Möte 2018-04-18

a) Inför eftermiddagens beslutsärende - Utbildningsnämndens synpunkter på preliminära kommunövergripande mål och ekonomiska ramar 2019-2022 (18UN43)
- Föredragande: Tomas Hartikainen, förvaltningschef och Sinikka Pisilä, chef för verksamhetsstödet
- Gruppdiskussioner

b) Framtida utmaningar - Kompetensförsörjning
Föredragande: Tomas Hartikainen, förvaltningschef

Förslag på justerare: Kerstin Röstlund (MP)
Justeringsdatum: 25 april

a) Förvaltningen informerar

Övergripande
- Samverkan på förvaltningsnivå
- Chefsrekryteringar

Förskola
- Förskoleplatser

Grundskola
 - Lagstadgad förskoleklass

Gymnasieskola
- Gymnasieantagning läsåret 2018/2019

b) Ekonomisk månadsrapport
Skriftlig ekonomisk uppföljning per feb 2018
Muntlig ekonomisk uppföljning per mars 2018
Föredragande: Jonas Broström, ekonom/controller

c) Rapport från förtroendeuppdrag

d) Kurser/konferenser

Inför kommande budgetberedning ska nämnderna lämna synpunkter på preliminära kommunövergripande mål, indikatorer och de ekonomiska ramarna i enlighet med kommunledningskontorets anvisningar.
Mål och ekonomiska ramar och uppdrag fastställs av Kommunfullmäktige i samband med beslut i juni månad om Kommunplan med årsbudget 2019 och utblick 2020-2022.

Utbildningsnämndens mål är att alla barn och elever ska utmanas och klara sin utbildning, att våra verksamheter har goda lärandemiljöer, att ge god service till invånare och kunder med högt förtroende för verksamheten, samt bidra till hållbar tillväxt genom god tillgång till kvalitativa förskoleplatser och skola.
Utbildningsnämndens kostnader är huvudsakligen personal- och hyreskostnader- sammanlagt 87 procent. Utbildningsnämndens stora utmaningar är liksom föregående år måluppfyllelsen, särskilt i grundskolan, kompetensförsörjningen och lokalförsörjningen. Dessa områden behöver utbildningsnämnden fortsatt ha sitt fokus på. För utbildningsnämnden är det allra viktigast att det finns kompetenta och legitimerade förskollärare, lärare och skolledare samt en fungerande elevhälsa i våra förskolor och skolor.

Utbildningsnämnden har synpunkter på att samtliga kommunövergripande mål (förutom tre finansiella) ska brytas ner i verksamhetsplaner för alla nämnder och bolag. Det kommer att leda till ett ökat antal mål i utbildningsnämndens verksamhetsplan. Nämnden har under en följd av år arbetat med att begränsa antalet mål för att hålla fokus på kärnuppdraget för verksamheterna. Det är viktigt att det finns hög trovärdighet för nämndens mål i verksamheterna och det finns risk för att mål som inte upplevs nära nämndens kärnverksamheter urholkar trovärdigheten. I 2018 års kommunplan är de kommunövergripande målen kompletterade med en stor mängd uppdrag med olika grad av detaljstyrning. Det finns risk att styrningen som kommunen tillämpar blir svagare genom att det tillkommer många uppdrag, som ofta ändå skulle kunna hänföras till något av de kommunövergripande målen.

Inom utbildningsnämndens verksamhetsområde finns många riktade statsbidrag som har kvalitetskrav och bygger på medfinansiering, som Mindre barngrupper; Lågstadiesatsningen; Fritidshemssatsningen; Personalförstärkningar inom elevhälsan – sammanlagt drygt 33 mnkr 2018.

Ett nytt statsbidrag har inrättats från 2018 – Likvärdig skola. Statsbidraget ska användas till insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling i förskoleklass och grundskolan. Bidragsbeloppen är 1 mdkr 2018 3,5 mdkr 2019 och fullt utbyggt 6 mdkr från 2020. Skolverket beslutade om bidragsramar 2018 och Gävles ram har fastställts till 9,091 mnkr. Beslutet för 2018 tyder på att Gävle kommun när statsbidraget är fullt utbyggt kan erhålla ca 55-60 mnkr årligen. För 2019 skulle motsvarande summa vara ca 35 mnkr. Statsbidraget är villkorat enligt förordningen: huvudmannen får för bidragsåret inte minska de egna kostnaderna per elev för personal i förskoleklassen eller för undervisning och elevhälsa i grundskolan jämfört med ett genomsnitt för tre föregående år. Hur kostnaderna ska beräknas och redovisas är inte klart ännu, enligt SKL kommer Skolverket förmodligen kommer behöva begära in mer information från kommunerna för att kunna göra en beräkning.

