Möte 2019-05-27

I samband med årsredovisningen för 2018 redovisar den politiska ledningen en uppföljning av de politiska uppdragen som givits i kommunplanen. Uppföljningen är gjord utifrån bedömning av i vilken grad respektive uppdrag är genomförda samt hur uppdragen ska hanteras framgent.

Bakgrund

Kommunfullmäktige beslutade år 2000 om Riktlinjer för resultatfonder, KF 2000-11-27 § 197 , Dnr 00:468. Balansering av nämnders resultat har skett sedan år 1988. Per 20171231 uppgår fonderna per nämnd enligt nedan.

Kommunstyrelse 41,4

Gemensam nämnd för verk-samhetsstöd 0,0

Valnämnd 0,0

Överförmyndarnämnd 0,4

Revisorskollegiet 2,2

Samhällsbyggnadsnämnd 22,2

Jävsnämnd 0,4

Kultur- och fritidsnämnd 20,1

Utbildningsnämnd 137,8

Näringsliv och arbetsmarknadsnämnd 35,6

Socialnämnd 0,0

Omvårdnadsnämnd -7,2

Summa 252,9

Syftet med resultatfonderna är att utjämna nämndernas resultat över årsskiften. Om en nämnd har möjlighet att planera över en längre tid, kan den balansera ett års överskott mot kommande underskott och på så sätt nyttja till-delad ram på ett effektivt sätt över tidsperioden. Omvänt kan en nämnd avkrävas att återställa sitt resursutnyttjande om nämnden ett år redovisar ett underskott. Metoden tillämpas på kommunbidragsfinansierad verksamhet. Resultatfonderna är inte fonder i traditionell mening, då det enligt gällande lagstiftning och redovisningspraxis inte är tillåtet att spara medel i balans-räkningsposter. Ett positivt resultat för ett år ger en ökning av det egna kapitalet.

Disposition av medel ur resultatfonderna beslutas av kommunstyrelsen. I gällande Kommunplan för 2019 finns 2 mnkr avsatt för detta ändamål. I övrigt finns inga beslut tagna om disposition ur fonderna.

Ur ett externredovisningsperspektiv är kommunernas ekonomi lagstadgad bland annat genom balanskravet och möjligheten till införande av en resultatutjämningsreserv. Balanskravet innebär att om kommunen ett år visar ett negativt resultat skall detta resultat återhämtas under kommande år. En s k Resultatutjämningsreserv (RUR) kan, enligt ett separat fattat KF-beslut, tillämpas. Genom att tidigare positiva resultat öronmärks som del av det egna kapitalet, kan senare uppkomna negativa resultat utjämnas. Gävle kommun har beslutat att inte införa RUR.

Resultat- och budgetstyrning

Kommunens styrning i ekonomisk mening sker främst genom budget i kom-munplanen. Där ges respektive nämnd ekonomiska förutsättning i form av krav på att bedriva en verksamhet inom given ekonomisk ram, i form av extern finansiering och tilldelade interna medel. Kommunplanen innebär fast-ställda ramar för det kommande året och en utblick för nästkommande tre år.

Gävle kommuns budgetmodell innehåller delar där respektive nämnd initialt kompenseras för ökade kostnader i form av kostnadsuppräkning (inflation), effekter av investeringar samt till viss del av högre volymer (ändrat antal elever och invånare i behov av omsorg). Budgeten beräknas från föregående års bokslut, fast med hänsyn till tidigare beslut om ram. Det innebär att om en nämnd inte har nyttjat hela sin ram minskas inte ramen med automatik, utan ett överskott innebär vanligtvis att ramen kvarstår. Kommunfullmäktige har ett generellt ekonomiskt reservutrymme för de fall volymerna inte stämmer mellan budget och utfall, vilket innebär att aktuell nämnd kan kompenseras.

Förutom volymreserv kan kommunfullmäktige besluta om egen reserv eller att kommunstyrelsen ges en reserv för definierade kostnader eller oför-utsedda kostnader. Revisionskollegiet hanteras delvis separat i budgetprocessen då deras ram bereds av kommunfullmäktiges presidium, inte av kommunstyrelsen. Kommunplanen innehåller slutligen en politisk värdering av hur verksamhetens kostnader skall fördelas i relation till invånare, kvalité och mängd.

