Möte 2021-12-13

I Gävle kommun är det Gävle Vatten AB som äger och är huvudman för VA-kollektivet. Kommun drabbades den 17-18 augusti 2021 av ett omfattande skyfall med efterföljande översvämningar som orsakade stora skador på fastigheter inom Gävle Vattens verksamhetsområde. Ansvaret för dessa skador har ännu inte kunnat fastställas och omfattande utredningar pågår. Erfarenheter från andra kommuner i landet vid likande händelse visar att VA-huvudmannen bär del av ansvaret.

Gävle Vatten har avsatt 250 mnkr i bolagets räkenskaper vilket är en preliminär schablonberäkning efter bästa förmåga, av vilka skadeståndsanspråk som kan komma att ställas mot bolaget. För att säkerställa bolagets egna kapital behöver kommunen tillskjuta kapital till samma nivå som avsättning uppgår till för att inte en obeståndssituation skall uppstå i bolaget.

Enligt Vattentjänstlagen 34 § anges hur VA-avgifternas belopp och hur avgifterna skall betalas. Under löpande år får inte det totala avgiftsuttaget överstiga de kostnader som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen. Taxan för 2021 är beslutad 2020 av kommunfullmäktige och inrymmer inte en marginal för dessa kostnader, som är att betrakta som extraordinära. Det finns inte juridiskt hinder mot att VA-verksamheten helt eller delvis finansieras med skattemedel. I och med detta ställningstagande att ge ett rörelsebidrag till Gävle Vatten blir inte kommande VA-konsumenter drabbade av kostnader för en redan inträffad händelse.

Ärendebeskrivning

Gävle Vatten är ett helägt dotterbolag till Gästrike Vatten som Gävle kommun äger till 60%. Bolaget är huvudman för kommunens VA-kollektiv och äger VA-anläggningarna i kommunen. Genom upprättat aktieägaravtal innehar Gävle kommun bestämmande inflytande över bolaget.

I Vattentjänstlagen 34§ framgår hur VA-avgifternas belopp och hur avgifter ska betalas. Det totala avgiftsuttaget får inte överstiga kostnaderna som är nödvändiga för att ordna och driva VA-anläggningen och fördelningen skall vara skälig och rättvis för kunden. Det innebär att verksamheten inte får drivas så en väsentlig vint uppstår och om det sker ett väsentligt överuttag ska huvudmannen betala tillbaka pengarna till VA-kollektivet inom tre år från det att överuttaget skett.
Motsatt gäller om ett underskott skett i verksamheten, då skall VA-kollektivet återställa detta inom tre år. Enligt bolagets budget för år 2022 beräknas omsättningen uppgå till 237 mnkr vilket innebär att det beräknade skadeståndsanspråket på bolaget inte är realistiskt att taxera ut på VA-kollektivet i närtid, även om tidsperioden skulle beräknas på 6-8 år mot lagstadgade 3 år. I och med detta ställningstagande blir inte kommande VA-konsumenter drabbade av kostnader avseende en redan inträffad händelse.

Det finns inget juridiskt hinder mot att VA-verksamheten helt eller delvis finansieras med skattemedel och skattefinansiering brukar bara ske som tillfälliga åtgärder och i undantagsfall. Gävle Vattens VA-taxa beslutas årligen av kommunfullmäktige i Gävle kommun och gällande taxa täcker inte de extraordinära kostnader som bolaget drabbats av med anledning av skyfallet med efterföljande översvämningar.

Gävle kommun föreslås att utbetala ett rörelsebidrag till bolaget på 250 mnkr, vilket är det schablonbelopp bolaget beräknar skadeanspråken kan uppgå till enligt kända förutsättningar vid skrivelsens upprättande.

Moduleringar pågår per verksamhetsområde i kommunen för att utreda ansvarsgränsen mellan VA-kollektivet och kommunen. Bolaget har även tillfälligt tillsatt två tjänster för att administrera inkomna skadeärenden utöver befintlig personal som löpande arbetar med till exempel försäkringsfrågor. Erfarenhet från andra kommuner visar att den totala skaderegleringstiden kan uppgå till cirka fem år, beroende på det stora antalet skador samt handläggningstider hos motpartens försäkringsbolag. Nya anmälningar av skador kommer fortfarande in till bolaget och så beräknas även ske under 2022.

