Möte 2026-06-15

Sektor styrning och stöd har sammanställt delårsrapport 1 202 för kommunen och de kommunala bolagen.

Delårsrapporten redovisar nämnderna, kommunens och de helägda bolagens ekonomiska resultat och resultatprognos, investeringar och prognos för helåret samt. Verksamhetsuppföljning sker på nämnds och bolagsnivå.

Sammanställd redovisning samt beskrivning av verksamhet och måluppfyllelse på kommun och kommunkoncernnivå kommer att återrapporteras i delårsrapport 2.

För perioden januari-april 2026 visar Gävle kommun ett ekonomiskt resultat som påverkas av ökade kostnader inom bland annat social omsorg, LSS, placeringar och vinterväghållning. Samtidigt bidrar högre skatteintäkter, finansnetto och vissa verksamhetsöverskott positivt.

Helårsprognosen för kommunen uppgår till 194,6 mnkr, vilket innebär ett positivt resultat men lägre än budget.

Flera nämnder prognostiserar underskott vid årets slut. De största negativa avvikelserna bedöms uppstå inom:

•Samhällsbyggnadsnämnden (-33,7 mnkr)

•Socialnämnden (-30,0 mnkr)

•Arbetsmarknads- och funktionsrättsnämnden (-20,0 mnkr)

•Utbildningsnämnden (-10,0 mnkr).

Befolkningen i Gävle har ökat något under årets första månader, främst till följd av positiv nettoinvandring. Antalet barn och unga minskar samtidigt som antalet äldre ökar, särskilt i gruppen över 80 år.

Målet för stark finansiell ställning prognostiseras till 53,4 procent, vilket överstiger målvärdet på 50 procent. Kommunens balanskravsresultat prognostiseras till 187,3 mnkr och kommunen har inga tidigare underskott att återställa. Sammantaget visar Gävle kommun, trots några prognostiserade underskott i verksamheten, en stark finansiell ställning.

Kommunkoncernen prognostiserar ett positivt resultat för helåret och de kommunala bolagen redovisar genomgående positiva resultatprognoser. Investeringstakten är fortsatt hög, även om flera större projekt har tidsförskjutits.

Kommunplan med årsbudget 2027 och planeringsperiod 2028–2030 beslutas enligt plan av Kommunfullmäktige i november månad. För att säkerställa en god framförhållning för planering av investerings-verksamheten kommer exploaterings- och investeringsbudgeten för 2027 med planeringsperiod för 2028–2030 att beslutas i Kommunfullmäktige i juni. Underlag till investeringsbudgeten har delgivits Finansutskottet i mars och april.

I underlagen redovisas investeringsbehoven per nämnd för åren 2026–2030 enligt den nämndsorganisation som träder i kraft från 1 januari 2027. Bilaga 2 visar dock en uppställning av investeringarna även för 2026 utifrån den nämndsorganisation som träder i kraft 2027. Bilaga 2 innebär dock ingen förändrad investeringsbudget inom nämndsorganisationen för 2026 för de nämnder som påverkas av den nya nämndsorganisationen vid årsskiftet, eftersom beslutet avser åren 2027–2030.

Exploatering- och investeringsverksamheten i Gävle kommun har en omfattande investeringsredovisning. För exploatering ingår också driftredovisning samt intäktsredovisning.

Exploateringsverksamheten har för avsikt att vara självfinansierad, vilket innebär att inkomsterna ska överstiga utgifterna. Varje exploateringsprojekt ska följas upp med ett exploateringsnetto. Ett positivt exploateringsnetto motsvarar en finansieringsgrad på över 100 procent. Ett exploateringsnetto kan vara negativt om detta beslutats i projektets ursprungliga totalbudget.

Som förberedelse till kommande investeringsbeslut och för att möjliggöra strategiska fastighetsbeslut lämnas i samband med ordinarie investeringsbeslut för 2027 tom 2030 uppdrag till berörda nämnder att utreda förutsättningar.