För att bevara förutsättningarna att behålla statsbidragen inom lågstadiet, fritidshemmen, förskolan och elevhälsan samt ha förutsättningar att söka statsbidraget Likvärdig skola måste effektiviseringarna i Utbildningsnämndens verksamheter ”freda” de kvalitetskrav som statsbidragen baseras på. Det innebär att barngruppernas storlek behöver vara oförändrade i de förskolor som berörs, att personaltätheten på lågstadiet och i fritidshemmet förhåller sig till statsbidragets krav, att personalförstärkningarna inom elevhälsan bibehålls. För att kunna söka statsbidraget Likvärdig skola får heller inte kostnaderna för personal och elevhälsa inom förskoleklass och grundskola minska. Det innebär att effektiviseringarna inte kan göras genom att generellt minska elevpengen i förskola, fritidshem, förskoleklass och grundskola utan behöver rikta sig mot andra delar, som exempelvis effektivare organisationer – som lokaler, gymnasieprogram, administration, grupper/klasser, behov av resurspersoner. Nämndens satsning på digitalisering och 1:1 kan också behöva diskuteras utifrån kostnader i relation till resultat.

I första hand ska alltid lokalanvändning och administration ses över. I ett växande Gävle behövs dock mer lokaler för framför allt grundskoleutbildning. I grundskoleutbildningen finns möjligheter att avveckla lokaler i områden där elevantalet minskar. Avväganden behöver också göras utifrån verksamhet som inte är lagstadgad. Prioriteringar som nämnden kan avväga är exempelvis att inte erbjuda nattomsorg familjecentraler, fritidsklubb minska utbudet av gymnasieprogram och inriktningar.

Utbildningsnämnden välkomnar uppdraget att se över förvaltningsorganisationen för samordning och för effektivare, enklare och hållbarare utveckling. Utbildningsnämnden vill också i sammanhanget lyfta effekterna av befintliga beslut, exempelvis heltidsbeslut och olika förmåner, som bör belysas i tider som kräver förändringar.

Utbildningsnämnden anser att nämndens effektiviseringskrav skulle kunna sänkas med 12,4 mnkr (vilket motsvarar Kommunfullmäktiges resurstillskott till skolor med låg måluppfyllelse), det skulle då kunna stödja förutsättningarna att söka statsbidraget Likvärdig skola, som fullt utbyggt ger nämnden 55- 60 mnkr årligen. Statsbidraget har samma inriktning och syfte som Kommunfullmäktiges resurstillskott.
Utbildningsnämnden anser också att ett resurstillskott behövs för att säkerställa statsbidragen främst inom grundskolans område samt säkerställa att statsbidraget Likvärdig skola kan sökas. Resurstillskottet som behövs är 25 mnkr och ska användas för att ”freda” framför allt grundskolan från effektiviseringar.
För miljöstrategiska programmet (Lärande för hållbar utveckling) behövs resursförstärkning motsvarande 1,7 mnkr.
Sammantaget begär Utbildningsnämnden minskade effektiviseringar motsvarande 12,4 mnkr samt resurstillskott på sammanlagt 26,7 mnkr.

Utbildningsnämnden har stora investeringskostnader 2019 samt 2021-22, mindre 2020. En omdisponering av ramen skulle behöva ske för att bättre stämma mot investeringarnas förläggning. Utbildningsnämnden begär utökad eller omfördelad investeringsram 2019 med 8 420 tkr för inventarier i samband med att flera större byggprojekt som planeras genomföras. Även för 2021 begär nämnden utökad eller omfördelad ram med 13 890 tkr.

Lokalresursplanen syftar till att förse Utbildning Gävle med lokaler som stödjer, utvecklar och bidrar till att verksamheterna når sina mål. De lokaler som Utbildning Gävle disponerar ska vara ändamålsenliga, sunda och säkra, utnyttjas effektivt och produceras till lägsta möjliga kostnad över tiden.

Lokalresursplanen revideras årligen och är det dokument som ligger till grund för nämndens långsiktiga investeringsplanering (utblicken). Utbildning Gävles lokalresursplan är ett strategiskt dokument som ska uppdateras och bearbetas årligen. Utbildningsnämnden fattar beslut om Utbildning Gävles lokalresursplan i samband med synpunkter på mål och ramar i april månad.

Utbildningsnämnden ges i uppdrag att återkomma till budgetberedningen år 2018 och presentera tre scenarier för i vilken takt nya förskolor måste byggas och personal anställas om barngruppernas storlek i förskolan ska minska.