Då rörelsebidraget är schablonberäknat föreslås att en årlig avstämning upprättas och redovisas på sista kommunfullmäktiges möte respektive kalenderår och om bolaget inte nyttjat hela rörelsebidraget vid den slutliga avstämningen skall återbetalning ske till Gävle kommun. Den slutliga avstämningen skall vara upprättad senast 2027-03-31.

Visar de årliga avstämningarna att schablonberäkningen inte täcker samtliga bolagets kostnader har bolaget rätt att återkomma med ytterligare förfrågan om kompletterande rörelsebidrag.

Rörelsebidraget benämns som preliminärt för att inte en eventuell återbetalning skall strida mot Vattentjänstelagens regler för över/underuttag.

Inom Gävle kommun skall kostnaden för rörelsebidraget belasta kommunstyrelsens resultat för 2021. Kostnaden skall redovisas som en extraordinär kostnad.

Konsekvensen av rörelsebidraget kan innebära att kommunen kommer att redovisa ett negativt resultat och därmed också att redovisa ett negativt balanskravsresultat. Enligt kommunallagens balanskravsbestämmelse ska ett negativt balanskravsresultat återställas inom tre år. Undantag finns, så kallade synnerliga skäl. En grund för att åberopa synnerliga skäl är att kommunen har en stark finansiell ställning. Vid ett negativt balanskravsresultat på grund av ovan beslutat rörelsebidrag till Gävle Vatten, bör synnerliga skäl kunna åberopas då händelsen med skyfallet och efterföljande översvämning är att betrakta som en extraordinär händelse. Konsekvensen blir då att det negativa balanskravsresultatet ej kommer att behöva återställas i kommande budgetar. Enligt preliminära beräkningar kommer kommunens soliditetsmål fortsatt ligga på en nivå ovan målvärdet på 32%.

Rörelsebidraget skall vara reglerat innan 30 december 2021 via utställd faktura från Gävle Vatten märkt med fakturatext ”Preliminärt rörelsebidrag avseende skyfall Gävle kommun 17-18 augusti 2021”.

Enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 26 § framkommer det att en revisionsberättelse ska lämnas till förbundsmedlemmarna samt att de ska var för sig pröva om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan ska väckas.

Samordningsförbund Gävleborg (Finsam) har upprättat en årsredovisning för år 2020 samt överlämnat denna till förbundsmedlemmarna för godkännande. I samband med behandlingen av årsredovisningen tar Kommunfullmäktige också ställning till frågan om ansvarsfrihet och eventuella anmärkningar.

Som underlag för Kommunfullmäktiges ställningstagande i frågan finns, utöver årsredovisningen, även den förtroendevalda revisorns revisionsberättelse, revisionsberättelse utförd av KPMG, samt granskning utförd av PwC på uppdrag av den förtroendevalde revisorn.

Båda revisorsparter tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret samt att årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring. Styrning och stöd har i övrigt inget att tillägga.

Verksamhetsområde för VA är ett geografiskt avgränsat område inom vilket Lagen om allmänna vattentjänster gäller (LAV). Det innebär såväl rättigheter som skyldigheter för VA-huvudman och fastighetsägare. VA-huvudmannen är skyldig att skyndsamt och så länge behov finns ordna med den vattentjänst eller de vattentjänster som verksamhetsområdet avser. Fastighetsägaren har motsvarande rätt att försörjas av den allmänna VA-anläggningen och är avgiftsskyldig för vattentjänsterna inom verksamhetsområdet där fastigheten ligger.

I samband med exploatering av område för verksamheter i del av Ersbo (syd etapp 2) bygger Gävle Vatten AB ut det kommunala ledningsnätet för vatten och spillvatten. Anslutningar bedöms kunna påbörjas vid årsskiftet 2021/2022.

