Möte 2020-12-14

Gävle kommun står inför ett allt svårare ekonomiskt läge och arbetar med effektiviserings- och åtgärdsplaner för att möta upp detta. Samtliga nämnder behöver därför genomlysa sina verksamheter och vidta lämpliga åtgärder.

Samhällsbyggnadsnämnden har därför tittat på olika alternativ för hur upplägget av 65+ kortet skulle kunna justeras för att minska kostnaden för Gävle kommun men samtidigt behålla servicen gentemot medborgarna. Nämndens förslag är att en årlig kortavgift på 280 kr ska tas ut för 65+ kortet.

Kostnaden för 65+ kortet uppgår idag till ca 7,5 miljoner kronor per år, att ta ut en en administrativ kostnad på 280 kronor per år skulle innebära att kostnaden halveras.

Kommunallagen ställer krav på kommunen att besluta om medelsförvaltning av pensionsmedel. Detta krav bör tolkas som att Kommunfullmäktige skall fatta beslut om hur det likvidöverskott som uppkommer vid upparbetande av pensionsskuld skall hanteras.

Gävle kommun har per 31 augusti 2020 ett samlat pensionsåtagande på 2 090 mnkr. Av denna skuld återfinns 580 mnkr som avsättning i Gävle kommuns balansräkning och 1 510 mnkr är beskriven som en ansvarsförbindelse.

Pensionsskulden och ansvarsförbindelsen motsvarar ett ansvar från kommunens sida att rymma dess kostnader i kommunens driftskostnader samt att säkerställa tillgång på kapital för utbetalningar av pensioner.

Enligt tidigare beslut av kommunfullmäktige skall bolaget Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB (KSFAB) likvideras. 20200520 utbetalades 734 mnkr till Gävle kommun, som en del av likvidering, i och med att dotterbolaget Kommun Garanti Reinsurance S.A. såldes.

Gävle kommun skall besluta om hantering av pensionsskulden och ansvarsförbindelsen samt eventuellt besluta om särskild medelsförvaltning av kapital för kommande pensionsutbetalningar.

Det finns ett flertal sätt att hantera när en kostnad uppkommer, men där betalningen sker vid ett senare tillfälle. Vilket är fallet när det gäller pensionskostnader och pensionsskuld.

- Betala bort skulden (dvs ingen skuld med motsvarande tillgång)

- Återinvestera uppkommen likvid (pga uppbyggnad av skuld) i egna fasta tillgångar (i praktiken egna fastigheter och aktier i egna bolag)

- Investera i egna placeringstillgångar

- Avsättning till stiftelse

Gävle Energi AB avser att, i samverkan med Sandviken Energi AB, projektera och bygga en sammanbindande fjärrvärmeledning mellan fjärrvärmenäten i Sandviken och Gävle.

Möjligheten att koppla samman fjärrvärmenäten i Gävle och Sandviken har utretts ett flertal gånger genom åren. Den senaste utredningen har skett under drygt ett år och har aktualiserats av Sandviken Energis behov av att ersätta sitt befintliga kraftvärmeverk med en ny produktionslösning.
 

För att få en effektivare hantering av kommunkoncernens finansfunktion föreslås införandet av en utbyggd internbank. Internbankens uppdrag är att ansvara för Gävle kommunkoncerns kapitalförsörjning och hantera kommunkoncernens finansiella flöden i syfte att uppnå samordningsfördelar och bästa möjliga villkor med en övergripande finansiell riskhantering. Internbanken representerar kommunkoncernen när det gäller finansiella transaktioner mot den externa marknaden. Internbanken jobbar löpande med att säkra kommunkoncernens långsiktiga tillgång till ändamålsenlig finansiering med låg risk till marknadsmässiga villkor. Vidare ska internbanken löpande upprätta finansrapporter för uppföljning och intern kontroll av att finanspolicy och riktlinjer efterlevs.

Under 2018 startade Kommuninvest Ekonomisk förening (Föreningen) och Kommuninvest i Sverige AB (Bolaget) en utredning kring kapitalbehov, kapitalisering och kapitalmål. Med antaganden om kommunernas och regionernas investeringsbehov, Kommuninvests egen utlåningsprognos och ett antagande om en viss successiv ökning av antalet medlemmar, så beslutade föreningsstämman om ändringar för att möjliggöra Kommuninvests fortsatta kapitalisering och uppnå de krav som de regulativa myndigheterna har på kravet av att hålla kapital mot risken för alltför låg bruttosoliditet.