Gävle kommuns miljöstrategiska programmet följs årligen upp genom ett Miljöbokslut. Miljöbokslutet användas för att visualisera hur miljö och klimatarbetet går och utgör ett underlag för fortsatt planering och genomförande av programmet.

Miljöbokslutet innehåller uppföljning av 34 mål och 60 indikatorer, kretsloppsplanen är integrerad i uppföljningen.

Statistik för indikatorerna har samlats in både från utsedda kontaktpersoner inom kommunkoncernen och från nationella uppföljningssystem.
Under året har verksamheterna inom kommunkoncernen rapporterat in genomförda åtgärder. Målanalyserna har tagits fram i samarbete med berörda representanter inom kommunkoncernen.

Kommunfullmäktige beslutade den 15 december 2025 att aktualisera det miljöstrategiska programmet, detta bokslut följer upp det miljöstrategiska programmet innan aktualiseringen. Miljöbokslutet jämför 2025 års målstatus med året 2020, då programmet reviderades. Syftet är att visa hur utvecklingen har sett ut över tid.

Utvecklingen sedan 2020 visar att miljöarbetet rör sig i rätt riktning. Färre röda mål och en ökning av både gröna och gula mål indikerar att insatta åtgärder ger effekt. Jämfört med 2020 har andelen gröna mål ökat från 9 procent till 18 procent, medan andelen gula mål har stigit från 47 procent till 59 procent och andelen röda mål minskat från 44 procent till 23 procent.

Fortsatta utmaningar finns för att närma oss våra målnivåer, framför allt inom: Minskning av transportrelaterade utsläpp, vattenkvalitet, förorenade områden och ökad lokal livsmedelsproduktion.

Gästrike Återvinnare är ett kommunalförbund med direktion. I enlighet med 9 kap. 13§ kommunallagen ska revisorerna lämna en revisionsberättelse till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige. Av det följer också att fullmäktige ska senast utgången av juni månad beslut om ansvarsfrihet kan beviljas eller inte.

Revisorerna för Gästrike Återvinnare har bedömt att direktionen för Gästrike återvinnare

• har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt,
• att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande,
• att den interna kontrollen har varit tillräcklig
• att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige fastställda finansiella målen och verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning.

Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma.

Gästrike Räddningstjänst bedriver sin verksamhet i direktion. Det innebär att respektive ägarkommun har att fatta beslut om beslut om ansvarsfrihet för styrelsen.

Enligt Kommunallagens 6 kapitel § 1 ska kommunstyrelsen i årliga beslut för varje hel- och delägt bolag pröva om den verksamhet som förbundet har bedrivit under föregående kalenderår har varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna. Sektor styrning och Stöds granskning visar att så varit fallet. 

Revisorerna bedömer sammantaget att direktionen i Gästrike Räddningstjänstförbund har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

Revisorerna bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande.

Revisorerna bedömer att direktionens interna kontroll i stort har varit tillräcklig. Förbättringsområden noteras i den interna kontrollen rörande rutiner och ansvar kopplat till informationssäkerheten.

Revisorerna bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning som direktionen har uppställt i budget 2025.

Enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 26 § framkommer det att en revisionsberättelse ska lämnas till förbundsmedlemmarna samt att de ska var för sig pröva om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan ska väckas.

Som underlag för Kommunfullmäktiges ställningstagande i frågan finns, utöver årsredovisningen, även den förtroendevalda revisorns revisionsberättelse, revisionsberättelse utförd av Azets Revision och Rådgivning AB, grundläggande granskning samt granskningsrapport av god ekonomisk hushållning samt av årsredovisningen utförd av Azets Revision och Rådgivning AB och på uppdrag av den förtroendevalde revisorn.

Revisorerna tillstyrker att styrelsen och dess ledamöter beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret samt att årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om kommunal bokföring.