Enligt inriktning i gällande planbeskrivning (Detaljplan 2180K-26353 Skogmur 3:1 mfl) ska området försörjas med allmänna vattentjänster avseende vatten och spillvatten. Verksamhetsområdet för den allmänna VA-anläggningen behöver därför utvidgas till att omfatta det aktuella området avseende dricksvatten och spillvatten.

Gästrike återvinnare har enligt förbundsordningen ett uppdrag att ta fram förslag till lokala föreskrifter om avfallshantering för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommuner.

De nu gällande lokala föreskrifterna om avfallshantering trädde i kraft 2016-01-01. Det finns behov att revidera några delar i föreskrifterna, utifrån både ändrad lagstiftning och erfarenheter från tillämpningen av de gällande föreskrifterna.

Förslagen till revideringar handlar dels om förtydliganden och begrepp, dels om några förändringar i sak, dels om att flytta några bestämmelser från de lokala avfallsföreskrifterna till avfallstaxan. Samhällsbyggnadsnämnden har yttrat sig om förslag till reviderade föreskrifter men har inte kommit med någon synpunkt om förändringar av nuvarande förslag.

Med tanke på den starka prisutveckling som skett på småhusfastigheter i Gävle kommun från 2019 till idag föreslår Livsmiljö Gävle att markvärdena som underlag för tomträttsavgäld respektive friköpspris skulle höjas med i medeltal omkring 10 % under år 2022.

Stöd för föreslagna värdenivåer finns bland annat i form av kommunens tomtförsäljningar samt ortsprismaterial som avser köp som genomförts under 2019 och fram till idag. För andra fastigheter än småhus bör en individuell värdering av marken ske i varje enskilt fall. Detta gäller såväl vid omreglering av avgälden som för friköp.

En uppjustering av friköpspriserna gjordes senast år 2019 och beslutades i kommunfullmäktige 2018-11-26 (§3).

Kommunstyrelsen beslutade den 15 november 2021 att satser enligt ovanstående. Kommunstyrelsens beslut grundade sig på ett förslag till förbundsordning som då fanns tillgängligt för remissinstanserna. Därefter har den 17 november 2021 ett något reviderat förslag till förbundsordning inkommit som förslag för antagande.

Det nu aktuella förslaget skiljer sig från tidigare redovisat förslag i sak endast såvitt gäller ett viktigt tillägg i § 17 innebärande att årsbudgeten ska upprättas i enlighet med de ramar som medlemskommunerna enats om.

Varje år fastställer kommunfullmäktige en verksamhetsplan. I år innehåller den en kort tidsplan för principiellt viktiga beslut under året, sammanträdesdatum och plats för sammanträden, tidpunkter för fullmäktigeberedning och frågan om fullmäktigeledamöternas kompetensutveckling.

Ostkustbanan 2015 AB:s (Nya Ostkustbanan AB) styrelse föreslår samtliga delägare att revidera de styrande dokumenten: aktieägaravtalet, bolagsordningen samt ägardirektivet. Det enskilt viktigaste förslaget till ändring är att det maximala antalet styrelseledamöter föreslås utökas från dagens 12 till 19. Det är viktigt för bolaget att kunna anta reviderade styrdokument under innevarande år (2021) för att kunna registrera en styrelseledamot från varje enskild delägare hos Bolagsverket.

Bolagsstyrelsens tidplan är att samtliga delägares fullmäktige fattar beslut i frågan under oktober, november, respektive december och att bolaget därefter kallar till en extra bolagsstämma (per capsulam) i början eller mitten av december där de nya styrdokumenten kan fastställas.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2021-06-21, §39, väckte Jan Myléus (KD) rubricerad motion.

I motionen föreslår motionären att Gävle kommuns tre strategiska program, Sociala hållbarhetsprogrammet, Näringslivsprogrammet och Miljöstrategiska programmet ska ersättas med ett hållbarhetsprogram.

Idag finns det ett systematiskt arbete i hela kommunkoncernen med de tre strategiska programmen. De utmaningar eller målkonflikter som av olika skäl kan finnas med att implementera programmen i olika verksamheter kommer inte att minska för att de tre programmen ersätts av ett program.