Samhällsbyggnadsnämnden har väckt ett ärende i kommunfullmäktige då detaljplanen anses vara av principiell beskaffenhet. Detaljplanens syfte är att möjliggöra för ny bostadsbebyggelse, ca 400 bostäder, längs Sätrahöjdens västra sida i östra delen av Sätra. Planområdet består av tre delområden, kv. Skrindan (Sätra 57:1), kv. Trillan (Sätra 60:1 och del av 60:2), kv. Kärran (del av Sätra 60:2) samt kringliggande lokalgator.

Kommunstyrelsen har i inget att tillägga från samhällsbyggnadsnämndens förslag till beslut.

I kommunplan 2019 gavs Gävle Stadshus AB i uppdrag av Fullmäktige att utreda affärsrelationerna mellan Gavlia AB och Samhällsbyggnadsnämnden. En extern utredning utförd av Svefa AB genomlyste verksamheten och redovisades under 2019. Inga beslut togs utifrån utredningen och det då gällande avtalet för skötsel av allmän mark mellan Samhällsbyggnadsnämnden och Gavle Drift och Service AB förlängdes ett år.

Med anledning av detta har en fortsatt översyn av arbetssätt och organisation för förenkling av ansvar, verksamhet och utförande av stadens skötsel på allmän plats genomförts under året.

Stadens skötsel på allmän plats, som är en del av Samhällsbyggnadsnämndens ansvar enligt gällande reglemente, upphandlas genom avtal. Upphandling, avtal och uppföljning hanteras på nämndens uppdrag av sektor Livsmiljö.

Till största del utförs tjänsterna på avtal med privata underleverantörer och en mindre del sköts genom avtal med Gavlia AB.

Anledningen till att en del hanteras genom Gavlia AB (i dotterbolaget Gavle Drift och Service AB) beror på att det i samband med att före detta Markbyggarna flyttades från primärkommunen till Gavlia AB, även följde med en del av arbetsuppgifterna inom skötsel av allmän plats.

Gavle Drift och Service AB utför sedan detta uppdrag både genom att i sin tur upphandla underentreprenörer och till en del utföra uppgifterna med egen personal.

Gävle kommun behöver ständigt se över sina processer, metoder och arbetssätt för att nyttja både ekonomiska och personella resurser på bästa sätt.

I samband med att upphandling av bland annat vinterväghållning för säsongen 2021-2022 nu ska påbörjas finns det anledning att fullfölja arbetet utifrån uppdraget 2019.

Kommundirektören föreslår därför att beslut tas om att renodla aktuella processer inom kommunkoncernen. Förslaget innebär en tydlighet av kedjorna för ansvar, upphandling, beställningar och extrabeställningar, ekonomi, administration, kontroller och uppföljningar. Förslaget leder till rakare och tydligare processer, mindre intern administration och en mer direkt kontakt mellan ansvarig nämnd och utförare av tjänsterna. Livsmiljö Gävle får därmed alltså på nämndens uppdrag direktansvar för hela kedjan för att ta hand om allmän plats; från planering till genomförande.

Förslaget innebär att Samhällsbyggnadsnämnden att inte längre kan upphandla tjänster för stadens skötsel på allmän mark av eller genom Gavle Drift och Service AB. De delarna ska istället, som huvuddelen av stadens skötsel på allmän plats, hanteras direkt av Samhällsbyggnadsnämnden (sektor Livsmiljö).

Som en följd av föreslagen verksamhetsövergång föreslås därför också att de medarbetare inom Gavle Drift och Service AB som idag arbetar inom ramen för avtalet mellan Samhällsbyggnadsnämnden och Gavle Drift och Service AB erbjuds anställning i Gävle kommun med placering i sektor Livsmiljö.

Inom Gavle Drift och Service AB berörs cirka 25 medarbetare.

Ekonomi

Omställningskostnader vid Gavle Drift och Service AB respektive Samhällsbyggnadsnämnden samt eventuella nyinvesteringar i maskiner och material skall rymmas inom ram för kommunplan 2021.

Genomförandetidpunkt

Genomförande föreslås till 2021-05-01 då vintersäsongens arbete beräknas fullgjorda.

Styrelsen i Gävle Vatten AB har lämnat in en begäran Gävle Vatten AB om tillskott av eget kapital enligt styrelsebeslut 2020-11-04 på 45 mnkr då bolaget står inför stora investeringar under de kommande 10 åren och kommunens tillväxt i kombination med ett underhållsbehov genererar ökade verksamhetskostnader.