Samhällsbyggnadsnämnden har väckt ett ärende till kommunfullmäktige (i enlighet med 5 kap. 22§ kommunallagen).

Av 1 § lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. framgår att om tillstånd enligt 3 kap 1 § ordningslagen har lämnats i fråga om sådan offentlig plats som står under kommunens förvaltning, får kommunen ta ut ersättning för användningen. Rätt att ta ut ersättning föreligger också i fråga om användning, som avser salutorg eller liknande plats som kommunen har upplåtit till allmän försäljningsplats. Grunder för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige beslutade den 19 juni 2023, § 84, att anta taxa för upplåtelse av offentlig plats inom Gävle kommun. Sektor Livsmiljö har därmed funnit det lämpligt att genomföra en översyn av de allmänna bestämmelserna och avgifterna i taxan för upplåtelse av offentlig plats. Ett syfte med översynen har varit att skapa en tydlig struktur som förenklar tillämpningen. En annan avsikt med översynen har varit att införa nyanserade avgifter för torghandeln i taxan. Sektor Livsmiljö har även sett över huruvida avgifterna är skäliga bland annat genom en jämförelse med referenskommunerna Örebro, Uppsala, Västerås, Norrköping, Linköping och Eskilstuna som är jämförbara med Gävle kommun.

En av de främsta ändringarna i den nya taxan är att uteserveringar föreslås möjliggöras året om. Nya kategorier införs för uthyrningsverksamhet avseende utrustning för friluftsliv och aktiviteter, digitala skyltar och försäljning av ekologiskt odlade varor. En ny kategori för övriga upplåtelser införs, med syfte att användas i de fall ett ändamål inte går att härleda till annan kategori. Avgift för kvälls- och nattpass på salutorg införs och även så kallad Stockholmsställning införs vilket möjliggör differentierad avgift inom byggändamål.

Av 1 § lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. framgår att om tillstånd enligt 3 kap 1 § ordningslagen har lämnats i fråga om sådan offentlig plats som står under kommunens förvaltning, får kommunen ta ut ersättning för användningen. Rätt att ta ut ersättning föreligger också i fråga om användning, som avser salutorg eller liknande plats som kommunen har upplåtit till allmän försäljningsplats. Grunder för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige beslutade den 19 juni 2023, § 84, att anta taxa för upplåtelse av offentlig plats inom Gävle kommun. Sektor Livsmiljö har därmed funnit det lämpligt att genomföra en översyn av de allmänna bestämmelserna och avgifterna i taxan för upplåtelse av offentlig plats. Ett syfte med översynen har varit att skapa en tydlig struktur som förenklar tillämpningen. En annan avsikt med översynen har varit att införa nyanserade avgifter för torghandeln i taxan. Sektor Livsmiljö har även sett över huruvida avgifterna är skäliga bland annat genom en jämförelse med referenskommunerna Örebro, Uppsala, Västerås, Norrköping, Linköping och Eskilstuna som är jämförbara med Gävle kommun.

En av de främsta ändringarna i den nya taxan är att uteserveringar föreslås möjliggöras året om. Nya kategorier införs för uthyrningsverksamhet avseende utrustning för friluftsliv och aktiviteter, digitala skyltar och försäljning av ekologiskt odlade varor. En ny kategori för övriga upplåtelser införs, med syfte att användas i de fall ett ändamål inte går att härleda till annan kategori. Avgift för kvälls- och nattpass på salutorg införs och även så kallad Stockholmsställning införs vilket möjliggör differentierad avgift inom byggändamål.

Av 1 § lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. framgår att om tillstånd enligt 3 kap 1 § ordningslagen har lämnats i fråga om sådan offentlig plats som står under kommunens förvaltning, får kommunen ta ut ersättning för användningen. Rätt att ta ut ersättning föreligger också i fråga om användning, som avser salutorg eller liknande plats som kommunen har upplåtit till allmän försäljningsplats. Grunder för beräkning av avgiften beslutas av kommunfullmäktige.

