Möte 2021-04-28

a) Sektorn informerar

• samverkan på sektornivå
• aktuella chefsrekryteringar
• information rekryteringsläget
• information maa covid-19
• rapport förskoleplatser 
• svar på frågor från Andreas Larsson (V)

b) Rapport från förtroendeuppdrag

c) Kurser och konferenser

Rapport från Skolriksdagen 2021

Utbildningsnämnden har mottagit en remiss avseende Gävle kommuns riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap.



Information om idéburet offentligt partnerskap

Idéburet offentligt partnerskap (IOP) är en samverkansform mellan två parter, en offentlig och en organisation ifrån civilsamhället.



Användningen av begreppen idéburen sektor och idéburna organisationer tog fart i början av 2000-talet. De betecknar en bredare sfär av organisationer än de som omfattas av ordet ideell organisation eller frivilligorganisation. De bedrivs ofta med en ideologisk medvetenhet och har vanligen ett uppdrag av en allmänmänsklig karaktär, utan att vara en del av offentlig sektor. De är självstyrande och de kan vara vinstdrivande och har haft en rad olika typer av samverkansformer med det offentliga.



Organisationen Forum – Idéburna organisationer med social inriktning (Forum) har från år 2010 arbetat med en typ av samverkansmodell som de kallar Idéburet offentligt partnerskap (IOP). Från början var Forums tanke att IOP endast skulle användas kring lokal utveckling men samverkansformen används numera i en rad olika typer av verksamheter. Forum beställer år 2016 en rapport ifrån ett antal jurister om hur de europeiska upphandlings- och statsstödsreglerna kan tolkas. Rapporten visar på att det är möjligt att teckna ett IOP där det inte redan existerar en marknad och att IOP är möjligt rent juridiskt. Rapporten får ett stort genomslag. Från år 2017 börjar Sveriges kommuner och regioner (SKR) aktivt att arbeta med samverkansformen IOP.



IOP som samverkansform har således vuxit fram genom en rad olika typer av initiativ från olika typer av företrädare. Europeiska unionen har definierat sociala innovationer som ”nya innovativa tjänster, produkter, processer, samarbeten och metoder som strävar efter att möta samhällets utmaningar. En IOP skulle kunna ses som en typ av social innovation.



Civilsamhällsutredningen (SOU2016:13) beskriver IOP som just en samverkansform som vuxit fram mellan det offentliga och civilsamhället, däribland idéburna organisationer. I sitt uppdrag att värna civilsamhällets roll i demokratiutvecklingen föreslår utredningen bland annat att öka civilsamhällets möjligheter att delta i upphandling, framhåller organisationstypen IOP, och föreslår förbättrat administrativt stöd till civilsamhället. Det är dock först i samband med rekommendationerna ifrån utredningen Idéburen välfärd (2019:56) som en svenska definitionen av IOP etableras. Det är dock inte samma sak som att IOP har en rättslig definition eller rättslig form. IOP aktualiseras normalt i en situation där upphandlingsreglerna inte är tillämpliga. IOP får inte innebära en tilldelning av ett offentligt kontrakt, upphandling av en koncession eller ett ramavtal. För att underlätta avgörandet har utredningen tagit fram en vägledning. I utredningens sammanfattas IOP i enlighet med tre punkter, vilka är samma som återfinns i förslaget till riktlinje för Gävle kommun.



Rastvakter, lovskola, föräldrautbildningar eller idrottsaktiviteter är alla företeelser som skulle kunna drivs som IOP med Utbildning Gävle som den offentliga parten. Som ett hypotetiskt exempel säger vi att en idrottsförening kontaktar en skola. Idrottsföreningen vill att deras medlemmar i åldrarna 15-17 år ska engageras och göra reklam för sin sport. Idrottsföreningen föreslår därför att deras medlemmar kommer vara på vid platsen för idrottens utövande vilket ligger väldigt nära en skola. Idrottsföreningen vill att skolans elever ska kunna komma till platsen för idrottens utövande och prova deras sport. Skolan tycker att det är en bra idé som en rastaktivitet för några av skolans årskurser. Skolan och idrottsföreningen har därmed förutsättningarna som kan leda till en IOP kring rastaktiviteter.



Sammanfattning av yttrandet

Utbildning Gävles huvudsakliga kritik är att riktlinjen är för övergripande och abstrakt. Det får till följd att riktlinjen beskriver mer hur ett partnerskap kan komma till stånd än vad Gävle kommuns gemensamma förhållningssätt ska vara. Utbildning Gävle menar att riktlinjerna behöver innehålla mer detaljerade krav. Framför allt gäller det på den uppföljning som krävs.



Vad målet med riktlinjen är och vad den förväntas kunna åstadkomma eller bidra till är något som Utbildning Gävle anser tydligt bör framgå. Som en del av det skulle det behöva vara tydligt hur riktlinjen relateras till de andra övergripande målen och den styrning som finns inom Gävle kommun.