Under innevarande år följs respektive nämnd i månadsbokslut och i tertial- och årsbokslut. Kommunfullmäktige ges därmed möjlighet att hantera eventuella ekonomiska avvikelser, genom att ställa krav på kostnadsanpassning alternativt tillföra medel till berörda nämnder.

Avveckla resultatfonder

Med hänsyn till att resultatfonderna inte har utnyttjats, att nämnderna inte har redovisat behov av att nyttja fonderna samt att den primära styrningen av nämnderna sker i tilldelning av medel i budget och genom beslut efter uppföljning, kan förekomsten av resultatfonder anses vara överflödig. I och med beslut om ny politisk organisation (POG) överensstämmer inte heller de balanserade medlen i nämndernas fonder med den nya nämndsindelningen fr o m 2019. Om resultatfonder skulle kvarstå som metod skulle det krävas ett särskilt beslut om omfördelning av medel mellan nämnderna.

Kravet på nämnd med negativ fond att återställa underskottet har i praktiken inte varit tydligt och det har varit svårt att tillämpa. Kravet har i kommande kommunplaner formulerats som ett krav på att hålla tilldelad ram, inte att lämna ett överskott.

Om en förfrågan om att nyttja befintlig fond skulle inkomma behöver detta behov relateras till kommunens ekonomiska utfall. Det innebär att nyttjande inte kommer att godkännas om det skulle innebära att kommunens lagstadgade krav på ekonomisk hushållning, i form av kommunens finansiella mål och ramar, skulle äventyras.

Även revisionskollegiet har en resultatfond. Om revisionskollegiet har ett behov av att fördela kostnader över fler år ska det hanteras av kommunfullmäktiges presidium, inte av kommunstyrelsen.

En ytterligare fördel med att avveckla fonderna är att de traditionellt 2 mnkr avsatta för ändamålet kan utnyttjas till andra ändamål.

Miljöstrategiska programmet antogs av Kommunfullmäktige i juni 2013. Arbetet med att genomföra programmet har nu pågått i drygt fem år.  I detta miljöbokslut är det 2018 års arbete som följs upp.

Det övergripande målet är att Gävle ska bli en av Sveriges bästa miljökommuner. Under 2018 rankades Gävle kommun som tvåa av tidskriften Aktuell hållbarhet.

För det fortsatta arbetet behöver fokus läggas på bokslutets ” röda områden”, områden där vi idag inte är nära att nå våra satta målvärlden.

Som en del i uppföljningen av målområdet Transporter ingår uppföljning av Gävle kommunkoncerns Resepolicy: ”Kommunstyrelsen ska årligen centralt göra en uppföljning av målen i resepolicyn.” Rapporten ”Uppföljning av resepolicyn 2018” finns i dnr 17KS289.

Ärendet återremitterades vid kommunfullmäktiges sammanträde den 29 april 2019 §3. Komplettering finns i 19KS143-3 samt 19KS143-4.

När Gävle växer finns behov av att tydligt och effektivt avgöra huvud-mannaskap för allmän plats utifrån rätt kriterier, i rätt forum och i rätt skede. Tidigare förvaltningarna Samhällsbyggnad Gävle och Kommun-ledningskontoret har under några år studerat och kartlagt hur processen med huvudmannaskap gått till i Gävle och jämfört med andra kommuner samt följt lagstiftningsförändringar. Utifrån dessa studier har arbete fortsatt med att se över en beslutsprocess för att fastslå lämpligt huvud-mannaskap för ett område, samt specificera de särskilda skäl som ska gälla för att kommunen ska kunna frånsäga sig ansvaret för vissa allmänna platser. Rapport och riktlinjer har varit ute på en koncern-remiss under hösten 2018 och har efter synpunkter reviderats. Dessa riktlinjer är i första hand tänkt som hjälp till kommunkoncernens tjänstepersoner för tydlig och rättssäker hantering men kan användas även i dialog med externa aktörer som berörs av huvudmannaskap på allmän plats.

Den 26 mars 2018 beslutade kommunfullmäktige att Gävle Hamn AB fick ansvar för kommunens fritidsbåtleder rörande utprickning och skötsel. I och med beslutet övertogs ansvaret från samhälls-byggnadsnämnden. De fyra farlederna är Inre fjärden, till Engesberg, den s.k. Båkharsrännan, söder om Limön samt från Limön till Orarna.