Thorengruppen AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande av en utvidgning av verksamhet vid Yrkesgymnasiet i Gävle kommun från och med läsåret 2019/2020. Det är Skolinspektionen som beslutar i ärendet.

Gävle kommun har möjlighet att yttra sig om ansökan i enlighet med 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet).

Utbildning Gävle ser generellt sett en risk att det låga söktrycket till flera av de fristående gymnasieskolorna kan innebära problem för deras fortsatta existens. Av samtliga sökanden år 2018 söker 77% en kommunal skola, 14% söker en friskola och 9% söker ett Introduktionsprogram eller ingen utbildning alls.

Huvudmannen, Thorengruppen AB, ansökte år 2017 bland annat om att utöka Barn- och fritidsprogrammet med två inriktningar med 4 platser per inriktning, totalt 24 platser fullt utbyggt. Skolinspektionen avslog den ansökan.

Även år 2016 ansökte huvudmannen om att utöka Barn- och fritidsprogrammet med två inriktningar med 4 platser per inriktning, totalt 24 platser fullt utbyggt. Skolinspektionen avslog den ansökan.

Den föreslagna utökningen är ringa och medför inga organisatoriska konsekvenser på lång sikt för kommunen.

Utbildning Gävle konstaterar att ansökningen inte tillför något nytt program eller någon ny inriktning. Elevernas valmöjligheter ökar inte.

Lärande i Sverige AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande för start av en fristående gymnasieskola, Real Global, i Gävle kommun från och med läsåret 2019/2020. Det är Skolinspektionen som beslutar i ärendet.

Gävle kommun har möjlighet att yttra sig om ansökan i enlighet med 2 kap. 5 § skollagen (2010:800). Både lägeskommunens och närliggande kommuners yttranden är viktiga underlag för att Skolinspektionen ska kunna bedöma om en etablering av den sökta utbildningen skulle medföra påtagliga negativa följder för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna (kommunal verksamhet).

Utbildning Gävle ser generellt sett en risk att det låga söktrycket till flera av de fristående gymnasieskolorna kan innebära problem för deras fortsatta existens. Av samtliga sökanden år 2018 söker 77 % en kommunal skola, 14 % söker en friskola och 9% söker ett Introduktionsprogram eller ingen utbildning alls.

En eller flera nedläggningar av fristående skolor ställer stora krav på de kommunala skolorna att bereda platser för elever. Gävles kommunala gymnasieskolor behöver ha en organisatorisk handlingsberedskap för att kunna ta emot elever från fristående skolor.

Huvudmannen, Lärande i Sverige AB, bedriver redan idag utbildningarna Estetiska programmet (ES) med inriktningen Estetik och media och Teknikprogrammet (TE) med inriktningen Informations- och medieteknik i Gävle kommun. Till år 2018/2019 har huvudmannen 20 platser med 10 förstahandssökande för utbildningen Estetiska programmet (ES) med inriktningen Estetik och media och 30 platser med 8 förstahandssökande för utbildningen Teknikprogrammet (TE).

Lokalerna är ej specificerade i ansökan. Det är därför otydligt för Gävle kommun om huvudmannen, Lärande i Sverige AB, avser att det ska ske en samlokalisering med huvudmannens befintliga utbud och i så fall i vilken grad.

Det är värt att notera att den elevprognos som huvudmannen använt sig av för att bedöma antalet sökanden inte finns tillgänglig i det material som kommit Gävle kommun tillhanda.

Vid programmen EK, NA och TE finns redan idag en mindre överetablering i jämförelse med antalet behöriga elever som söker programmen i första hand.

Vid programmet SA finns det sammantaget en överetablering i jämförelse med antalet behöriga elever som söker programmen i första hand. Det är dock ett stort antal platser totalt sett och den utökning som föreslås i ansökningen är ringa.

För inriktningen Estetik och media på programmet ES finns redan idag en klar överetablering, både hos den kommunala skolan och den fristående skolan. Även om den utökning som föreslås i ansökan är ringa finns det redan en klar överetablering vid inriktning vilket gör att varje nyetablering potentiellt sett kan innebära att inriktningen på den kommunala skolan (Borgarskolan) kan behöva läggas ned. Eftersom Lärande i Sverige AB redan bedriver en verksamhet med samma inriktning får det antas att det samma gäller för dem.

Utbildning Gävle rekommenderar Skolinspektionen att neka huvudmannen, Lärande i Sverige AB, att etablera inriktningen Estetik och media på programmet ES i Gävle.