För att säkerställa ett eget kapital på sikt görs bedömningen att 45 mnkr behövs för att säkerställa det egna kapitalet i bolaget.

Enligt gällande redovisningsregler är det inte möjligt att redovisa ett underskott i VA-verksamheten som tillgång i balansräkningen då en fordran på avgiftskollektivet inte uppfyller definitionen av tillgång enligt redovisningsreglerna i K3 enligt punkterna 2.12 och 2.18.
Att ett underskott inte kan balanseras beror på att bolagets Va-taxa inte beslutas av bolaget utan av Gävle kommunfullmäktige. Bolaget kan inte heller påverka avgiftskollektivets förbrukning av VA-tjänster så att det genererar ett inflöde av resurser i form av avgifter.

Det innebär att ett underskott inte kan balanseras mellan verksamhetsåren på likartat sätt som överuttag i VA-verksamheten skall skuldföras i balansräkningen Den så kallade självkostnadsprincipen i 30½ Va-lagen innebär en legal förpliktelse för VA-bolaget att gottgöra avgiftskollektivet för överuttag av VA-avgifter med ett utflöde av resurserna som följd.

Gävle Vattens egna kapital är i dagsläget enligt bolagets bedömning inte tillräckligt stort för att hantera större svängningar i resultatet på grund av oplanerade driftshändelser i kombination med bolagets kommande stora investeringsbehov enligt kommunens tillväxtstrategi.

I redovisningen i Gävle kommun är detta inte att betrakta som ett driftsbidrag då bolaget självt skall finansiera sina kostnader över tid vilket framgår av upprättad budget åren 2021 - 2024. Tillskottet skall betraktas som säkerhet för de åtaganden som Gävle Vatten har och skall inte heller redovisas som en kostnad i kommunen.

Med stöd av kommunstyrelsens reglemente att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra liknande sammanträden i de företag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, föreligger förslag att utse kommunens ombud till bolagsstämmor.

Enligt 4 kap. 29 § KL får kommuner ge politiska partier ekonomiskt bidrag och annat stöd (partistöd). Syftet är att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Stödet får endast ges till politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Huruvida partiet är representerat i fullmäktige regleras i 14 kap. vallagen. Partiet är representerat om man fått ett mandat för vilket en vald ledamot är fastställd.

Vidare föreskriver 4 kap. 30 § KL att kommunen ska besluta om omfattningen och formerna för partistödet (ett s.k. partistödsreglemente). Fullmäktige har tidigare antagit regler om kommunalt partistöd.

Det ankommer på fullmäktige att minst en gång per år besluta om att partistöd ska betalas ut. Beslut om partistöd ska, enligt 4 kap. 31 § 1 st. KL, innehålla krav på att mottagaren av partistödet årligen lämnar in en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för att stärka partiets ställning i den kommunala demokratin.

Redovisningen ska avse perioden 1 januari till och med 31 december och ges in till fullmäktige senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång. Utöver redovisningen ska partiet utse en särskild granskare med uppdrag att upprätta en granskningsrapport. Av granskningsrapporten ska följa om partiets redovisning ger en rättvisande bild av hur partistödet har använts. Om redovisning och granskningsrapport enligt 4 kap. 31 § 2 st. KL inte lämnas in inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år.

Samtliga partier har lämnat in sin redovisning och granskningsrapport avseende partistöd för år 2019 i rätt tid. Något hinder mot utbetalning av nytt partistöd för år 2021 föreligger därför inte.

Partistödets storlek år 2021

Partistödet består av två delar. Del 1 är ett fast grundstöd och utgörs av prisbasbeloppet före det år som bidraget lämnas. Bidraget lämnas för år 2021 och därmed avses prisbasbeloppet för år 2020, vilket uppstår till 47 300 kr. Del 2 är ett mandatstyrt stöd och utgör 1,1 gånger prisbasbeloppet före det år då bidraget lämnas gånger antalet mandat, vilket då utgör 52 030 per mandat. Partistödet kommer att fördelas enligt följande:



Finansiering
Kostnaderna för kommunalt partistöd ökar från 3 696 750 kr år 2020 till 3 760 350 kronor år 2020; en differens på +63 600 kr mot föregående år. Partistödet betalas ut av sektor Styrning och stöd och belastar kommunstyrelsens budget.

