrelsen.

Enligt Kommunallagens 6 kapitel § 1a och b ska kommunstyrelsen i årliga beslut för varje hel- och delägt bolag pröva om den verksamhet som bolaget har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Sektor styrning och Stöds granskning visar att så varit fallet. 

Se även 23KS32 Kommunstyrelsens årliga uppsiktsplikt över kommunala bolag 2022.

Enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 26 § framkommer det att en revisionsberättelse ska lämnas till förbundsmedlemmarna samt att de ska var för sig pröva om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan ska väckas.

Samordningsförbund Gävleborg (Finsam) har upprättat en årsredovisning för år 2022 samt överlämnat denna till förbundsmedlemmarna för godkännande. I samband med behandlingen av årsredovisningen tar Kommunfullmäktige också ställning till frågan om ansvarsfrihet och eventuella anmärkningar.

Som underlag för Kommunfullmäktiges ställningstagande i frågan finns, utöver årsredovisningen, även den förtroendevalda revisorns revisionsberättelse, revisionsberättelse utförd av KPMG, samt granskningsrapport av god ekonomisk hushållning samt av årsredovisningen utförd av PwC på uppdrag av den förtroendevalde revisorn.

Båda revisorsparter tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret samt att årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring.

Verksamheten bedöms bedrivas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och att den interna kontrollen varit tillräcklig samt att resultatet enligt årsredovisning är förenligt med verksamhetsmålen, däremot uppnås inte det finansiella målet.

Sektor styrning och stöd har sammanställt delårsrapport 1 2023.

Delårsrapporten redovisar nämnderna, kommunens och de helägda bolagens ekonomiska resultat och resultatprognos, investeringar och prognos för helåret samt. Sammanställd redovisning samt beskrivning av verksamhet och måluppfyllelse kommer att återrapporteras i delårsrapport 2.

Gävle kommunkoncern prognostiserar ett negativt årsresultat då både Gävle kommun och Gävle Vatten redovisar negativa resultat för perioden.

Gävle kommun Gävle kommuns budgeterade verksamhetskostnader på 8 841,5 mnkr beräknas öka med 308 mnkr till 9 149,5 mnkr vilket är den främsta orsaken till den försämrade årsprognosen. Samhällsbyggnads- Kultur och fritids- Utbildnings- Arbetsmarknads och funktionsrätts- Social-och Omvårdnadsnämnden har prognostiserat negativa resultat. Dessutom beräknas realisations- och exploateringsresultatet bli 111,7 mnkr lägre än budget. Dessutom beräknar kommunen totalt lägre skatteintäkter och generella statsbidrag och utjämningsbidrag på 38,3 mnkr.

Gävle Vatten prognostiserar ett resultat som är 18,8 mnkr lägre än budget vilket innebär en prognostiserad förlust.

Gävle Stadshus-koncernen Bolagen i Gävle Stadshus-koncern prognostiserar ett årsresultat som är i nivå med budget. Samtliga bolag förutom Gävle Parkeringsservice beräknas uppfylla ägardirektivens avkastningskrav. Den gjorda reservationen i årsbokslutet på 94 mnkr avseende skyfallet i augusti 2021 är oförändrad i delårsbokslutet.

Grundregeln är att nämnderna i Gävle kommun ska ha en budget i balans, vid eventuella avvikelser ska en åtgärdsplan tas fram, beslutas och verkställas.

Förutsättningarna för 2023 års budget, som fullmäktige fattade beslut om i december, har dock förändrats kraftigt. I vårens månadsrapporter visar flera nämnder stora underskott. Bakgrunden är omvärldsfaktorer såsom ökade räntor, hög inflation samt årets avtalsrörelse som gav ett löneutfall utöver det budgeterade. Det finns därmed nämnder som inte kommer att klara en budget i balans 2023 endast genom egna åtgärder.

För att Gävle kommun i det nya läget ska ha en budget i balans pågår nu en process som ska resultera i en reviderad budget för 2023 med preliminära ramar 2024-2026.

Alla nämnder har i budgeten som antogs av fullmäktige i december ett effektiviseringskrav på en procent som ska verkställas under 2023. Vissa nämnder har redan hanterat detta i internbudgeten, andra nämnder hanterar effektiviseringskravet vid nämndens sammanträde i maj. En reviderad budget för 2023 ska beslutas av kommunfullmäktige den 19 juni.