Kommunfullmäktige beslutade den 19 juni 2023, § 84, att anta taxa för upplåtelse av offentlig plats inom Gävle kommun. Sektor Livsmiljö har därmed funnit det lämpligt att genomföra en översyn av de allmänna bestämmelserna och avgifterna i taxan för upplåtelse av offentlig plats. Ett syfte med översynen har varit att skapa en tydlig struktur som förenklar tillämpningen. En annan avsikt med översynen har varit att införa nyanserade avgifter för torghandeln i taxan. Sektor Livsmiljö har även sett över huruvida avgifterna är skäliga bland annat genom en jämförelse med referenskommunerna Örebro, Uppsala, Västerås, Norrköping, Linköping och Eskilstuna som är jämförbara med Gävle kommun.

En av de främsta ändringarna i den nya taxan är att uteserveringar föreslås möjliggöras året om. Nya kategorier införs för uthyrningsverksamhet avseende utrustning för friluftsliv och aktiviteter, digitala skyltar och försäljning av ekologiskt odlade varor. En ny kategori för övriga upplåtelser införs, med syfte att användas i de fall ett ändamål inte går att härleda till annan kategori. Avgift för kvälls- och nattpass på salutorg införs och även så kallad Stockholmsställning införs vilket möjliggör differentierad avgift inom byggändamål.

En annan ändring är att flera kategorier tas bort eller sammanförs. Tidigare fanns till exempel många olika försäljningskategorier, flera av dessa samlas i syfte att förenkla avgiftsdebitering och ge bättre förutsebarhet för tillståndshavarna. Torghandelsplatser förenklas till att avse antal dagar som platsen används för att ge flexibilitet i hur tillståndet formuleras. Det så kallade Bondtorget, inom Stortorget där viss försäljning varit avgiftsfri, tas bort. Syftet är att förtydliga att det är ändamålet med upplåtelsen som avgör om den är avgiftsfri eller inte, inte den specifikt upplåtna ytan.

Ytterligare en ändring är att lägre avgifter införs. Det gäller främst i fråga om uteserveringar, evenemang samt reklamskyltar. Så kallad stadsodling föreslås bli avgiftsfri.

Kommunens egen avgift för handläggning av tillstånd till upplåtelse av offentlig plats tas bort. Enligt 2 kap 5 § kommunallagen får en kommun för tjänster och nyttigheter som de är skyldiga att tillhandahålla endast ta ut avgifter om det följer av lag eller annan författning. Av lagen om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats, m.m. framgår att kommunen får ta ut ersättning för tillståndshavarens användande av den offentliga platsen, inte kommunens handläggning av ärenden enligt 3 kap 1 § ordningslagen.

Även zonindelningen i taxan för upplåtelse av offentlig plats har reviderats. Dels har zon A utvidgats till att utöver Stortorget även avse Rådhustorget, Söderbacken och Södra Kungsgatan fram till Södermalmstorg, dels närliggande områden till Stortorget och Rådhustorget och del av Drottninggatan. Även zon B har utvidgats till att avse Boulognerskogen, delar av Brynäs, inklusive Ahlgrens torg. Evenemang föreslås få differentierad avgift utifrån zonerna. Tidigare har endast syftet med upplåtelsen kunnat avgöra avgiften.

Samhällsbyggnadsnämnden föreslås få delegation från kommunfullmäktige att besluta om årlig indexjustering av taxan. Avgifterna (basavgifterna) ska baseras på konsumentprisindextalet (totalindex med 2020 som basår) för oktober månad (bastalet) före det kalenderår som avgifterna börjar att gälla. För varje följande kalenderår får samhällsbyggnadsnämnden besluta att avgifterna ska justeras den 1 januari så att de följer indexändringar till oktober månad närmast före det aktuella kalenderårets början. Jämförelse ska alltid ske med närmast föregående oktober månad. Utgående avgift ska aldrig vara lägre än avgiften föregående år. För den taxa som kommunfullmäktige beslutar att gälla från och med 1 juli 2026 är bastalet oktober 2025 (totalindex med 2020 som basår) och gäller till dess att samhällsbyggnadsnämnden beslutar att indexjustera enligt kommunfullmäktiges delegation.