Miljöstrategiska programmet reviderades 2020 och nya uppdaterade Näringslivsprogrammet är framtaget för beslut. I båda processerna med att revidera programmen har näringsliv, civilsamhälle, medborgare och medarbetare involverats. Det sociala hållbarhetsprogrammet gäller fram till 2023 och kommer därmed vara föremål för en revidering kommande mandatperiod. För att nå hög måluppfyllelse i programmen och skapa ett Gävle som är socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart krävs ett fortsatt fokus på implementering och finansiering av insatser kopplade till de strategiska programmen, inte nya administrativa processer med att slå samman befintliga program.

Av dessa skäl föreslår Majoriteten att motionen avslås.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2019-09-23, §20, väckte Jan Myléus (KD) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden.

Parkering på lastzoner kan vara en metod för att frigöra gatuparkering, men det är inte oproblematiskt. Dels finns en oro att regelefterlevnaden blir låg och då försvårar för centrumhandel och restauranger att få varor levererade även de tider då de framförallt behöver ytan, vilket är syftet med lastzonerna. Det är även av stor vikt att användningen av parkeringshusen i centrala Gävle ökar framför gatuparkering för dem som har behov av att använda bilen. Detta då tillgången till parkeringsplatser i parkeringshusen är god. Oavsett hur möjligheten ser ut att parkera på lastzoner så kommer det fortsatt råda stor konkurrens om utrymmet i det offentliga rummet i centrala Gävle då staden fortsätter att växa, och därmed också om den befintliga gatuparkeringen.

I den parkeringspolicy som antagits av kommunfullmäktige finns samutnyttjade av lastplatser på kvällar och helger med som ett förslag. I yttrandet över motionen konstateras att parkeringspolicyn inte behöver revideras för att införa parkering på lastplatser utan det kan ske via bestämmelser i de lokala trafikföreskrifterna för respektive lastplats.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-06-15, §27, väckte Niclas Bornegrim (M) rubricerad motion. Yttranden över motionen har inkommit från Samhällsbyggnadsnämnden och Gävle Parkeringsservice.

Parkering på lastzoner kan vara en metod för att frigöra gatuparkering, men det är inte oproblematiskt. Dels finns en oro att regelefterlevnaden blir låg och då försvårar för centrumhandel och restauranger att få varor levererade även de tider då de framförallt behöver ytan, vilket är syftet med lastzonerna. Det är även av stor vikt att användningen av parkeringshusen i centrala Gävle ökar framför gatuparkering för dem som har behov av att använda bilen. Detta då tillgången till parkeringsplatser i parkeringshusen är god. Oavsett hur möjligheten ser ut att parkera på lastzoner så kommer det fortsatt råda stor konkurrens om utrymmet i det offentliga rummet i centrala Gävle då staden fortsätter att växa, och därmed också om den befintliga gatuparkeringen.

I den parkeringspolicy som antagits av kommunfullmäktige finns samutnyttjade av lastplatser på kvällar och helger med som ett förslag. Gävle parkeringsservice beskriver vidare i sitt yttrande hur samutnyttjande av parkeringsplatser sker på olika sätt redan idag. Användningen av respektive rastplats styrs av bestämmelserna i de lokala trafikföreskrifterna och därmed krävs inget ytterligare beslut i kommunfullmäktige för parkering på lastzoner.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-09-28, §23, väckte Margareta Larsson (M) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Utbildningsnämnden.

Utbildningsnämnden konstaterar i sitt yttrande att det inte finns en entydig och precis definition av särskild begåvning, då det varierar mellan olika forskare och sakkunniga. Det finns heller inte någon strikt vedertagen gräns för vad som ska anses som särskild begåvning. Däremot uppskattar praxis och forskning att andelen med särskild begåvning handlar om ca 2–10 procent. Utbildningsnämnden beskriver vidare att särskilt begåvade inte är en homogen grupp, utan har olika individuella behov socialt och kognitivt.

Enligt skollagen (2010:800) 3 kap 3 § ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. De elever som lätt når kunskapskraven ska utmanas med hjälp av ledning och stimulans för att nå ännu längre i sin utveckling.