Med anledning av det svåra ekonomiska planeringsläget för Sveriges kommuner beslutade kommunfullmäktige om en budget med underskott. Underskottet beslutades att hanteras med att vid balanskravsutredningar använda exploateringsresultatet, åberopa särskilda skäl för att inte återställa kostnader vid medfinansiering av Trafikverket samt använda medel ur resultatutjämningsreserven.

Inför budget 2023 gavs nämnderna ramar som innebar krav på verksamhetsanpassning.

Under 2023 har det ekonomiska läget försämrats, främst genom att ett flertal nämnder har prognostiserat underskott för 2023 samt att exploateringsintäkterna förväntas sjunka kraftigt.

Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige i ärende om omfördelning av ramar att för år 2023 besluta om ändrade ramar för nämnderna. Beslutet innebär även att kommunens resultat och exploateringsresultat ändras.

I den ordinarie processen för kommande års budget tar Styrning och stöd fram en framskrivning av gällande budget med förändringar av bland annat skatter och ramjusteringar utifrån ändrade antal elever och invånare i om omsorgen.

I de preliminära ramarna för 2024 med utblick 2025–2027 har nu hänsyn tagits till det ekonomiska läget 2023 samt de åtgärder som nämnderna arbetat med under våren för att nå en ekonomi i balans. Majoriteten i kommunstyrelsen har dessutom inarbetat ytterligare åtgärder i de preliminära ramarna för att bidra till ett kommande beslut om definitiva ramar för 2024, med utblick till 2027.

Ytterligare anvisningar kommer att skickas ut till nämnder och bolag med uppdrag att återkomma med kommentarer på de preliminära ramarna.

Nämnderna arbetar med kommentarer på preliminära ramar samt underlag till kommande dialoger under perioden 13 juni till 29 september.

Kommunplan 2024 planeras att vara klar den 20 oktober och därefter beslutas i Kommunstyrelsen den 31 oktober. Om nya förutsättningar uppstår innan dess kommer detta att hanteras i budgetbeslutet. Kommunfullmäktige beslutar om Kommunplan 2024 den 27 november.

Beslut om Kommunplan med årsbudget 2024 och utblick 2025–2027 tas i år av Kommunfullmäktige i november månad. För att säkerställa en god framförhållning för planering av investeringsverksamheten kommer exploaterings- och investeringsbudgeten för 2024 med plan för 2025–2027 att beslutas i kommunfullmäktige i juni.

I beslut av kommunplan med årsbudget som beslutas i kommunfullmäktige i november kommer den beslutade investeringsbudgeten att justeras utifrån uppdaterade exploateringskalkyler och tidsplaner avseende byggnation.

Föreslagen investeringsplan innehåller justeringar hos några av nämnderna;

Samhällsbyggnadsnämndens behov ökar 2024 med 20,6 mnkr jämfört med senast beslutad budget. Förändringen beror på att verksamheten reviderat sin prognos och därmed budget för 2024. En bidragande orsak till förändringen är också kostnader för centrala kajer samt arbeten med anslutande ytor till Agnes kulturhus. För 2023 justeras budgeten ned med ca 32 mnkr som en följd av att diverse projekt skjuts fram i tiden.

Kultur och Fritidsnämnden budgeterade investeringar av inventarier till Agnes kulturhus om 30 mnkr samt ny snökanon inklusive kylanläggning i Hemlingby, 12 mnkr, flyttas från 2023 till 2024.

Kommunstyrelsens budget för 2023 justeras ned 2023 med 1 mnkr som följd av att projekt för upphandling av nytt ekonomisystem stryks, vilket även påverkar 2024. Även för omvårdnadsnämnden justeras budgeten för 2023 ned, minskningen är ca 2,5 mnkr.

Investeringar hos Gavlefastigheter Gävle kommun AB riktade mot Kommunal verksamhet 2024 blir med detta beslut totalt 26,9 mnkr lägre jämfört med senast beslutad budget. Förändringen beror främst på att investering i markanläggning och dagvattenhantering Valbo ishall 13,0 mnkr flyttas till 2025 medan nytt behov för utveckling och utökad verksamhet på Sörby IP har tillkommit med 20,0 mnkr 2024. Förändringen beror också på att investering i Vuxenutbildning minskar 2024 med 38,7 mnkr. Investeringen flyttas fram till åren 2025–2027. Ny idrottshall Hagaströmsskolan 27,0 mnkr flyttas fram till 2025.

Eventuellt förvärva fastigheter för särskilda boenden där kommunen bedriver verksamhet och där ägandet idag inte är hos ABG.