För att riktlinjen ska vara ett stöd och skapa en enhetlighet i hur Gävle kommuns agerande bedrivs och förstås av civilsamhället är det avgörande att den uppföljningen som ska göras åtminstone utgår ifrån samma grundförutsättningar. Till saken hör att begreppen demokratiska principer, inkludering och jämställdhet är svåra att rent praktiskt följa upp om det inte enbart ska handla om att godta den information som tillhandahålls från organisationen. Detsamma gäller hur man ska värdera de uppgifter som ska hämtas in i samband med överenskommelsen. I båda dessa fall finns ett stort behov av en riktlinje. Utbildning Gävle kommer med förslag till vad som uppfattas vara de kriterier som återfinns i riktlinjen.

Kommunstyrelsen har skickat förslag till näringslivsprogram 2021-2025 till utbildningsnämnden för synpunkter. Utbildningsnämnden har efter begäran fått uppskov och kommer lämna sina synpunkter efter sitt sammanträde 2021-04-28.



Sammanfattning av förslag till yttrande

Utbildning Gävle anser att programmet har ett enkelt och tydligt upplägg. Utbildning Gävle menar att ett nuvärde, en förklaring av skalan såväl som målvärdena är avgörande för att förstå hur målen utvärderas.



Utbildning Gävle ser, genomgående, ett språkbruk i programmet som innebär att agerande tillskrivs andra aktörer än Gävle kommun. Programmet kan enbart ha en direkt styrande inverkan, där lagstiftning inte säger annat, på verksamheter inom Gävle kommun. Det är något som programmet både under rubriken ”Vad kan förväntas?” och utvärderingen behöver ta hänsyn till.



Utbildning Gävle menar att programområdet ”Så hittar företag rätt kompetens att anställa” är av stor betydelse för utbildningsnämndens verksamheter.

Skolan har mycket att vinna på ett ökat samarbete med näringslivet och att arbetet med dessa punkter kan intensifieras. Ett aktivt näringsliv som förbereder elever för arbetslivet genom APL, lärlingsplatser och praktik är viktigt för denna intensifierade samverkan. Utbildning Gävle ser klara fördelar med en mer övergripande samordning kring företagskontakter inom Gävle kommun. Näringslivsenheten kan fungera som ett stöd för både Utbildning Gävle och näringslivet genom denna samordning.



Utbildning Gävle noterar även att betänkandet från utredningen Planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola (SOU 2020:33) skulle, om dess förslag genomförs, innebära en väsentlig förändring för hur samverkan mellan skola och näringsliv genomförs. Det finns anledning att, i det förslag till näringslivsprogram som föreligger, göra samarbetet mellan skola och näringsliv till en än mer prioriterad fråga.

British Academy Schools of Sweden AB har hos Skolinspektionen ansökt om godkännande som huvudman för internationell skola på grundskolenivå och rätt till bidrag för internationell skola på gymnasienivå. Huvudmannen avser att starta utbildningen läsåret 2022/2023. Verksamheten ska vara fullt utbyggd 2030 med 600 elever på grundskolenivå och 200 elever på gymnasienivå.

Utbildning Gävle bedömer att det inte finns tillräckligt elevunderlag Gävle kommun för att starta en internationell skola i den omfattning som beskrivs i ansökan. Huvudmannen har själv inte gjort någon intresseundersökning. Det framgår inte av ansökan om huvudmannen har anordnat lokaler för den tänkta utbildningen. Utbildning Gävle ställer sig tveksam till att en utbildning skulle kunna starta redan 2022 om inte lokalfrågan är löst. Vidare ställer sig utbildning Gävle tveksam till att de kostnader huvudmannen uppger att de kommer att ta ut för ansökan och inskrivning är förenliga med § 9 i förordningen om internationella skolor.

Skolinspektionen har gett Gävle kommun, i egenskap av lägeskommun, möjlighet att yttra sig över ansökan från Raul Wallenbergskolorna AB. Skolinspektionen är den myndighet som avgör om ansökan ska godkännas eller avslås. Yttrandet ska, efter beviljat anstånd, vara Skolinspektionen tillhanda senast 7:e maj 2021.

Sammanfattning av förslaget till yttrandet

Utbildning Gävle ser det som avgörande för att göra en korrekt konsekvensbeskrivning att företaget kan precisera vilken eller vilka lokaler som ska användas för verksamheten.

Företaget har varit i kontakt med Gävle kommun och efterfrågat var det kan finnas lämpliga lokaler. De uppgifter som då framkom var att det i första hand var frågan om byggnation av lokaler för en förskola i det område som anges i ansökan. Företaget har dock varit tydliga med att de är intresserade av att hyra lokaler av Gävle kommun om så skulle vara möjligt. Utbildning Gävle är tveksam till att det finns någon tomt på det beskrivna området som kan rymma den verksamhet som beskrivs i ansökan och kommer motsvara Gävle kommuns krav på friyta.