Samhällsbyggnadsnämnden har tidigare medgivits tillåtelse att indexuppräkna avgifterna enligt prisindex för kommunal verksamhet (PKV) enligt beslut i kommunfullmäktige §6 2016-12-12. Samhällsbyggnadsnämnden (§302 2020-10-21) har därefter beslutat att indexuppräkna bygglovstaxorna. Utöver detta anser samhällsbyggnadsnämnden att några justeringar behöver göras.

Tabell 2 - Bygglov för nybyggnad av små enkla byggnader justeras då den idag bedöms vara för hög. Därför införs en ytterligare avgiftstyp. Se tabell 2.49-2.51.

Tabell 7 - avgift för strandskyddsdispens justeras. Förslaget är att införa tre kategorier; dispens för åtgärder inom etablerad tomt, dispens för åtgärder som inte är bygglovspliktiga samt dispens för byggnader och andra bygglovspliktiga anläggningar utanför etablerad tomt.

Tabell 15 - Förenklad nybyggnadskarta och kartutdrag justeras. Anledningen är att kommunen i 90 % av ärendena behöver mäta in byggnader, gränser och andra detaljer vilket idag inte inryms i taxan vilket bidrar till att förväntat ekonomiskt resultat ej nås.

För att täcka nedlagd tid föreslås taxan ändras så att kommunen debiterar två timmar istället för en timme. Detta leder till att taxan för kartutdrag höjs från ca 1100 kr till 2 300 kr.

Sammanfattat så anser samhällsbyggnadsnämnden att detta följer självkostnadsprincipen och att om kommunen väljer att inte avgiftsbelägga viss prövning innebär det att den verksamheten måste skattefinansieras. Kommunstyrelsen har inget ytterligare att tillägga.

Lagen föreskriver att kommuner som jobbar med markanvisning också ska ha riktlinjer för markanvisning. Syftet är att riktlinjen ska skapa tydlighet om kommunens villkor, krav och arbete vid markanvisning för att det ska kunna leda till marköverlåtelse.

Ärendet är behandlat i samhällsbyggnadsutskottet 20-08-25 samt i kommunstyrelsen 20-09-08 som återremitterade ärendet för ytterligare beredning. Frågor på materialets innehåll såsom bedömningskriterier, prissättning, kommunens öppenhet i arbetet med markanvisning, villkor för marköverlåtelse samt markanvisningsavtalets giltighet vid parts överlåtelse av avtalet är del av de synpunkter som var grund till återremittering. Nytt förslag av riktlinjer för markanvisning möter dessa med förändring eller förtydligande. I delar är dock ändring inte tillämplig varför materialet där är oförändrat.

Förslag till reviderade riktlinjer för exploateringsavtal.

Ärendet är behandlat i samhällsbyggnadsutskottet 20-08-25 samt i kommunstyrelsen 20-09-08 som återremitterade ärendet för ytterligare beredning.  Frågor på materialet rör hänvisning till part för upprättande av detaljplan, koppling till avtalsmall, giltighet vid avtalsöverlåtelse och valet att i dokumentet hänvisa till kommunens mål om klimatneutralitet. I tillämpliga delar har dokumentets innehåll ändrats.

Kommuner som arbetar med exploateringsavtal är enligt lag skyldiga att i riktlinjer ange utgångspunkter och mål för sådana avtal. Det skapar tydlighet om kommunens förväntningar på byggaktören som avser exploatera enskild mark. Riktlinjer för exploateringsavtal ger också stöd för innehåll i det kommande exploateringsavtalet.

I den gemensamma nämnden för företagshälsovård ingår idag Bollnäs kommun, Gävle
kommun, Ockelbo kommun, Hofors kommun, Hudiksvalls kommun, Sandvikens
kommun, Söderhamns kommun och Region Gävleborg. I anledning av att Nordanstigs
kommun har för avsikt att ingå i den gemensamma nämnden behöver reglementet och
avtalet mellan kommunerna å ena sidan och Region Gävleborg revideras. I det nya
avtalet utgår de särskilda bestämmelserna avseende Hudiksvalls kommun. En översyn
av avtalets utformning inför en förlängning av avtalet pågår tillsammans med
Företagshälsan Region Gävleborg.

Region Gävleborg är värdkommun för nämnden.