Enligt Fastighetsstrategi för Gävle växer ska kommunal verksamhet i första hand bedrivas i lokaler som ägs av Gävle kommun eller dess bolag. Ägandet av kommunkoncernens särskilda boenden ska ligga hos AB Gavlegårdarna.

Med anledning av turbulens på fastighetsmarknaden kan det vara ekonomiskt fördelaktigt att förvärva fastigheter för särskilda boenden där kommunen bedriver verksamhet och där ägandet idag inte är hos ABG.

Grund för beslut om förvärv av fastighet ska vara;

1. att förvärvet är ekonomiskt försvarbart och att berörd nämnds ekonomi inte påverkas negativt d v s vid beslut om förvärv av fastighet ska utgående hyra från AB Gavlegårdarna vara lika som idag alternativt lägre än idag. I detta skall eventuella reinvesteringar i fastigheterna beaktas.

2. att berörd välfärdsnämnd har ett uttalat intresse av att bedriva verksamhet i fastigheten över ren längre tid och att behovet av aktuell fastighet därmed bedöms som långsiktigt.

Gävle kommuns budget för 2023 beslutades med stora ekonomiska utmaningar. Trots krav på nämnderna att hantera ett effektiviseringskrav på motsvarande 1% av tilldelade kommunbidrag beslutades om en budget med ett underskott på närmare 500 mnkr. Underskottet förklarades till stor del med en medfinansiering till Trafikverket på 240 mnkr. Inräknat budgeterade exploateringsintäkter på drygt 200 mnkr utgick beslutet från att resultatutjämningsreserven skulle tas i anspråk med motsvarande 50–60 mnkr för att undvika krav på återställning av underskottet.

Den ekonomiska utmaningen är likartad för hela kommunsverige. Enligt SKR förväntas sektorn redovisa en resultatförsämring på 50 mdr och sammantaget redovisa ett underskott.

Under året har det visat sig att kostnadsutmaningen är större än vad nämnderna kan hantera utan särskilda beslut. Med allmän återhållsamhet, särskilda beslut i nämnder för att åstadkomma kostnadsreduceringar (även utöver sparbeting) och utnyttjande av i princip alla reserverade centrala medel för att fördela till berörda nämnder, prognostiseras Gävle kommun att lämna ett resultat exklusive exploateringsintäkter, realisationsvinster och finansiering av Trafikverket om -330,2 mnkr. Även exploateringsresultatet förväntas reduceras kraftigt.

Med anledning av det ansträngda ekonomiska läget finns acceptansen för att alla politiska uppdrag och ambition i beslutat kommunplan inte genomförs enligt förväntad tidplan och/eller omfattning.

Förslag på förändringar i de tilldelade kommunbidragen redovisas i bilaga.

Samhällsbyggnadsnämnden har den 22 mars 2023 (§84) beslutat att hemställa ett ärende om avgifter för upplåtelse av offentlig plats.

Enligt lag (1957:259) om rätt för kommuner att ta ut avgifter för vissa upplåtelser av offentlig plats, m m äger kommun rätt att ta ut ersättning för upplåtelse av offentlig plats som står under kommunens förvaltning. Detta gäller även så kallat salutorg som kommunen har upplåtit som allmän försäljningsplats.

Kommunfullmäktige har senast den 21 juni 2010, § 90, i samband med den stora ombyggnationen av Stortorget som färdigställdes år 2010, beslutat om avgifter för upplåtelse av offentlig plats i dess helhet.

Eftersom det nu har gått tolv år sedan Kommunen senast gjorde en större översyn av avgifter för upplåtelse av offentlig plats, har Samhällsbyggnadsnämnden funnit det lämpligt att ånyo göra en sådan översyn. Samhällsbyggnadsnämnden har då sett över huruvida avgifterna är skäliga utifrån en jämförelse med jämförbara kommuner.

Beslutet innebär också att avgifterna för kommande år ska indexeras i enlighet med konsumentprisindex (KPI). För varje följande kalenderår skall avgifterna justeras från och med den 1 januari så att de följer indexändringar till oktober månad närmast före det aktuella kalenderårets början. För att detta ska implementeras, behöver den faktiska avgiften räknas ut och publiceras för allmänheten. Samtliga förändringar av taxan får inte vidaredelegeras av nämnden.

Ett nytt förslag från Gästrike Räddningstjänst har inkommit.

Gästrike Räddningstjänst hanterar enligt lag om skydd mot olyckor ansvar för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. Utförandet sker via två offentligt upphandlade entreprenörer. För rengöring (sotning) och brandskyddskontroll får avgift tas ut. Gästrike Räddningstjänst kan inte tillräkna avgifterna, avgifterna utgår i sin helhet till entreprenörerna.