Vägledning och stödmaterial har tagits fram hos Skolverket för att möjliggöra kompetensutveckling och kunskap för pedagoger i förskola och skola. Både när det gäller att kunna uppmärksamma särbegåvade elever och möta elevernas behov. Tillsammans med ett antal kommuner har SKR tagit fram en handlingsplan som också kan ge viktig vägledning för medarbetare i förskola och skola.

I motionen ges en rad förslag när det gäller skolans arbete med särbegåvade elever. Utbildningsnämnden menar att skolans uppdrag är tydligt när det gäller ansvaret för att alla elever ska stimuleras och stödjas för att kunna utvecklas så långt det är möjligt utifrån sina förutsättningar. I nämndens yttrande konstateras även att det finns stöd och vägledning framtagen för att pedagoger och lärare ska ges kunskap och kompetensutveckling där det finns behov. Bedömningen är därför att delar av motionens förslag bör besvaras eller avlås.

Nämnden bedömer vidare att Sektor Utbildning ska ges i uppdrag att kartlägga fortbildningsbehovet hos medarbetare inom förskola och skola, under förutsättning att uppdraget till Utbildning Gävle specificeras enligt Utbildningsnämndens förslag. Förslag till beslut är därmed att att-sats ett bifalls under förutsättning att kartläggningen genomförs utifrån de handlingsplaner för särskilt begåvade barn och elever som tagits fram av Skolverket respektive SKR. Detta för att säkerställa att kunskap och handlingsstöd finns på varje förskola och skola och att fler insatser kan vidtas utifrån det lokala fortbildningsbehovet.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-06-15, §27, väckte Eva Marja Andersson (M) rubricerad motion. Yttranden över motionen har inkommit från Socialnämnden och enheten för Social hållbarhet, Styrning och stöd.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och motionen berör därför ett viktigt område som också är högt politiskt prioriterat genom det pågående arbetet för en kommun fri från våld. I motionen föreslås att Gävle kommun ska inleda en process för myndighetssamverkan enligt de modeller som finns i Eskilstuna och Strängnäs där också samlokalisering ingår.

Enheten för Social hållbarhet lyfter i sitt yttrande vikten av myndighetssamverkan för att det ska ske ett framgångsrikt arbete för hela kedjan från ett brett våldsförebyggande arbete till att upptäcka, ge stöd och skydd till våldsutsatta, liksom behandling för våldsutövare. Även i Gävle kommun sker denna myndighetssamverkan, men inte helt i den form som föreslås i motionen.

Både Socialnämnden och Enheten för Social hållbarhet beskriver i sina yttranden resultaten av de utvärderingar som genomförts av den typ av modell som används i Eskilstuna och Strängnäs. Brottsförebyggande rådet, BRÅ har tidigare utvärderat Koncept Karin i Malmö, en samverkansmodell där Socialtjänst och Polis är samlokaliserade med varandra och samverkar med andra berörda aktörer och myndigheter. BRÅ:s bedömning var att de våldsutsatta upplevde ett bra bemötande från medarbetarna i en målgruppsanpassad fysisk miljö. Samtidigt visade utvärderingen också att få erbjöds stödsamtal och det ökade inte andelen våldsutsatta som deltog i polisutredningar. Uppklaringen av brott låg något lägre än inom Polismyndighetens ordinarie verksamhet och även om myndighetsaktörerna samverkade mer med varandra så påverkade det inte hur samverkan fungerade i sig. I utvärderingen lyfts till exempel att det fortfarande uppstod parallella utredningsprocesser mellan Socialtjänst och Polis trots samlokaliseringen.

Sammanfattningsvis var det svårt att bedöma nyttan av konceptet jämfört med andra arbetssätt då slutsatsen var att det fanns värdefulla komponenter i Koncept Karin kopplat till socialsekreterarens roll, samtidigt som behovet hos våldsutsatta av det mer långtgående stödet inte tillgodosetts.
Sedan Socialnämnden inkom med sitt yttrande över motionen har en översyn genomförts inom individ- och familjeomsorgen och en ny våldsenhet som samlar kommunens kompetenser har nyligen startats upp inom Socialtjänsten. Syftet med den nya enheten är att erbjuda våldsutsatta individer och familjer ett mer systematiskt, tydligt, tryggare och säkrare stöd som är mer sammanhållet än tidigare och med mer individanpassade insatser. Innan beslut fattas om exakt vilka ytterligare metoder eller modeller som Gävle kommun ska initiera med andra aktörer inom ramen för En kommun fri från våld bör därför den nya enheten få möjlighet att formera sig och arbeta.