I juni 2017 skickade kommunstyrelsen ”Kostpolicy för Gävle kommuns alla verksamheter som tillagar och serverar måltider” på remiss till nämnder och bolag samt tillgänglighetsrådet, ungdomsrådet och pensionärsrådet.
Utbildningsnämnden beslutade 2017-09-13 att, utifrån mängden synpunkter i förvaltningens yttrande, föreslå kommunstyrelsen att återremittera förslaget till kostpolicy för ny beredning och därefter ny remissomgång.
Kostpolicyn har reviderats och kommunstyrelsen har nu skickat den reviderade versionen på remiss till vissa av de tidigare remissinstanserna med begäran om komplettering av tidigare yttrande i ärendet.

Utbildning Gävle konstaterar att det har gjorts ändringar i kostpolicyn utifrån förvaltningens yttrande vid första remissomgången, och ställer sig positiv till dessa. Utbildning Gävle framför även synpunkter på delar av innehållet i den reviderade kostpolicyn.

Riksdagen beslutade den 7 juni 2017 om en skyldighet för kommuner och fristående skolhuvudmän att erbjuda lovskola för vissa elever. Skyldigheten regleras i skollagen och började gälla den 1 augusti 2017.

Skyldigheten att erbjuda lovskola gäller elever som avslutat årskurs 8 och riskerar att i nästa årskurs inte nå kunskapskraven för betyget E i ett eller flera ämnen och därmed ligger i riskzonen för att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Skyldigheten gäller även elever som avslutat årskurs 9 utan att ha uppnått sådan behörighet. Lovskolan ska uppgå till minst 50 timmar för båda de aktuella årskurserna.
Kommunerna kompenseras för skyldigheten att erbjuda lovskola genom generella statsbidrag med 60 miljoner kr (6 kr per invånare) fr.o.m. 2018. Lovskola är en del av grundskolan och eleverna har rätt till skolmåltider, skolskjuts och tillgång till elevhälsa.

Införandet av tilläggsbelopp för lovskola innebär att hemkommunen ska fastställa och lämna tilläggsbelopp för elever vid fristående skolor som deltar i lovskola. Utifrån likvärdighetsprincipen föreslås att även kommunala skolor ersätts med tilläggsbelopp för lovskola. Resursförstärkningen i de generella statsbidragen blir ca 600 tkr 2018 för Gävle kommun. Mellan 420-470 elever ingår i målgruppen i Gävle kommun. Om utgångspunkten är 440 elever (snitt senaste 3 åren) och alla elever i målgruppen deltar i lovskolan blir kostnaden för tilläggsbelopp för 50 timmar, 1365 kr/elev.

Förslaget är att samtliga skolor, kommunala och fristående grundskolor, ska i efterskott kunna rekvirera ett bidrag/deltagande elev. Bidraget räknas ut utifrån antalet deltagande elever. Minimibeloppet om alla deltar 2018 blir 1365 kr/elev och läsår. För fristående skolor tillkommer 6 % i momskompensation förutom beloppet/elev.

Vid utbildningsnämndens sammanträde den 6 december 2017 § 133 samt via ordförandebeslut den 18 januari 2018 har följande beslut fattats gällande attesträtt 2018 för utbildningsnämnden:

att godkänna delegation och attesträtt för år 2018 efter korrigering av besluts-attestant för modersmål,

att förvaltningschefen har rätten att besluta om nya/förändrade attestanter under året,

att ersättare för beslutsattestanter är överordnad chef,

att förvaltningschef inom Utbildningsnämndens ramar tilldelas övergripande attesträtt, varvid dock utbetalningar som gäller vederbörande personligen skall attesteras genom en överordnad chef som attesterar/ersätter,

att utbildningsnämndens ordförande tilldelas övergripande attesträtt inom Utbildningsnämndens ansvarsområde, varvid dock utbetalningar som gäller vederbörande personligen skall attesteras av förvaltningschef,

att endast förvaltningschef, ekonomistrateg, chef för verksamhetsstöd och administrativ chef tilldelas rätten att beslutsattestera utanordningar via dagbokföringen inom Utbildningsnämndens ansvarsområde. Undantag gäller för APL-ersättning (arbetsplatsförlagt lärande) som får attesteras av rektor för berörd gymnasieskola. Samordningen av attesträtten till ett fåtal personer inom förvaltningen ökar kontrollen av att utbetalningar via dagbokföringen används korrekt och för rätt ändamål.



För att uppnå en smidigare och mer praktisk hantering föreslår Utbildning Gävle att den tredje att-satsen ändras så att även chef på motsvarande nivå förutom överordnad chef innehar rätten att agera ersättare för beslutsattestanter.

Peter Hansson (MP) har lämnat sina uppdrag i utbildningsnämnden och därmed också sitt uppdrag som representant i nämndens Lokalutvecklingsgrupp. Fyllnadsval kommer att genomföras.