Under året har det pågått ett arbete med att se över reglementena för samtliga nämnder i Gävle kommun. Revideringsarbetet har i huvudsak inriktats på att förtydliga vissa delar vad gäller nämndernas verksamhetsområde och vissa mindre justeringar av redaktionell art. Ändringarna av reglementena innebär inte att någon nämnd har fått ett nytt uppdrag, utan enbart att nämndernas uppdrag i vissa delar förtydligas. Under arbetet har nämnderna fått inkomma med synpunkter på sina respektive reglementen. Dessa synpunkter har legat till grund för revideringsarbetet.

Övriga nämnders reglementen är fortfarande under revideringsarbete.

E-petitionen har inkommit och uppnått 50 röster. Yttranden över e-petition har inkommit från Avdelningen Övergripande planering, Styrning och stöd.

I E-petitionen föreslås att Gävle kommun ska utlysa klimatnödläge och ta fram en klimatomställnings- och fortbildningsplan samt fyra andra förslag med koppling till huvudförslaget. Förslagen innebär att kommunen ska ta fram en klimatomställningsplan för att göra sin del för att nå målet i Parisavtalet, ska kontakta företag, organisationer och offentliga organisationer för att de ska utarbeta planer för att minska sina utsläpp i motsvarande grad, avyttrar eventuella innehav i fossilutvinningsföretag om kommunen har sådana innehav genom sparande i fonder samt gör ett kontinuerligt informations- och utbildningsarbete i dialog med studieförbund, näringsliv och skola riktat till elever och kommunens invånare.

2013 antogs Gävle kommuns Miljöstrategiska program som inneburit ett strukturerat, ambitiöst och framgångsrikt arbete för klimat- och miljöomställning lokalt. Efter ett brett dialogarbete reviderades och uppdaterades det miljöstrategiska programmet genom beslut i kommunfullmäktige under 2020. En ambitionshöjning i det nya programmet är att målet nu är att Gävle ska vara klimatneutralt senast 2035. Att Gävle kommun ska vara en hållbar och klimatneutral plats är även ett av de fem kommunövergripande målen under mandatperioden.

Den medeltemperaturhöjning på jorden som människan är skyldig till och de konsekvenser klimatförändringarna får är en akut fråga. Både för att möta de klimat- och miljöproblem som märks nu och de som går att undvika i framtiden genom ett aktivt arbete för att minska utsläppen och ställa om samhället i en hållbar riktning. Majoriteten delar förslagsställarens uppfattning att läget är akut för att möta klimatutmaningen och klimat- och miljöarbetet är därför högt prioriterat inom kommunkoncernen.

Gävle kommun ska ta sitt ansvar i de delar kommunen har rådighet för att möjliggöra för invånare, näringsliv, föreningsliv och kommunkoncernen att ställa om och ha goda förutsättningar att vara klimatneutrala. Utifrån det arbete som genomförs kontinuerligt är bedömningen att kommunen agerar för att göra sin del för att bidra till att Sverige uppfyller sina åtaganden enligt Parisavtalet och behandlar klimatfrågan som den ödesfråga den faktiskt är.

Konkret kommer det nya miljöstrategiska programmet att följas av en klimatfärdplan som till sitt innehåll motsvarar den klimat- och fortbildningsplan som föreslås i E-petitionen. I klimatfärdplanen kommer det även finnas med insatser med koppling till både utbildning, folkbildning och dialog med samhällets olika aktörer för att möta utmaningarna tillsammans och kunna möjliggöra ett klimatneutralt Gävle. Ett exempel på hur bildningen sker inom kommunens verksamheter idag är Lärande för hållbar utveckling i grundskola och gymnasieskola, det ordinarie arbetet enligt läroplanen samt certifieringen Grön flagg inom förskolan.

Med denna bakgrund föreslås att E-petitionen besvaras.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-03-30, §29, väckte Jan Myléus (KD) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden.

I motionen föreslås att de områden söder om Gavleån som idag ligger inom den röda parkeringszonen ändras till den gula parkeringszonen. Enligt den parkeringspolicy som är antagen i kommunfullmäktige är målet att parkeringen i centrum ska bidra till en god tillgänglighet och i första hand till besökare. Idag tenderar parkeringarna i den gula zoner att i högre grad användas av de som arbetar i centrum vilket gör att omsättningen på parkeringar blir lägre där än i den röda parkeringszonen där priset är högre. Att genomföra förändringen som föreslås i motionen riskerar därmed att försämra tillgången till parkeringar i direkt närhet till service och handel på Södra Kungsgatan för besökare och kunder. För att värna och prioritera tillgängligheten till parkeringar för den som besöker centrum föreslås att motionen avslås.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-06-15, §27, väckte Margaretha Larsson (M) rubricerad motion.