För närvarande finns en pensionspolicy som rör både medarbetare såväl som förtroendevaldas pensioner, därtill finns en riktlinje för förtroendevalda och en riktlinje för medarbetare. Föreslagen förändring är att det blir ett dokument för medarbetare och ett för förtroendevalda. Förutom att separera medarbetare och förtroendevalda så innebär förslaget att kraftigt reducera mängden text för att göra det mer lättförståeligt.

De styrdokument som gäller för närvarande består främst utav text hämtat från tidigare OPF-KL, vilket leder till viss otydlighet utan att egentligen tillföra något reellt värde. Därtill finns en del bestämmelser som går i strid mot de centrala avtalen och OPF-KR, detta är främst kopplat till att pensionsåldern har höjts.

I praktiken innebär inte föreslagen förändring något annat än att det tillförs en skrivning angående Gävle kommuns syn gällande tillämpningen av partiell nedtrappningsförmån för seniora medarbetare. Samt förtydliganden kring hur beslut om särskild avtalspension fattas och att det blir möjligt att uppdatera regelverket till gällande OPF utan att nytt politiskt beslut behöver tas.

I samband med beslut behöver Riktlinje för ersättning till förtroendevald revideras med en uppräkning av arvoden för förtroendevalda om 6% för dem som inte omfattas av OPF-KR, som exempelvis styrelseledamöter och suppleanter i GSAB bolagen. Riktlinjen ska även revideras med en skrivning om att avsaknaden av pension har beaktats vid rekommendationer av arvodesnivåer, och att orsaken till att höja arvodet istället för att göra det till en pensionsförmån är utifrån kostnads och skattemässiga fördelar.

Ärendet har beretts i Arbetsgivarutskottet.

Samhällsbyggnadsnämnden har väckt ett ärende enligt 5 kap. 22 kommunallagen.

Samhällsbyggnadsnämnden har fått i uppdrag att bilda tre nya naturreservat. Först ut är Almkärrets naturreservat, beläget i Ersbo industriområde.

Kommunen får enligt 7 kap. 4 § miljöbalken besluta om att bilda naturreservat för att bevara biologisk mångfald och värdefulla naturmiljöer. I samband med detta får kommunen meddela föreskrifter för området enligt 7 kap. 5, 6 och 30 §§ miljöbalken samt fastställa en skötselplan enligt förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.

Stadsfullmäktige har den 30 mars 1903 beslutat om instruktion för styrelsen för Stiftelsen Fonden för Större Arbetarbostäder och den 21 december 1903 för styrelsen för Stiftelsen Fonden för mindre arbetarbostäder. Instruktionerna har vid ett flertal tillfällen uppdaterats. Instruktionen för styrelsen för Fonden för Större Arbetarbostäders har t.ex. uppdaterats av kommunfullmäktige 26 mars 1979, § 84.

Gävle kommun har tidigare i yttrande till Stiftelsen för större arbetarbostäder, 25KS172, konstaterat att stiftelsen inte är en s.k. kommunal stiftelse enligt den definition som finns i 10 kap. 6 § KL. Gävle kommun konstaterade då även att de instruktioner som har beslutats om för styrelsen för stiftelserna togs fram innan det fanns någon stiftelselag och att instruktioner beslutade av stadsfullmäktige inte är en del av stiftelseförordnandet och därmed, rättsligt sett, ointressant.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde 20240617 § 24KS304 väckte Anna Cullfors, Vänsterpartiet, rubricerad motion. Motionen remitterades till Kultur- och fritidsnämnden för beredning.