Utbildning Gävle ser potentiella ekonomiska konsekvenser vid en etablering för Gävle kommun. Dessa uppkommer vid det fall att företaget hyr lokaler av Gävle kommun som nu färdigställs för Gävle kommuns verksamheter eller om investeringsprojekt behöver omvärderas.

Gävle kommun har ett påbörjat totalrustprojekt av en skolenhet i ett näraliggande bostadsområde som befinner sig inom det centrala planeringsområdet. Vid den skolenheten kommer det vid starten av läsåret 2022/2023 finnas 270 elevplatser avsedda för åk 4-6.

Det finns behov av elevplatser i årskurs 7-9 i det centrala placeringsområdet. Det är dock svårt att finna plats att uppföra en högstadieskola på i de centrala delarna av Gävle. Gävle kommun ser behov av 350 elevplatser på en högstadieskola i området inom loppet av fyra år och har en planering för att tillgodose det behovet. Om Gävle kommun räknar med att Raul Wallenbergskolorna etablerar sig i den takt de uppger i sin ansökan och planerar utifrån detta så kommer det att få konsekvenser för kommunen om etablering sedan inte sker. Om Gävle kommun vidhåller den planering som föreligger i nuläget och Raul Wallenbergskolorna etablerar sig i det område som uppgivits i ansökan finns det risk för överetablering på området.

Skolinspektionen har gett Gävle kommun, i egenskap av lägeskommun, möjlighet att yttra sig över ansökan från Thorengruppen AB. Skolinspektionen är den myndighet som avgör om ansökan ska godkännas eller avslås. Yttrandet ska vara Skolinspektionen tillhanda senast 7:e maj 2021.

Sammanfattning av förslaget till yttrande

Yrkesgymnasiet föreslås erbjuda ytterligare ett program med en inriktning. Det är som följer; Barn- och fritidsprogrammet (BF) med inriktningen Pedagogiskt och socialt arbete, 6 platser var per årskurs vilket ger 18 elevplatser vid fullt utbyggd verksamhet läsåret 2024/2025.

Utbildning Gävle ser generellt sett en risk att det låga söktrycket till flera av de fristående gymnasieskolorna kan innebära problem för deras fortsatta existens. Utbildning Gävle noterar att under de år som huvudmannen ansökt om att få starta utbildningen har antalet sökanden, antalet platser och inriktningar minskat hos den fristående skolan som erbjuder barn- och fritidsprogrammet.

Huvudmannen, Thorengruppen AB, ansökte år 2020, 2019 och 2018 om att utöka Barn- och fritidsprogrammet med inriktningen pedagogiskt och socialt arbete med 6 platser per inriktning, totalt 18 platser fullt utbyggt. Således precis samma utbildning och antalet platser som årets ansökan. Skolinspektionen avslog alla de ansökningarna. Huvudmannen ansökte år 2017 och 2016 om att utöka Barn- och fritidsprogrammet med två inriktningar med 4 platser per inriktning, totalt 24 platser fullt utbyggt. Skolinspektionen avslog bägge de ansökningarna.

Den föreslagna utökningen är ringa och medför inga organisatoriska konsekvenser på lång sikt för kommunen.

Utbildning Gävle konstaterar att ansökningen inte tillför något nytt program eller någon ny inriktning. Elevernas valmöjligheter ökar inte.

Skolinspektionen har gett Gävle kommun, i egenskap av lägeskommun, möjlighet att yttra sig över ansökan från NTI Gymansiet Macro AB. Skolinspektionen är den myndighet som avgör om ansökan ska godkännas eller avslås. Yttrandet ska vara Skolinspektionen tillhanda senast 7:e maj 2021.

Sammanfattning av förslaget till yttrande

NTI Vetenskapsgymnasiet Gävle föreslås erbjuda ytterligare en inriktning. Den är som följer; Inriktningen Teknikvetenskap på Teknikprogrammet (TE) med, 12 platser var per årskurs vilket ger 36 elevplatser vid fullt utbyggd verksamhet läsåret 2024/2025. Den föreslagna utökningen är ringa och medför inga organisatoriska konsekvenser på lång sikt för kommunen.

Huvudmannen, NTI Gymnasiet Macro AB, ansökte år 2020 att starta utbildning vid Naturvetenskapliga programmet (NA) med inriktningen Naturvetenskap och samhälle, 12 platser var per årskurs och Teknikprogrammet (TE) med inriktningen Teknikvetenskap, 12 platser var per årskurs. Skolinspektionen avslog den ansökan.

Utbildning Gävle konstaterar att ansökningen inte tillför något nytt program eller någon ny inriktning. Elevernas valmöjligheter ökar inte.