I motionen föreslås att Gävle kommun ska lämna det kommunala partnerskapet med Zhuhai i Kina. Gävle kommun har sedan 2010 ett parnerskapsavtal med Zhuhai i Kina där samarbetet inleddes via Högskolan i Gävle som 2005 utökade utbytet med studenter i Kina som kom att studera i Gävle. Syftet med partnerskapet har varit att genom utbyte och samarbete bidra till utveckling i respektive kommun. I partnerskapet har Högskolan i Gävle, GIS-klustret Future Position X och Movexum varit samarbetspartners. Partnerskapet har över tid utvecklats så att framförallt kluster och innovationsmiljöer använt sig av partnerskapet för aktiviteter och projekt. Gävle kommun har även genomfört två förstudier med stöd av ICLD – Internationellt centrum för lokal demokrati.

Då avtalet varit 5-årigt har det enligt planering under våren 2020 initierats en utvärdering av samarbetet tillsammans med alla inblandade aktörer i Gävle inför ställningstagande om att avsluta partnerskapet eller förnya avtalet. Utvärderingen är färdigställd och visar att sedan 2016 har aktiviteterna inom partnerskapet varit begränsade. Även Utrikesdepartementet och SKR har konsulterats i utvärderingen kring kommunala samarbeten med Kina. Majoritetens samlade bedömning utifrån utvecklingen kring mänskliga rättigheter i Kina och den gemensamma utvärdering som är genomförd med alla samarbetspartners är att det kommunala partnerskapet med Zhuhai ska avslutas. Frågan har hanterats i kommunstyrelsens näringslivsutskott 2020-11-10 och slutligt beslut om att avsluta partnerskapet fattas i kommunstyrelsen i 2020-11-23.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-02-24, §24, väckte Tord Fredriksen (V) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från HR-avdelningen, Styrning och stöd.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige beslutar att ingen nämnd och inget kommunalt bolag får teckna privata sjukvårdsförsäkringar åt sin personal. Ett långsiktigt arbete pågår för att kunna uppnå ett jämställt medarbetarerbjudande inom Gävle kommun och bli en mer attraktiv arbetsgivare. Några steg har tagits där friskvårdsbidraget för primärkommunens medarbetare har höjts två gånger, 2019 respektive 2020 och en satsning på betalda arbetskläder för medarbetare inom förskolan har genomförts.

Den enda kommunala verksamhet som idag erbjuder privat sjukvårdsförsäkring som en förmån till sina medarbetare är Gävle Energi där förmånen ingår i en lokal överenskommelse som är förhandlad och tecknad mellan arbetsmarknadens parter. Den lokala överenskommelsen gäller men det är inte och kommer inte bli aktuellt för någon annan verksamhet inom kommunkoncernen att börja nyttja privata sjukvårdsförsäkringar som en förmån.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-02-24, §24, väckte William Elofsson (M) och Margaretha Larsson (M) rubricerad motion.
Yttranden över motionen har inkommit från administrativa avdelningen, Styrning och stöd.

I motionen föreslås att Sektor Styrning och Stöd uppdras att lämna in anmälan till Migrationsverket om att hela Gävle kommun ska undantas från asylsökandes möjligheter att få dagsersättning för att bo i eget boende enligt
10 a § lag (1994:137) om mottagande av asylsökande.

I rättsutlåtandet över motionen anges att förslaget i motionen står i strid med lagstiftarens intentioner där endast avgränsade områden med socioekonomiska utmaningar ska kunna komma ifråga för en ansökan om undantag från EBO-lagstiftningen i de 32 kommuner som berörs av möjligheten till undantag. Varken förarbeten till lagstiftningen eller lagstiftningen i sig ger ett stöd för att gå fram med en ansökan i den form som föreslås i motionen. Under 2020 har dessutom en skärpning skett som innebär att Länsstyrelsen får lämna invändningar mot en kommuns ansökan om den inte anses fullt motiverad utifrån lagstiftningens motiv, och kommunens anmälan om undantag får därefter inte innehålla den del av kommunen som omfattas av Länsstyrelsens invändning. Det tydliggörande som denna ändring innebär har gjort att kommuner som ansökt om att undanta hela kommunen från EBO-lagstiftningen fått dra tillbaka och göra om sina ansökningar. Med denna bakgrund kring rättsläget föreslås att motionen avslås.