Motionären föreslår att Gävle kommun ska arbeta fram ett
styrdokument som ger förvaltningarna ett tydligt mandat att arbeta systematiskt och övergripande med att utveckla friluftslivets förutsättningar, samt även att stor vikt ska läggas vid att barm och ungdomar ges möjlighet att uppleva friluftsliv.

Precis som motionären lyfter fram är ett aktivt friluftsliv viktigt för såväl den enskilda som för samhället. Det är en självklarhet att kommunen ska bidra till att utveckla och förbättra förutsättningarna för friluftslivet i kommunen.

I det yttrande som Kultur- och fritidsnämnden gett anges att kommunen de senaste åren tagit fram en rad styrdokument för att utveckla kommunens arbete kring friluftsliv. Styrdokumenten spänner över samtliga områden där kommunen kan bidra till att stärka förutsättningarna.
Dessutom finns ett aktivt och omfattande arbete med att bedriva aktivitet utifrån styrdokumenten. Exempelvis infördes ”Friluftsstödet” tidigare under 2024.

Eftersom kommunen, primärt genom Kultur- och fritidsnämnden, redan har såväl styrdokument som ett brett och aktivt arbete på området finns det inga behov av ytterligare styrdokument, varför motionen bör avslås.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde 20240923 § 24KS351 väckte Richard Carlsson, Elizabeth Puhls och Wanja Delén, Sverigedemokraterna, rubricerad motion. Motionen remitterades till Kultur- och fritidsnämnden för beredning.

Motionärerna förslår att fullmäktige beslutar:
1. Att uppdra åt Kultur- och fritidsnämnden att utreda vilken yta som är bäst lämpad för tillskapande av husbilsparkering/ställplats vid Hemlingby friluftsområde.
2. Att utredningen tar hänsyn till befintlig service i Hemlingby friluftsområde samt möjlighet till expansion av dessa för att även kunna tillgodose behoven hos besökare med husbil.
3. Att utifrån vad utredningen visar, avsätta lämplig yta som snarast omvandlas till parkering/ställplats för husbilar, med service snarlik Gävle kommuns befintliga husbilsparkering/ställplats för husbilar på Södra Skeppsbron, det vill säga med bland annat tillgång till el, avgiftshantering och latrintömning.
4. Att friluftsområdet utvecklas i nära dialog/samarbete med aktuella serviceinstanser och entreprenörer, i syfte att göra området än mer attraktivt och välbesökt.

Motionärerna har rätt i att intresset för såväl naturupplevelser som resandet med husbil ökat stort. Det är glädjande att Gävles pärla Hemlingby drar till sig intresse från allt fler och nya besökare. Idag är inte parkeringsplatserna vid Hemlingby friluftsområde avsedda som ställplatser för husbilar, vilket motionärerna tar fasta på.

Tillgängligheten vid kommunens friluftsplatser behöver alltid utvecklas. Möjligheten att parkera med husbil är en aspekt, liksom möjligheterna för framförallt barn och unga. Ett omfattande utvecklingsarbete pågår i Hemlingby där bland annat framtida parkeringslösningar inklusive ställplatser hanteras. Beslut fattades i Kultur- och fritidsnämnden om en Friluftsplan den 13 december 2022 där utvecklingen av Hemlingby specifikt nämns i bifogad handlingsplan.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 2024-03-25, § 17, väckte Owe Hellberg (V) rubricerad motion.
Ett yttrande över motionen har inkommit från Omvårdnadsnämnden.

Motionären lyfter i sin motion att antalet äldre kommer öka betydligt de närmsta åren och att kommunen bör bygga trygghetsboenden för att minska trycket på äldreboenden. Det stämmer att antalet personer över 65 år kommer att växa som grupp framöver, men det innebär inte nödvändigtvis att fler vård- och omsorgsboenden eller lägenheter behövs. Utvecklingen speglar att befolkningen håller sig friskare längre upp i åldrarna samt att trenden går mot kvarboende i sitt eget hem, med stöd från till exempel hemtjänst i stället. Gävle kommun har idag, och på överskådlig närtid, inte något behov av ytterligare vård- och omsorgslägenheter och det finns tillgängliga inflytningsbara lägenheter för personer med vård- och omsorgsboendebeslut.