Majoriteten utesluter inte att en samverkans- och samlokaliseringsmodell enligt den som föreslås i motionen, alternativt någon annan modell som bedöms som framgångsrik kan införas i framtiden. Men bedömer i dagsläget att det är viktigt att säkerställa de egna nya arbetsformerna som syftar till kvalitetsutveckling inom Socialtjänsten. Ett viktigt perspektiv är dessutom att den bästa kunskapen och idéerna om metodutveckling i verksamheten finns hos professionen och det behöver fortsatt tas tillvara i arbetet för en kommun fri från våld.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-09-28, §23, väckte Eva Marja Andersson (M) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Socialnämnden.

Det digitala verktyget SES, samarbete efter skilsmässa riktar sig till föräldrar och barn för att hantera de svårigheter som en skilsmässa eller separation ofta innebär. I Sverige är Helsingborg den första kommunen som implementerat delar av verktyget inom ramen för en gemensam upphandling där även andra skånska kommuner ingår. I upphandlingen var SES den enda produkt på marknaden som då motsvarade kommunens kravspecifikation. SES innebär en årlig kostnad bestående av en årsavgift och en licensavgift baserad på antalet kommuninvånare.

Socialnämnden beskriver i sitt yttrande över motionen att innan något beslut fattas om att upphandla den typ av digitalt verktyg som SES är ett exempel på, så behövs ett mer digert beslutsmaterial. SES implementerades i Helsingborg under 2021 och Sektor välfärd avser följa arbetet för att ta del av de erfarenheter som kommunen samlar på sig och de utvärderingar som tas fram.

Då SES innebär en betydande investering och en årlig kostnad så behöver insatsen också bedömas av professionen inom Socialtjänsten i förhållande till andra förebyggande insatser som riktar sig till föräldrar, barn och familjer i den typ av kris som en separation kan utgöra. Professionens bedömning av vilka insatser som bör prioriteras för att möjliggöra en fortsatt kvalitetsutveckling inom Socialtjänsten ska också få vara vägledande i vilka nya metoder och verktyg som ska implementeras.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2021-02-22, §18, väckte Tord Fredriksen (V) rubricerad motion.

Vid allvarliga samhällsstörningar genomförs alltid en övergripande utvärdering av krisledningsorganisationen och kommunens krishantering enligt kommunens riktlinjer för extraordinära händelser i fredstid. Dit hör Coronapandemin som är den största hälsokris i modern tid som drabbat vårt samhälle. Under pandemin har en aktiv krishantering skett i alla delar av kommunens organisation, utifrån olika verksamheters ansvar och roller. För att få en samordnad och likvärdig utvärdering av kommunkoncernens krishantering på plats beslutade en enig kommunstyrelse i juni 2021 att tillsätta en extern utvärdering av coronahanteringen i alla kommunens nämnder och bolag. Inför upphandlingen av extern konsult tillsattes en parlamentarisk grupp där alla politiska partier var representerade och gavs möjlighet att ta fram frågeställningar till utvärderingen.

Den övergripande externa utvärderingen kommer presenteras under hösten 2021 och enskilda nämnder som särskilt påverkats av pandemin förväntas genomföra en fördjupad utvärdering utifrån sin verksamhet. Den nationella Coronakommissionens delbetänkande, Äldreomsorgen under pandemin utgör även den ett viktigt underlag för både utvärdering, lärdom och utvecklingsarbete. Det kommande delbetänkandet och slutbetänkandet som Coronakommissionen kommer att presentera är också av stort intresse för utvärdering i de delar som berör kommunens ansvarsområden.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-06-15, §27, väckte Tord Fredriksen (V) och Seppo Laine (V) rubricerad motion. Yttranden över motionen har inkommit från Gävle Energi och Gavlefastigheter.