Under hösten 2018 har kommunstyrelsen uppmärksammats på att det funnits oklarheter i ansvaret för fritidsbåtsleder utöver de fyra ovanstående.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-05-29 §18 väckte Isabella Bexell (V) rubricerad motion.

Yttranden över motionen har inkommit från Socialnämnden, Utbildningsnämnden och Ungdomsrådet.

Motionären föreslår att Gävle kommun ska ta ansvar för att ensamkommande upp till 21 år som skrivs upp i ålder ska kunna bo kvar i kommunen och fortsätta sin utbildning under asylprocessen. Sedan motionen och yttrandena inkommit har både ny lagstiftning kommit på plats i och med gymnasielagen, och lokala insatser för att ordna boendeplatser har satts in i samverkan med civilsamhället.

Gymnasielagen trädde i kraft 1 juli 2018 och innebär en ny möjlighet för de ungdomar som omfattas av de nya bestämmelserna att ansöka om nytt uppehållstillstånd för att slutföra sina påbörjade gymnasiestudier. Det går därmed att konstatera att det som motionären yrkar i motionen idag har blivit mött genom ny lagstiftning.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-06-19 §27, väckte Stefan Pettersson (V) rubricerad motion.

Yttranden över motionen har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden och Kommunala Tillgänglighetsrådet.

Samhällsbyggnadsnämnden konstaterar i sitt yttrande över motionen att färdigställandet av gång- och cykelvägen mellan Utvalnäs och Harkskär finns med som utpekat objekt i kommunens investeringsbudget med projektering under 2019 och genomförande under 2020. Majoriteten har som ambition att Gävle ska vara en cykelstad av rang, och Samhällsbyggnadsnämnden har under 2019 getts i uppdrag att utöka cykelvägsinvesteringarna.

E-petitionen inkom 2018-12-20. Yttrande över E-petitionen har inkommit från Kommunikationsavdelningen, Styrning och stöd.

Förslagsställaren framhåller att Gävle kommun bör sluta använda fyrverkerier vid kommunens officiella nyårsfirande med omtanke om människor, djur och miljö. Förslagsställaren menar också att det finns andra alternativ som kan ersätta fyrverkerier vid nyårsfirandet i kommunens regi. I yttrandet från Kommunikationsavdelningen på Styrning och stöd görs bedömningen att e-petitionen bör bifallas. Majoriteten delar bedömningen att Gävle kommun inte ska använda fyrverkerier vid kommunens nyårsfirande och föreslår därmed att medborgarförslaget ska bifallas. Det innebär att fyrverkerier vid kommunens officiella nyårsfirande ska avskaffas och ersättas av andra alternativ.

Sektor styrning och stöd har varit i kontakt med förslagsställaren och förslagsställaren har avböjt att få presentera sitt förslag.

E-petitionen inkom 15 juli 2018. Yttranden över e-petitionen har inkommit från Övergripande planering, Styrning och stöd.

I det yttrande som inkommit konstateras att det går att ha olika uppfattningar om respektive projekt som förslagsställaren menar inte bör prioriteras, och att det ytterst är en politisk bedömning där det går att ha olika uppfattningar om vad som är viktigt och angeläget. Sedan yttrandet inkom har också en ny politisk majoritet tagit över styret i Gävle kommun som till en viss del har gjort andra bedömningar kring ett utav projekten.

Gävle är en av några få kommuner i landet som kunnat teckna stadsmiljöavtal med staten för att tillsammans, kommun, Region Gävleborg, Trafikverket och staten (regeringen) arbeta långsiktigt med att planera en ny hållbar stadsdel på Näringen med ett slutmål om 6000 bostäder 2040. I en växande stad som Gävle med en stor bostadsbrist är fler bostäder både viktigt och välkommet. En bärande del handlar också om satsningar på infrastruktur från statens sida för att påbörja arbetet för dubbelspår på Ostkustbanan, vilket också kommer att möjliggöra en till tågstation, Gävle Västra samt tågstopp i Hagsta. Allt detta är mycket viktigt för att bygga bort den flaskhals för både godstrafik och persontrafik som Ostkustbanan idag är, men också för att förbättra möjligheterna att bo i och resa till och från hela Gävle. Det handlar om ett större antal beslut som kommer att behöva fattas innan den nya stadsdelen är på plats, inte minst framväxten av ett nytt logistiknav i Tolvfors vid trafikplats Gävle Norra. Sammantaget gör Majoriteten bedömningen att behovet av projekt Näringen är viktigt för Gävles utveckling under en lång tid framöver, men att det under arbetet är avgörande att också involvera kommunens medborgare och företag för att resultatet ska bli framgångsrikt.