Gästrike Räddningstjänst föreslår kommunerna att utifrån sotningsindexet räkna upp taxorna med 7,57 %, med införandetid 1 juli 2023. Förändringarna av taxan beror på taxorna likriktas mellan olika objekt samt att taxorna ska vara satta utifrån ett självkostnadsperspektiv.

För att upprätthålla gemensamma taxor i kommunerna är det av stor vikt att införandetiden efterlevs i besluten. Är införandetiden inte den samma kommer gemensamma taxor inte kunna upprätthållas. Detta med konsekvens att medborgare i förbundet kommer betala olika avgifter för samma utförda arbete.

Avgiften för en viss åtgärd framgår av bilaga 1. Bilaga 2 är en jämförelse mellan nuvarande avgifter och föreslagna avgifter.

Kommuner som arbetar med exploateringsavtal är enligt Plan- och bygglagen hänvisade till att ha riktlinjer för exploateringsavtal.

Plan- och bygglagen definierar exploateringsavtal som ett avtal mellan kommunen och en byggaktör som avser exploatera privat mark.

Riktlinjerna för exploateringsavtal tydliggör vilka krav kommunen ställer på exploatör i genomförandet av detaljplan.

Revidering 2023 avser:

• Kostnadsansvar såsom faktiska kostnader, det faktiska utfallet, inte en summa som uppräknas utifrån index. Exploatören står därmed den risk som kan hänvisas till kostnadsförändring som en följd av exempelvis tid, ränteförändring eller konjunkturläget.
• Medfinansieringsersättning
• Utgångspunkten är att samtliga kostnader som drabbar kommunen i sitt ansvar som huvudman, i genomförandet av detaljplan ska hänvisas till exploatören. Lagen sätter dock gränser för vilka krav kommunen får ställa på byggaktören.
• Hållbart byggande/anläggande, kan endast uppmuntras men tydliggör att det är en god referens vid tillfälle för markanvisning.
• Förtydligar kommunens rätt att få kostnadstäckning trots eventuell tidsförskjutning av kvartersmarkens genomförande
• Föravtal är infört i syfte att tydliggöra kostnadsansvar för tidiga utredningar under detaljplaneskedet
• Kreditkontroll i det tidiga skedet av samarbete

Riktlinjer för exploateringsavtal är en revidering av tidigare antagen riktlinje för exploateringsavtal, 19ks208, beslutsdatum 2020-12-14, som upphör gälla i och med antagande av reviderade riktlinjer för exploateringsavtal år 2023.

Enligt beslutad dagvattenpolicy ska denna uppdateras vid behov och minst vart 4:e år. En genomgång av dagvattenpolicyn var påbörjad redan innan skyfallet 2021 men skyfallet underströk behovet av uppdatering än mer och en sådan är nu klar. Uppdateringen har hållits samman av dagvattengruppen och har stämts av med sektorer och bolag.

Direktionen i Gästrike Återvinnare har upprättat en förfrågan om kapitaltillskott då ett dotterbolag i koncernen, Gästrike Återvinnare Utveckling AB, har en ansvarsförbindelse att sluttäcka deponin i Forsbacka.

Gästrike Återvinnare redovisar ett underskott, på -19,5 mnkr, för år 2022, med anledning av infriandet av tidigare åtagande gällande övertäckning av deponi i Forsbacka vilket är kostnadsfört med 20 mnkr enligt beräkning.

Enligt kommunallagen ställs krav på återställning av negativt resultat (balanskrav), vilket ska ske inom 3 år. På grund av underskottet uppfyller inte Gästrike Återvinnare kravet på ekonomisk stabilitet enligt gällande förbundsordning då förbundets soliditet per 31 december 2022 är 16,7 % och enligt förbundsordningen ska den uppgå till lägst 20%.

Vid tidpunkten för koncessionsnämndens beslut om återställande var inte Älvkarleby kommunmedlem i förbundet.

Alternativa beslut av hantering av underskott är:

Alt 1 förbundets kommuner lämnar ett driftsbidrag

Alternativ 1 innebär ett ställningstagande kring vilka kommuner som ska lämna bidrag, vilken ägarandel samt tidpunkten för lämnat bidrag. Med tidpunkt avses år 2023 till år 2025.

Alt 2 förbundet höjer sina taxor

Alternativ 2 är problematiskt utifrån att:
-ett beslut om taxehöjning är normalt motiverat utifrån verksamhetens ökade verksamhetskostnader, vilket detta inte är.
- höjd taxa innebär att alla invånare i förbundets kommuner får finansiera kostnaderna vilket inkluderar Älvkarleby kommun.