I motionen föreslås att Gävle Energi AB ska ta ledningen för att installera solceller för elproduktion på varje tillgängligt tak på kommunens byggnader.

För att framgångsrikt klara omställningen till ett samhälle oberoende av fossil energi behöver mer lokal fossilfri energi produceras. När nyttjandet av fossil energi fasas ut så kommer därför användningen av andra energislag att öka. Solenergi är en av flera lösningar för att bidra till en klimatsmart energianvändning och samtidigt nyttja befintliga takytor på kommunala byggnader. I det nyligen antagna Miljöstrategiska programmet 2.0 är en målsättning att av Gävle kommunkoncerns elanvändning 2035 ska minst 10% produceras från solceller.

Gävle Energi beskriver i sitt yttrande att nuvarande ägardirektiv tillsammans med mål i det Miljöstrategiska programmet ger ett ramverk för investeringar i solceller på lämpliga tak för fastighetsägare. Både Gavlefastigheter och Gävle Energi beskriver i sina yttranden att alla tak på kommunala fastigheter inte passar för investering i solceller. Det som är avgörande är till exempel taklutning, husets placering och skuggning. En annan aspekt är att på större fastigheter behöver egenanvändningen av el vara relativt hög.

För att på affärsmässig grund ta fram och installera solceller på de ytor i kommunen som har bäst förutsättningar har Gävle Energi och Gavlefastigheter tillsammans arbetat fram ett så kallat PPA-koncept (Power-Purchase Agreement) som innebär att Gävle Energi tar investeringskostnaden och kunden i form av Gavlefastigheter betalar sedan ett beräknat pris för producerad el. Samverkansavtalet för detta har sedan yttrandena inkom inte bara färdigställts utan har också börjat implementerats för en rad fastigheter. Några exempel är Konserthuset, Hemlingborgs skola, Brynässkolan och Bergby centralskola.

Sammanfattningsvis är bedömningen att det befintliga arbetet för att öka andelen solceller på kommunala fastigheter redan bedrivs i den riktning som motionen föreslår.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2021-06-21, §39, väckte William Elofsson (M) och Pekka Seitola (M) rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från enheten övergripande planering, Styrning och stöd.

I motionen föreslås att kommunfullmäktige ska besluta att alltid använda möjligheten att avstyrka ansökningar om byggnation av vindkraft till havs inom Gävle kommuns planeringsområde och motverka havsbaserade vindkraftverk som är närmare än 50 km från närmaste kust eller skärgård. Motionen berör därmed två olika delar, dels hantering av ansökningar om att anlägga vindkraft inom Gävle kommun, dels användningen av havet utanför kommunens territorium.

All energiproduktion innebär någon form av påverkan på sin närmiljö eller på vårt klimat. Platsen för ny energiproduktion övervägs därför noga och omgärdas av en omfattande tillståndsprocess. För att framgångsrikt klara omställningen till ett samhälle oberoende av fossil energi och stärka industrins konkurrenskraft behöver ny fossilfri energi tillföras till elnätet.

Många olika faktorer behöver sammanfalla för att en plats ska anses lämplig för energiproduktion via vindkraft till havs. Det handlar om försvarsintressen, naturvärden, djur- och fågelliv, påverkan på omgivande miljöer och friluftsliv, närhet till det nationella elstamnätet, riksintresse för yrkesfiske och vattendjupet, för att nämna några faktorer. Det gör att avstånd från kust och skärgård inte är ensam aspekt för om en plats utifrån sina förhållanden kan anses lämplig framför andra områden. De områden längs kommunens kustband som är utpekade som riksintressen för vindbruk anses ur ett nationellt perspektiv vara särskilt lämpliga för att bidra till en trygg energiförsörjning och möta behov av ny energiproduktion i vårt område.