Den nya Majoriteten har tillsammans aviserat att ett nytt kultur- och bildningscenter kommer att byggas på stadsbibliotekets nuvarande plats. Det nuvarande stadsbibliotekets lokaler är i ett mycket dåligt skick och möter heller inte dagens och framtidens behov av vad ett bibliotek behöver vara. Samtidigt finns också behovet av att skapa centrala mötesplatser för Gävleborna och samlokalisera fler kulturverksamheter för att skapa ett nav för kultur- och bildning i Gävle centrum. Utformningen av det nya kultur- och bildningscentret och dess innehåll kommer inom kort bli föremål för en stor medborgardialog för att alla kommuninvånare ska ha möjlighet att tycka till och påverka innehållet och utformningen innan ett slutligt beslut om ett nytt kultur- och bildningscenter fattas.

Gällande Å-rummet har Majoriteten i dagsläget satt paus i det arbetet och kommer att återkomma i frågan. Projektet Å-rummet är en del av den Centrumplan som fattades 2014 och syftar till att förbättra gång- och cykelmöjligheterna längs stråket, närheten och tillgängligheten till vattnet och fisket i Gavleån genom till exempel bryggor och tillfälliga platser för småbåtar samt förbättrad livskraft för de lindar som finns längs stråket. Samtidigt finns också behov av att renovera kajerna. Arbetet kan också kopplas till processen med det nya kultur- och bildningscentret som har direkt närhet till Å-rummet.

Med denna bakgrund kring de behov och ambitioner som finns i ett Gävle som växer och utvecklas gällande såväl fler bostäder som bättre infrastruktur och tillgång till kultur och biblioteksverksamhet, så föreslår majoriteten att
E-petitionen avslås.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-09-25 § 30, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från administrativa avdelningen, Styrning och stöd.

Förslagsställaren vill se att Strömvallen ska göras till Gävles stadsarena och iordningsställas för att kunna utöva fler sporter på platsen. Förslagsställaren lyfter också fram fördelarna med Strömvallens centrumnära läge och närhet till områden för rekreation och motion. I mars 2018 tecknade Gävle kommun avtal med Föreningen Strömvallen för att fotbollsföreningar skulle få möjlighet att nyttja Strömvallen för sin verksamhet. Nyligen förlängdes det avtalet med tre år.

Majoriteten är positiva till att fotbollsföreningar fortsatt kommer att ha tillgång till Strömvallen och att avtalet med Föreningen Strömvallen har förlängts. Med den bakgrunden görs ingen annan eller ny bedömning av den nuvarande användningsområdet för idrott på Strömvallen, vilket skulle krävas för att genomföra medborgarförslaget.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2017-09-25 § 30, väcktes rubricerat medborgarförslag. Yttrande över medborgarförslaget har inkommit från Övergripande planering, Styrning och stöd.

Förslagsställaren vill se att miljöfarliga plastpåsar totalförbjuds i kommunen på grund av plastens negativa effekter för människor, djur och miljö. Majoriteten delar förslagsställarens uppfattning att det är viktigt att användningen av plastpåsar minskar för en hållbar utveckling. I det Miljöstrategiska programmet som antogs 2013 återfinns under Konsumtion och Avfall delmålet att Gävlebornas konsumtion ska vara resurseffektiv och hållbar. Det Miljöstrategiska programmet är i dagsläget under revidering och avsikten är fortsatt höga ambitioner och insatser på klimat- och miljöområdet.

Förslagsställaren vill att miljöfarliga plastpåsar ska totalförbjudas i kommunen. Det har kommunen inte rådighet att besluta om, utan frågan behöver vara föremål för nationell lagstiftning om det ska kunna genomföras.

Övergripande planering framhåller däremot i sitt svar att Gävle kommun internt arbetar aktivt på olika sätt för att fasa ut användningen av plastpåsar. 2017 trädde även en ny lag i kraft som säger att handlare bland annat behöver informera om plastpåsars miljöpåverkan och informera om åtgärder för att minska förbrukningen. Lagstiftningen bedöms ha gett positiv effekt.