Avvägning:
Förbundsordningen anger respektive kommuns ansvar för förbundets tillgångar och skulder utifrån befolkningsandel. Dock är denna kostnad hänförlig till tiden före år 2000 då Älvkarleby kommun inte var medlem i förbundet. Därmed är taxehöjning olämplig då Älvkarleby kommun inte bör beröras av kostnaden.
Om kommunerna ska lämna driftsbidrag bör det ske till sin helhet under innevarande år då det enligt prognos endast för år 2023 är möjligt att utnyttja egen resultatutjämningsreserv, om sådan finns.

Fördelning av driftsbidrag på sammantaget 20 mnkr enligt folkmängd för år 2020.

Nu gällande hyresmodell och lokalpolicy för kommunala verksamhetslokaler inom Gävle kommun beslutades den 15 juni 2020 §12 inom ramen för ärendet Ny fastighetsstrategi för Gävle växer
(dnr 19KS374-36). Den då beslutade versionen av hyresmodell och lokalpolicy grundar sig på den omarbetade och nya hyresmodell som arbetades fram och beslutades av kommunfullmäktige i november 2009 (dnr 09KS392).

Hyresmodellen och lokalpolicyn reglerar bland annat vilka hyressättningsprinciper som ska gälla i hyresförhållanden mellan Gävle kommun och Gavlefastigheter Gävle kommun AB (nedan kallad Gavlefastigheter) respektive AB Gavlegårdarna (nedan kallad Gavlegårdarna).

Regelverket har ändrats, sedan beslutet i kommunfullmäktige i juni 2020, för hur kommunens dotterbolag kan prissätta tjänster inklusive hyror till moderbolaget. De krav som nu ställs vid hyressättning är bl a

• kostnadsbaserad hyra med vinstpåslag på hyror som avser kommunala verksamhetslokaler där marknaden är mer eller mindre begränsad till kommunen som hyresgäst.
• krav på marknadsanpassade hyror för lokaler där en fungerande marknad finns som till exempel för kontorslokaler.

Detta har medfört att hyresmodellens hyressättningsprinciper inte längre gäller. Prejudicerande rättsfall finns om hur hyror skall beräknas. Gavlefastigheter har därför i sin hyressättning för perioden 2022—2024 utgått från nu gällande regelverk och hyressättningsprinciper. Det betyder att fakturerad hyra fr o m januari 2022 till kommunens
nämnder från Gavlefastigheter baseras på gällande regelverk (Inkomstskattelagen 22 kap 3 och 4§).

Gavlegårdarna har, som allmännyttigt bostadsbolag, redan kravet att prissätta sina tjänster inklusive hyra enligt affärsmässiga principer. Det innebär att Gavlegårdarna redan hyressätter enligt det nya regelverket som nu även omfattar Gavlefastigheter.

Detta innebär att den hyresmodell som är beslutad av kommunfull-mäktige behöver ersättas. Det arbetet har påbörjats med representanter från kommunen och Gavlefastigheter men även Gavlegårdarna kommer nu att involveras. Målsättningen är att en ny hyresmodell ska läggas
fram för beslut under 2023. För att det inte skall råda något tvivel om vilket regelverk vi har att förhålla oss till inom kommunkoncernen, lyfts den år 2020 beslutade hyresmodellen och lokalpolicyn till kommunfullmäktige för beslut om annullering och upphörande att gälla för den del som avser prissättning av hyran (”Modellens grundläggande principer” sidan 8-10).

Enligt 2 kap. 7 § i förordning (2003:789) om skydd mot olyckor får en kommun meddela föreskrifter om förbud helt eller delvis mot eldning utomhus samt liknande förebyggande åtgärder mot brand.

Kommunens antagna föreskrifter om eldning utomhus finns i de lokala hälsoskyddsföreskrifterna. Enligt 2 § i dessa föreskrifter är ”Eldning utomhus inom områden med detaljplan och områden med områdesbestämmelser är förbjudet. Förbudet gäller inte om det är uppenbart att eldning kan ske utan olägenhet för människors hälsa eller miljön, eller risk för brandspridning, till exempel eldning av torrt trädgårdsavfall i mindre omfattning”

Det saknas en av fullmäktige antagen föreskrift som innebär att kommunen, exempelvis på grund av torka och ökad brandrisk, kan utfärda ett totalförbud mot all form av eldning.