Majoriteten motsätter sig inte vindkraftsetableringar som ligger 50 km eller längre från kustlinjen, men det är marknadens aktörer som själva bedömer vilka områden de vill ansöka om att etablera vindkraft på. Vid ansökningar 50 km från kusten har dessutom Gävle kommuns territorialgräns passerats, vilket gör att kommunen inte kan påverka hur havet där används.

I Energimyndighetens vägledning för kommuner som tagits fram tillsammans med Naturvårdsverket och SKL, nuvarande Sveriges kommuner och regioner SKR tydliggörs roller i planerings- och tillståndsprocessens olika delar vid ansökan om att anlägga vindkraft. Kommunen ska vid tillstyrkan eller avstyrkan bedöma om vindkraftsetablering på platsen utgör en lämplig vatten- och markanvändning, med grund i kommunens översiktsplan. Innan beslut om avstyrkan eller tillstyrkan av en ansökan ges kommunen även möjlighet att yttra sig och som part lämna synpunkter på ansökan.

Gävle kommun har i sina yttranden över hittills inkomna ansökningar särskilt lyft fram behovet att värna de tysta områden som identifierats längs kusten och de områden som i kommunens översiktsplan pekats ut som särskilt värdefulla för friluftslivet. Utifrån närheten till Axmar Bruk lyfts även behov av hänsyn till Axmar Bruk som riksintresse för kulturmiljö och ett besöksmål under utveckling. Gävle kommun har även lyft fram att sökande företag behöver redovisa om bullernivå från vindkraftverk i dessa områden kan utgöra en intressekonflikt och om så är fallet, vilket åtgärder som vidtas för att inte nå en ljudnivå som överstiger 35dBA ekvivalent. Utöver detta bedöms att mer fossilfri el som lokalt tillförs till elnätet gynnar Gävle Hamn i sin roll som ett fortsatt viktigt logistiknav i Mellansverige.

Gävle kommun har även yttrat sig över Havs- och vattenmyndighetens förslag till regeringen om ”Havsplaner för Bottniska viken, Östersjön och Västerhavet”. Där har Gävle kommun betonat att förslaget tydligare behöver beskriva osäkerheterna i att kunna få ett tillstånd att anlägga vindkraft på de platser som pekats ut som riksintresse där det också finns höga naturvärden i området.

Sammanfattningsvis bör möjligheten att avstyrka ansökningar om att anlägga vindkraft innan de avgörs av Mark- och miljödomstolen bedömas från ansökan till ansökan. Det är därför inte önskvärt att generellt besluta om att alltid nyttja det kommunala vetot enbart baserat på ett visst avstånd från kusten. Detta då det är många olika faktorer som påverkar om en plats är lämplig eller inte för energiproduktion via vindkraft. Gävle kommuns havsplaneringsområde sträcker sig ca 2,2 mil ut till territorialgränsen. Kommunen har därför ingen beslutanderätt över användningen av havet 50 km eller längre ut från kusten.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2020-09-28, §23, väckte William Elofsson rubricerad motion. Ett yttrande över motionen har inkommit från Sektor Styrning och stöd.

I motionen föreslås att kommunstyrelsen och övriga nämnder ska redovisa vilka verksamheter och tjänster som är lagstadgade och vilka som inte är det samt redovisa kostnaderna för dessa varje år i samband med årsbokslutet.

I yttrandet över motionen framgår vilka uppgifter som är lagstadgade uppgifter för en kommun. Men det konstateras att många områden styrs genom ramlagstiftning, vilket gör att det inte är självklart att kunna ta fram en uppdelning som blir korrekt mellan det som enbart är givet enligt lag och vad som är politisk ambitionsnivå. Däremot går kostnaderna för varje avdelning eller verksamhet i kommunen att ta del av i respektive nämnds ekonomiska redovisning. Likaså sker redovisning av hur kommunens resurser används i delårsrapport, delårsbokslut och i uppföljning av våra strategiska program, för att ge några exempel.

2017 genomfördes en inventering i kommunen med sammanställningen som efterfrågas i motionen. Dåvarande styre tog därefter ingen vidare ställning till hur resultatet skulle användas. Sammanställningen återrapporterades i Delårsrapport 2 det nämnda året och går därmed sedan dess att ta del av.