Vi är positiva till fler trygghetsboenden. Genom att bygga dem kan vi skapa en trygghet hos äldre att få bo i ett boende anpassat för deras behov utan att de behöver lämnar sin stadsdel. Trygghetsboendena möjliggör även att vi kan bryta den ofrivilliga ensamheten för äldre. Gavlegårdarna har i uppdrag att utreda frågan om att anlägga ett trygghetsboende i Bergby. Givet nuvarande lagstiftning och dyra byggnationspriser har projektet bedömts som svårt att färdigställa. Man arbetar därför för att utreda andra alternativ för att hitta bästa möjliga vägen framåt.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 23 september 2024, § 31, väckte Fredrik Åberg-Jönsson (V), rubricerad motion.
Ett yttrande över motionen har inkommit från Kultur-och fritidsnämnden.

Motionären yrkar på att Sportoteket ska omorganiseras till Fritidsbank samt att nuvarande verksamhet ska lyftas fram tydligare på
kommunens websida och i sociala medier. Förslagsställaren beskriver fördelar med konceptet Fritidsbank. Exempelvis deras websida med aktuell lagerstatus och inventarielista samt att ha stöttning från en huvudorganisation och samarbetspartners.

Motionären lyfter en av de viktigaste satsningarna som Gävle kommun gjort för att möjliggöra för fler barn och unga att idrotta. Sportoteket är en framgång på så många sätt.

I Kultur- och fritidsnämndens yttrande framgår att den utredning som motionären föreslår initierades redan 2023. Det är väl känt vilka förutsättningarna samt för- och nackdelar med att ombilda Sportoteket till en Fritidsbank. Någon ytterligare utredning är inte nödvändig i dagsläget.

Likväl initierade nämnden en utökad kommunikationsinsats redan 2023, vilket gör att lärdomar om hur målgruppen för Sportoteket kan nås är väl kända. Avslutningsvis vore det olyckligt om kommunfullmäktige beslutade i detalj om hur hemsida och sociala medier ska hanteras. Denna verksamhet lyfts exempelvis fram extra inför lov när efterfrågan är större. Avvägningen om hur och när avgörs med fördel av förvaltningen.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde den 16 december 2024, § 34, väckte Owe Hellberg (V) rubricerad motion.

Motionären yrkar att kommunen ska starta igång stadsdelsnätverket för Öster och Nordost igen. Medan ambitionen är lovvärd ser vi inte att förutsättningarna för att genomföra den finns i dagsläget.

Stadsdelsnätverken skapar möjlighet för samarbete och informationsutbyte mellan kommunens verksamheter, myndigheter, föreningsliv och medborgare. För att nätverket ska fungera krävs et att det finns medborgare och föreningsliv som driver idéer och förslag utifrån vad de upplever att stadsdelen behöver. I Nordost och Öster finns det ingen grundskola och det har inte funnits tillräckligt med föreningar som deltagit för att nätverket ska fungera som det ska. För att stadsdelsnätverket ska vara framgångsrikt behövs ett delaktigt föreningsliv men aktivitetsnivån i föreningslivet har tidigare varit för låg för att kunna ha den dialog vi vill ha. Om och när det finns bättre förutsättningar, bland annat med ett mer aktivt föreningsliv, för att starta igång ett nätverk kommer vi arbeta för att göra det. Det viktigaste för oss är resultatet, inte formen för hur vi når dit. Just nu är vår prioritet att hitta andra sätt att nå medborgare. Med det sagt ser vi positivt på om vi får fler aktiva föreningar som kan driva frågor som är viktiga i stadsdelen och i så fall blir det aktuellt att starta igång stadsdelsnätverket igen.